National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Consumer perceptions of integrated marketing communications on digital channels in the fitness and wellness industry
No full textDigital marknadskommunikation anses idag vara ledande och har även inom tränings- och välmåendebranschen blivit en central kanal för att nå ut till hälso - och träningsintresserade konsumenter. Konsumenter upplever idag ett ökat intresse för välbefinnande, motion och hälsa och digitala plattformar spelar en viktig roll i att bygga gemenskaper och skapa kundrelationer. Företag kan använda integrerad marknadskommunikation (IMC) för att skapa en enhetlig och sammanhängande kundupplevelse över flera digitala kanaler.
Syftet med denna avhandling är att förstå hur konsumenter uppfattar IMC på digitala kanaler inom tränings- och välmåendebranschen. Avhandlingen bidrar med insikter om hur företag kan använda IMC i sin digitala marknadsföring, vilken effekt fungerande IMC har för företagets kunder inom branschen, hur konsumenter uppfattar IMC på digitala kanaler samt hur IMC kan optimeras för att möta konsumenternas behov, stärka kundrelationer och öka lojaliteten.
För att uppnå syftet med avhandlingen genomfördes en kvalitativ fallstudie med tränings- och välmåendeföretaget Fressi Esboviken som empirisk kontext. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med betalande kunder som är bekanta med fallföretagets digitala kanaler. De digitala kanalerna som undersöktes i denna studien är Instagram, Facebook, e-post och webbsida.
Det empiriska resultatet visar att en samordnad kommunikation på digitala kanaler är viktigt för att öka förtroende, skapa en fullständig bild oberoende kanal och effektivisera marknadsföringen. Fressi Esbovikens digitala marknadsföring uppfattades överlag positivt, men flera informanter efterfrågade en mer samordnad, målinriktad och kundanpassad kommunikation. Exempelvis kunde erbjudanden kommuniceras tydligare och mer enhetligt över alla kanaler.
Avslutningsvis tyder resultaten på att IMC är avgörande för företag inom tränings- och välmåendebranschen för att kunna erbjuda konsekvent, relevant, engagerande och kundanpassat innehåll som speglar företagets värderingar och förståelse för målgruppen. För att lyckas krävs det en tydlig strategisk grund, intern förankring och kontinuerlig utvärdering av kommunikationen på digitala kanaler för att fullt ut utnyttja IMC:s potential att stärka förtroende och lojalitet på lång sikt
Tvåspråkigheten i vardagen : Språkbruk, språkpolicy och språklig identitet i familjer med en tvåspråkig förälder
No full textMitt fokus i denna studie är föräldrars och barns egna uppfattningar om och upplevelser av tvåspråkighet. Syftet med avhandlingen är att ta reda på den språkliga vardagen, den språkliga identiteten och därmed ifall tvåspråkigheten förts vidare från förälder till barn i familjer där en förälder är tvåspråkig, men inte har valt att föra vidare tvåspråkigheten till sina barn.
Materialet för undersökningen består av åtta inspelade intervjuer med tre tvåspråkiga föräldrar från tre olika familjer och med deras barn som är fem stycken i åldrarna 10-18. Metoden är främst domänanalys och analys av faktorer som påverkar språkval, samt analys av familjespråkpolicy och identitetsanalys.
Resultaten visar att familjemedlemmarna använder sina språk beroende på vem som är närvarande och vilket språk som anses mest lämpligt i situationen. Språken används på flexibla och funktionella sätt beroende på Fishmans (2007) faktorer: grupp, situation, och ämne. Språket växlar ofta exempelvis för att markera grupptillhörighet. Föräldrarna har använt sig av en slags medveten outtalad språkstrategi för att främja tvåspråkighet i familjerna och barnen anpassar sig till de språkliga normerna i familjen. Informanternas språkliga identitet är dynamisk och utvecklas ständigt. Barnens identiteter är starkt kopplade till de sociala grupper de tillhör i olika sammanhang. Ingen av informanterna är enspråkigt svensk, trots att de flesta barn inte identifierar sig som 100% tvåspråkiga.
De viktigaste slutsatserna är bland annat att skolspråket verkar vara en av de viktigaste faktorerna till varför alla informanter anser att svenska är det språk som ligger närmast dem. En annan slutsats är att engelskan blir allt större hos barnen. Tvåspråkighet är en praktik där människor växlar språk enligt behov och situation, och i en tvåspråkig familj behöver familjemedlemmar inte nödvändigtvis tala två språk lika mycket eller på samma sätt för att räknas som en tvåspråkig familj
Nya villkor för arbetslivet : En studie om mellanchefers upplevelser av distansarbete efter coronapandemin
No full textCoronapandemin har inneburit stora förändringar för arbetslivet inom många organisationer. Företag har behövt anpassa verksamheten och omstrukturera sina arbetssätt för att hantera den snabba övergången till distansarbete. Trots att samhället i stort sett har återgått till normalläge efter den akuta fasen av covid-19-viruset, kvarstår pandemins effekter i form av fortsatt distansarbete. Arbete på distans har således blivit en bestående del av arbetslivet, vilket har påverkat chefers arbete på olika sätt. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur mellanchefer upplever distansarbete efter coronapandemin och med hjälp av intervjuerna med studiens informanter identifiera specifika utmaningar och möjligheter med distansarbete i den postpandemiska arbetsmiljön.
Avhandlingens teoretiska referensram belyser definitioner av centrala begrepp, den globala coronapandemin och krisens inverkan på samhället, distansarbetets utveckling och historia, digitaliseringens inverkan på distansarbete, ledarskap under distansarbete samt utmaningar och möjligheter med arbete på distans för mellanchefer.
Denna undersökning är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Empirin baserar sig på informanternas erfarenheter, känslor och upplevelser av distansarbete efter coronapandemin. För att analysera den insamlade empirin har en tematisk analysmetod tillämpats och genom att analysera empirin i relation till den teoretiska referensramen har distansarbetets inverkan på mellanchefers arbete kunnat undersökas.
Resultaten som framkommer i denna studie visar att distansarbete efter coronapandemin har förändrat förutsättningarna för mellanchefers arbete och inneburit både flera utmaningar och möjligheter. Brist på spontan kommunikation samt svårigheter att upprätthålla gemenskapen och uppmärksamma medarbetarnas välmående är tydliga utmaningar som uppmärksammas bland studiens informanter. Samtidigt visar studiens resultat att distansarbete har inneburit ökad flexibilitet, förbättrad koncentration och individuell frihet, vilket har upplevts positivt och bidragit till ökad effektivitet inom teamet. Utifrån studiens resultat kan det även konstateras att en hybridarbetsmodell, där distansarbete och fysiskt arbete kombineras är den arbetsform som enligt studiens informanter kommer att och bör tillämpas inom organisationer i den postpandemiska framtiden
Koneoppimisen ja kielianalyysin teorian ja käytännön soveltaminen: Parametrien suunnittelu brändikohtaisen mainoskielen generointiin
No full textTässä pro-gradu tutkielmassa käsitellään koneoppimisen ja kielianalyysin teorian ja käytännön soveltamista. Yhdistämällä luonnollisen kielen prosessointi teoria (NLP) nykypäivän teknologian prosessointivoimaan on päämääränä luoda pieniä testiympäristöjä parametrien suunnittelua varten brändikohtaisen mainoskielen tuottamiseen. Tavoitteena on kehittää ja testata parametreja, joilla käyttäjä voi itse vaikuttaa tekstin tyylillisiin sekä sisällöllisiin ominaisuuksiin. Valittu materiaali kattaa yli vuosikymmenen jatkuvaa kotimaista Hesburgerin brändiviestintää, mikä antaa myös mahdollisuuden tarkistella miten Hesburgerin markkinointipuhe on kehittynyt esimerkiksi kulttuuristen, teknologisten sekä kaupallisten kontekstien myötä. Olen käyttänyt vain julkisesti verkossa saatavia aineistoja ja tekoälyyn perustuvia ohjelmistoja. Audiovisuaalisen datan kerääminen onnistui YouTuben kautta ja muiden sosiaalistenmedioiden kautta, mutta sen muokkaaminen ja saaminen tekstimuotoon, jotta siihen pystyisi hyödyntämään pythonia oli kriittinen osa tutkimuksen suorittamisessa. Tämä on toteutettu Open AI:n ”Whisper” puheentunnistusmallin kautta, jonka jälkeen tekstimuodossa oleva data syötettiin neljäntoista NLTK sekä Stanza komennon läpi datan pilkkomiseksi pienempiin osiin. NLTK (Natural Language Toolkit) ja Stanza ovat Python-analysaattoriin liittyviä kirjastoja, joita käytetään luonnollisen kielen analysointiin. Yksi syistä toimintojen rakentamiselle ja käyttämiselle on ollut, että se mahdollistaa mainoskielen systemaattisen pilkkomisen, ja teknologian avulla voimme helpommin käsitellä dataa, joka auttaa meitä ymmärtämään mainoskieltä ja sen sisältöä. Tällä tavoin pystyy esimerkiksi päättelemään onko yrityksen käyttämä kieli yksinkertaista, kuvailevaa vaiko monipuolista. Pilkottu ja prosessoitu data syötettiin eri tekoälyllä toimiviin kielimalleihin eli LLM-malleihin, jotka datan pohjalta yrittivät jäljitellä Hesburger mainoksien kielellistä sisältöä sekä rakennetta
Skulle en trängselskatt i Helsingfors vara lönsam? : En ex ante kostnads-nyttoanalys över en trängselskatts lönsamhet
No full textTrängsel i större städer, såsom Helsingfors, ger upphov till flera negativa externaliteter, såsom exempelvis luftföroreningar, buller och längre restider, och då dessa inte återspeglas i den privata kostnaden av att köra bil är trafikflödet ofta högre än den samhällsoptimala nivån. Ett sätt för att motverka detta är med trängselskatter, som visat sig vara ett effektivt styrmedel för att minska trängsel och dess negativa effekter i städer som infört sådana, såsom exempelvis Stockholm och Göteborg.
År 2009 bedömdes en trängselskatt ha varit ett lönsamt tillvägagångssätt för att hantera trängselproblematiken i Helsingfors (Kommunikationsministeriet, 2009) men trots detta infördes ingen trängselskatt i staden. Sedan år 2009 har trafiken och i synnerhet privatbilismen i Helsingfors sjunkit trots förväntningar om en kraftig ökning. Syftet med denna avhandling är därmed att ta reda på huruvida en trängselskatt i dagens läge fortfarande skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt.
För att besvara forskningsfrågan utförs en ex ante kostnads-nyttoanalys (CBA) där de förväntade effekterna av en trängselskatt i form av både indirekta och direkta nyttor och kostnader kvantifieras och värderas. Resultaten visar att trängselskattens negativa effekter, framför allt de kopplade till bilisternas minskade konsumentöverskott, överstiger nyttorna för samhället i helt. Det totala nuvärdet över 40 år uppgår till -657 miljoner euro, vilket tyder på att en trängselskatt inte vore lönsam givet dagens trafikvolymer. Detta resultat skiljer sig avsevärt från Kommunikationsministeriets resultat från år 2009, där en trängselskatt utformad enligt ringmodellen förväntades generera ett samhällsekonomiskt nettoresultat på 156 miljoner euro per år. Den främsta orsaken till denna enorma skillnad ligger i trafikvolymerna som analyserats. Kommunikationsministeriets analys baserades på dåtida höga trafikvolymer och prognoser om en fortsatt ökning, medan denna studie utgår från dagens betydligt lägre volymer. Eftersom en trängselskatt är som mest effektiv vid hög trängsel, är den samhällsekonomiska vinsten i stora drag större ju högre trängseln är.
Även om en trängselskatt hade varit det lönsamma alternativet år 2009 har förutsättningarna förändrats, i synnerhet i och med de lägre trafikvolymerna, och därav lyckas nyttorna av en trängselskatt i dagens läge inte väga upp för kostnaderna. Därmed är det inte motiverat att införa en trängselskatt i Helsingfors i dagsläget
"If they can do this, so can I" The importance of group support in lifestyle change : a systematized literature review
No full textHälsofrämjande åtgärder är en betydande aspekt inom hälso- och sjukvården. Att främja hälsa är lönsammare än att behandla kroniska sjukdomar som orsakats av dåliga hälsovanor.
Syftet med denna studie var att lyfta fram hur personer i arbetsför ålder, som deltar i gruppverksamhet för att främja och bibehålla hälsa, upplever och beskriver betydelsen av det sociala stödet de får av andra gruppmedlemmar för sina livsstilsförändringar. Studien önskades bidra med hjälp till de experter som arbetar bland annat med frågor gällande arbetsförmåga och välbefinnande eller planering av hälsofrämjande åtgärder.
Forskningsfrågan för studien var: Hur upplever och beskriver personer i arbetsför ålder, som deltar i gruppverksamhet, betydelsen av det sociala stödet de får av andra gruppmedlemmar för livsstilsförändringar?
Avhandlingens teoretiska utgångspunkter var hälsa som diskuterades utgående från den caritativa vårdteorin av Katie Eriksson och den socialkognitiva teorin av Albert Bandura. De tre centrala begreppen i denna studie var hälsa, self-efficacy (självförmåga) som är den socialkognitiva teorins nyckelbegrepp, och socialt stöd.
Som metod användes systematiserad litteraturöversikt med kvalitativ ansats för att få en bild av det sociala stödets betydelse vid livsstilsförändringar. Litteratursökningen genomfördes med tydliga inklusions- och exklusionskriterier i fem olika omvårdnadsforskningens databaser.
Studiens resultat kan beskrivas med tre huvudteman 1) att dela erfarenheter och samhörighet, 2) att övervinna social isolering och 3) faktorer i gruppdynamiken. Känslan att befinna sig i en liknande situation med andra och ha ett gemensamt syfte gjorde det möjligt att dela erfarenheter. En känsla av att tillhöra något ansågs betydelsefullt. Det konstaterades att gruppens stöd kan vara särskilt nyttigt för dem som har begränsade sociala nätverk, bor i mindre urbana områden och inte har andra stödnätverk utanför gruppen. Styrkor och utmaningar för gruppdynamiken blev bland annat gruppmedlemmarnas olika åldrar, kulturer, livssituationer och hälsotillstånd som också inverkade på betydelsen av det sociala stödet.
De studier som inkluderades i denna systematiserad litteraturöversikt bekräftar att gruppens stöd kan inverka positivt på livsstilsförändringar men mer forskning och aktuell information behövs. Socialt stöd borde utnyttjas ännu mera i framtiden, eftersom Finlands befolkning åldras och det för med sig utmaningar för arbetsmarknaden. Samhället behöver välmående arbetskraft
Real-time pitch detection for singing using frequency-domain methods and the Web Audio API
No full textReceiving correct feedback is vital for learning anything new. Learning to sing can be difficult for a variety of reasons, but knowing when one hits the right notes and when one does not is a good start. Computers have for a long time helped people with learning, be it through e-learning platforms, forums for connecting with experts, or lately, with large language models for the ability to almost converse with an expert at any moment. Computers have also been aiding in tuning instruments, such as guitars, for some time. This work explores frequency-domain methods and post-processing techniques for pitch estimation, to enable users to receive instant feedback on their singing. System architecture for such a pitch detector is then planned and outlined. The pitch detector is then implemented using the Web Audio API for use on the web. The pitch detector is tested using audio from real choir singers for a reliable reference. The resulting pitch detector lays a good foundation by correctly detecting notes most of the time
Protecting and supportive factors among children and youth during the COVID-19 pandemic
No full textSyftet med denna studie var att få en förståelse för vilka bärande och skyddande faktorer som barn och unga hade tillgång till under covid-19-pandemin. Med bärande faktorer menas i denna studie inre faktorer hos barn och unga medan skyddande faktorer betyder yttre faktorer i barns och ungas omgivning och miljö.
Frågeställningarna är:
1. Vilka inre faktorer hos barn och unga har varit bärande under pandemin?
2. Vilka yttre faktorer har skyddat barn och unga under pandemin?
Studien är en litteraturstudie av aktuell forskning i ämnet. Vetenskapliga artiklar mellan 2019 och 2024 har granskats. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
Resultatet av studien visar att barnens och ungdomarnas förmåga att anpassa sig till en ny tillvaro var av stor betydelse. Förmåga till anpassning, förmåga att hantera känslor och stress och förmåga att skapa rutiner framkom i resultatet när det gäller de bärande faktorerna.
När det gäller skyddande faktorer framkom det i resultatet att familjens och vännernas betydelse var viktig. Också förmågan att skapa en yttre struktur under pandemin var av stor betydelse.
Slutsatserna visar att barn och unga hade en inneboende förmåga att arbeta aktivt med sitt psykiska mående under pandemin. Många barn och unga förstod vikten av att kunna bygga upp resiliensen för att må bra
Åbo Svenska Teaters arkiv : Vilken roll har det egentligen?
No full textAvhandlingens syfte är att forska Åbo Svenska Teaters (ÅST) arkivs roll i formandet av en kollektiv identitet bland teaterns personal. Forskningsmaterialet består av fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Informanterna tillhör personalen från Åbo Svenska Teaters administrativa avdelning.
Avhandlingens teoretiska ramverk bygger på arkivvetaren Terry Cooks fyra lanserade arkivparadigm och Etienne Wengers texter om praktikgemenskaper. Intervjuerna har analyserats genom närläsning av materialet, Cooks arkivparadigm och begreppet praktikgemenskap. Analysen består av ett kapitel som är indelad i sex delkapitel. I analysen presenteras det var ÅST:s arkivmaterial finns i dagens läge och vem som tar hand om arkivet. Det diskuteras också vilka tankar informanterna har angående arkivet och dess innehåll i analysen med hjälp av begreppet praktikgemenskap. Delkapitlen diskuterar teman om hur praktikgemenskapen tar form och uttrycker sig, utmaningar i praktikgemenskapen och arkivets roll för praktikgemenskapen.
Samtliga informanter verkar uppleva ÅST:s arkiv som något viktigt. I intervjuerna framkommer det att det finns utmaningar i praktikgemenskapen såsom utanförskap som perifer medlem, irritation över att behöva be om lov att komma åt ”teaterns egna grejer” och resursbrister. Det kan observeras en tydlig praktikgemenskap som formas och utvecklas hos informanterna baserat på deras gemensamma kunskapsutbyte, problemlösning, utredning av kunskap och interaktion inom intresseområdet