National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
EU’s Fiscal Framework - identified shortcomings and proposed remedies
No full textFiscal rules seek to limit the tendency of governments to run deficits, to steer them towards countercyclical and sustainable long-term fiscal policy. In a monetary union, a sovereign debt crisis caused by over-indebtedness of a member state can cause negative externalities to other member states. EU fiscal rules aim at containing these debt-related externalities by ensuring debt sustainability in each member country.
The creation of effective but contingent common fiscal rules in Europe has proved to be a difficult task. The result is a complex framework that does not guide Member State’s fiscal policy as intended. Experts supporting reform emphasize debt sustainability instead of thresholds to be reached within a certain time frame, country-specificity, expenditure ceilings, that rely on an observable indicator, as the main operational rule and a greater role for national independent fiscal institutions.
In addition to these improvements, the Commission’s orientations of November 2022 outline a new process, where each Member State would negotiate its own 4-year fiscal-structural plan with the Commission. New sanctions and stricter enforcement are foreseen to improve political commitment. While the framework would be simpler, the increasing country specificity would lead to more fragmented fiscal policy in Europe and would be a move away from fiscal rules towards standards. An important implication for the national framework is related to the bilateral negotiations, which would require a clear vision of the fiscal and structural policies the Government would be committing to for the following four years.nonPeerReviewe
Equity and Efficiency in Anti-Discrimination Policy: Evidence from an Anonymous Hiring Pilot
No full textAnonymous hiring restricts the information available to hiring managers, potentially creating a trade-off between equity and hiring efficiency. To study this trade-off, we leverage a pilot program by the City of Helsinki in which hiring for some, but not all, job titles was subject to anonymization. We find that foreign-named applicants were more likely to be hired without detrimental effects on job turnover or wages. Announcing anonymization increased job applications, but not by groups that ex-post had the most to gain. Our results suggest that anonymization can be an effective tool to combat discrimination.nonPeerReviewe
Utvecklingen av läsintresse och sambandet mellan läsintresse och läsprestationer hos flickor och pojkar i åk 7–9
Get PDFLäsintresse innebär en positiv attityd till läsning och har visat sig ha ett samband till läsprestationer. Kraven på läsprestationer höjs för varje årskurs och forskning visar att ungdomars läsintresse och läsprestationer sjunkit de senaste 20 åren. PISA-resultaten visar att läsprestationer skiljer sig mycket bland finländska ungdomar.
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur läsintresse utvecklas över tid samt undersöka sambandet mellan läsintresse och läsprestationer hos flickor och pojkar i årskurs sju till nio. Studiens forskningsfrågor är följande:
1. Hur utvecklas läsintresse från årskurs 7 till 9 hos flickor och pojkar?
2. Vilket är sambandet mellan läsintresse och läsprestationer i årskurs 7 och 9 hos flickor och pojkar?
Elever ur fem högstadieskolor i Svenskfinland deltog i studien och data samlades in hösten 2016 och våren 2019. Samplet består av 583 elever i årskurs sju vid det första data-insamlingstillfället som sedan följs upp då eleverna går i årskurs nio. Studien är en del av projektet Ungdomars Välbefinnande och Kunskap I Framtidens Samhälle (FRAM). Analyserna gjordes med hjälp av upprepade mätningar ANOVA, Pearsons korrelation och Spearmans korrelation.
Resultatet visar att det finns signifikanta förändringar i utvecklingen av läsintresse från årskurs sju till nio för hela samplet. Utvecklingen skiljer sig även signifikant mellan könen över tid. Flickor har i medeltal ett högre läsintresse än pojkar och elever i årskurs nio har i medeltal högre läsintresse än elever i årskurs sju. Det finns signifikanta positiva samband mellan läsintresse, läsförståelse och ordförståelse. Det finns en stark positiv korrelation mellan läsintresse i årskurs sju och nio hos flickor medan motsvarande korrelation för pojkar är måttlig. Det finns en stark eller måttlig positiv korrelation mellan läsförståelse och ordförståelse i årskurs sju och årskurs nio för flickor och pojkar. Sambandet mellan läsintresse och läsförståelse samt läsintresse och ordförståelse är signifikant, positivt och svagt i de flesta fall, men skiljer sig mellan könen samt mellan årskurs sju och nio.
Eftersom denna studie i likhet med annan forskning visar ett positivt samband mellan läsintresse och läsprestationer, är det viktigt att man i skolan och samhället fortsättningsvis engagerar sig i att stärka barn och ungdomars läsintresse mångsidigt
Tillsammans är vi starkare : En kvalitativ studie av samarbetet mellan församlingsanställda och frivilliga inom finlandssvenska evangelisk-lutherska församlingar i södra Finland
Get PDFDenna avhandling beskriver hur samarbetet mellan frivilliga och anställda i tre olika församlingar fungerar. För att få konkreta exempel på hur samarbetet fungerar har fem semistrukturerade intervjuer utförts. Två frivilliga och tre anställda har intervjuats. En av församlingarna hade inget frivilligarbete som de andra och därmed har bara en anställd intervjuats från den församlingen. Genom mejl till tre kyrkoherdar och de fem intervjusvaren framkommer tre teman, som sedan analyseras tematiskt. Före den tematiska analysen analyseras församlingarna med hjälp av en SWOT-analys.
De tre temana som behandlas är kommunikation, maktstrukturer och motivation. Kommunikation är enligt intervjusvaren en nyckel eller en grund för att ha en fungerande frivilligverksamhet och de tre församlingarna var olika starka på inom det temat. Maktstrukturerna behöver även vara tydliga eftersom frivilligverksamheten behöver få en tydlig riktning för att fungera även om det också finns ett behov av att dela på ansvar och makt med de frivilliga. Motivationen är också en viktig faktor av en hälsosam frivilligverksamhet. Motivationen är vad som driver verksamheten framåt och vad som får den att växa.
De tre församlingarnas samarbete ser olika ut, delvis eftersom de har satsat olika mycket resurser på frivilligverksamhet. En församling har en frodig och stadigt växande frivilligverksamhet där samarbetet är intimt och trivseln är stor. En annan har ett frivilligarbete som fungerar helt okej, men på grund av resursbrist finns det stora luckor i kommunikationen, vilket leder till att frivilliga upplever att de inte tas på allvar, vilket leder till att maktstrukturerna fallerar och motivationen är låg. Motivationen finns ändå på grund av viljan att fördjupa sin tro genom deras verksamhet och därför existerar frivilligverksamheten fortfarande. Den tredje församlingen har egentligen ingen frivilligverksamhet, men de har ett hjälpledararbete, där det framkommer att ungdomarna är ivriga, men samarbetet fungerar på lite andra premisser än de två andra församlingarna.
Utifrån dessa tre församlingar visar det sig att kommunikation är viktig för att ha en frodig frivilligverksamhet och med hjälp att motivera de frivilliga och anställda att samarbeta finns det stora möjligheter för framtiden inom församlingsarbete. Som en av informanterna konstaterar: Jag gör det troligen både snabbare och bättre själv, åtminstone till viss del, men att ändå välja att ge chansen till någon annan att växa in i olika uppgifter... Det kan bli mera invecklat och det blir troligen mera jobb att ha frivilliga med sig, men samtidigt blir det också rikare och det blir mycket bättre för man kan komplettera med sådant som inte ligger i ens egna styrkor
Tax planning and investment responses to dividend taxation
Get PDFThis study explores how business owners respond to dividend taxes in different margins including tax planning and investment. I use administrative tax data on all privately held Finnish corporations and their main owners in 2006–2016. By using tax schedule discontinuities and changes in the schedule as variation, I find exceptionally clear dividend payment responses to tax rates. Evidence on the asset composition of firms indicates that a notable part of the payment response is due to inter-temporal income-smoothing, while changes in the tax schedule did not cause significant real responses in output or investment. Hence, dividend taxes capitalize into share values, as earnings are left in the firms to avoid higher dividend tax. In addition, studying the income composition of owners around tax changes reveals income-shifting between wage and dividends with negligible effect on gross income received from the firm.peerReviewe
Det industriella arvet i MilanoSesto : En rumslig analys av inkludering och minne i Sesto San Giovanni
Get PDFProjektet MilanoSesto är ett försök att rekonstruera Sesto San Giovanni till förmån för hållbar utveckling och social inkludering. Sestos industriella historia, som främst blir synlig genom de ruiner som fortfarande står kvar, ska tillsammans med dessa riktlinjer skapa en ny image av Sesto San Giovanni. I den här förändringen förtydligas en del aktörer, såsom forna industriarbetare och stadsplanerare, som påverkar platsernas betydelse och utformning. MilanoSesto innebär en ny tillströmning av inflyttare som ska ges tillgång till aktivt deltagande i vardagen i Sesto. För att detta ska kunna lyckas behövs platser som uttryckligen samlar både nya och gamla invånare. Samtidigt kompletterar det historiska arvet och nya målsättningarna för hållbar stadsomvandling varandra så att Sesto får karaktär och inte faller tillbaka in i benämningen ”icke-plats”