National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Kansalaisten ja asiantuntijoiden yhteistyöllä kohti parempaa vesistöseurantaa
No full textKansalaistiede on tärkeä osa avointa tiedettä ja yhteiskunnallista vuorovaikutusta. Siihen sisältyy lupauksia laajoista tietoaineistoista ja tiedontuotannon demokratisoitumisesta. Keskiössä on usein tutkimuksen tai hallinnon tiedontarve ja kansalainen jää vähemmälle huomiolle. Parempi ymmärrys siitä, mikä motivoi kansalaishavaitsijoita ja mietityttää seurannan asiantuntijoita luo uusia mahdollisuuksia tehokkaalle ympäristön seurannalle. Kansalaistiedettä arkiympäristöistä (KARKKI) – hanke toi aktiiviset kansalaishavaitsijat ja Syken seurannan asiantuntijat yhteiseen työpajaan keskustelemaan kansalaishavainnoinnin hyödyistä ja haasteista ja pohtimaan, miten kansalaishavainnoin voisi kytkeä paremmin osaksi ympäristöhallinnon seurantoja. Esityksessä kerromme tuloksia ja havaintoja työpajasta.
Citizen science is an important part of open science and societal interaction. Citizen science gives a promise about extensive data sets and the democratization of knowledge production. Often, the focus is on the information needs of research or administration, and the citizens themselves receives less attention. A better understanding of what motivates citizen observers and what concerns monitoring experts creates new opportunities for effective environmental monitoring. The Public science for sustainable living environments (KARKKI) - project brought together active citizen observers and monitoring experts in a joint workshop to discuss the benefits and challenges of citizen observations and to consider how citizen observations could be better integrated into environmental administration monitoring. In this presentation, we will share the results and observations from the workshop
Sinustako kansalaistietelijä? Aloittelijan opas - How to become a Citizen Scientist? A Beginner's Guide
No full textA short introduction to "How to Become a Citizen Scientist? A Beginner’s Guide"
Hållbarhetsrapportering inom EU:s energisektor : En jämförelse mellan mänsklig och AI-baserad analys
No full textDenna avhandling undersöker hållbarhetsrapporteringen inom EU:s energisektor med särskilt fokus på oljeindustrin och jämför samtidigt traditionell mänsklig analys med AI-baserad analys. Syftet är att granska hur företag inom oljeindustrin rapporterar sitt koldioxidavtryck och koldioxidhandavtryck, samt hur deras verksamhet förhåller sig till EU:s Gröna giv och CSRD-direktivet, som träder i kraft från och med 2024.t fokus på oljeindustrin och jämför samtidigt traditionell mänsklig analys med AI-baserad analys. Syftet är att granska hur företag inom oljeindustrin rapporterar sitt koldioxidavtryck och koldioxidhandavtryck, samt hur deras verksamhet förhåller sig till EU:s Gröna giv och CSRD-direktivet, som träder i kraft från och med 2024. Avhandlingen utforskar även potentialen i att använda ChatGPT som ett verktyg i utformningen av helhetstäckande hållbarhetsanalyser.
Studien bygger på en komparativ analys med indikatorbaserad poängsättning, där hållbarhetsrapporter från sex medelstora olje- och energiföretag inom EU – Cepsa, Helleniq Energy, Ineos, Motor Oil, Neste och Saras – analyseras. Urvalet gjordes genom en omfattande exkluderingsprocess som utgick från 40 bolag, med krav på att företagen exempelvis rapporterar i euro, har en existerande hållbarhetsrapportering och är verksamma inom EU. Den jämförande metoden möjliggjorde identifiering av mönster i företagens hållbarhetsrapportering samt deras strategier för att uppfylla kraven i CSRD-direktivet. Utöver att analysera skillnaderna mellan företagen genomfördes även en analys av ChatGPT:s förmåga att skapa hållbarhetsanalyser utifrån företagens varierande hållabarhetsrapporter.
Analysen visar att hållbarhetsrapporteringen inom oljeindustrin varierar kraftigt, både vad gäller detaljeringsgrad och tillämpning av existerande standarder. Företag som Cepsa, Neste och Ineos har en mer avancerad och djupgående rapporteringspraxis, inklusive kvantifiering av koldioxidavtryck med stöd av kända metoder. I motsats är rapporteringen från Helleniq Energy, Motor Oil och Saras mer översiktlig och mindre transparent. Studien visar också att ChatGPT har potential som verktyg i hållbarhetsanalys, särskilt för att strukturera och kategorisera information. Dock identifieras tydliga begränsningar vad gäller att tolka nyanser, identifiera och granska kritisk information.
Avhandlingen understryker behovet av tydliga ramverk och harmoniserade standarder för att säkerställa transparens och jämförbarhet i hållbarhetsrapportering. Samtidigt understryks att AI, såsom ChatGPT, kan utgöra ett värdefullt stöd i analysprocessen, men bör ses som ett komplement till traditionella metoder för att uppnå en djupgående och tillförlitlig analys
Kansalliskirjaston johtokunnan kokous 1/2025
No full textPöytäkirja Kansalliskirjaston johtokunnan kokouksesta 1/2025 suomeksi ja englanniksi. The National Library of Finland, board meeting 1/2025 in Finnish and in English
Soveltuvuuskokeella mitattavat metsäkoneopiskelijoiden opintomenestykseen vaikuttavat tekijät ja niiden hyödynnettävyys opetuksessa
No full textViisiosaisen metsäkoneenkuljettajakoulutuksen soveltuvuuskokeen esitietolomakkeella kartoitetaan hakijan alan tuntemusta ja kykyä noudattaa ohjeita sekä aikatauluja. Haastattelussa mitataan hakijan motivaatiota sekä taustoitetaan hänen edellytyksiään menestyä opinnoissa. Päättelykykytestissä arvioidaan hakijan metsäkoneenkuljettajan työssä tärkeää kykyä loogiseen päättelyyn ja ennakointiin. Havaintomotoriikkatestin tehtävissä selvitetään havainnointikykyjä sekä työmuistia ja tarkkaavaisuutta. Hienomotoriikkatestissä mitataan hakijan silmän ja käden koordinaatiota
Associations between social media use and mental well-being in children aged 10–12 years : A Survey Study
No full textSyftet med denna avhandling var att studera 10–12 åringars psykiska och skolrelaterade välbefinnande, 10–12 åringars användning av sociala medier, och sambandet mellan användningen av sociala medier och psykiskt välbefinnande. Frågeställningarna som avhandlingen baserar sig på är: Hur ser 10–12 åringars psykiska och skolrelaterade välbefinnande ut, fördelat mellan kön och årskurser? Hur ser 10–12 åringars användning av sociala medier ut, fördelat mellan kön och årskurser? Finns det samband mellan användningen av sociala medier hos barn och deras psykiska välbefinnande? Finns det samband mellan användningen av sociala medier hos barn och deras skolrelaterade välbefinnande? I denna avhandlingsstudie användes enkätdatamaterial från forskningsprojektet SAMSYN vid Åbo Akademi, och sammanlagt inkluderades enkätsvar från 834 elever. Avhandlingen baserade sig på en enkätstudiedesign och data analyserades med hjälp av deskriptiva analyser, samt korrelationsanalyser. I avhandlingen användes två mått för psykiskt välbefinnande, SLSS och ”School Value Scale”. Resultatet indikerade på ett negativt statistiskt signifikant samband mellan användningen av sociala medier bland barn och generellt psykiskt välbefinnande samt skolrelaterat välbefinnande. Sammanfattningsvis hade de flesta barn i denna avhandlingsstudie relativt högt generellt pyskiskt välbefinnande och skolrelaterat välbefinnande. Resultatet visar att flickor använder sociala medier i aningen större usträckning än pojkar, och att användningen av sociala medier även ökar med åldern. Resultatet från denna avhandling ger en god grund för att vidare förstå effekterna av användningen av sociala medier bland barn och för att i framtiden åstadkomma fortsatt mångprofessionellt hälsofrämjande arbete inom området
Sähköiset opinnäytteet ja pitkäaikaissäilytys : taustaa ja aiempaa keskustelua
No full textEsitys Opinnäytteiden pitkäaikaissäilytys -työpajassa 16.4.2025
Att lära sig av, från och genom skyltarna : En undersökning av didaktisk potential i Brändös lingvistiska landskap
No full textMagisterarbetets syfte är att undersöka didaktisk potential och det svenska språkets synlighet i Brändös lingvistiska landskap utgående från tre forskningsfrågor. Forskningsfrågorna är:
1) Hurdana skyltar finns på de utvalda gatorna på Brändö?
2) Hur stor andel av skyltarna har svensk text?
3) Hur kan skyltarna kopplas till de sju delområden inom mångsidig kompetens i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014?
Arbetets teoretiska utgångspunkt är tidigare forskning om lingvistiska landskap som pedagogisk resurs. Lingvistiska landskap betyder synligt skriftspråk i omgivningen där språket materialiseras på olika typer av skyltar. Teoretiska nyckelbegrepp är (utöver lingvistiska landskap) multilitteracitet, multimodalitet, geosemiotik och språkhandlingar ur Hallidays sociosemiotiska språkteori.
Magisterarbetets primära material var 932 fotografier av 487 inkluderade skyltar. Sidorna 20–24 om mångsidig kompetens ur de nuvarande grunderna för läroplanen i den grundläggande utbildningen 2014 användes som sekundärt analysmaterial för att besvara forskningsfråga 3. Det primära materialet samlades in genom att jag gick och fotograferade skyltar med min digitala telefonkamera på elva olika gator i stadsdelen Brändö i Vasa under tidsperioden 15-18.10.2024. Materialet analyserades genom blandade metoder där kvalitativ innehållsanalys kombinerades med kvantitativ deskriptiv analys.
Resultaten visar att de flesta skyltarna på Brändö är tvåspråkiga namn- eller infoskyltar uppsatta av offentliga myndigheter såsom Vasa stad. De är ofta finska och svenska påståenden om platsen där skylten är placerad såsom vad platsen heter och vad som är tillåtet att göra där. Det finska språket har en dominant position då finskan nästan alltid hade den mest synliga placeringen på skylten.
Svenska hittades på 377 skyltar eller 77,4 % av de inkluderade skyltarna. I jämförelse med andra språk fanns det mer finska än svenska, men mer svenska än engelska och övriga språk. Finska hittades på 383 skyltar (78,6 % av alla inkluderade skyltar). Engelska identifierades på 20,7 % av alla inkluderade skyltar medan övriga språk identifierades på 6,6 % av alla inkluderade skyltar.
Skyltarna kan användas i undervisningen på flera olika sätt. Skyltarnas varierande innehåll, språk, budskap och syften gör dem ämnesöverskridande och anpassningsbara till flera olika årskurser. De flesta skyltarna i materialet lämpades för undervisning i och om språk, vardagliga färdigheter och samhällskunskaper. Sju läroplansenliga, ämnesöverskridande och åldersövergripande lärandeaktiviteter skapades för att konkretisera det lingvistiska landskapets didaktiska potential.
Magisterarbetets viktigaste bidrag är 1) första studien av Vasastadsdelen Brändös lingvistiska landskap, 2) första studien av lingvistiska landskap som pedagogiskt verktyg i Finlands svenskspråkiga kontext och 3) en inspirationskälla för yrkesverksamma lärare i Finlands svenskspråkiga grundläggande utbildning