National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Small-scale variation in invertebrate communities among bladderwrack, Fucus vesiculosus, in the Archipelago Sea
No full textBlåstången, Fucus vesiculosus, är en nyckelart och ekosystemingenjör i Östersjön på grund av dess habitatbildande funktion. Många evertebrater söker skydd och föda bland blåstången och därmed bidrar blåstången märkbart till biodiversiteten i Östersjön. Den småskaliga variationen hos evertebratsamhällen associerade med blåstången är inte tillräckligt undersökt. Målet med denna avhandling är därför att undersöka om det förekommer småskalig variation hos evertebratsamhällen bland blåstången i Skärgårdshavet, Finlands sydvästra kust.
För undersökningen togs prover av blåstång från tre olika zoner i Skärgårdshavet med olika vattenstatusklasser: innerskärgården med dålig vattenkvalitet, mellanskärgården med tillfredsställande vattenkvalitet och ytterskärgården med god vattenkvalitet. För att undersöka den småskaliga variationen hos evertebratsamhällen togs prover av blåstång från fyra sidor (nord, öst, syd och väst) av provtagningsreven. Jämförelser av evertebraternas artsammansättning utfördes genom att beräkna antal arter, biomassa, individantal, Shannons diversitetsindex och Pielous jämnhetsindex. Dessa parametrar jämfördes sedan mellan de tre vattenstatusklasserna och provtagningsrevens olika sidor. För att jämföra samhällsstrukturen användes NMDS, ANOSIM och SIMPER-analyser.
Gällande den småskaliga variationen förekom signifikanta skillnader i antal arter och biomassa bland evertebratsamhällena. Inga signifikanta skillnader i småskalig variation förekom i Shannons diversitet, Pielous jämnhet och antal individer. Skillnaderna mellan de olika vattenstatusklasserna var mera tydliga. Ytterskärgården med god vattenkvalitet hade högst diversitet, antal arter och biomassa. I mellanskärgården med tillfredsställande vattenkvalitet var individantalet som högst, men jämnheten bland evertebratsamhällen var lägst. Evertebratsamhällen i innerskärgården med dålig vattenkvalitet hade låg diversitet, biomassa och antalet arter och individer var som lägst. Jämnheten bland arterna var dock högst i innerskärgården. Det är inner- och ytterskärgården som skiljer sig från varandra mest. Dessa resultat indikerar att den småskaliga variationen till viss del påverkar hur evertebratsamhällena hos blåstången ser ut. En sista konklusion är att vattenkvaliteten är en avgörande faktor för evertebratsamhällena bland blåstången i Skärgårdshavet.Bladderwrack, Fucus vesiculosus, serves as a keystone species and an ecosystem engineer in the Baltic Sea due to its habitat forming functions. Many invertebrates seek protection and food amongst the bladderwrack and therefore the macroalgae significantly contributes to the biodiversity in the Baltic Sea. The small-scale variation within the invertebrate communities associated with the bladderwrack has not been researched enough. The goal with this thesis is to research if small-scale variation within the invertebrate communities is occurring amongst the bladderwrack in the Archipelago Sea on the southwest coast of Finland.
Samples of bladderwrack were taken from three different zones, each with distinct status classes signifying water quality in the Archipelago Sea: the inner archipelago with bad, the middle archipelago with satisfactory, and the outer archipelago with good water quality. To research the small-scale variation within the invertebrate communities, samples of bladderwrack were taken from each cardinal direction (north, east, south, and west) of the sampling reefs. Comparisons of the invertebrate species composition were done by calculating number of species, biomass, number of individuals, Shannon’s diversity index, and Pielou’s evenness index. These parameters were later compared between the three different status classes, and the four cardinal directions of the sampling reefs. To compare the social structures of invertebrate communities ANOSIM, NMDS-, and SIMPER-analysis were used. Small-scale variation amongst invertebrate communities did occur with significant differences in the number of species and biomass. No meaningful differences were observed regarding the small-scale variation in Shannon’s diversity, Pielou’s evenness, and number of individuals.
The differences between the three zones with varying status classes were much more apparent compared to that of the four sides of the sampling reefs. The outer archipelago, with a good status class, had the highest diversity, number of species, and biomass. The middle archipelago, with a satisfactory status class, had the highest number of individuals, but the evenness amongst the invertebrate societies was at its lowest. Invertebrate communities in the inner archipelago, where the status class was bad, had low diversity, low biomass, and the number of species and individuals were the lowest. The evenness, however, was at its highest in the inner archipelago. The inner and the outer archipelago differ the most from each other. These results indicate that the small-scale variation, to a certain part, affects how invertebrate communities are structured. Lastly, the status class of the water is a vital factor for the invertebrate communities in the Archipelago Sea
Svenskans grundläggande färgtermer : en experimentstudie av inomspråklig variation
Get PDFSyftet med denna avhandling är att undersöka förekomsten av grundläggande färgtermer hos talare av svenska och därigenom definiera vilket stadium i utvecklingen av grundläggande färgtermer som svenskan tillhör. Förekomsten av färgtermer relateras till bakgrundsfaktorerna ålder, kön och geografisk hemvist för att visa på en eventuell pågående utveckling och en variation inom svenskan. Studien fokuserar på finlandssvenskan, men informanter från Sverige och Åland ingår också som jämförelse.
Konceptet grundläggande färgtermer kommer från Berlin och Kays (1999 [1969]) studie, där de definierar ett slags färgtermer som är överordnade andra färgtermer, och som uppstår i en bestämd ordning i varje språk. Totalt elva grundläggande färgtermer etableras i sju olika stadier. Det finns ingen studie som tidigare har svarat på frågan om svenskans plats i denna modell.
Jag undersöker frågan genom ett experiment bestående av två delar. Den första är minnesdelen, där informanterna ska minnas och besvara frågor om bilder med geometriska former i olika färger, och på så vis tenderar att benämna dem med färgtermer. I den andra delen får informanterna se bilder på figurer i olika färger och tillfrågas om deras färg. Så här bildas ett material med färgtermer i olika grad av eftertänkthet.
Resultaten visar att unga finlandssvenskars svar motsvarar det sjunde och sista stadiet hos Berlin och Kay, där orange, lila och rosa ingår som grundläggande färgtermer. Äldre finlandssvenskar använder inte dessa ord i lika stor utsträckning eller lika stabilt, och därför kan man konstatera att finlandssvenskans ordförråd för grundläggande färgtermer genomgår en förändring. Skillnaden mellan könen är lika betydande: kvinnor använder i respektive ålderskategori orden orange, lila och rosa oftare och mer stabilt än män. I materialet från Sverige och Åland, som är mycket litet, är bruket stabilare i hela materialet och det är i sin helhet nära stadium VII
Diversifiering av en teknologiportfölj med hjälp av spelindustriaktier - En investeringsanalys
No full textThe videogame industry as changed drastically the last 70 years, and this change has partly been due to technological advancements, but also due to changes within the industry itself. As the videogame industry has grown, it has gained interest among companies operating within other industries, such as the technology industry. Some technology companies have created or acquired their own videogame studios, and some have started to offer products that cater to those who play videogame. These changes have brought the two industries closer to one another, and it could become hard to differentiate between the two. This study examines the videogame industry and the technology industry and aims to answer the following questions: Do investors see the videogame industry as part of the technology industry, can shares of companies in the videogame industry be used to diversify technology portfolios, and is the videogame industry a lucrative investment of diversification in upward and downward trends.
The study was conducted using qualitative and quantitative methods, with the former consisting of a literature review, and the latter being a portfolio analysis. The first research question is answered using both methods, whereas the other two are answered by the portfolio analysis. Data consists of weekly closing prices for 16 companies, of which eight represent the videogame industry, and eight the technology industry. Additionally, data of US Treasury rates, currency exchange rates, and closing prices for stock market indices are included.
The results suggest that the videogame industry is perceived by investors separately from the technology industry, as videogames are more likely considered cultural goods, rather than technology goods. The results from the portfolio analysis suggests that shares of companies from the videogame industry can both be used to diversify a technology portfolio and are lucrative investments of diversification in upward and downward trends. Videogame companies appear to have a lower risk than technology companies, which in this case means that the prices for videogame companies fluctuate less during stronger upward or downward movement.
Based on the results, the videogame industry is considered its own industry, but a continuing increase in interest for the industry can lead to the consolidation of the videogame and technology industry, where larger technology companies are the largest stakeholders. This would mean that investors who invest in the technology industry could also be required to have some understanding of the videogame industry, as it would affect the companies’ results
Elektra-palvelun artikkelien latauskerrat vuosina 2002-2022 lehdittäin eriteltynä
No full textElektra oli Kansalliskirjaston ja Kopioston yhteistyönä tuottama maksullinen verkkopalvelu, joka sisälsi kotimaisten tieteellisten lehtien artikkeleita. Palvelu oli käytössä asiakasorganisaatioissa (mm. korkeakouluja, tutkimuslaitoksia ja yleisiä kirjastoja) vuoden 2022 loppuun asti. Datasetin sisältämät artikkelien latauskerrat on laskettu Elektran artikkelipalvelimen (https://elektra.helsinki.fi) lokitietojen pohjalta
Yhteishankintojen kustannusvaikuttavuus
Get PDFArvioimme yhteishankintojen kustannusvaikuttavuutta Suomessa havaintoaineistojen ja haastattelujen avulla. Yhteishankintojen standardoidut hinnat ovat hieman alhaisemmat kuin itsenäisissä hankinnoissa, mutta erot ovat melko pieniä ja harvoin tilastollisesti merkitseviä. Yhteishankinnoissa on enemmän potentiaalista kilpailua, mutta se ei juuri näy jätettyjen tarjousten määrissä. Selvityksessä esitetään yksittäisiä esimerkkejä, joissa yhteishankinnat ovat yhteydessä selvästi alempiin hintoihin ja lisääntyneeseen kilpailuun tai vähäisempään suosimiseen. Tulokset ovat linjassa aiemman kirjallisuuden kanssa: yhteishankinnoilla voi säästää, mutta hyödyt riippuvat hankinnan kohteesta.
Aineistorajoitteiden takia analyysin tilastollinen voima on heikko, vertailukelpoisia tarjouksia havaitaan rajallisesti ja toteutuneita ostoja ei lainkaan. Selvityksen keskeisimpiä osia on aineistopuutteiden dokumentointi. Yhteishankintojen tehokkuuden ja ongelmien arviointi on mahdotonta ilman parempaa aineistoa. Aineistojen saatavuutta ja hyödyntämistä voisi parantaa pienehköillä kustannuksilla.
Haastatteluiden perusteella yhteishankinnoilla voidaan säästää, mutta hyödyt vaihtelevat tilanteen ja hankintamekanismin mukaan. Pienestä otoksesta johtuen eri hankintamekanismeja ei voida haastatteluiden perusteella asettaa paremmuusjärjestykseen niiden aiheuttamien hankintaprosessikustannusten osalta.Vi bedöm kostnadseffektiviteten av gemensamma (dvs., samordnade) upphandlingar (GU) i Finland med hjälp av observationsdata och intervjuer. De standardiserade priserna för GU är något lägre än för egna inköp, men skillnaderna är ganska små och sällan statistiskt signifikanta. Det finns mer potentiell konkurrens vid GU, vilket inte syns mycket i antalet lämnade anbud. Emellertid presenteras i utredningen enskilda exempel där GU är tydligt kopplade till lägre priser och ökad konkurrens eller mindre favorisering. Resultaten är i linje med tidigare forskningslitteratur: GU kan spara pengar, men fördelarna beror på inköpsobjektet.
På grund av begränsningar i datamaterialet är den statistiska makten i analysen svag, jämförbara inköpspriser observeras i begränsad utsträckning och faktiska inköpspriser observeras inte alls. En av de viktigaste resultaten i utredningen är dokumentationen av datamaterialbristen. Att utvärdera effektiviteten av och problemen med GU är omöjlig utan bättre data. Tillgängligheten och användningen av datamaterial kan förbättras med små kostnader.
Enligt intervjuerna kan GU spara kostnader, men fördelarna varierar beroende på situationen och inköpsmekanismen. På grund av det lilla urvalet kan de olika upphandlingsmekanismerna inte rangordnas utifrån intervjuerna när det gäller de kostnader som upphandlingsprocessen medför.We evaluate the cost-effectiveness of centralized public procurement (CPP) in Finland using observational data and interviews. Standardized prices for CPP are slightly lower than in decentralized procurement, but the differences are relatively small and rarely statistically significant. CPP has more potential competition, but this is not reflected in the number of bids received. However, the study presents individual examples where CPP is clearly associated with lower prices, and increased competition or reduced favoritism. The results are in line with the previous literature: CPP can result in savings, but the benefits depend on the type of product.
Due to data limitations, the statistical power of the analysis is weak. Moreover, comparable prices are rarely observed, and actual realized purchase prices are not observed at all. One of the key results of the study is the documentation of data deficiencies. Evaluating the efficiency and problems of CPP and public procurement is impossible without better data. The availability and utilization of data could be improved at relatively small costs.
Based on interviews, CPP can save costs, but the benefits vary depending on the situation and procurement mechanism. Due to the small sample, the different procurement mechanisms cannot be ranked based on the interviews and on the basis of the procurement process costs they generate.nonPeerReviewe
Yhteishankinnat luovat mahdollisuuksia kustannussäästöille
Get PDFSuomessa tehdään kilpailluilta markkinoilta julkisia hankintoja yli 30 miljardilla eurolla joka vuosi. Aiempi tutkimus osoittaa, että julkisia hankintoja vaivaa kilpailun vähyys. Kun tarjoajia on vähän, kilpailua ei synny, jolloin hankintojen kustannukset nousevat ja laatu on heikkoa. Yhteishankinnat avaavat joissain tapauksissa mahdollisuuden hankintojen tehostamiseen ja merkittäviinkin kustannussäästöihin. Tällä hetkellä julkisista hankinnoista kerättävä aineisto on kuitenkin puutteellista. Puutteet rajoittavat yhteishankintoja koskevaa analyysiä ja siten esimerkiksi yhteishankintojen kohdentamista oikeille toimialoille. Pienillä panostuksilla datainfrastruktuurin kehittämiseen voitaisiin parantaa merkittävästi hankintoja koskevaa päätöksentekoa.nonPeerReviewe
31 Sotilaallisen valmiuden edellytykset
Get PDFTodellinen sotilaallinen valmius luo pidäkkeen, koska hyökkääjä tietää joutuvansa sotimaan yrittäessään yllätyshyökkäystä. Mistä eri osatekijöistä sotilaallinen valmius koostuu ja miten sitä voidaan kehittää sekä tehostaa? Mitkä ovat varautumisen ja valmiuden eroavaisuudet?
Sotataidon ytimessä -podcastissa käynnistyy uusi sodankäynnin laaja-alaisuuteen pureutuva kymmenosainen sarja, moderaattorinaan sotilasprofessori Marko Palokangas. Sarjan ensimmäisessä jaksossa hän keskustelee sotilaallisen valmiuden edellytyksistä väitöstutkimusta aihepiiristä tekevän everstiluutnantti Ilkka Tuomiston kanssa
Egenskaper, färdigheter, kunskap och kompetens som gemensamt skapar en god ledare inom social- och hälsovård
Get PDFSyftet med studien är att fördjupa förståelsen för de egenskaper som utmärker en god ledare inom social-och hälsovård; den kunskap, kompetens och de egenskaper som krävs för ett gott ledarskap, samt de faktorer som möjliggör ett gott ledarskap på plats och på distans. Den nya reformen där social- och hälsovårdsorganisationen flyttades över till välfärdsområden 1.1.2023 har medfört stora förändringar inom social- och hälsovårdssektionen och skapar utmaningar samt möjligheter för ledarskapet inom social-och hälsovården.
Den teoretiska referensramen utgörs av den caritativa ledarskapsteorin av HVD Terese Bondas och ”kompetenshanden” av Kerstin Keen. Den caritativa vårdledararskapsteorin grundar sig på caritas-motivet som kombinerar medkänsla och kärlek med effektiv administration. Ledorden är hjälpa, tjäna och förvalta. Keens kompetenshand är unik och individuell för varje enskild individ. Kompetenshanden inbegriper olika delkunskaper som färdighet, kunskap, erfarenhet, kontakter och nätverk samt värderingar som åskådliggörs av handflatan och fingarna.
Studien har utförts med kvalitativ metod i form av sju intervjuer med ledare inom social-och hälsovården. Analysen av datan gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanlays. Studien genomfördes i Södra Finland. Fyra teman framkom ur materialet och beskriver de egenskaper och färdigheter, samt den kunskap och komptens som ligger till grund för den goda ledaren.
Med hjälp av denna metod utarbetades fyra teman med underkategorier som motsvarade forskningssyftet och låg till grund för de olika egenskaper, färdigheter och former av kunskap och kompetens som en ledare inom social- och hälsovården bör ha.
Resultaten visar att en öppen och motiverande interaktion mellan personalen och ledarskapet ökar välmåendet och motivationen inom organisationen. Kunskap, färdigheter och erfarenhet ökar ledarens kompetens och möjliggör därmed också ett gott ledarskap. Ledare behöver också ha mod vilket är den förenande kraften mellan kunskap, färdighet och kompetens. Mod och vilja är krafterna som skapar en idealisk ledare och en god arbetsmiljö. En modell skapades för att beskriva ”den idealiska ledaren” och de faktorer som påverkar situationen
Program för psykisk hälsa i skolan : Högstadieelevers och -lärares upplevelser av interventioner i skolan
No full textUngas psykiska hälsa har försämrats den senaste tiden (Den svenskspråkiga ungdomsbarometern, 2022). Skolan är en lämplig arena för olika interventioner och program ämnade att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa bland unga. Teater i Undervisningen (TIU) är ett treårigt projekt vars syfte är att främja finlandssvenska högstadieelevers psykiska hälsa med fokus på olika teman.
Syftet med denna avhandling är att undersöka elevers och lärares tankar och upplevelser av skolbaserade interventioner och program ämnade att främja psykisk hälsa.
Hösten 2021 deltog 3406 elever och lärare i TIU-programmet (gem)ensam. Deltagarnas tankar och upplevelser av programmet undersöktes med hjälp av enkäter för elever och lärare. Innehållet i enkätsvaren analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. För att komplettera datamaterialet från TIU-programmet genomfördes även en systematisk litteraturöversikt över interventioner.
Resultatet av den kvalitativa studien visar på att eleverna som hade deltagit i (gem)ensam hade både positiva och negativa upplevelser men uttryckte att programmet hade varit lärorikt och ögonöppnande. Lärarna som deltog var positivt inställda till programmet och uppskattade att någon utomstående besökte skolan för att hålla program. I litteraturöversikten framkom att program i skolan för det mesta en positiv upplevelse för både elever och lärare, dock framkom att det ofta krävs mer tid till förberedelser och inskolning samt att det ofta finns för lite tid till genomförandet.
Både enkätundersökningen och litteraturöversikten visar på att implementeringen och genomförandet av ett skolbaserat program kan vara avgörande för hur deltagarna uppfattar programmet