National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Tro och företagsledarskap : Fem företagsledare om kristen tro som livsfilosofi och etisk grund
No full textDen här pro gradu-avhandlingen i praktisk teologi undersöker vilken betydelse kristen tro kan ha för företagsledarskap. Forskningen placerar sig i en nordisk kontext där sambandet mellan personlig tro och företagsledarskap hittills studerats i begränsad omfattning. Syftet är att analysera hur kristen tro kan fungera som livsfilosofi, etisk grund och motiv för företagsledare.
Avhandlingen bygger på fem kvalitativa intervjuer med verkställande direktörer och företagsägare i Finland. Metoden är grundad teori, där intervjumaterialet tematiserats och analyserats i dialog med sociologisk teori och teologisk reflektion.
Analysen lyfter fram tre centrala dimensioner i kristet företagsledarskap: identitet, etik och tro. Informanterna beskriver sig själva som kristna företagsledare med en stark identitet präglad av kallelse och förvaltarskap. Tron kommer till uttryck genom bön, bibelläsning och tillit till Guds ledning, vilket skapar stabilitet även i en osäker ”företagandets värld”. Den etiska dimensionen bygger på bibeltexter och dygder, vilket resulterar i vägledning för beslutsfattande och företagskultur. Särskilt framträdande är föreställningen om ett alternativt ekonomiskt system, där generositet och ansvar ses som centrala drivkrafter.
Resultaten visar att kristen tro för dessa företagsledare har en stor betydelse för identitet, etiska överväganden, motivation och företagskultur. Samtidigt framträder spänningsfält mellan vinstkrav, generositet och tolkningar av gudomlig ledning. Avhandlingen mynnar ut i en syntesmodell för kristet företagsledarskap, där de tre dimensionerna identitet, etik och tro utgör vägledning i dialog med varandra.
Studien bekräftar tidigare internationell forskning men tillför ny kunskap i en nordisk miljö. Den visar att kristen tro inte enbart är en privat övertygelse, utan kan fungera som existentiell grund och tolkningsram för företagande och ledarskap
Speciallärares och klasslärares upplevelser av kartläggning och samverkan kring flerspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter i svenskspråkiga grundskolor
No full textFlerspråkighet är allt vanligare i svenskspråkiga skolor i Finland, vilket innebär att många elever lär sig svenska som andraspråk. Kartläggning av flerspråkiga elevers läs- och skrivförmåga bygger ofta på standardiserade test som är utvecklade för elever med skolspråket som förstaspråk. För att resultaten ska bli rättvisa krävs professionellt omdöme. Därför blir samverkan mellan klasslärare och speciallärare central i kartläggningsprocessen, då deras kompletterande perspektiv bidrar till en mer helhetsbaserad och rättvis bedömning.
Syftet med detta magisterarbete är att undersöka hur klasslärare och speciallärare i årskurserna 1–6 i svenskspråkiga skolor i Finland upplever arbetet med att identifiera läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever. Arbetet syftar också till att belysa hur lärarna upplever att samverkan fungerar under denna process. Forskningsfrågorna är:
1. Hur beskriver och upplever klasslärare och speciallärare de metoder som används för att identifiera läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever?
2. Hur skiljer sig de metoder och material som klasslärare och speciallärare använder för att kartlägga flerspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter från de metoder och material som används för elever med svenska som förstaspråk?
3. Hur upplever klasslärare och speciallärare samverkan för att identifiera och stödja flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter?
Studien är en kvalitativ fallstudie med en fenomenologisk forskningsansats. Datainsamlingen har genomförts som semistrukturerade intervjuer. Studien har sammanlagt sex respondenter, tre speciallärare och tre klasslärare, som intervjuats i par. Respondenterna har alla erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga elever. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Utifrån denna analys formulerades centrala teman som redovisas i resultatdelen.
Resultatet visar att eleverna kartläggs med samma kartläggningsmaterial oavsett språklig bakgrund. Lärarna beskriver att dessa material inte är anpassade för flerspråkiga elever, vilket leder till osäkerhet kring testernas tillförlitlighet. Lärarna betonar att språket har en central betydelse för kartläggningen där svag språklig förståelse kan ge missvisande bild av elevens faktiska läs- och skrivförmåga. En utmaning är att avgöra om svårigheterna beror på begränsad språkkunskap eller på underliggande läs- och skrivsvårigheter.
I kartläggningen är samverkan mellan klasslärare och speciallärare central. Resultatet visar att lärarna upplever samarbetet som viktigt och i hög grad beroende av öppen kommunikation, kontinuerliga samtal och en tydlig arbetsfördelning. Lärarna lyfter också fram vikten av mångprofessionellt samarbete för att skapa en mer tillförlitlig och heltäckande kartläggning. Slutsatsen är att både kartläggningsmaterial och samverkan behöver utvecklas för att säkerställa en likvärdig bedömning av flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling
Seututien 637 parantaminen välillä Jyväskylä - Laukaa : Hankearviointi ja esisuunnitelma
No full textSeututie 637 ulottuu Jyväskylästä Äänekosken Konginkankaalle ja toimii tällä välillä myös valtatien 4 varareittinä. Seututiellä on merkittävä rooli työmatkayhteytenä, joka korostuu Jyväskylän ja Laukaan välisellä tieosuudella. Seututie on erittäin vilkasliikenteinen Jyväskylän ja Laukaan välillä, missä keskimääräinen vuorokausiliikennemäärä vaihtelee 8 000–13 000 ajoneuvon välillä rekisteritietojen mukaan. Arkipäivän keskimääräinen vuorokausiliikenne (KAVL) suunnittelujaksolla on suurimmillaan noin 14 000 rekisteritietojen mukaan. Suunnittelussa hyödynnettiin Jyväskylän seudun liikennemallia, jonka mukaan nykytilan liikennemäärä suunnittelualueella vaihtelee noin 5 000–10 300 ajoneuvon välillä. Liikennemallin liikennemääriä käytettiin hankearvioinnin peruslaskelmien liikennemäärinä.
Esisuunnitelman tavoitteena on muodostaa käsitys seututien parantamisen kehittämissuunnasta sekä tarvittavien toimenpiteiden laajuudesta. Esisuunnitelmassa muodostettiin 6 vaihtoehtoa seututien parantamiseksi. Vaihtoehdoissa seututielle on suunniteltu eritasoliittymiä maantieliittymien kohdalle, nykyisten tontti- sekä yksityistieliittymien poistamista sekä seututien parantamista nelikaistaiseksi tai ohituskaistojen lisäämistä. Yhtenä vaihtoehtona esitettiin myös seututien kevyttä parantamista.
Kaikille vaihtoehdoille suoritettiin hankearviointi, jolla arvioitiin vaihtoehtojen kannattavuutta. Vaihtoehto 4, jossa seututietä parannetaan maltillisesti, on ainoa yhteiskuntataloudellisesti kannattava vaihtoehto. Vaihtoehto ei kuitenkaan ratkaise suunnittelualueen ongelmia, ja se on vaikuttavuudeltaan heikoin vaihtoehto. Vaikuttavuudeltaan tehokkaiden vaihtoehtojen hyötykustannussuhde jää selvästi alle yhden
Investigation of JNK1 Substrates in the Regulation of Neuronal Architecture and Receptor Trafficking
No full textNeuropsykiatriska sjukdomar, såsom schizofreni och affektiva störningar, utgör en social och ekonomisk belastning för samhället. De har en uppskattad prevalens på 12 % och står för 15,2 % av alla tidiga tjänstepensioner i Europa. Många patienter är motståndskraftiga mot nuvarande behandlingar eller får återfall efteråt. Det finns ett stort behov av grundforskning inom detta område, särskilt för att försöka utveckla personliga behandlingsmetoder.
c-Jun N-terminala kinaser (JNK) är de viktigaste sensorerna för cellulär stress i hjärnan. De aktiveras av ett brett spektrum av stimuli, inklusive överskott av glutamat och endokrin aktivitet. De tillhandahåller negativa återkopplingsvägar för att upprätthålla homeostatisk reglering. JNK spelar en avgörande roll under hjärnans utveckling, eftersom de är avgörande för neuralrörsstängning. Specifikt påverkar JNK1 tangentiell och radiell migration, såväl som dendritisk arborisering och ‘spine’ stabilitet. JNK1 reglerar humörrelaterade beteenden, och hämmare har ångestdämpande och antidepressiva-liknande effekter. Överraskande nog saknas detaljerad förståelse av JNK-substrat som helhet, och hur deras fosforylering av JNK1 påverkar deras funktion är fortfarande relativt outforskat.
Denna avhandling inleds med en undersökning av JNK1:s inverkan på fosfoproteomet i mushjärnan. Vi använde avancerad fosfoproteomanalys för att bedöma förändringar i proteinfosforylering som ett resultat av Jnk-knockout. 10 % av hjärnans fosfoproteiner är signifikant förändrade i Jnk1-/- hjärnan, och dessa proteiner är starkt berikade med schizofreniproteiner. Analys av anrikningsvägar tydde på att JNK1 reglerar NMDA-receptortransport. Denna förutsägelse validerades experimentellt som en del av avhandlingsarbetet. Särskilt anmärkningsvärd var moduleringen av NMDA- och GABA-
receptortransport av JNK1, vilket härmar verkan av nuvarande NMDA-receptormodulatorer som undersöks för schizofrenibehandling, vilket tyder på en ny terapeutisk konvergens. Parallellt identifierade vi att GIT1 fosforyleras direkt av JNK1 och att detta kontrollerar GABAA-receptortransport. Den detaljerade mekanismen genom vilken JNK1-fosforylering av GIT1-ställningen undertrycker GABAAR-cellyteuttryck är ett viktigt fynd i arbetet, eftersom det ger ett sätt för neuroner att reagera på stressfaktorer och reglera neuronal excitabilitet. Sammantaget erbjuder resultaten nya molekylära insikter i JNK1:s roll i regleringen av neuronal excitabilitet.navigointi mahdollist
Thriving of Older Persons in Finnish Care Homes
No full textBackground: Healthy ageing has been defined by the World Health Organization as a process, which supports the well-being of older persons by maintaining and improving their functional capacity. To offer older persons the care required to maintain a level of functional ability that is consistent with their basic rights, personal preferences, fundamental freedoms, and human dignity, high-quality long-term care is crucial. It is currently an important societal issue whether care home residents receive the necessary and dignified care. Most older persons in care homes have poor health, with impaired physical and/or cognitive functioning, and many live with severe cognitive impairment. Thriving describes the experience of well-being in relation to the environment, focusing on contentment with one’s situation from a phenomenological life-world perspective. To measure older persons’ thriving in care homes, Bergland et al. (2014, 2015) developed The Thriving of Older People Assessment Scale (TOPAS) instrument. To ensure high-quality aged care and a good life for older persons in care homes, scientific research is needed to investigate factors that can affect their thriving. Since the beginning of the 2000´s, thriving has been the topic of several studies in Norway and Sweden, but it has previously not been studied in Finland.
Aim: The overarching aim of this thesis was to explore older persons’ experience of thriving in care homes and to gain new knowledge about factors influencing thriving.
Design: The design of this thesis began with a scoping review on the state of knowledge concerning promotion of thriving among older persons in care homes and the factors that influence their experience of thriving (Study I), followed by two quantitative studies concerning their experience of thriving, its associations with demographic factors and central interRAI scale factors (Study II), and the interrater agreement between resident and proxy assessments of thriving (Study III).
Methods: Study I is a scoping review on thriving based on the methodological framework by Arksey and O’Malley (2005) and presented following the PAGER (Patterns, Advances, Gaps, Evidence for Practice, and Research recommendations) framework (Bradbury-Jones, 2022). In Study II, the thriving of the residents in four public care homes was measured by staff using the short-form TOPAS (Baxter et al., 2019) in a cross-sectional survey, including also the interRAI assessment. Descriptive statistics and logistic regression analyses were performed. In Study III, the interrater agreement concerning thriving between resident-self and proxy assessments obtained from relatives and staff was measured using Cohen’s weighted kappa calculations. The reporting was guided by the STROBE checklist in Studies II and III.
Results: In Study I, five factors contributing to thriving were recognized: resident’s attitude towards living in care homes, quality of care and caregivers, activities and interactions with others, qualities of the physical environment, and health. Two studies reporting interventions were identified in Study I. In Study II, resident thriving as assessed by staff was relatively high. The interRAI scale factor of social engagement showed the strongest association with thriving, followed by female gender (Study II). The interrater agreement levels concerning thriving between residents and staff were generally higher than those between residents and relatives or between relatives and staff (Study III).
Conclusion: The scoping review of Study I highlights the scarcity of knowledge about older persons’ thriving in care homes. The review results could contribute to our understanding of the factors involved and interventions needed to improve thriving (Study I). More attention should be focused on social engagement for the residents in care homes and on the male residents’ experience of thriving (Study II). Most residents in care homes for older persons have cognitive impairment. They have the right to express what is best for them, but proxy assessments are needed to make their voices heard. Relatives should be given an opportunity to adopt a greater role in aged care, and the co-operation and communication between relatives and staff concerning residents’ everyday life should be improved (Study III).Bakgrund: Världshälsoorganisationen WHO har definierat hälsosamt åldrande som en process för att utveckla och bibehålla funktionell kapacitet som möjliggör äldre personers välbefinnande. Äldreboende (heldygnsomsorg för äldre) av god kvalitet är väsentlig för att ge äldre personer den vård och det stöd som krävs för att upprätthålla funktionsförmågan i överensstämmelse med deras grundläggande rättigheter, personliga preferenser, frihet och människovärde. Huruvida personer på äldreboende får en tillfredsställande och värdig vård är en aktuell samhällsfråga. En betydande andel äldre personer på äldreboenden har nedsatt hälsa, med försämrad fysisk och/eller kognitiv funktion, och en stor del lever med demens. Att trivas beskriver upplevelsen av välbefinnande i relation till omgivningen, med fokus på tillfredställelse med sin situation utifrån ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv. För att mäta äldre personers trivsel på äldreboenden utvecklade Bergland et al. (2014, 2015) instrumentet The Thriving of Older People Assessment Scale (TOPAS). För att säkerställa vård av hög kvalitet och ett gott liv för äldre personer finns ett behov av att utforska faktorer som kan påverka de boendes upplevelser av att trivas på äldreboende. Sedan början av 2000-talet har trivsel varit föremål för flera studier i Norge och Sverige, men har inte tidigare studerats i Finland.
Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att utforska äldre personers trivsel på äldreboende och att få ny kunskap om faktorer som påverkar trivsel.
Design: Denna avhandling inleddes med en scoping review av kunskapsläget när det gäller främjande av trivsel bland äldre personer inom äldreboende och faktorer som påverkar deras upplevelse av trivsel (Studie I), följt av två kvantitativa studier om deras trivsel, dess samband med demografiska faktorer och centrala interRAI-skalor (Studie II) och överensstämmelse av trivselbedömningar mellan boende, anhöriga och personal (Studie III).
Metoder: Studie I av den föreliggande avhandlingen är en kartläggande litteraturöversikt av äldre personers upplevelse av trivsel baserad på det metodologiska ramverket av Arksey och O’Malley (2005), vars resultat presenteras enligt PAGER-ramverket (Patterns, Advances, Gaps, Evidence for Practice, and Research recommendations). I Studie II mättes trivseln för boende i fyra offentliga äldreboende av personal med hjälp av den korta versionen för TOPAS (Baxter et al., 2019) och insamlade RAI-data i en tvärsnittsundersökning. Alla data analyserades med hjälp av deskriptiva statistiska metoder och logistisk regressionsanalys. I Studie III mättes överensstämmelsen mellan självskattning av trivsel från boende och proxybedömningar från anhöriga och personal med hjälp av Cohens vägda kappaberäkningar. Resultaten från Studie II och III rapporterades i enlighet STROBE-checklistans riktlinjer.
Resultat: Studie I identifierade fem faktorer som påverkar trivsel: den boendes inställning till att bo på äldreboende, kvalitet på vård och vårdpersonalen, aktiviteter och interaktioner med andra, egenskaper hos den fysiska miljön och hälsa. Dessutom identifierades två studier som beskriver interventioner. I Studie II var invånarnas trivsel relativt hög enligt personalens bedömning. Bland interRAI-skalorna visade sig socialt engagemang vara statistiskt sett starkast associerat med trivsel, följt av kvinnligt kön. I Studie III var överenskommelsen mellan boende och personal generellt sett högre än mellan boende och anhöriga eller mellan anhöriga och personal.
Slutsats: Doktorsavhandlingen lyfter fram brist på forskningsdata om äldre personers upplevelse av trivsel på äldreboende. Resultaten av Studie I kunde bidra till att förstå de faktorer och insatser som behövs för att förbättra trivsel. Mer uppmärksamhet bör ägnas åt socialt engagemang för äldre personer på äldreboende liksom de manliga boendes upplevelse av att trivsel (Studie II). Majoriteten av boende på äldreboende har kognitiv funktionsnedsättning. Även de har rätt att uttrycka vad som är bäst för dem, men proxy bedömningar behövs för att göra deras röst hörd. Anhöriga bör ges större möjligheter att delta i sina närståendes vård och omsorg, samtidigt som samarbetet och kommunikationen mellan anhöriga och personal kring de boendes vardag behöver stärkas (Studie III).Taustaa: Maailman terveysjärjestö WHO on määritellyt terveen ikääntymisen prosessiksi, jossa parannetaan ja ylläpidetään ikäihmisten hyvinvoinnin mahdollistavaa toimintakykyä. Laadukas pitkäaikaishoiva on olennaisen tärkeää, jotta iäkkäille voidaan tarjota perusoikeuksien, henkilökohtaisten mieltymysten, perusvapauksien ja ihmisarvon mukaista hoivaa ja tukea toimintakyvyn ylläpitämiseksi. Ajankohtaisesti merkittävä yhteiskunnallinen kysymys on, saavatko hoivakodeissa asuvat ikäihmiset hyvää ja ihmisarvoista hoivaa. Suurella osalla hoivakodeissa asuvista ikäihmisistä on huono terveys ja heikentynyt fyysinen tai/ja kognitiivinen toimintakyky, ja monilla heistä on muistisairaus. Ikäihmisten viihtyminen kuvastaa heidän hyvinvoinnin kokemustaan suhteessa ympäristöön, ja se keskittyy yksilön omaa tilannetta koskevaan tyytyväisyyteen fenomenologisesta elämismaailman näkökulmasta. Ikäihmisten viihtymisen mittaamiseksi hoivakodeissa Bergland ym. (2014, 2015) kehittivät The Thriving of Older People Assessment Scale (TOPAS) -mittarin. Laadukkaan hoivan ja ikääntyneiden hyvän elämän varmistamiseksi on tarpeen selvittää tekijöitä, jotka voivat vaikuttaa asukkaiden viihtymisen kokemuksiin hoivakodeissa. Viihtymistä on tutkittu 2000-luvun alusta lähtien useissa tutkimuksissa Norjassa ja Ruotsissa, mutta sitä ei ole aiemmin tutkittu Suomessa.
Tutkimuksen tavoite: Tämän väitöskirjatyön tavoitteena oli tutkia ikäihmisten kokemuksia hoivakodissa viihtymisestä ja saada uutta tietoa siihen vaikuttavista tekijöistä.
Tutkimusdesign: Väitöskirjan ensimmäinen osatyö, Tutkimus I, on scoping review -katsaus hoivakodeissa asuvien ikäihmisten viihtymistä ja siihen vaikuttavia tekijöitä koskevan tutkimustiedon nykytilasta (Tutkimus I). Tutkimukset II-III ovat kvantitatiivisia tutkimuksia, jotka kartoittivat viihtymistä ja sen yhteyksiä demografisiin tekijöihin ja keskeisiin interRAI-muuttujiin (Tutkimus II) sekä ikäihmisten ja heidät tuntevien hoitotyöntekijöiden ja omaisten tekemien viihtyvyysarvioiden yhdenmukaisuutta (Tutkimus III).
Tutkimusmenetelmät: Tutkimus I on Arkseyn ja O’Malleyn metodologiseen viitekehykseen perustuva, viihtymistä koskeva scoping review -tyyppinen kirjallisuuskatsaus, jonka tulokset esitetään artikkelissa PAGER-kehyksen (Patterns, Advances, Gaps, Evidence for Practice, and Research recommendations) mukaisesti. Tutkimus II:ssa mitattiin hoivakotiasukkaiden viihtymistä neljässä julkisen sektorin hoivakodissa henkilöstön toimesta käyttämällä TOPAS:in lyhyttä versiota (Baxter et al., 2019) ja tuoreimman puolivuosittaisen interRAI-arvioinnin tuottamaa dataa. Aineisto analysoitiin deskriptiivisillä tilastollisilla menetelmillä ja logistisella regressioanalyysillä. Tutkimus III:ssa mitattiin viihtymistä koskevien, asukkailta saatujen itsearvioiden sekä omaisilta ja henkilökunnalta saatujen proxy-arvioiden välistä yhteneväisyyttä Cohenin painotetuilla kappalaskelmilla. Tutkimuksien II-III tulosten raportointi toteutettiin STROBE-tarkistuslistan mukaisesti.
Tulokset: Tutkimus I:ssä tunnistettiin viisi viihtymiseen vaikuttavaa tekijää: asukkaan asenne hoivakodissa asumiseen, hoivan laatu ja hoitotyöntekijät, aktiivisuus ja vuorovaikutus muiden kanssa, fyysisen ympäristön ominaisuudet ja terveys. Lisäksi Tutkimus I:ssä löytyi kaksi hoivainterventioita kuvaavaa tutkimusta. Tutkimus II:ssa asukkaiden viihtyminen oli henkilökunnan mukaan suhteellisen korkea. interRAI-muuttujista sosiaalista vuorovaikutusta kuvaava tekijä assosioitui viihtymiseen tilastollisesti voimakkaimmin, ja sen jälkeen seurasi naissukupuoli (Tutkimus II). Asukkaiden ja henkilöstön tekemät, viihtymistä koskevat arviot olivat yhdenmukaisempia kuin asukkaiden ja omaisten tai omaisten ja henkilöstön arviot (Tutkimus III).
Johtopäätökset: Väitöskirjatyössä tuli korostetusti esille ikäihmisten viihtymistä koskevan tutkimustiedon niukkuus. Tutkimus I:n tulokset voivat auttaa ymmärtämään tekijöitä ja toimenpiteitä, joita tarvitaan viihtymisen parantamiseksi. Hoivakotiasukkaiden sosiaaliseen aktiivisuuteen kannattaisi kiinnittää aiempaa enemmän huomiota, samoin miespuolisten asukkaiden viihtymiseen (Tutkimus II). Suurimmalla osalla hoivakotiasukkaista kognitiivinen toimintakyky on heikentynyt. Myös heillä on oikeus ilmaista, mikä heille on parasta, mutta heidän äänensä kuuluville saamisen tarvitaan proxy-arviointeja. Omaisille olisi hyvä antaa mahdollisuus nykyistä suurempaan rooliin ikäihmisten hoidossa, ja omaisten ja henkilökunnan välistä yhteistyötä ja tiedonkulkua asukkaiden jokapäiväisessä elämässä kannattaisi parantaa (Tutkimus III).navigointi mahdollist
Hybrid MCTS-CEM for Adaptive Bathymetric Mapping
No full textEfficient mapping with Autonomous Underwater Vehicles (AUVs) is constrained by limited energy and mission time. Traditional static survey patterns, such as the lawnmower, are often suboptimal for missions requiring rapid exploration of high-interest areas. This thesis introduces a hierarchical, adaptive path planning framework designed to maximize survey efficiency through information gain. The seafloor is modeled online using a Sparse Gaussian Process (SGP), providing both depth predictions and continuous uncertainty estimates. These uncertainty estimates drive a two-stage planning strategy: a high level Monte Carlo Tree Search (MCTS) planner performs nonmyopic goal selection to identify distant, information-rich regions, while a low-level Cross-Entropy Method (CEM) optimizer generates smooth, dynamically feasible trajectories that maximize information collected along the path. Validation in the highfidelity HoloOcean simulator demonstrates that, compared to a conventional lawnmower pattern, the adaptive planner achieves faster uncertainty reduction, producing an accurate map in a fraction of the time. These results highlight the framework’s effectiveness for rapid environmental characterization, particularly in missions with strict operational constraints
Teho-lehti 4/2025
No full textTyötehoseura ry:n jäsen- ja sidosryhmälehti, TEHO-lehtiei saavutettavaei täytä kaikkia saavutettavuusominaisuuksi
Formförbättring av rostfria stålrör tillverkade av bandplåt
No full textArbetet innehåller en litteraturstudie som går igenom tillverkningsstegen för rostfria stålrör tillverkade från bandplåt. Formningsprocessen analyseras ingående, då den utgör grunden för praktiska testkörningar i en befintlig produktionslinje. En grundlig genomgång av svetsprocessen belyser även utmaningar som förekommer vid svetsning med fiberlaser.
Syftet med testkörningarna är att förbättra rörens tvärsnittsform. Testresultaten visar att justering av formningsrullarnas inställning och ihopspänning av knivrullarna kan förbättra formen. Även om en högre toleransklass inte uppnås, identifieras faktorer som kan bidra till att nå den. Bland annat uppvisar kniv- och kalibreringsrullarna omfattande slitage efter utförda 3D-skanningar.
Litteraturstudien och testresultaten används även för att analysera produktionslinjen. Utifrån denna analys presenteras förbättringsmöjligheter i flera processteg, och rekommendationer ges för att optimera formningsresultatet, förbättra svetsprocessen och minska skrotmängden
Pelastus- ja turvallisuustutkimus 2025
No full textPelastus- ja turvallisuustutkimuksen vuosikirja sisältää tieteellisiä, vertaisarvioituja tiedeartikkeleita, jotka tarkastelevat pelastus- ja turvallisuusalaan kuuluvia ilmiöitä
