National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Explaining Behaviour by Formal Causes : An Account of an Overlooked Model of Explanation and Some Notes Towards a Reassessment of Three Philosophical Problems
Get PDFThis thesis examines ways in which an awareness of the logical difference between distinct causal models of explanation can further and transform philosophers’ understanding of problems related to causation, such as the problem of determinism. Since such problems arise in connection with, and logically depend on, specific causal explanatory models, any two models that differ in significant respects from one another will raise different problems. What this entails is that philosophers’ assessments of the scope, validity, and importance of problems related to causation need be informed by a proper awareness of the variety of explanatory models encompassed by our causal language and by an adequate understanding of the relationship of dependence that holds between causal problems and models of explanation. This thesis articulates these insights and puts them into practice in an attempt to open new perspectives on three longstanding problems related to causation: the problem of determinism, the problem of physicalist reductionism, and the problem of whether reason-citing explanations of action are a type of causal explanation or not. These issues arise in connection with efficient-causal accounts of human nature and activity, and the concept of causation that has shaped the discussion of these issues has therefore, as a rule, restricted causation to mean generative relations between antecedent and subsequent events. Here attention is drawn to a different type of causal model that we use to explain certain kinds of mental activity and behaviour – a formal-causal model that logically differs from the efficient-causal models that philosophers have tended to focus on – and the abovementioned problems are reformulated and reassessed from the viewpoint of this model. This involves, among other things, reconnecting the overly intellectualized problem of determinism with our lived experience and identifying misguided intuitions that might partly explain the irresolvable nature of the debate over the causal status of reason-explanations
Kriminalisera abort, ett brott mot mänskliga rättigheter? – ett människorättsperspektiv
Get PDFAbstrakt: Varje år görs cirka 73 miljoner osäkra aborter runtom i världen. Anledningen till det stora antalet är att många länder har väldigt strikta abortlagar eller rentav förbud mot att göra abort. Strikta abortlagar leder inte endast till osäkra aborter, det diskriminerar också kvinnor eftersom rätten till abort är något som endast berör kvinnor och kvinnors hälsa. Syftet med denna avhandling är att diskutera och ta reda på, om rätten till abort är en mänsklig rättighet och vilka mänskliga rättigheter som bryts genom att stater inte tillåter kvinnor att göra abort.
I avhandlingen diskuteras först vad en osäker och säker abort är och metoden som används är en kritisk rättsdogmatisk metod. I en stor del av avhandlingen, analyseras europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ECHR, Internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter ICCPR, Internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ICESCR, och Konventionen om avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor CEDAW. Konventionerna analyseras för att svara på frågan om rätten till abort är en mänsklig rättighet och om stater som kriminaliserar abort anses bryta mot mänskliga rättigheter. En stor del av avhandlingen består av rättspraxis, där europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, FN:s kommitté för avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har bedömt fall som berört rätten till abort. Den stora mängden rättsfall analyseras för att ta reda på om rätten till abort har setts som en mänsklig rättighet i konkreta fall och i så fall under vilka grunder. Fokuset ligger främst på Europeiska unionen och Europa men även till exempel strikta abortlagar utanför dessa områden diskuteras. I slutet av avhandlingen diskuteras diskriminering av kvinnor som grund för strikta abortlagar och även varför strikta abortlagar också leder till diskriminering av kvinnor. Även religion och kultur diskuteras som grund för kriminaliserandet av abort.
Slutsatsen är att rätten till abort inte är en enskild utskriven rättighet i något av de instrument som diskuterats. Då kvinnor inte haft rätt till att göra abort har det dock under flera tillfällen setts som brott mot flera andra mänskliga rättigheter. De rättigheter som ofta anses brutna vid kriminaliserandet av abort är bl.a. rätten till respekt för privat och familjeliv och rätten till att vara fri från tortyr. Rätten till liv har också diskuterats i rättsfall om abort, europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har bl.a. ansett att kvinnors rättigheter går före fostrets rättigheter. Slutsatsen är att rätten till abort har mer eller mindre setts som en mänsklig rättighet i rättspraxis men det finns fortfarande inte någon utskriven rätt som lyder att alla skulle har rätt till abort. Rättspraxis visar också att stater faktiskt kan bli och har blivit dömda för att de inte tillåter abort eller för att de har väldigt strikta eller oklara lagar för abort
Omatoiminen tulviin varautuminen : Opas asukkaille
No full textDát dulvedorvvolašvuođarávagihpa lea čujuhuvvon erenomážit dulveguovlluid ássiide ja giddodagaid
oamasteaddjiide. Rávagihppagis addojuvvojit rávvagat das, maid galggašii vuhtiiváldit ja mot galgá doaibmat ovdal dulvvi, dulvvi áigge ja dan maŋŋá. Go ráhkkana albma láhkai, sáhttá eastadit ja geahpedit dulvevahágiid.Tämä tulvaturvallisuusopas on suunnattu erityisesti tulva-alueiden asukkaille ja kiinteistöjen omistajille. Oppaassa annetaan ohjeita siitä, mitä tulisi ottaa huomioon ja miten voi toimia ennen tulvaa, tulvan aikana ja sen jälkeen. Kunnollinen varautuminen ehkäisee ja pienentää tulvavahinkoja.Taat tulvetorvolâšvuotâuápis lii uáivildum eromâšávt tulvevijđoduvâi ässei já kiddoduvâi omâsteijei várás. Uápis addel ravvuid tast, et maid kolgâččij väldiđ huámášumán já maht puáhtá toimâđ ovdil tulve, tulve ääigi já tast maŋa. Rievtis rahttâttâm iästá já keeppid tulvevahâgijd.Tät tuʹlvvstaanvuõttvueʹppes lij jurddum jeäʹrben tuʹlvvkooudõsvuuʹdi äʹššniiʹǩǩid da ǩidlmi vuäʹmsteeʹjid. Vuäppsest uuʹdet vuäppõõzzid tõʹst, mâid õõlǥči väʹldded lokku da mäʹhtt vuäitt toiʹmmjed ooudbeäʹlnn tuuʹlv, tuuʹlv poodd da tõn mâŋŋa. Kudd vaʹrrjõõttmõš câgg da uuʹccad tuʹlvvhääitaid
41 Tekoäly sodankäynnissä
No full textTekoälyn käyttöönotolla odotetaan olevan merkittävä vaikutus tulevaisuuden sodan ja taistelun kuvaan, kansalliseen puolustukseen ja johtamiseen. Tekoälyllä on potentiaalia parantaa kykyä ja päätöksentekoprosesseja, mutta se herättää myös tärkeitä eettisiä, oikeudellisia ja turvallisuusongelmia, joihin on puututtava. Miten tekoäly vaikuttaa upseerikoulutukseen? Miten tekoälyä voidaan hyödyntää sodankäynnissä? Entä mitä uhkia tekoäly tuo mukanaan?
Jaksossa vieraina everstiluutnantti Petteri Hemminki ja kapteeniluutnantti Lauri Vasankari Maanpuolustuskorkeakoulun sotatekniikan laitokselta. Moderaattorina tutkimuskoordinaattori Kalle Saastamoinen
Vauhtia vai vastuullisuutta – miten digitoidaan kestävästi?
Get PDFJohanna Liljan esitys Digitaalisen tiedon kesäkoulussa 25.8.2023
Publikationens titel Sammanfattning av uppskattningar av översvämnings- och torkskador i Saimen : Program för hantering av översvämnings- och torkrisker för de finsk-ryska floderna Vuoksi och Saimen
No full textSaimaan alueen tulva- ja kuivuusriskejä tarkastellaan osana maa- ja metsätalousministeriön rahoittamaa, Suomen ympäristökeskuksen ja Saimaan alueen ELY-keskusten yhteistä monivuotista riskienhallintaohjelmaa. Työ liittyy suomalais-venäläisen rajavesistöjen käyttökomission riskienhallinnan toimenpideohjelmaan epäsuotuisten hydrologisten olosuhteiden varalta Vuoksen vesistöalueella. Tässä vahinkoyhteenvedossa kuvataan suomalaisten käyttämä tulvariskien arviointimenetelmä, minkä lisäksi kootaan yhteen arviot tulvista ja kuivuuksista aiheutuvista vahingollisista seurauksista eri sektoreilla Saimaan alueella. Hankkeessa on muun muassa tarkennettu Saimaan alueen tulvakartoitusta ja vahinkolaskelmia, sekä selvitetty ensimmäistä kertaa Saimaan kuivuusriskejä vesihuolto- ja teollisuuslaitoksille suunnattujen kyselyiden sekä alueen eri toimijoille järjestetyn kuivuustyöpajan avulla.
Raportissa kootaan yhteen kuvaajien ja taulukoiden avulla tulvavaarassa olevien asukkaiden ja rakennusten lukumäärä ja teiden pituus, kartoitetut tulvariskikohteet, arviot tulvien vaikutuksista vesihuoltoon, teollisuus- ja liikelaitoksiin, maatalouteen ja metsätalouteen, sekä arviot taloudellisista euromääräisistä vahingoista.
Saimaan ranta-alueilla alkaa kartoituksen perusteella syntymään tulva- ja kuivuusvahinkoja, kun Saimaan vedenkorkeus nousee yli NN+ 76,50 m tai laskee alle NN+ 75,10 m. Merkittävimmät vesistötulvien haitat kohdistuvat teollisuus- ja liikelaitoksiin. Vahingot voivat nousta pitkäkestoisissa tulvissa tuotantokatkosten vuoksi satoihin miljooniin euroihin. Lisäksi tulvat voivat aiheuttaa ongelmia vedenotossa ja jätevesien pumppaamisessa. Tulvavaara-alueilla asuu myös noin 2000 ihmistä, ja alueilla sijaitsee tuhansia asuin- ja vapaa-ajan rakennuksia. Kuivuuden vaikutuksia ja mahdollisia vahingonkärsijöitä selvitettiin kirjallisuuden ja haastatteluiden avulla. Vahinkoja ja haittoja kartoitettiin teollisuus- ja vesilaitosten osalta kyselyillä vuonna 2019, sekä vesiliikenteen, virkistyskäytön, matkailun, veneilyn ja maatalouden osalta kuivuustyöpajassa keväällä 2021. Saimaan ranta-alueiden vedenottamoihin ei ole toistaiseksi kohdistunut suuria kuivuusvahinkoja, mutta matalat vedenkorkeudet vaikuttavat laajasti mm. teollisuuden vedenottoon sekä rantojen monipuoliseen käyttöön ja vesiliikenteeseen.
Tulvat ja kuivuudet eivät ole viime vuosina aiheuttaneet Saimaalla merkittäviä vahinkoja. Alueen asukkaiden ja eri sektorien toimijoiden varautumista tulevaisuuden tulva- ja kuivuustilanteisiin on kuitenkin tarpeen edelleen kehittää, ja lisätä tietopohjaa ja viestintää erilaisista riskeistä ja niihin varautumisesta. Erityisesti kuivuuden vaikutuksista toivotaan enemmän tietoa. Hankkeessa toteutettujen kyselyiden ja työpajan seurauksena yhä useampi alueen toimija on tietoisempi tulva- ja kuivuusriskeistä. Vaikutusarviointimenetelmien kehittäminen ja monipuolinen hyödyntäminen sekä vuorovaikutteinen sidosryhmien välinen yhteistyö on keskeisessä roolissa tulva- ja kuivuusriskien hallinnassa.Översvämningsriskerna och riskerna för torka i Saimenområdet granskas som en del av det fleråriga riskhanteringsprogrammet som finansieras av jord- och skogsbruksministeriet och som är gemensamt för Finlands miljöcentral och NTM-centralerna i Saimenområdet. Arbetet är kopplat till den finsk-ryska kommissionen för användning av gränsvatten och dess riskhanteringsprogram för ogynnsamma hydrologiska förhållanden i Vuoksens avrinningsområde. I detta sammandrag över skador beskrivs den metod för bedömning av översvämningsrisker som finländarna använder. Dessutom sammanställer man bedömningar av de skadliga följderna av översvämningar och torka inom olika sektorer i Saimenområdet. I projektet har man bland annat preciserat översvämningskarteringen och skadekalkylerna i Saimenområdet samt för första gången utrett riskerna för torka i Saimen med hjälp av enkäter riktade till vattentjänst- och industrianläggningar samt genom en workshop om torka som ordnats för de olika aktörerna i området.
I rapporten sammanställer man med hjälp av diagram och tabeller antalet invånare och byggnader och de väglängder som hotas av översvämning, kartlagda objekt med översvämningsrisk, bedömningar av översvämningarnas konsekvenser för vattentjänsterna, industri- och affärsverken, jordbruket och skogsbruket samt uppskattningar av de ekonomiska skadorna i euro.
Enligt kartläggningen börjar översvämningsskador och skador av torka uppstå i Saimens strandområden när vattenståndet i Saimen stiger över NN+ 76,50 m eller sjunker under NN+ 75,10 m. De största olägenheterna som översvämningar i vattendragen ger upphov till drabbar industri- och affärsverken. Vid långvariga översvämningar kan skadorna på grund av produktionsavbrott uppgå till hundratals miljoner euro. Dessutom kan översvämningarna orsaka problem med vattentäkten och pumpandet av avloppsvatten. I områden med översvämningsrisk bor det också cirka 2 000 personer och i områdena finns tusentals bostads- och fritidsbyggnader.
Konsekvenserna av torka och eventuella skadelidande utreddes med hjälp av litteratur och intervjuer. Skador och olägenheter kartlades för industri- och vattenverkens del med enkäter 2019, samt för sjötrafikens, rekreationsanvändningens, turismens, båtlivets och jordbrukets del genom en workshop om torka våren 2021. Tills vidare har vattentäkterna i Saimens strandområden inte drabbats av stora skador på grund av torka, men låga vattenstånd har stor inverkan på bland annat industrins vattentäkt samt på en mångsidig användning av stränderna och på vattentrafiken.
Översvämningar och torka har inte orsakat betydande skador på Saimen under de senaste åren. Det är dock nödvändigt att vidareutveckla invånarnas och olika sektorers beredskap inför framtida översvämningar och torka samt öka kunskapsunderlaget och kommunikationen om olika risker och beredskapen inför dem. I synnerhet önskas mer information om konsekvenserna av torka. Som en följd av enkäterna och workshoparna som genomförts inom projektet är allt fler aktörer i området mer medvetna om riskerna för översvämningar och torka. Utvecklingen och ett mångsidigt utnyttjande av metoderna för konsekvensbedömning samt ett interaktivt samarbete mellan intressentgrupperna har en central roll i hanteringen av översvämningsrisker och risker för torka.Flood and drought risks in the Saimaa region are examined as part of a multiannual risk management programme funded by the Ministry of Agriculture and Forestry and jointly conducted by the Finnish Environment Institute and the ELY Centres in the Saimaa region. The work is related to the Finnish-Russian Commission on the Utilization of Frontier Waters’ risk management programme regarding unfavourable hydrological conditions in the Vuoksi river basin. This damage summary describes the flood risk assessment method used in Finland, in addition to which estimates of the harmful consequences of floods and droughts in different sectors in the Saimaa region are compiled. Among other things, the project has further specified the Saimaa region’s flood mapping and damage calculations and, for the first time, examined Saimaa’s drought risks through surveys directed at water utilities and industrial facilities and through a drought workshop organised for different actors in the region.
The report uses graphs and tables to compile the number of residents and buildings at risk of flooding, the length of roads, identified flood risk sites, estimates of the impacts of floods on water supply, industrial and commercial facilities, agriculture and forestry and estimates of monetary economic damage.
Based on the mapping, the Saimaa shore areas will begin to suffer flood and drought damage when Saimaa’s water level rises above NN+ 76.50 m or falls below NN+ 75.10 m. The most significant damage caused by floods is directed at industrial and commercial facilities. In long-term floods, the damage can amount up to hundreds of millions of euros due to production interruptions. In addition, floods can cause problems with water intake and the pumping of wastewater. There are also approximately 2,000 people living in the flood hazard areas, and thousands of residential buildings and secondary residence buildings are located there.
The impacts of droughts and potential parties suffering damage were investigated by means of literature and interviews. The damage and disadvantages for industrial and water plants were identified with surveys in 2019, and the damage and disadvantages for waterborne traffic, recreational use, tourism, boating and agriculture were identified in the drought workshop in spring 2021. So far, water intake plants in the Saimaa shore areas have not suffered major drought damage, but low water levels have a wide impact on, for example, industrial water intake and the versatile use of shores and waterborne traffic.
Floods and droughts have not caused significant damage in Saimaa in recent years. However, it is necessary to further develop the preparedness of the region’s residents and actors in different sectors for future floods and droughts and to increase the knowledge base and communication about different risks and preparing for them. In particular, more information on the impacts of droughts is needed. As a result of the surveys and the workshop carried out during the project, increasing amount of the region’s actors are more aware of flood and drought risks. The development and versatile utilisation of impact assessment methods and interactive cooperation between stakeholders play a key role in flood and drought risk management.ei tietoa saavutettavuudest
Suomalaisten kirjailijoiden elämäkertabibliografia : Bibliografi över biografier om finländska författare
Get PDFSuomalaisten kirjailijoiden elämäkertabibliografia valmistui 2014 ja luettelee suomalaisten kirjailijoiden elämäkertoja, sekä niiden arvosteluja. Bibliografia kuuluu Helsingin yliopiston suomalais-ugrilaisen osaston, Kansalliskirjaston sekä Helsingin yliopiston kirjaston Klassikkokirjastohankkeen sähköisen kirjaston oheisaineistoon.Bibliografin över biografier om finländska författare färdigställdes 2014 och förtecknar biografier om finländska författare samt recensioner av biografierna. Bibliografin ingår i det material som producerats i anslutning till projektet Klassikerbibliotekets elektroniska bibliotek, ett samarbete mellan Finskugriska och nordiska avdelningen vid Helsingfors universitet, Nationalbiblioteket och Helsingfors universitets bibliotek
Siltojen ilmastopäästöistä – Sillanrakentamisen ja materiaalien päästöjen muodostuminen ja yksiaukkoisen sillan case-tarkastelu
Get PDF
