National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Sorateiden kelirikko ja sekoitusmuokkaus
No full textSuomessa kelirikon vuoksi joudutaan asettamaan painorajoituksia noin 5–10 prosentille valtion sorateistä. Tässä tutkimuksessa haluttiin selvittää, onko kelirikko yleisempää tieosuuksilla, joissa on käytetty sekoitusmuokkausmenetelmää. Menetelmän kaupallisia nimiä ovat Remix ja Soramix. Tässä tutkimuksessa tarkasteltiin kolmen urakan alueella olevien sorateiden kelirikkoa.
Tutkimuksessa inventoidun tiestön kokonaismitta oli 161 kilometriä. Inventoinnit suoritettiin keväällä 2023 ja keväällä 2024. Tiet olivat Savonlinnan, Nurmeksen ja Raahe-Ylivieskan urakoiden alueilla. Reitti muodostui teistä, joissa ei oltu tehty sekoitusmuokkausta sekä teistä, joissa tätä menetelmää oli käytetty. Inventoinnissa kirjattiin mm. kelirikon alku- ja loppupisteet, mitattiin kulutuskerroksen paksuuk-sia ja otettiin kiviainesnäytteitä. Kiviainesnäytteistä tutkittiin rakeisuus ja petrografia.
Keväällä 2023 runkokelirikko oli yhtä yleistä teillä, joilla oli tehty sekoitusmuokkaus, kuin teillä, joilla sitä ei oltu tehty. Keväällä 2024 runkokelirikko oli Nurmeksessa yleisempää sekoitusmuokatuilla teillä, mutta Raahe-Ylivieskassa tilanne oli päinvastoin. Pintakelirikko oli Nurmeksessa keväällä 2023 myös yleisempää sekoitusmuokatuilla teillä, mutta Raahe-Ylivieskassa tilanne oli jälleen päinvastainen. Keväällä 2024 pintakelirikko oli Raahe-Ylivieskassa selvästi yleisempää sekoitusmuokatuilla teillä, kun taas Savonlinnassa tilanne oli päinvastainen.
Mittauksissa havaittiin, että kulutuskerroksen paksuus lähes kaksinkertaistui kaikissa urakoissa niillä teillä, jotka sekoitusmuokattiin kesällä 2023. Keväällä 2024 todettiin, että humuspitoisuus oli varsin korkea molemmilla niillä Nurmeksen teillä, jotka oli sekoitusmuokattu kesällä 2023. Lisäksi humuspitoisuus oli korkea toisella niistä Raahe-Ylivieskan teistä, jotka oli sekoitusmuokattu kesällä 2023.
Tehtyjen mittausten mukaan sekoitusmuokkaus ei kategorisesti lisää kelirikko-ongelmia, mutta joissain tilanteissa käsittelyt voivat ehkä myötävaikuttaa niin runko-, kuin pintakelirikon syntyyn. Tutkimuksen perusteella suositellaan, että sekoitusmuokkauksen suositussyvyys on 60-80 mm. Materiaalia pientareelta tai luiskasta otettaessa on varmistuttava, ettei tien humuspitoisuus lisäänny. Kulutuskerroksen paksuus ei toimenpiteen jälkeen saa ylittää 100 mm. Useimmissa tapauksissa lisämateriaalin tuonti ulkopuolelta on suositeltavaa
Problemföräldrar kan ni vara själva! : Föräldrar och familjedynamik i svensk ungdomsbok 1968–1979
No full textThis article thesis titled ”You can be Problem Parents Yourselves! Parents and Family Dynamics in Swedish Young Adult Literature 1968–1979” explores how parenthood and relationships within the family are portrayed in a selection of eleven Swedish realistic problem novels för young adults.
The selection is aligned by its strong focus on parents, especially their problems concerning marital life, mental health and work issues. The novels depict, in varying extents, friction within family dynamics that stems from the parents’ inability to communicate with each other and with their children, the young protagonists. The 1970s is a period marked by new thinking regarding gender norms and power structures between women and men and conceptions of motherhood and fatherhood. These themes are addressed, from different perspectives and with different outcomes, in the selection. In this sense the Swedish YA nov el from this time is bold, even a pioneer in its way of drawing attention to adult issues.
The starting point of the thesis is based on an ideological critical context and a narratological perspective. These perspectives are combined with gender studies related to psychoanalysis, gender and power and a materialistic understanding of the body. Thus, as is noted in the analysis, the Swedish YA novel, which emerged and rapidly expanded during the 1970s, is part of and a voice in a larger context where established gender orders are confronted in the societal debate and women’s literature, the so called confession literature. In women’s literature from this period, the mother-daughter relationship is often fraught with conflicts and difficulties. The same theme can be found in the contemporary YA novel. However, as shown in the thesis, the ways that mothers are given voice in the YA novel differs from how the protagonists’ mothers are depicted and given voice and agency in womens’ literature.
The thesis addresses several key questions including the significance of the parents’ problems, the agency given to parents and the ways in which protagonists interact with their parents. The assumption is that parental roles are gender-determined, meaning that motherhood is associated with different expectations, rights, responsibilities, and room for action than fatherhood, something that is reinforced by norms and discourses. One of the central questions of the thesis is therefore what meaning the parents’ problems, weaknesses, or inadequacies take depending on whether the mother or father is centered. The thesis discusses what room for action is given to the parent, and how this is expressed, for example, through voice.
The thesis also addresses the conditions for how the portrayals of parents relate to contemporary upheavals regarding motherhood, fatherhood, and family dynamics suggesting that some of the depictions of mothers, fathers and families can be read in relation to an extratextual reality, the ideological critical context. This involves following a selection of patterns in the novels that point to an ideological-critical context. These patterns include, for example, mothers’ efforts to liberate themselves from frustrating housewife situations or unsatisfactory marriages, and fathers’ efforts to be present, so-called ”new fathers” for their children and devoted, sympatethic husbands to wifes seeking emancipation.
The thesis is divided into three main parts: Part I provides an overview of the research field, summarizing previous studies and discussing the concepts, theories and methodologies employed. Part II consists of the four previously published articles that each problematize and discusses a specific theme in connection to mothers, fathers, dysfunctional families and gender norms. Part III presents the conclusions and new perspectives found in the analyses.
One result of the thesis is that the reader is introduced to complex adult difficulties that are depicted from the young protagonist’s perspective but, as shown, not without also giving voice and agency to the parent. The thesis shows that the pressure to change the perception of parenthood generated by the prevalent societal discussions, is significant and is also created by the authors of Swedish YA novels of the time. By pushing the boundaries of cultural perceptions about mothers and motherhood, fathers and fatherhood, fiction loosens the notion that there is a specific formula for what makes a good mother or father. The multifaceted depictions of mothers and fathers in the selection can thus be seen as part of a larger context that has sought and continues to seek to nuance the image of parents.ei tietoa saavutettavuudest
Iisalmen liikennepaikan toiminnallinen selvitys : Hankearviointi
No full textTässä hankearvioinnissa on arvioitu Iisalmen liikennepaikan toiminnallisessa selvityksessä tarkasteltujen kehittämistoimenpiteiden vaikutuksia. Liikennepaikka toimii risteysasemana rataosille Iisalmesta Kouvolaan, Kontiomäkeen ja Ylivieskaan. Iisalmessa on nykytilassa henkilö- ja tavaraliikennettä. Hankearvioinnissa tarkastellaan koko Iisalmen rahapihaa (kmv 549+309 – 551+760). Vertailuvaihtoehtona on ratapihan säilyminen nykyisellään. Hankearvioinnin laadinnassa hyödynnetiin toiminnallisen selvityksen aineistoja ja sidosryhmähaastatteluja. Samanaikaisesti Iisalmeen suunnitellaan uutta raakapuun kuormauspaikkaa, joka korvaa nykyisiä kuormauspaikkoja. Uusi kuormauspaikka ei sisälly tähän hankearviointiin. Hanke on parantamishanke, mutta hankearviointi on laadittu kehittämishankkeen hankearvioinnin laajuisena.
Iisalmen liikennepaikalla on kapasiteettihaasteita erityisesti raakapuujunien pituuksien takia, sillä liikennepaikalla ei ole riittävästi pitkiä raiteita. Lisäksi henkilöliikenteen osalta liikennepaikalla on laatupuutteita. Ratkaisuksi on esitetty raiteiden pidentämistä (VE1), asemalaitureiden parantamista (VE2A & VE2B), laituripolun korvaamista alikululla (VE2B), henkilöliikenteen vaihteiden pidentämistä (VE1, VE3A & VE3B) ja raiteiden 901 ja 902 raidevälin leventämistä (VE3B).
Hankevaihtoehtojen kustannusarviot ovat kustannustasossa MAKU 145 (2020=100) on VE1 16,0 M€, VE2A 2,3 M€, VE2B 4,8 M€, VE3A 8,3 M€ ja VE3B 11,3 M€. Mikään tutkituista vaihtoehdoista ei ole hankearvioinnin perusteella yhteiskuntataloudellisesti kannattava. Suhteessa kannattavin vaihtoehto on VE2A, jonka hyötykustannussuhteeksi määritettiin 0,26. Laadittujen herkkyystarkastelujen perusteella merkittävin vaikutus kannattavuuteen on oletuksilla raakapuuliikenteen liikennöintitavoista ja ostoliikenteen laajuudesta, mutta missään herkkyystarkastelussa hanke ei ollut kannattava.
Jos hankkeen suunnittelua päätetään jatkaa, jatkosuunnitteluun suositellaan vaihtoehtoyhdistelmää VE1+VE2A tai VE1+VE2B toimintaympäristön muutoksista riippuen. Yhdistelmävaihtoehdon VE1+VE2A hyöty-kustannussuhde on 0,25 ja yhdistelmävaihtoehdon VE1+VE2B hyöty-kustannussuhde on 0,23.
VE1, jossa liikennepaikan raiteita pidennetään, vastaa tunnistettuihin kehitystarpeisiin tavarajunalii-kenteen toimintaedellytysten parantamisen kannalta. Toisaalta Iisalmen liikennepaikan kehitystarpeet voivat pienentyä merkittävästi, jos Iisalmeen toteutetaan uusi raakapuun kuormauspaikka.
VE2B vastaa tunnistettuihin kehitystarpeisiin henkilöliikenteen toimintaedellytysten parantamisen kannalta. Arvioitujen hyötyjen edellytyksenä kuitenkin on, että henkilöjunien ostoliikenteen laajuus säilyy nykyisellä tasolla tai kasvaa 2030-luvulla. Jos ostoliikenteen laajuus supistuu esimerkiksi Iisalmi–Ylivieska-henkilöliikenteen mahdollisesti päättyessä, tarkoituksenmukaisempi vaihtoehto on VE2A, jossa alikulun toteuttamisen sijaan parannetaan laituripolkua.
Iisalmen liikennepaikan kehitystarpeisiin vaikuttaa merkittävästi tulevat päätökset 2030-luvun ostojunaliikenteestä sekä kuormauspaikkojen kehittämisestä. Iisalmen liikennepaikan kehittämistä ei kannata edistää ennen näiden asioiden tarkentumista
Ylöjärven henkilöliikennepaikan liikenteellinen esiselvitys
No full textTässä työssä on tarkasteltu henkilöliikennepaikan toteuttamista Ylöjärven nykyisen liikennepaikan kohdalle. Työssä yhdistyvät sekä radanpitäjän tavoitteet pääradan nopeustasosta, nopean junaliiken-teen häiriöttömyydestä, seisakkeen teknisistä ja mitoittavista tekijöistä että Ylöjärven kaupungin maankäytölliset tavoitteet. Asemanseutu on Ylöjärven kaupunkikehityksen tulevia painopistealueita ja alueelle on käynnistymässä muutokset mahdollistavia asemakaavahankkeita, joita tämän selvityksen yhteydessä laaditut henkilöliikennepaikan toimintojen tilavaraukset palvelevat.
Esiselvityksen laadinnan yhteydessä on kuultu lukuisia sidosryhmiä, erityisesti liikennejärjestelmän ja operoinnin sekä maankäytön näkökulmista. Työ on laadittu tiiviissä yhteistyössä Lielahti–Lakiala kak-soisraiteen yleissuunnittelun kanssa, jonka suunnittelualueelle Ylöjärven liikennepaikka sijoittuu.
Työssä on laadittu liikennepaikan esisuunnitelma ja sen kustannusarvio. Seisake on mahdollista to-teuttaa erilaisiin tarpeisiin ja valittuun ratkaisuun vaikuttavat myös muut rataverkkoon kohdistuvat investoinnit. Esisuunnitelmassa esitetty ratkaisu vastaa parasta olettamusta liikennöinnin ja rataverkon tavoitetilasta ja vaihtoehtoiset ratkaisut ovat tätä kevyempiä.
Koska työ on laadittu esisuunnitelmatarkkuudella, vaativat monet suunnitelmaratkaisut vielä tarkennuksia. Jatkosuunnittelua varten on hyvä kirkastaa, millaista liikenteen palvelutasoa seisakkeelle tavoitellaan, jotta mitoitusta voidaan tarkistaa vastaamaan tätä.
Aikaisempien tarkasteluiden perusteella yksittäisiä kaukojunapysähdyksiä sekä lähijunaliikennettä tunnin vuorovälillä on mahdollista tavoitella Ylöjärvelle jo päätettyjen infrastruktuuri-investointien puitteissa. Pidemmällä aikavälillä junaliikenteen vuorotarjontaa on mahdollista lisätä, mutta kasvavan junamäärän vaatimat investoinnit esimerkiksi lisälinjaraiteisiin Tampereen ja Ylöjärven välillä tulee sel-vittää
"Det är lite tråkigt om det är för lätt” : Att vara särskilt begåvad inom den grundläggande utbildningen i Svenskfinland
No full textSyftet med studien är att undersöka hur särskilt begåvade elever upplever den grundläggande utbildningen i Svenskfinland. Bakgrunden till studien är att särskilt begåvade elever ofta förbises och inte får sina behov tillgodosedda inom utbildningssystemet.
Studien har en kvalitativ ansats och utgår från semistrukturerade intervjuer med elever som omfattas av handlingsplaner för särskilt begåvade elever. Resultaten har analyserats utgående från en tematisk analys. Utifrån studiens syfte formulerades följande forskningsfrågor:
1. Hur upplever elever som omfattas av en handlingsplan för särskilt begåvade elever undervisningen inom den grundläggande utbildningen?
2. Hur sker lärande för elever som omfattas av en handlingsplan för särskilt begåvade elever?
3. Finns det önskemål gällande skolgång hos elever som omfattas av en handlingsplan för särskilt begåvade elever?
Resultaten visar att elever upplever missnöje med undervisningen, att vissa faktorer väcker deras engagemang samt att de uppfattar variationer mellan skolämnen.
Eleverna beskriver hur en bristande anpassning och repetitiv undervisning leder till uttråkning, medan engagemang väcks när de får utmanas. Den andra delen av resultatet visar att lärandet ofta sker utanför skolan, med hjälp av vårdnadshavares stöd, inre drivkraft och fritidsintressen. Slutligen uttrycker eleverna önskemål om en mer flexibel och individualiserad undervisning som bättre möter deras behov och stimulerar deras utveckling
Measuring Post-Acquisition Integration through Management Control Systems
No full textThe purpose of this thesis is to shed light on the use of management control systems in companies, particularly in the context of post-acquisition integration. Mergers and acquisitions more often than not fail to deliver the advantages and desired synergies, but the reason behind why they fail is still unclear despite years of research. Post-acquisition integration and its success has been identified as a possible impactful factor. Understanding what goes wrong in the integration process and how issues can be avoided in the future is important both from a profitability, but also from a sustainability point of view, two ever so important topics. To contribute to the understanding of how management control systems are used and how they may support the post-acquisition integration process, this study examines the methods in which a Finnish telecommunication company uses management control systems in their post-acquisition integration.
The study was executed through conducting a case study on a company. To collect the necessary data for the study, semi-structured interviews with respondents from the case company were held. In addition, internal documents provided by the company were analysed. With the help of combining these data sources, valuable empirical information was extracted. The results were analysed thematically, after which the results were analysed based on management control systems theory, especially using Malmi and Brown’s (2008) framework “Management Control Systems as a package”.
The findings of the study reveal that management control systems in terms of support to post-acquisition integration have been used in the company to a certain degree. It highlights the importance of the use of management controls systems in a demanding acquisition case by demonstrating what were the key factors which helped make the integration of the two companies successful
Produktion och biokemisk karakterisering av SEFIR-domänen hos Klebsiella pneumoniae KivA för kristallisering
No full textKivA är ett SEFIR-domän innehållande protein som har en trolig roll vid immunflykt av Klebsiella pneumoniae. KivA har visats kunna störa Interleukin 17A -signaleringsvägen trots att proteinets exakta funktionsmekanism samt struktur ännu är okända. Förmodligen stör KivA Interleukin 17A -signalering genom SEFIR-SEFIR -interaktioner mellan KivA och Interleukin 17 -receptor A eller adaptorproteinet Act1. Interleukin 17A -signalering spelar en viktig roll vid bekämpning av patogener, såsom K. pneumoniae, för att kunna aktivera immunceller och uttrycka inflammatoriska faktorer. Infektioner orsakade av K. pneumoniae blir alltmer svåra att behandla på grund av den ökande antibiotikaresistensen och bakteriens mångsidiga virulensfaktorer. K. pneumoniae är således en samhälleligt betydande patogen som måste prioriteras i forskning för att utveckla nya strategier för behandling av allvarliga infektioner orsakade av bakterien.
I detta pro gradu -arbete producerades och karakteriserades SEFIR-domänen hos KivA för initial kristallisering av proteindomänen. Syftet med projektet var att bidra till strukturbestämning av KivA genom att optimera produktion av dess SEFIR-domän och studera proteinkonstruktionens egenskaper och lämplighet för kristallisering vid olika förhållanden. Flera lovande kristalliseringsförhållanden upptäcktes under sållningsexperiment och optimeringar påbörjades kring några förhållanden. Dessa resultat från kristalliseringsexperiment kan användas vid planering av fortsatta kristalliseringsförsök. En experimentellt löst strukturmodell av KivA behövs för att klargöra mekanismen som KivA använder för att störa immunförsvaret och kunna utnyttja KivA som ett målprotein vid utveckling av nya antibakteriella läkemedel som riktas mot K. pneumoniae
Grannskap eller gästfrihet? : En helhetsanalys av förslaget till ny 141 b § i bygglagen : Reglering i gränslandet mellan bostad och näringsverksamhet
No full textI takt med att peer-to-peer-uthyrningen i kortfristigt syfte blivit allt populärare, har även antalet konflikter mellan uthyrare och grannar ökat. Grannarna anser att gästerna för oväsen, skräpar ner och stör, medan hyresvärdarna ser den kortfristiga uthyrningen som ett bra sätt att tjäna pengar. Uppretade grannar har vänt sig till övervakande kommunala myndigheter, som med hot om vite i vissa fall krävt att innehavaren av bostaden upphör med uthyrningsverksamheten, som ansetts strida mot byggnadens bygglov.
Bygglovet och detaljplanen bildar en enhet, där den senare innehåller noggranna föreskrifter för markanvändningen i områden där det finns ett behov av betydande byggnation, dvs. städer och tätorter. De centrala rättsverkningar som planerna medför är bygg- och åtgärdsbegränsningar som kan förhindra användning av marken på ett sådant sätt som strider mot planens målsättning eller syfte.
Rättspraxis har tydligt visat att domstolar i sin bedömning inte enbart fäster vikt vid formella planbestämmelser, utan även beaktar de faktiska effekterna på boendemiljön. Genom att lyfta fram faktorer såsom ökad störningsnivå, minskad upplevd trygghet och förändringar i områdets sociala struktur, har domstolarna visat att den påverkan en verksamhet medför en central del av den rättsliga prövningen.
Konflikterna mellan Airbnb-värdar och grannar synliggör en intressekollision mellan det allmänna intresset av en planmässig och ändamålsenlig markanvändning enligt detaljplan, och fastighetsägarens intresse att fritt disponera över sin egendom. Samtidigt aktualiseras frågor kring grannarnas berättigade förväntningar på en stabil och trygg boendemiljö i relation till samhällets behov av utveckling och nya affärsmodeller.
I dessa motsättningar möts tre centrala rättsliga och sociala perspektiv: detaljplanens normer och syften, ägarens dispositionsfrihet samt grannarnas krav på förutsägbarhet och kontinuitet i sin närmiljö.
För att minska antalet konflikter och skapa tydligare regler har miljöministeriet därför skapat ett förslag till en ny 141 b § i bygglagen. Bestämmelsen syftar till att klargöra vad som avses med boende och därmed minska oklarheter kring bostadens tillåtna användning.
Genom att använda rättsdogmatisk metod analyseras det aktuella förslaget utgående från de rättsområden som är aktuella för den kortfristiga uthyrningen och de effekter verksamheten medför.
Analysen visar att kortfristig uthyrning har betydande inverkan på grannelagsförhållanden, planeringsrättsliga normer och grundläggande rättigheter. Slutsatsen är att det aktuella lagförslaget är otillräckligt, då det inte tar hänsyn till samspelet mellan dessa rättsområden. I detaljmotiveringen saknas en analys av hur den föreslagna regleringen påverkar omgivningen, särskilt i förhållande till den rättsliga helhet som redan styr användningen av fastigheter. Genom att förbise den existerande samverkan mellan olika regelverk riskerar lagstiftaren att försvaga tydligheten i rättstillämpningen, snarare än att stärka den
Lärares uppfattningar av pedagogisk dokumentation i småbarnspedagogisk verksamhet
No full textPedagogisk dokumentation är ett verktyg som lärare inom småbarnspedagogik förutsätts att använda sig av i verksamheten. Genom att använda sig av pedagogisk dokumentation lär sig läraren känna barnen, deras behov och intressen samt ser deras lärprocesser i verksamheten. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs också verksamheten och lärprocesser för barnen och vårdnadshavarna. Pedagogisk dokumentation kan också användas för olika former av större och mindre förändrings- och utvecklingsarbeten i verksamheten. Lärare inom småbarnspedagogik kan också utvärdera sitt eget och teamets arbete med hjälp av pedagogiska dokumentationen.
Daghemsföreståndaren har det överliggande ansvaret för verksamheten på daghemmet. Detta ansvar innefattar även arbetet med pedagogisk dokumentation. Det hör till en av föreståndarens uppgifter att handleda läraren i arbetet med pedagogisk dokumentation.
Syftet med studien är att ta reda på vilka uppfattningar lärare inom småbarnspedagogik har av pedagogisk dokumentation samt hur de uppfattar föreståndarens stöd i arbetet med pedagogisk dokumentation.
Forskningsfrågor:
1. Vilka uppfattningar har lärare inom småbarnspedagogik av pedagogisk dokumentation?
2. Vilka uppfattningar har lärare inom småbarnspedagogik av föreståndarens roll i arbetet med pedagogisk dokumentation?
I studien användes en kvalitativ metod och fenomenografisk ansats. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. Alla intervjuer hölls på Zoom utom en där Teams användes. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas så noggrant som möjligt. I studien deltog sammanlagt nio informanter från tre kommuner. Som underlag för intervjuerna hade en intervjuguide utformats.
Under intervjuerna och i samband med analysen kom det fram att informanterna i mer eller mindre utsträckning använder sig av pedagogisk dokumentation i verksamheten. Endast två informanter använder sig av pedagogisk dokumentation systematiskt och kontinuerligt i verksamheten. Enligt de övriga informanterna är det svårt att implementera pedagogisk dokumentation i verksamheten. Informanterna upplever att tiden och kunskapen inte räcker till. Alla informanter, utom en, anser att föreståndarens stöd och uppmuntran är viktigt i arbetet med pedagogisk dokumentation. Informanterna berättar att även om föreståndaren har kapacitet att handleda dem i pedagogisk dokumentation så räcker inte föreståndarens tid till. Informanterna önskar ett större stöd av föreståndaren i arbetet med pedagogisk dokumentation. Alla informanter önskar också att det skulle finnas tillgång till kontinuerlig fortbildning