National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Сопоставительный семантический анализ фразеологизмов с компонентом-соматизмом палец/finger : на материале шведского и русского языков
Get PDFНастоящая работа посвящена сопоставительному анализу плана содержания соматических фразеологизмов с компонентом палец/finger в русском и шведском языках.
Цель исследования – выявить сходства и различия фрагментов языковой картины мира шведского и русского языков, отображенных в фразеологизмах и концептуализируемых при помощи исследуемого соматизма. Особое внимание в исследовании было уделено фразеологизмам, образное основание которых является средоточием культурной коннотации, связанной с менталитетом сопоставляемых лингвокультур.
Практическая ценность исследования заключается в отражении и сравнении фрагментов языковой картины мира русского и шведского языков, что, в свою очередь, может облегчить процесс межкультурной коммуникации и оптимизировать преподавание русского и шведского языков как иностранных.
В работе был использован отобранный из лексикографических и фразеографических источников материал, дополненный сведениями, полученными из Национального корпуса русского языка. При работе с материалом применялись методы сравнения, фразеологического описания, семантического, концептуального и лингвокультурологического анализа.
Исследование выявило наличие как общекультурной, так и национально-культурной специфики. Как показало исследование, русская и шведская картины мира отражают особенности мировосприятия русского и шведского народов, обусловленные, с одной стороны, экстралингвистическими факторами: специфическими чертами исторического развития каждого народа и особенностями культуры (стереотипы мышления, быт, обычаи), с другой стороны, особенностями русского и шведского языков, по-разному категоризирующих и концептуализирующих одну и ту же объективную действительность
En organisationsförändrings inverkan på den interna kontrollens effektivitet : En fallstudie inom kommunal verksamhet
Get PDFIntresset för intern kontroll ökade efter de stora ekonomiska kriserna och företagsbedrägerierna i början av 2000-talet. Intern kontroll och riskhantering är en central del av verksamheten och intresset för det har ökat både inom den privata och den offentliga sektorn. Syftet med intern kontroll är att fastställda mål ska uppnås och att lagar och förordningar följs. Det handlar även om att verksamhetens redovisning och övrig information är korrekt och ger en rättvisande och tillförlitlig bild. En effektiv intern kontroll handlar bland annat om de anställdas medvetenhet, arbetssätt och engagemang. Det handlar även om ledningens aktiva stöd och att de gör kontinuerliga bedömningar. Information och kommunikation har också en central betydelse för den interna kontrollens effektivitet.
Tidigare har den interna kontrollen studerats ur olika synvinklar och på olika sätt. Det har även studerats organisationsförändringar, men det verkar inte ännu finnas en studie om sambandet mellan organisationsförändring och intern kontroll. Därmed bidrar denna avhandling till tidigare studier genom att undersöka en organisationsförändrings inverkan på den interna kontrollens effektivitet inom finländsk kommunal verksamhet. Detta görs genom en fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Organisationsförändringen som undersöks är den aktuella reformen som innebär att ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendet förflyttades från kommunerna till olika välfärdsområden vid årsskiftet 2022–2023.
Resultatet ur studien visar att organisationsförändringen har en inverkan på den interna kontrollens effektivitet, men hur den inverkar skiljer sig mellan kommuner. Ur resultatet framkommer det att inverkan är negativ på mindre kommuner som inte har tillräckligt med resurser. Det innebär att den interna kontrollens effektivitet är sämre då det finns för få människor på en del funktioner. Inverkan på större kommuner är däremot mer positiv, eftersom för dem handlar det om att en stor del av riskerna har fallit bort och de kan budgetera med mer exakthet än tidigare. För de större kommunerna blir därmed den interna kontrollen mer effektiv
Språkmiljön, lärtillfällen och interaktioner på två daghem i Närpes – En observationsstudie
Get PDFI Finland deltar majoriteten av barn i åldern 1–6 år i någon form av dagvårdsverksamhet. Daghemmen ansvarar för en stor del av barns utveckling, inklusive språkutvecklingen. Hur personalen medvetet och omedvetet arbetar med språkstödjande metoder är viktigt för barnets språkutveckling samt även för kommande akademiska framgångar.
Syftet med avhandlingen var att undersöka hur språkstimulansen fungerar på daghemmen i Närpes. Faktorer som undersöktes var hur den fysiska språkmiljön stödjer språkutvecklingen, hur ofta lärtillfällen där personalen har tid och möjlighet att stärka språket finns samt hur interaktionen mellan personalen och barnen går till. Dessutom gjordes en andra observation där skillnader i språkstimulans mellan organiserade och icke-organiserade situationer undersöktes. I den andra observationen undersöktes även hur smågruppsverksamhet stödjer språkutvecklingen.
Data samlades in genom videoinspelning. I undersökningen deltog två daghem, en avdelning från vartdera daghemmet. Deltagarna var sammanlagt 30 barn och 9 personal. Barnen var alla födda mellan 2018 och 2019. Personalen hade olika former av examen, 7 av 9 hade en examen relaterad till barns utveckling.
Det insamlade materialet analyserades genom en svensk översättning av observationsverktyget CSCOT (Skolverket, 2019). CSCOT är ett verktyg framtaget för bedömning av språkstimulansen i klassrummet av lärare och skolpersonal men har även visat sig värdefullt för bland annat talterapeuter. Den engelska originalversionen är framtagen för barn i ålder 4–7 år. Den svenska översättningen är normerad på årskurs 1 elever i Sverige (Waldmann, C. & Sullivan, 2017). En timmes inspelning analyserades utifrån observationsverktyget. En första kvalitativ analys gjordes på miljö, lärtillfällen och interaktion. En andra analys gjordes där interaktionen i organiserade och icke-organiserade situationer jämfördes.
Procentuellt fick daghemmen flest observationer i dimensionen interaktioner, följt av lärtillfällen och slutligen miljö. Dessa resultat skiljer sig från tidigare studier där dimensionen miljö konsekvent fått flest observationer. Undersökningen fann tydliga skillnader i språkstimulansen mellan de organiserade och icke-organiserade situationerna där de organiserade situationerna möjliggjorde mer språkstimulans.
Vilka språkstödjande faktorer som används på daghem i Närpes är viktig information för talterapeuterna på fältet. Informationen kan användas till att rikta handledningen som talterapeuten ger personalen till sådana språkstimulerande faktorer som nu inte kunnat observeras
Ett sekel sedan Kantōmassakern 1923 : En framställning av nutida Japans minneskultur kring Kantōmassakern, baserat på vad som skrivits i engelskspråkiga tidningar 2013-2023
Get PDFI Japan finns det en föreställning att de är ett etniskt homogent land, men faktumet är att de har en koreansk minoritet med sin egen historia, men som sällan inkluderas i nationella metanarrativet. Bland dem finns Kantōmassakern.
Den första september 1923 inträffade en jordbävning med en magnitud på 7,9 i Japan. Jordbävningens konsekvenser utlöste Kantōmassakern, där offren var den koreanska befolkningen i Japan och gärningsmännen var japanska medborgare, polisen och militären. Över 6000 koreaner miste sina liv till följd av falska rykten. Redan då vägrade Japan medge sin involvering i uppkomsten av ryktena och i själva genomförandet av massmordet, varav narrativet ännu fortsätter idag.
Massakern skedde ett sekel tillbaka och fortfarande finns det kvarliggande mönster när naturkatastrofer sker i Japan. Efter naturkatastrofer sprids falska rykten om koreaner och utlänningar. Minnet lever kvar bland den koreanska minoriteten i Japan som strävar att få massakern erkänd, samtidigt som de upplever diskrimininering.
Det finns inga tidigare studier som diskuterar minneskulturen kring Kantōmassakern och syftet är att fylla i tomrummet. Samtidigt är syftet att förstå hur minneskulturen växelverkar med Japans förnekelsekultur. Frågan som besvaras i avhandlingen är följande: Hur ser minneskulturen kring Kantōmassakern 1923 ut i dagens Japan, baserat på vad som skrivits i engelskspråkiga digitala tidningar 2013–2023. De använda tidningarna är The Japan Times och The Mainichi. Avhandlingen har undersökt minneskulturen genom minnesstudier och använt sig av textanalys.
Avhandlingen är indelad i tre tematiska kapitel. Första undersöker Japans sociopolitiska omständigheter. Andra undersöker antikoreanska hatretoriken i Japan och hur naturkatastrofer är kopplade till dem. Det finns ett uppenbarligt problem som påminner om jordbävningen 1923. Slutligen framställs det hurdana visuella representationer det finns i minneskulturen kring massakern, där bland annat minnesceremonier och TV-serien Pachinko diskuteras. Att undersöka alla områden ger det en helhetlig kontext för minneskulturen, eftersom det finns flertals faktorer som påverkar olika samhällsgruppers minnen och narrativ
Karjalan Pyhäjärven vesienhoitosuunnitelma ja Natura 2000 -alueen hoito- ja käyttösuunnitelma
Get PDFTähän vesienhoitosuunnitelmaan on koottu tietoa Karjalan Pyhäjärven valuma-alueesta, nykytilasta ja seurannasta, alueen Natura 2000 -suojelutilanteesta, vesistön tilaan vaikuttavista tekijöistä, sekä jo toteutuneista vesiensuojelutoimenpiteistä.
Karjalan Pyhäjärvi on Etelä-Karjalan, Pohjois-Karjalan ja Venäjän tasavallan rajalle sekä Salpausselkien väliin sijoittuva karu suurjärvi. Pyhäjärvi on sekä maakunnallisesti että valtakunnallisesti arvokas vesistö, joka on sisällytetty mm. Pohjoismaiden ministerineuvoston esittämiin suojeluvesiin sekä Suomen erityistä suojelua vaativiin arvokkaisiin vesistökohteisiin. Pyhäjärven alueen luontokokonaisuus on liitetty Euroopan laajuiseen Natura 2000 -suojelualueverkostoon. Pyhäjärvi kuuluu luontotyypiltään niukkaravinteisiin nuottaruohotyypin järviin (Littorelletalia uniflorae), joille on ominaista kirkas, vähäravinteinen vesi ja runsas pohjaversoiskasvillisuus.
Pyhäjärvellä tavoitteena on vesistön erinomaisen ekologisen tilan ja Pyhäjärven alueen luontokokonaisuuden suojeluarvojen turvaaminen sekä virkistyskäyttömahdollisuuksien ja muun vastuullisen käytön edistäminen. Tavoitteiden saavuttamiseksi suunnitelmaan on koottu toimenpide-esityksiä, joista useat liittyvät valuma-alueelta tulevan hajakuormituksen hallintaan.ei tietoa saavutettavuudest
Impact of pulp lignin content on MFC-based composites
Get PDFMicrofibrillated cellulose (MFC) is a potentially sustainable material alternative to plastics. This research aimed to explore the impact of varying lignin content and MFC size on the performance of MFC-based composites. By fabricating and characterizing MFC, MFC films, and MFC fibreboards, a deeper insight into the properties and potential applications of MFC-based materials was sought.
Initially, the size, water retention, viscosity and morphology of MFCs were characterised. Subsequently, the original MFCs and four by lignin modified MFCs were used to fabricate MFC films by vacuum filtration. The resulting films were evaluated for their optical and mechanical properties, as well as their wettability characteristics. Four selected MFCs were used to fabricate fibreboards and their mechanical properties, wettability, internal bond strength, and water absorptivity were assessed. By comparing the test results of MFC-based products, the understanding of the effect of varying lignin contents was improved
Exploring Employee Retention and Turnover in Finland : Understanding Intentions, Commitment and Departure Patterns
Get PDFThe turnover rate and staff retention rate significantly impact the performance and profitability of organisations. This thesis investigates the factors influencing employee retention and turnover in Finland, focusing on understanding employee intentions, commitment levels, and departure patterns in the Finnish labour market context to develop a future practice recommendation. In addition, the study will explore elements that impact employee loyalty, such as organisational culture, compensation and benefits, professional growth opportunities, and work-life balance. Finally, this research will identify the significant factors contributing to employee retention and turnover by conducting a comprehensive literature review and employing qualitative data collection techniques.
The study's findings will provide valuable insights for Finnish companies to effectively enhance their retention strategies and address employee turnover. Organisations can develop practical retention methods and techniques by understanding the socio-economic implications of employee turnover and identifying the root causes for employees leaving their jobs. In addition, this research aims to assist organisations in creating a supportive and engaging work environment that fosters employee satisfaction, engagement, and long-term commitment.
Overall, this thesis contributes to the existing literature on employee retention and turnover by providing evidence-based recommendations for improving retention strategies in Finnish organisations. By aligning organisational policies with the study's findings, companies can create a positive work environment that increases employee satisfaction, reduces turnover, and enhances overall organisational performance
From Strategy to Success : Enhancing the Implementation of Water Management Strategies Coordinated by the State Regional Administration
No full textToimintavarma ja laadukas vesihuolto on tärkeä osa kriittistä infrastruktuuria ja huoltovarmuutta. Korona-pandemia, Venäjän hyökkäyssota Ukrainaan ja energiakriisi ovat entisestään korostaneet vesihuollon toimintaedellytysten turvaamisen sekä yli toimialojen ja valtionrajojen tapahtuvan yhteistyön tärkeyttä. Vaikka Suomen vesihuolto on kansainvälisellä tasolla verrattuna suhteellisen hyvin hoidettua, alalla on jo ennen näitä viimeaikaisia kriisejä tunnistettu tarve merkittäville uudistuksille. Toimintaympäristön muutosnopeuden ja kompleksisuuden kasvaessa, tarve systemaattiselle strategiselle suunnittelulle ja johtamiselle tulevat välttämättömiksi tulevaisuuden haasteisiin vastaamiseksi myös vesihuoltoalalla. Strategioiden toimeenpanoista jopa 50–80 % on arvioitu epäonnistuvan.
Tutkimuksessa Suomen aluehallinnon koordinoimien vesihuoltostrategioiden toimeenpanon onnistumisen edellytyksiä parannettiin 1) kehittämällä kokonaisvaltainen strategian toimeenpanon viitekehys 2) tunnistamalla kehitetyn viitekehyksen avulla systemaattisesti ja ennakoivasti toimeenpanon kriittisimmät haasteet ja onnistumista edistävät tekijät vesihuollon valtakunnallisten, alueellisten ja paikallisten avaintoimijoiden näkökulmasta 3) esittämällä vesihuollon avaintoimijoille keskeisimmät keinot edistää toimeenpanoa 4) lisäämällä ymmärrystä toimeenpanon haasteista ja onnistumista edistävistä tekijöistä sekä toimeenpanon onnistumisen tärkeydestä vesihuollon johtamisen ja päätöksenteon tueksi.
Tutkimusaineisto hankittiin puolistrukturoiduilla haastatteluilla ja kyselyllä. Viitekehyksen kehittämisessä hyödynnettiin Salmisen (2008) ja Okumuksen (2003) luomia strategioiden toimeenpanon malleja ja muuta strategiakirjallisuutta sekä haastatteluiden havaintoja. Laadullinen aineisto analysoitiin temaattisesti.
Työssä esitetään seitsemän toimenpidekokonaisuutta strategioiden toimeenpanon kehittämiseksi:
1) Vesihuollon strategisen ohjauskokonaisuuden ja alueellisten vesihuoltostrategioiden aseman selkeyttäminen
2) Strategian kirkastaminen ja konkretisointi samalla yhteistä ymmärrystä luoden
3) Resurssien allokoinnin kehittäminen
4) Strategian merkityksen esille tuominen, johdon ja toimijoiden sitouttaminen ja riittävän strategiaosaamisen varmistaminen
5) Avoimen ja luottamuksellisen ilmapiirin rakentaminen vesihuoltolaitosten ja kuntapoliitikkojen välille sekä alan muutoskyvykkyyden edistäminen
6) Vesihuoltolaitosten toimintaedellytysten vahvistaminen rakennemuutosta sekä riittävää autonomiaa ja päätöksenteon substanssiosaamista edistämällä
7) Kontrolli- ja palauteprosessien kehittäminen.
Tutkimus madaltaa eri toimijoiden kynnystä lähestyä strategioiden toimeenpanoa kirkastamalla kriittisimmät toimenpiteet. Tuloksia voidaan hyödyntää myös muissa alan muutosprosesseissa. Strategioiden onnistuneella toimeenpanolla saavutettavat hyödyt voivat olla vesihuollon yhteiskunnallisen arvon takia merkittäviä.
Työ toteutettiin Aalto-yliopiston rakennetun ympäristön laitoksen vesi- ja ympäristötekniikan diplomityönä ja osana ELY-keskuksien vesihuollon kehittämistehtävää.ei tietoa saavutettavuudest
Språkduschtandem som språköverskridande arbetssätt i småbarnspedagogiken : Pedagogers och barns upplevelser
Get PDFSpråkduschtandem är en form av språkberikad verksamhet. En verksamhet där mindre än 25% av undervisningen sker på ett annat språk avses vara språkberikad. Enligt Grunderna för planen för förskoleundervisning (2014) och Grunderna för planen för småbarnspedagogik (2022) är målsättningen med mindre omfattande verksamhet på två språk, att väcka barns intresse och skapa en positiv attityd till språk. Denna avhandling undersöker på vilket sätt pedagoger och barn i småbarnspedagogiken upplever språkduschtandem som inleddes i Hangö från hösten 2021. Utifrån syftet ställdes två forskningsfrågor:
1. Hur beskriver pedagogerna språkduschtandem som arbetssätt inom småbarnspedagogiken?
2. Hurdana upplevelser har barnen av språkduschtandemtillfällen?
För att ta reda på svar på frågorna valdes kvalitativ metod och fenomenologi som ansats. Material för studien samlades in via intervjuer. Totalt 12 respondenter deltog i studien, varav 4 var verksamma lärare inom småbarnspedagogik och 8 var 5-åriga barn som deltog i försöket med den tvååriga förskolan. Intervjuerna gjordes våren 2022. Studien har genomförts enligt Christoffersens och Johannessens (2015) modell för forskningsprocessen och analyserats enligt kvalitativ analysmetod.
I resultatet av pedagogers upplevelser av språkduschtandem framkommer att samarbetet mellan de olika språkgrupperna är viktigt eftersom en gemensam planering och en tydlig struktur av verksamheten är en förutsättning för att språkduschtandem kan förverkligas på ett bra sätt. Det geografiska läget mellan grupper som samarbetar visar sig vara avgörande för hur ofta språkduschtandemtillfällen hålls och hur ofta pedagogerna hinner planera tillsammans. Resultatet påvisar också att pedagogerna var villiga att pröva på nya arbetssätt under coronaepidemin. Språkduschtandemtillfällen hölls via pekplattor och datorer på distans när epidemin var som mest begränsande. Vidare framkommer i resultatet att barn tycker om språkduschtandem. Språkduschtandem visar sig vara en ypperlig metod för att göra barn medvetna om andra verksamhetsspråk. Även om målsättningen inte är att lära ut ett språk så har de flesta barn lärt sig lite språk i alla fall. Avslutningsvis påvisar studien att pedagogerna önskar mera utbildning om språkduschtandem och i arbetssätt för språkberikad verksamhet