National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Ajankohtaista julkaisuarkistoista
Esitys Kansalliskirjaston Missä mennään -webinaarissa 16.9.2025.navigointi mahdollistakuvilla vaihtoehtoiset kuvauksetlooginen lukemisjärjesty
De försvinnande spårens poetik : Läsningar av Levinas och Dostojevskij
The fundamental question for this thesis is the question of the presence of goodness in language and thereby also its presence in literature. I examine how the ethical possibilities - or impossibilities - of literature are manifested, primarily in Emmanuel Levinas, secondarily in Fyodor Dostoevsky. I examine how Levinas's critique of art takes shape from his early philosophical essays as "Reality and its Shadow" and "The Other in Proust" up to Totality and Infinity. In my reading, I note a duality in his view of art. On the one hand, he seems to be starting from a critique of the illusory nature of art and the question of the problem of representation. On the other hand, he seems to occasionally imply that art could be a movement towards the Other, a possibility that he explicitly rejects. Totality and Infinity also ends with an insoluble problem: if ethics is only constituted by the presence of the face of the Other, in what ways is the language in Totality and Infinity ethical? For example, conceptualization comes with an inevitable thematization of the Other, which annihilates her otherness. To solve this problem, Levinas creates new concepts to solve the problems caused by the old ones. In his later work, Levinas introduces the distinction between what he calls Saying and the Said, in an attempt to escape the problem of the ontology of philosophical language. While the Said is the content of the spoken and written language, Saying implies a kind of prelinguistic address: an ethical language before the words. Saying could thus be understood as a linguistic emphasis of what Levinas previously called "the speech of the face". Levinas's view of language as the distinction between the Saying and the Said opens a possibility that had been overlooked by Levinas so far: that art and literature also could carry or, at least, carry traces of the ethical. If Saying and the Said include all language, then literature also must be part of this Saying, as a silent language behind the words. In an essay on Paul Celan, Levinas explicitly describes Celan's poetry as a pre-linguistic Saying. I examine the connection between Levinas's later philosophy and his seminal essay on Celan's poetry. The focus then switches to Fyodor Dostoevsky, the great inspirational source for Levinas's idea of an asymmetrical ethics of responsibility. I examine Dostoevsky's way of addressing the question of responsibility in his novels mainly in Notes from Underground, Crime and Punishment, and The Idiot, and investigate Levinas's rich commentary on Dostoevsky's The Brothers Karamazov. I read the novel as an example of what Levinas calls a Saying, or more precisely as a philosophical novel that uncovers the structure of the Levinasian Saying. In doing so, I attempt to exemplify the ethical possibilities of fictional literature. After this, I read Levinas's seminal essay The Trace of the Other in an attempt to translate Levinas's conceptual figure of the trace into a Levinasian model of textual interpretation: a Levinasian poetics and a Levinasian hermeneutics. In my concluding remarks, I address the question of philosophy's relationship to the transcendent and how the transcendent - in various ways - is expressed in Levinas and Wittgenstein. The thesis ends with the question of goodness and its presence in art, exemplified in a reading of Fosse's masterpiece Septology.navigointi mahdollist
Role of ash-forming elements in the reactivity of biochar relevant for metallurgical applications
For decades, fossil fuels have been the primary source of carbon material in metallurgical industries, enabling large-scale metal extraction and processing but also contributing to greenhouse gas emissions and environmental degradation. In response to growing sustainability concerns, biochar – a carbon-rich material produced from biomass pyrolysis – has recently gained attention as a renewable alternative to fossil-derived carbon sources. It contains inorganic elements which have a profound influence on their performance in metallurgical processes. The work reported in this thesis aims to investigate how these ash-forming inorganic elements influence the reactivity of biochar relevant for metallurgical applications. Three biomasses, namely pine saw dust, wheat straw and hydrolysis lignin were used as the materials for this analysis. Biochars were prepared from them via pyrolysis at a temperature of 900 °C. Several approaches were taken in the characterization such as elemental analysis using ICP-OES and reactivity studies via Thermogravimetric Analysis. The impact of ash-forming matter on char reactivity was further studied by removal and addition of ash-forming elements by leaching and doping the biomasses, respectively. The reactivity of the three biochars were compared and the results for the original samples show that the wheat straw is the most reactive followed by pine, then lignin was the least reactive. The ash forming elements along with other factors played a crucial role in this. Acid washing made the biomasses more resistant to gasification, reducing their reactivity. All leached samples were less reactive than the original ones and leaching of the wheat straw made the sample have a close reactivity compared to the original lignin and pine. It was also observed that doping with potassium made the biomasses more reactive than the original samples. Doping the pine biomass made it more reactive than the original wheat straw sample, highlighting the catalytic effect potassium as a major ash forming element had on them.
Kinetic analysis was done to obtain the activation energy of each reaction. The values of this result were in line when compared to reactivity investigations done using TGA. Microstructural investigation was done using XRD to know the end product of all the reactions carried out in the experiment. It was observed that in most experiments carried out in N2 atmosphere, the end product was pure iron (Fe) and in some cases, traces of FeO, while for experiments carried out in CO2 atmosphere, the iron oxide was reduced to magnetite (Fe3O4) and did not undergo any further reduction
The Global Gender Gap in STEM Applications: Pipeline vs. Choice
Women make up only 35% of global STEM graduates, a share unchanged for a decade. Using administrative data from ten centralized university admissions systems, we provide the first cross-national decomposition of the STEM gender gap into a pipeline gap (access and preparedness) and a choice gap (application decisions). The pipeline gap varies widely—from female disadvantage in Uganda to advantage in Sweden—yet the choice gap is strikingly consistent: even among top scorers, women are 25 percentage points less likely than men to apply to STEM. This stability across diverse contexts points to structural forces beyond local conditions.nonPeerReviewe
Nato-kriittiset episteemiset yhteisöt Telegramissa ja X:ssä
Artikkelissamme lähestymme informaatiohäiriöitä ilmentymänä demokraattisten
yhteiskuntien episteemisten kysymysten kärjistymisestä ja sovellamme episteemisen
yhteisön näkökulmaa sosiaalisen median laitayhteisöjen tutkimiseen. Analysoimme,
millä tavoin Suomen Nato-jäsenyyteen kriittisesti suhtautuvien sosiaalisen median
laitayhteisöjen argumentoinnissa oli kyse harhaanjohtavaa informaatiota levittävästä
ja yhteiskuntajärjestystä haastavasta informaatiohäiriönä pidettävästä ilmiöstä.
Lähestymme episteemisenä yhteisönä sosiaalisen median yhteisöjä, joille voidaan
tunnistaa yhteneviä käsityksiä tiedollisesta auktoriteetista, tavoitelluista poliittista
päämääristä sekä arvoista ja uskomuksista. Pohjaamme oletukseen, että valtavirta-
julkisuudelta katveeseen jäänyt sosiaalisen median Nato-kriittinen keskustelu avaa
tutkimisen arvoisen kontekstin informaatiohäiriöiden teemalle. Tutkimusaineistomme
on muodostettu Nato-kriittisistä viesteistä Telegramin suomenkielisissä keskustelu-
ryhmissä ja X-viestipalvelussa. Telegram-aineistosta tunnistimme Nato-kriittisyyden
avaintermeiksi ”natottaja” ja ”natokiima”, joiden yhdistelmällä haettiin NodeXL:n avulla
aineisto viestipalvelu X:stä. Verkostoanalyysia ja laadullista analyysia yhdistellen
tunnistimme aineistosta kaksi episteemistä yhteisöä, jotka nimesimme instituutioita
kunnioittavaksi yhteisöksi ja instituutiovastaiseksi yhteisöksi.ei tietoa saavutettavuudest
Klasslärares uppfattning om språk och kulturmedvetenhet i den förberedande undervisningen
Flerspråkighet och mångkulturalitet är ett växande fenomen i dagens samhälle. Detta är ett ämne som berör alla och i synnerhet lärare som dagligen arbetar i klassrum där olika språk och kulturer allt oftare börjar förekomma och möts. Alla elever ska idag ha samma rätt till en jämlik undervisning oavsett vilken språklig eller kulturell bakgrund hen har. Allt färre klasser är idag språkligt och kulturellt homogena och all personal inom skolvärlden behöver få en bredare syn och mer förståelse då det kommer till att undervisa på ett sätt som beaktar mångkulturalitet och språklig mångfald. Som lärare är det viktigt att förstå vad det innebär att vara språk och kulturmedveten, hur språkutveckling sker och vilka konkreta medel som behövs för att en elev ska lära sig ett nytt språk och på så sätt bli en fungerande del av samhället. Det är även viktigt att som pedagog vara medveten om den nya kompetens gällande pedagogik samt förhållningssätt till språk och kultur som behövs i klassrummet idag då allt fler elever har en annan språklig och kulturell bakgrund. Med annan språklig och kulturell bakgrund syftar jag på språk och kulturer som skiljer sig från det finska språket och den
finska kulturen.
Denna undersökning är en kvalitativ undersökning där observationer och semistrukturerade intervjuer har använts för att få svar på undersökningens forskningsfrågor. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare i den förberedande undervisningen förhåller sig till undervisning, föräldrakontakt samt hur de konkret gör för att stödja elevernas språkinlärning.
Datainsamlingen gjordes i en finskspråkig skola i Österbotten där undervisning erbjuds för elever i åk F-9 samt för elever med behov av undervisning i specialklass och förberedande undervisning.
Avhandlingen utgår från följande forskningsfrågor:
- Hur upplever klassläraren undervisningen av elever med annan språklig och kulturell bakgrund?
- Hur stöder klassläraren utvecklingen av undervisningsspråket?
- Hur upplever klassläraren föräldrakontakten med familjer med annan språklig och kulturell bakgrund?
Resultatet av studien är att informanterna ser positivt på undervisningen i grupper med stor kulturell och språklig mångfald. Lärarna anser dock att arbetsmängden är stor och att planering är viktigt. Lärarna menar även att motivation och ett speciellt intresse för språk och kultur bör finnas då man undervisar i den förberedande undervisningen. Informanterna är eniga om att den svaga språkkunskapen hos eleverna, tidsbristen samt de stora gruppstorlekarna påverkar deras inställning till arbetet på ett negativt sätt. Resultatet visar även att lärarna stöder språkinlärningen på flera, mångsidiga sätt. Lärarna varierar undervisningen och ser till att använda sig av flera olika metoder, hjälpmedel samt arbetssätt för att stöda inlärningen av undervisningsspråket. Slutligen kan man även dra slutsatsen att informanterna i studien anser att föräldrakontakten är givande och att den fungerar men att den i vissa fall kan vara komplicerad och tidskrävande
När litet möter stort : Att forma identitet i en ny organisationsstruktur efter ett uppköp : En kvalitativ studie av förändringsledningens roll i identitetsskapande vid en fusion
Syftet med denna studie är att undersöka hur ledningen i ett uppköpt företag inom privatsjukvården hanterat frågor gällande identitetsskapande i samband med ett företagsförvärv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsatnsats och fokuserar på förändringsledningens roll i integreringsprocessen som följt efter att ett självständigt privatsjukhus i Finland integrerades i en landsomfattande koncern. Jag har även formulerat tre forskningsfrågor kring syftet: 1. Hur kan kollektiv identitet, fusioner och förändringsledning förstås och relateras till varandra i en organisatorisk kontext? 2. Hur uppfattade ledningen i det uppköpta företaget den kollektiva identiteten före fusionen, och vilka förändringar upplevdes i samband med integrationsprocessen? 3. Vilken roll har förändringsledning i att hantera identitetsrelaterade utmaningar och forma en ny identitet vid en fusion?
Utgångspunkten i denna avhandling är att fusioner inte enbart handlar om strukturella och ekonomiska förändringar, utan också om kulturella processer som påverkar hur individerna inom organisationerna uppfattar sig själva och sin arbetsplats efter omstruktureringarna som förändringen medfört.
För att besvara mina forskningsfrågor har jag byggt en teoretisk referensram kring förändringsledning och kollektiv identitet. Jag har utgått ifrån att fusioner inte enbart handlar om strukturförändringar, utan också om identitetsskapande processer.
Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre informanter som varit i ledningspositioner i det uppköpta företaget. Dessa personer har även varit med och grundat det uppköpta företaget samt haft en aktiv roll i förändringsarbetet i samband med uppköpet. Informanterna har med andra ord haft nyckelroller både före och efter fusionen, vilket möjliggjort djupgående reflektioner om både tiden före och efter fusionen. Transkriberingen av intervjuerna har analyserats tematiskt, vilket har möjliggjort identifiering av centrala mönster i informanternas upplevelser.
Resultatet visar att nyheterna om fusionen väckt starka emotionella reaktioner bland personalen, där tidigare negativa erfarenheter av köparorganisationen förstärkt motståndet. Samtidigt har det gradvisa integrationsarbetet i samspel med respekten för den gamla kollektiva identiteten och strategiskt ledarskap möjliggjort en lyckad sammanslagning i längden. Studien visar att fusionen i stort sätt liknat ett “öppet äktenskap” med inslag av ett “kollaborativt” synsätt, där det mindre företagets kultur enbart delvis integrerats i den större organisationens struktur.
Slutsatsen är att identitetsskapande vid fusioner kräver mer än strukturförändringar. En radikal förändringsprocess som påverkar hur individer och grupper identifierar sig med arbetsplatsen kräver närvarande och relationsorienterat ledarskap som bygger tillit och delaktighet
Regionförvaltningsverkets roll som tillsynsmyndighet inom socialvården i ljuset av New Public management (NPM) : En tematisk analys av klagomålsbeslut
Syftet med denna magisteravhandling är att genom en kvalitativ ansats och tematisk analys undersöka Regionförvaltningsverkets (RFV) roll i tillsynen av socialvården. Avsikten är att kartlägga både antalet och typer av klagomål och klagomålsbeslut inom social- och hälsovården 2020–2024. Den tematiska analysen baseras på sammandrag av klagomålsbeslut inom socialvården under perioden 2023–2024. Avgränsningen gjordes för att få aktuell information och ett hanterbart material för en djupgående analys. New Public Management (NPM) används som teoretisk referensram med fokus på styrning och kvalitetssäkring inom socialvården. Eftersom forskningen om ämnet är begränsad bidrar avhandlingen till ökad förståelse för dessa frågor.
Forskningsfrågorna som analyseras i ljuset av NPM-principer är följande: Vilken roll har Regionförvaltningsverket inom tillsynen av socialvården? Vilka typer av klagomål angående socialvården kan identifieras i Regionförvaltningsverkets sammandrag av klagomålsbeslut under åren 2023–2024? Vilka typer av beslut fattar Regionförvaltningsverket med anledning av klagomål inom socialvården mellan åren 2023–2024?
Resultaten visar att RFV:s roll inom socialvården präglas både av laglighetsövervakning och av en rådgivande funktion. Studien visar också att RFV främst kommunicerar skriftligt. Den mest framträdande typen av klagomål gäller bristfällig handläggning. Det handlar därmed främst om hur personalen utför sina arbetsuppgifter snarare än om organisatoriska faktorer som exempelvis utrymmen. Majoriteten av klagomålen avgjordes som befogade och ledde till beslut om administrativ styrning. SOTE-reformen 1.1.2023 innebar att RFV i flera ärenden avgjorde att administrativ styrning inte längre var ändamålsenligt, eftersom ansvaret överförts till välfärdsområdena.
NPM-inspirerade reformer har förändrat tillsynen genom införandet av egenkontroll och outsourcing, vilket delvis har förskjutit tillsynsansvaret till klienter och tjänsteproducenter. Detta kan äventyra både tjänsternas kvalitet och klienternas rättssäkerhet och tillsynsansvaret framstår som otydligt och splittrat. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning. Det finns behov av fortsatt forskning om klienters upplevelser av tillsynsprocessen, vilket kan bidra till att förbättra både socialvårdstjänsternas och tillsynens kvalitet