National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Russian Military Strategy and Operational Art in the Black Sea War : Lessons from Experience, Theory Development, and Prospects
No full textAnalysis of the experience of conducting warfare on the Black Sea in 2022-2024, determination of the main stages and their content.
Study of changes in the Russian strategy and operational art in the war at sea: changes in strategic goals and tasks, ways of using forces, directions of theory development.
Analysis of changes in the capabilities of the Russian fleet to perform tasks at sea as a result of the losses
incurred.
Identifying lessons from the experience and prospects of conducting warfare on the Black Sea
How have the political and structural changes within the wartime Russian dictatorship since 2022 impacted civil-military relations?
No full textGeneral theme: ”Russian regime resilience and its relation to ongoing tensions in civil-military relations, the further protraction of the war, and potential post-Putin trajectories of Russian political-military order in the medium-term”.
Specific research question: ”How have political and structural changes within the wartime Russian dictatorship since 2022 impacted civil-military relations. In turn, how have these dynamics informed the protraction of the Russia-Ukraine conflict and the ultimate trajectory of the Putin regime.
AI-Augmented analysis on Russia’s self-perceived military strengths and weaknesses
No full textHow does Russia itself (publicly) perceive its own military strengths and weaknesses in the context of the
ongoing conflict in Ukraine?
What are the key gaps Russia identifies in its military forces, and how do these perceptions influence its strategic planning toward NATO
Daghemsföreståndares uppfattningar och erfarenheter av pedagogiskt ledarskap inom småbarnspedagogiken
No full textMitt syfte med avhandlingen är att ta reda på daghemsföreståndares uppfattningar och erfarenheter av det pedagogiska ledarskapet inom småbarnspedagogiken och hur de uppfattar sig som pedagogiska ledare. Forskningsfrågorna är följande:
- Vilka uppfattningar har daghemsföreståndare av pedagogiskt ledarskap inom småbarnspedagogiken?
- Vilka egna erfarenheter har daghemsföreståndare av pedagogiskt ledarskap inom småbarnspedagogiken?
- Hur ser daghemsföreståndarna på sig själva som pedagogiska ledare?
Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022 lyfter fram att pedagogiskt ledarskap är att utvärdera, leda och utveckla småbarnspedagogiken. Detta bör ske på ett systematiskt och målinriktat sätt. Det innehåller sådana åtgärder som ger personalen förutsättningar för att utnyttja och utveckla sin yrkeskompetens och sin utbildning, förutsättningar för goda förhållanden och att genomföra pedagogisk verksamhet.
Åtta intervjuer genomfördes med daghemsföreståndare. Undersökningen är en kvalitativ undersökning med fenomenografisk ansats. Datainsamlingsmetoden är intervju. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys.
Daghemsföreståndare i undersökningen uppfattar att vissa kriterier kan vara speciellt utmanande i pedagogiskt ledarskap. Vissa personlighetsdrag och kompetenser hos föreståndaren är viktiga för det pedagogiska ledarskapet. Daghemsföreståndare anser att delat ledarskap och administrativt ledarskap är en del av pedagogiskt ledarskap. Delat ledarskap delas med en pedagogisk ledare, en viceföreståndare eller övrig personal. Daghemsföreståndare anser att beakta barnets bästa är en del av pedagogiskt ledarskap. Föreståndarna hade också erfarenheter av att arbeta för barnets bästa. Föreståndarna stöder daghemspersonalen. I resultatet kom fram att daghemsföreståndarna har nyckelord som de använder sig av då de leder personalen. I resultatet lyftes informanternas vision av arbetet och verksamhetskulturen fram. Slutligen kan konstateras att det pedagogiska ledarskapet är ett brett och komplext område
Firm responses to an interest barrier: empirical evidence
No full textIn this paper, we study the effects of an interest barrier (IB) that was introduced in Finland in 2014 to restrict the profit-shifting opportunities of multinational enterprises (MNEs). We employ data from the Orbis database on Finnish, Swedish and Danish MNEs and a difference-in-differences methodology, where Swedish and Danish MNEs serve as a control group. We examine the effects of the IB on financial expenses, debt levels and overall economic activity of firms. We find that Finnish MNEs responded to the IB by decreasing their financial expenses. We also find that the most affected firms decreased their debt levels due to the reform. Our results also suggest that the financial expense response is followed by a change in the use of transfer pricing as a method to shift profits between tax jurisdictions. We do not find evidence of total output changes among treated firms, which suggests that the IB did not affect the real activity of the treated MNEs.peerReviewe
Utmaningar och fördelar med transformativt ledarskap gällande psykiskt och socialt välbefinnande i arbetet : En systematisk litteraturstudie
No full textSyftet med studien var att undersöka hur transformativt ledarskap påverkar arbetstagarnas psykiska och sociala välbefinnande på arbetsplatsen. Frågeställningarna var: Vilka fördelar har transformativt ledarskap för arbetstagarnas psykiska och sociala välbefinnande? Vilka utmaningar medför transformativt ledarskap för arbetstagarnas psykiska och sociala välbefinnande? För att besvara frågeställningarna användes systematisk litteraturstudie som forskningsmetod. Litteratursökningar utfördes i fem databaser och artiklar valdes ut baserade på tydliga exklusions- och inklusionskriterier. Nio artiklar inkluderas i studien, varav sju var tvärsnittsstudier och två kohortstudier. Resultatet visade två övergripande kategorier; fördelar med transformativt ledarskap, och utmaningar med transformativt ledarskap. Fördelarna delades in i underkategorier: psykiskt välbefinnande och förbättrad livskvalitet, socialt välbefinnande, arbetstillfredsställelse, och minskad utbrändhet. Resultatet från sex artiklar visade att det fanns ett positivt samband mellan transformativt ledarskap samt psykiskt och socialt välbefinnande. Faktorer som inverkade positivt på arbetstagarnas psykiska och sociala välbefinnande som transformativt ledarskap bidrog med var främjande av motivationen, engagemanget, arbetsmiljön och arbetsglädjen. En artikel visade utmaningar med transformativt ledarskap för arbetstagarnas psykiska och sociala välbefinnande, vilket var emotionell utmattning. Detta förklarades genom att ledare som använde transformativt ledarskap motiverade arbetstagarna till en ökad arbetsinsats, vilket ledde till emotionell utmattning hos de arbetstagarna som hade begränsad förmåga att psykiskt distansera sig från arbetet. Dock fanns det två artiklar vars resultat tyder på att inga samband mellan psykiskt och socialt välbefinnande samt transformativt ledarskap kunde påvisas. Denna studie identifierade en kunskapslucka i forskningen av transformativt ledarskap och dess påverkan på arbetstagarnas psykiska och sociala välbefinnande. Resultaten av denna studie visade även att det fanns motstridigheter i resultaten av forskningar kring transformativt ledarskap och dess inverkan på arbetstagarnas välbefinnande, vilket indikerar behovet av fortsatt forskning. Trots detta kan studiens resultat bidra till utvecklingen av det nuvarande ledarskapet inom vården och därmed främja arbetstagarnas välbefinnande
Pay Transparency, Wage Setting and Worker Sorting
No full textPay transparency makes it harder for employers to arbitrarily discriminate when setting wages, but it can also reduce the firm's flexibility to reward or attract talent. To study these trade-offs, we take advantage of pay transparency legislation which mandated firms to report the wages of men and women in different job titles to their employees. We find that the policy led to a 0.07 p.p. increase in wages and wage compression within firms. This is driven by changes in worker composition and hiring rather than overall wage increases to employees or increases in separations. The compression results from having fewer (lower paid) entrants relative to tenured incumbents. Controlling for worker sorting, we find the policy led to a reduction in the gender wage gap which is explained by increasing promotions to women and no change for men. We do not observe any negative effects on firm-level measures of productivity or worker morale. Our results do not support important trade-offs in pay transparency and productivity at least when pay transparency leads to gender wage gap adjustments, but could suggest that firms become wary of having too much inequality at the workplace.nonPeerReviewe