National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Folate receptor beta as an imaging target in myocardial infarction
For decades, myocardial infarction (MI) has been one of the leading causes of mortality worldwide. MI is characterized by different stages of inflammation of myocardium up to subsequent fibrosis. During the inflammatory process, macrophage population increases and the expression of FR-β on their surfaces are extensive. We studied utility of positron emission tomography/computed tomography (PET/CT) tracer aluminium [18F]fluoride-labelled 1,4,7-triazacyclononane-1,4,7-triacetic acid conjugated folate (Al[18F]F–NOTA–Folate) targeting the FR-β receptor on activated macrophages for the assessment of inflammation in rats with MI. Methods: Surgical ligation of the left anterior descending (LAD) coronary artery irreversibly induced MI, while the sham model was prepared with similar procedures except ligation. Al[18F]F–NOTA–Folate tracer was administered intravenously to perform PET studies at three different time points (3, 7 and 90 days post-MI) using in vivo PET/CT imaging and ex vivo digital autoradiography for both MI and sham groups. Additionally, rat heart cryosections were prepared for histological (hematoxylin-eosin) and immunohistochemical staining with anti-CD68 antibody detecting activated macrophages. Uptake of Al[18F]F–NOTA–Folate was evaluated in the MI region and the remote area in both groups by image analysis. Results: In the MI model, infarcted cardiac areas had higher tracer uptake in ex vivo autoradiography compared to the remote areas or corresponding regions in sham-operated rats. Anti-CD68 immunohistochemistry demonstrated increased macrophage activity in the infarcted areas. The Al[18F]F–NOTA–Folate uptake in the infarcted area and amount of CD68-positive cells correlated positively and significantly. Conclusion: The study suggests that the novel Al[18F]F–NOTA–Folate PET tracer targeting FR-β expressed on activated macrophages is a promising tool for non-invasive imaging of inflammation associated with MI. Further research is required to clarify if this tracer is useful in the diagnostic and prognostic evaluation after MI
Finlandssvensk antifascism, äktfinsk fascism : Finlandssvenskt avståndstagande från fascism och äktfinska hot med utgångspunkt i Svenska dagen-tal 1938, 1939 och 1945
Liksom i flera andra europeiska länder under mellankrigstiden uppkom i Finland ett antal antidemokratiska, antiparlamentariska och antisocialistiska fascistiska rörelser som ville upprätta en stark och etniskt enhetlig stat. I Finland kom en stor del av de fascistiska rörelserna att genomsyras av äktfinska tankeströmningar, innefattande en stark antisvenskhet och ett mål att göra landet enspråkigt finskt. Samtidigt uppkom, likt i andra länder, en mobilisering bakom antifascismen där aktörer från både den politiska vänstern och högern ingick.
I avhandlingen studeras med utgångspunkt i Svenska dagen-tal från år 1938, 1939 och 1945 hur finlandssvenskar förhöll sig till och tog avstånd från fascism, särskilt i Finland men även utomlands, samt hur de lyfte fram äktfinska hot mot finlandssvenskheten. Som kompletterande källmaterial används åsiktsbaserade tidningstexter från fem svenskspråkiga tidningar i Finland. En viss tyngdpunkt har lagts på borgerliga aktörers ställningstaganden, men även den politiska vänsterns syn på fascism framgår. I avhandlingen används en begreppshistorisk infallsvinkel, och det antifascistiska ställningstagandet synliggörs genom begrepp som erfarenhetsrum och förväntningshorisont samt genom studiet av vilka ord och begrepp som knöts till antifascismens, fascismens, finlandssvenskhetens och finskhetens semantiska fält och nät.
Analysen är indelad i tre tematiska delar. I den första diskuteras tankar kring hur både fascism och kommunism kunde uppfattas som ett hot mot samma värden samt huruvida talarna betraktade fascismen som ett inrikes- eller utrikespolitiskt problem. I den andra tematiska delen studeras hur fascismen framställdes som ett hot mot minoriteter och i en nationell kontext särskilt mot finlandssvenskarna. I den sista analysdelen diskuteras hur tankar om att finlandssvenskarna hade en form av goda inneboende egenskaper som gjorde dem mindre mottagliga för den fascistiska ideologin framgår i talen, och hur finlandssvenskarna därigenom framställdes som antifascister.
Slutsatser som framgår är att fascismen uppfattades som ett starkt hot mot minoriteter och ideologin som förbunden med minoritetsförtryck. Genom äktfinskheten, som uppfattades vara och användes som synonym för den inhemska fascismen, fick minoritetsförtrycket en konkret prägel för finlandssvenskarna, vilket gjorde att finlandssvenskarnas existens och framtid upplevdes hotad. Talarnas antifascistiska ställningstagande innebar dels mer allmänt omhuldade former av antifascism, som försvaret av demokrati, rättsstaten och medborgerliga friheter, dels fanns det mer specifikt finlandssvenska former av antifascism. Framställandet av finlandssvenskarna som givna antifascister, genom hänvisningar till språkgruppens säregna egenskaper som ansågs ha gjort dem mindre benägna att lockas av eller immuna mot fascism, blev sålunda en integrerad del av talarnas antifascistiska ställningstagande. Skiljegörandet av svenskt och finskt i Finland utifrån ett kulturbärartankesätt blev likaså ett centralt inslag i denna form av finlandssvensk antifascism
Lärares uppfattningar om krisberedskap : På vilket sätt ger skolan eleverna de färdigheter som behövs för att klara en kris?
Begreppet kris har inte en utan flera definitioner, men den gemensamma nämnaren för alla kriser är att de utgår från en specifik händelse som oftast innefattar ett tidsförlopp och en mängd mänskliga handlingar, beteenden och reaktioner på själva händelsen (Persson, Alvinius & Linehagen, 2022).
Säkerheten inom bildningsväsendet har de senaste åren kommit i fokus. Att stärka krisberedskapen på skolorna genom att öka medvetenheten hos skolpersonalen, gällande de riskfaktorer och möjliga krissituationer som kan hota säkerhet och trygghet i skolmiljön, har blivit allt vanligare. Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (Utbildningsstyrelsen, 2014) ska eleverna garanteras trygghet, säkerhet och välbefinnande under sin skolgång. Utbildningsstyrelsen (2014) tar också upp flera exempel på akuta kriser så som brand i skolan, en elevs eller personals dödsfall, trafikolycka, våld eller hot mot skolan och grov mobbning.
Syftet med vår avhandling är att se hur skolan kan ge rätt “nycklar” till dagens elever för att de ska klara av att hantera olika former av kriser idag, alltså på vilket sätt ger skolan eleverna de färdigheter som behövs för att klara av en kris. Utgående från vårt syfte har följande forskningsfrågor utformats:
1. Hur uppfattar lärare och rektorer att man involverar eleverna i krisberedskap på skolan idag?
2. Vilka färdigheter uppfattar lärare och rektorer att eleverna borde ha vid en kris?
3. På vilket sätt uppfattar lärare och rektorer att man kunde göra inom skolan idag för att regelbundet träna eleverna i färdigheter som kan komma till nytta vid kris?
Vi har valt en kvalitativ forskningsansats där vi använder oss av intervju som metod för att på bästa sätt undersöka fenomenet skolans krisberedskap och elevernas delaktighet. Intervjuerna riktades till åtta lärare och rektorer som jobbar i grundskolan årskurs 0-6. Data analyserades, sorterades och resultaten har framställts enligt de kategorier som kunnat urskiljas i analysen av materialet och presenteras temacentrerat och med direkta citat.
Resultatet visar att lärare och rektorer involverar eleverna genom att diskutera med dem och att krisberedskap specifikt kommer fram i olika skolämnen och övningar, men att det är mycket upp till den enskilde läraren hur och om det tas upp. Det finns en önskan om mera tid för krisberedskapsövningar och att det borde komma mera direktiv från ledningen om hur man ska öva och involvera eleverna. Att eleverna har en förmåga att lyssna, samarbeta och hantera känslor i med- och motgångar, samt att de övar problemlösningsförmåga framkommer som förebyggande och bra färdigheter inför livet och kriser. Det skiljer sig lite mellan stadsskolor och skärgårdsskolor i hur mycket tid lärarna upplever att de har för att öva krisberedskap, samt hur eleverna förbereds i skolan inför kris. I skärgårdsskolorna känner de att de har tid för krisberedskap och där fokuserar de mera på Första hjälp och sjövett, vilket kan anses naturligt i den miljön. Gemensamt för alla åtta intervjuade lärare är att eleverna ska förberedas för livet och veta hur man handskas med brand, elavbrott och kunna livsuppehållande förfarande, alltså få öva sig på färdigheter som är till nytta i kris och förgyller livet i fred
Kansalliskirjaston PAS-taival
Juha Hakalan esitys Kansalliskirjaston PAS-juhlistustilaisuudessa 4.5.202
Distansundervisning inom huslig ekonomi
I denna avhandling fördjupar vi oss i ämnet distansundervisning som blev ett faktum våren 2020 då WHO förklarade den smittsamma virussjukdomen covid-19 som en pandemi (WHO, 11 mars 2020). För att förhindra smittspridningen vidtog Finlands regering olika skyddsåtgärder och bestämde bland annat att alla grundskolor i vårt land skulle vara stängda 18.3.2020-13.4.2020, vilket senare kom att förlängas till 13.5.2020. Detta medförde även att den traditionella närundervisningen i
läroämnet huslig ekonomi med mycket kort varsel förflyttades från skolornas undervisningskök till elevernas egna hem och all undervisning genomfördes på distans.
Syftet med avhandlingen var att undersöka och ge en bild av hur ämneslärare i huslig ekonomi upplevde att undervisa på distans i läroämnet huslig ekonomi under våren 2020. Syftet med avhandlingen var också att undersöka hur distansundervisningen genomfördes under den exceptionella pandemitiden och vilka utmaningar lärarna ställdes inför i samband med undervisningen. Därtill undersöktes vilka utmaningar och möjligheter ämneslärare i huslig ekonomi upplevde i samband med distansundervisningen. Avhandlingen är kvalitativ och utgår från de tre forskningsfrågorna:
1. Hurdana upplevelser har ämneslärare i huslig ekonomi av distansundervisning under pandemitiden?
2. Vilka utmaningar upplever ämneslärare i huslig ekonomi med distansundervisning?
3. Vilka möjligheter upplever ämneslärare i huslig ekonomi med distansundervisning?
Undersökningen genomfördes med intervjuer och det insamlade undersökningsmaterialet består av kvalitativa intervjuer med fem ämneslärare i huslig ekonomi. Samtliga informanter undervisade under pandemitiden i svenskspråkiga grundskolor i Österbotten. Intervjuerna har analyserats enligt en interpretativ fenomenologisk analysmodell.
Resultatet i vår undersökning tyder på att ämneslärare i huslig ekonomi har haft liknande upplevelser i samband med distansundervisningen och att den plötsliga övergången från närundervisning till distansundervisning medförde flera liknande upplevelser bland informanterna. Samtliga lyfter fram sina känslor av bland annat oro, overklighet eller ovisshet gällande omställningen. Stödet från kollegor var till stor hjälp. Resultatet visar också att lärarna har varit tvungna att strukturera om, förändra och anpassa undervisningen enligt den rådande situationen. Distansundervisningen medförde bland annat att övning och lärande av praktiska färdigheter till en del blev åsidosatta när undervisningen inte kunde genomföras i skolornas undervisningskök. Lärarna har också upplevt ökad arbetsbelastning och mindre motivation att undervisa när den vanliga, sociala vardagen tillsammans med eleverna plötsligt försvann. Att diskutera Däremot anser lärarna möjligheten att utvecklas i det digitala kunnandet, att planera och undervisa med hjälp av digitala verktyg, som en positiv upplevelse i samband med distansundervisningen. Nya idéer har prövats och utvecklats och ifall de intervjuade lärarna i framtiden skulle ställas inför en liknande situation skulle de känna sig bättre förberedda och ha betydligt bättre kunskap om hur de skulle gå tillväga.
De exceptionella omständigheter som rådde under våren 2020 ledde till en omfattande distansundervisning inom den grundläggande utbildningen och lyfte fram undervisningsformen även inom läroämnet huslig ekonomi. Denna avhandling kan ge kunskap om hur distansundervisningen upplevdes och genomfördes i huslig ekonomi och om vilka undervisningsmetoder och digitala verktyg som kan användas i distansundervisning
Sociala preferenser i spel- och auktionsteori
Att införliva sociala preferenser i ekonomiska modeller har blivit allt viktigare under de senaste åren. Traditionell ekonomi har fokuserat på att beskriva och förutsäga marknadsbeteende genom att modellera ekonomiska aktörer som fullständigt rationella och strikt själviska. Denna snäva syn på egenintresse beskriver dock inte alltid en individs beteende i olika ekonomiska situationer korrekt. Det finns allt fler bevis för att individer har olika sociala preferenser, såsom rättvisa och altruism, vilket kan påverka deras beteende avsevärt.
Syftet med den här pro gradu-avhandling är att undersöka hur sociala preferenser kan inkluderas i ekonomiska modeller för att ge en mer omfattande förståelse av hur människor agerar och interagerar i ekonomiska situationer. Detta görs genom att undersöka sociala preferenser och deras roll i ekonomiskt beslutsfattande, med fokus på teoretiska modeller, spelteori och auktioner.
I det första kapitlet, som utgör en inledning till ämnet, presenteras grundläggande begrepp och bakgrundsinformation om sociala preferenser. Därutöver studeras begrepp som ömsesidighet, ojämlikhetsaversion, altruism och illvilja. Dessutom diskuteras två framträdande teoretiska modeller för sociala preferenser: Fehr och Schmidts modell samt Charness och Rabins modell.
Efter det introduceras spelteori, inklusive definition av spel och några allmänna spel, som sedan analyseras med hjälp av Fehr och Schmidts modell. Vidare studeras auktionsteori, som är en underkategori av spelteori. Fyra olika typer av auktioner presenteras och jämförs också sinsemellan.
I denna avhandling presenteras en ny teoretisk modell för auktioner. Modellen tar hänsyn till både den ekonomiska sidan av auktionen och deltagarnas sociala preferenser genom att inkludera en social kostnadsparameter i auktionsprocessen. Modellen analyseras med hjälp av spelteori och Vickrey-Clarke-Groves mekanismen. Detta tillvägagångssätt möjliggör en mer omfattande analys av auktionsprocessen och ger insikt i hur sociala preferenser kan påverka auktionsresultatet. Modellens implikationer, begränsningar och svagheter diskuteras också.
Till sist sammanfattas resultaten och framtida forskningsmöjligheter diskuteras. Sammantaget visar denna avhandling värdet av att införliva sociala preferenser i ekonomiska modeller och potentialen för ytterligare forskning inom detta område
”How England fell in love with the Lionesses” : Mediebevakningen av damfotbolls-EM 2022 i ett könsperspektiv
Utgångspunkten för avhandlingen var att undersöka hur könsdiskrimineringen förändrats inom mediebevakningen av damfotboll. Tidigare forskning visade hur damfotbollens historia skiljer sig från herrfotbollens historia, vilket innebär att sporterna inte kan jämföras direkt med varandra. Mediebevakningen av damfotboll har utvecklats mot en mer jämlik sådan, men den tidigare forskningen har varit oense om könsdiskrimineringen kan anses ha försvunnit. Avhandlingens forskningsfråga var att undersöka huruvida könsdiskriminering fortfarande förekommer i modern mediebevakning av en elitturnering inom damfotboll, samt analysera hur en eventuellt kvarvarande könsdiskriminering framkommer i materialet. Studien utfördes som en kvalitativ, tematiserande textanalys. Objektet för studien var tidningen The Daily Telegraphs webbevakning av det Europeiska mästerskapet i damfotboll år 2022. I resultatanalysen steg ambivalens fram som ett huvudtema. Det innebär att The Daily Telegraph innehöll bevakning som lyfte fram könsfrågor på ett positivt sätt vilket antyder att mediebevakningen utvecklats till att vara mer jämlik. Ambivalensen innebär dock även att The Daily Telegraph innehöll könsdiskriminerande bevakning av damfotbollen. Ambivalensen byggdes således upp av två underkategorier: Positiv bevakning och Negativ bevakning. Könsdiskrimineringen i tidningens innehåll tematiserades ytterligare till fyra underteman där förekomsten analyserades. Avhandlingens slutsats är att könsdiskriminering fortfarande förekommer i mediebevakningen av damfotboll, men att framsteg i utvecklingen mot en mer jämlik bevakning även kan noteras. I resultatanalysen noterades även en positiv säregenskap för mediebevakningen av damfotboll som eventuellt kan tyda på en ny typ av sportkultur. Kulturen inom damfotboll identifierades i resultatanalysen som mer inkluderande, familjevänlig och mindre våldsam än herrfotbollens kultur. Avhandlingen föreslår att vidare forskning av sportkulturer skulle kunna utföras. En jämförande analys skulle kunna undersöka huruvida betydande skillnader i språkbruket i mediebevakning av damsport jämfört med herrsport förekommer. En sådan analys skulle kunna bidra med kunskap om huruvida språkbruket inom mediebevakningen damsport kan ha bidragit till att en damsportskultur har utformats
The Vygotskyan Zone of Proximal Development Applied to the Career and Life of a Finnish Actor
Abstract
Aim: The aim of the study was to investigate the Vygotskyan concept of the zone of proximal development (ZPD) in the life of a Finnish actor Vesa Vierikko.
Method: A qualitative method was used. Interviews were conducted on 5 and 13 May 2021 and on 31 January 2023. Lev Vygotsky’s literature served as the theoretical reference. Results: The content analyses resulted in six ZPD categories: in childhood, in the theatre academy, in Ryhmäteatteri, in films, in working as a professor at the theatre academy, and in directing. The interviews revealed the ambitious environment in performing arts and random coincidences that shaped the life of the actor. Catharsis was reflected as a joyful experience shared with the audience as the rhythm of the play became synchronised with the audience. Conclusion: The young talent was cherished and developed under the watchful eyes of his parents; artistic development was nourished by early acquaintances and friendships with members of the performing arts community. 20 years with Ryhmäteatteri advanced acting skills on stage and in films. Strong background in performing arts facilitated an educational career at the Theatre Academy for ten years.
Key words: Vygotsky, zone of proximal development, actor, catharsis, Molière, Vesa Vierikk
Telemedicine methods for self-monitoring of moderate- and high-risk pregnancies : A scoping review
Syftet med scoping reviewn är att skapa en översikt över telemedicinska metoder som används för självövervakning av medel- och högriskgraviditeter. Frågeställningarna är följande: 1. Hurdana telemedicinska metoder används i medel- och högriskgraviditeter? och 2. Vilka effekter ger användning av telemedicin inom prenatal vård av medel- och högriskgraviditeter? I studien inkluderades n=33 artiklar från två olika hälsovetenskapliga databaser (Cinahl och PubMed) och grå litteratur från Google Scholar. Datainsamlingen utfördes i november och december månad år 2022. Sökordskombinationer som användes var ”High risk pregnancy”, ”Complicated pregnancy”, “Complications”, “Telemedicine”, “Telehealth”, “Home monitoring”, “Self monitoring”, “Self-monitoring”, “Self tracking”, ”Telemonitoring”, “Remote” och ”Prenatal care”. Materialet analyserades utgående från scoping reviewns syfte och frågeställningar genom identifierade likheter i litteraturen.
Resultatet indikerar att telemedicinska metoder vid medel- och högriskgraviditeter gör det möjligt att hantera och behandla komplikationer ifrån hemmet vilket kan rädda liv. Resultatet visar att telemedicinska metoder för riskgraviditeter upplevs vara en lovande teknik inom mödravården. Självövervakning i hemmet kan minska belastningen på vårdpersonalen och vårdresurserna, förbättra tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster och vara kostnadseffektivt. Genom självövervakning i hemmet kan den gravida kvinnans engagemang och välbefinnande förbättras, samtidigt som det leder till flexibilitet och en högre nivå av säkerhet. Trots de positiva resultaten med självövervakning, finns det fortfarande ett uppenbart behov av mer omfattande och djupgående forskningar