National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Barriärbeläggningstillämpningar av vattenbaserade styrenakrylatpolymerdispersioner tillverkade med förnybara monomerer
No full textIncreased petroleum prices and the finite nature of fossil fuels have driven research to find renewable alternatives for materials derived from petroleum-based sources. Plastics and polymeric materials are traditionally petroleum-based materials and have become an integral part of our society. The growing demand for plastics and increasing amounts of plastic waste has sparked interest in alternative raw material sources. These sources include bio-based monomers and the chemical recycling of polymers to produce their monomer counterparts for reuse.
This thesis investigates the use of bio-based monomers and recycled styrene in the production of styrene-acrylate polymer dispersions, which were subsequently used to produce barrier dispersion coatings. The experimental study included the use of various commercially available bio-based monomers. The recycled styrene was obtained from polystyrene materials though pyrolysis and distillation. The effects of varying the composition of the monomers and recycled styrene on the properties of the resulting polymer dispersions and coatings were investigated.
The results show that the recycled styrene could be used to replace petroleum-based styrene without any adverse effects. Both polymerizations and coatings were successful.
The incorporation of bio-based monomers into a traditional SA dispersion proved to be successful and some of the dispersions produced coatings with promising results. Particularly, the water resistance of the barrier coatings was improved with more hydrophobic bio-based monomers. However, further optimization of the polymer dispersions is required to achieve suitable application properties.Ökade oljepriser och den icke-förnybara naturen hos fossila bränslen har drivit forskningen för att hitta förnybara lösningar för material baserade på fossila bränslen. Plaster och polymera material är traditionellt oljebaserade och har, tack vare deras mångsidiga användning, blivit en väsentlig del av vårt samhälle. Den ökande efterfrågan på plaster och den därmed ökande mängder plastavfall har väckt intresse för alternativa råmaterialkällor så som återvunna monomerer. Biobaserade monomerer har också väckt intresse, eftersom deras användning skulle minska beroendet av icke-förnybar olja.
I denna avhandling undersöktes användningen av biobaserade monomerer och återvunnen styren i produktionen av styren-akrylat polymerdispersioner, som sedan användes för att producera barriärdispersionsbeläggningar. Kommersiellt tillgängliga biobaserade monomerer inkluderades i den experimentella delen och återvunnen styren erhölls från polystyrenmaterial genom pyrolys och destillation av pyrolysprodukten. Egenskaperna hos de resulterande polymerdispersionerna och beläggningarna undersöktes och användes sedan för att producera bestrykningar för kartong.
Resultaten visar att återvunnen styren kunde användas för att ersätta oljebaserat styren, eftersom det uppkom inga större skillnader mellan dessa dispersioner. Inkorporeringen av bio-baserade monomerer i en traditionell SA-dispersion visade sig vara något framgångsrik och vissa av dispersionerna gav bestrykningar med lovande barriäregenskaper. Särskilt vattenmotståndet hos barriärbestrykningen förbättrades med de mer hydrofoba bio-baserade monomererna. Ytterligare optimering av polymerdispersionerna krävs dock för att uppnå lämpliga applikationsegenskaper
Mental well-being at work : Support and protective factors of work engagement and work-life balance in contemporary working life
Get PDFBackground: The promotion of mental well-being at work, including work engagement and work-life balance, is a top priority for organizations worldwide. Organizations are likely to benefit from prioritizing mental well-being at work in several ways. Besides contributing to a health-promoting society, it can enhance organizational productivity. In addition, contemporary worldwide trends, including globalization, the rapid technological advancement, and an increasingly diverse workforce change not only the nature of work tasks but also the terms and conditions of working life, which inevitably put pressure on workers and raise concerns about their mental wellbeing at work. As the previously tributed Nordic welfare model is increasingly contested, this applies to the Finnish working life as well, warranting research on the support and protective factors of mental well-being at work.
Aim: To examine psychosocial factors that are associated with mental well-being at work, particularly with work engagement and work-life balance, to examine whether these two aspects of mental well-being are associated, and to gather the evidence base for the effectiveness of interventions focused on promoting work engagement by developing workplace resources from bottom-up.
Methods: This thesis constitutes four separate studies. Studies 1–3 were based on data from two different population-based, cross-sectional interview survey studies. Studies 1 and 2 were based on sub-data from the Statistics Finland’s 2018 Quality of Work Life Survey (QWLS; OSF, 2018). Specific inclusion criteria were applied in both studies to meet the study aim, resulting in a sample constituting N=1431 respondents in Study 1 and N=3790 respondents in Study 2. Logistic regression (Odds Ratios, 95 % confidence intervals) was used to analyze the data in these two studies. Study 3 (N=35401), in turn, utilized sub-data from the European Working Conditions Survey 2015 (EWCS, 2015), and data were analyzed using multilevel regression modelling. Study 4 was a systematic review and meta-analysis. Systematic searches were conducted in multiple online databases. Publication year range was 2000–2020. Eligibility criteria were defined, for example specifying that the interventions had to aim at promoting work engagement by developing workplace resources from bottom-up. A meta-analysis was conducted on a sub-set of the included studies.
Results: Key findings from Studies 1–3 in this thesis highlight that support and protective factors of mental well-being at work go beyond individual factors, as they also include psychosocial factors in the family and work settings, as well as socio-economic factors in the country and welfare regime settings. An important contribution of Study 3 was the demonstrated positive association between work engagement and work-life balance at the European level. Further, levels of work engagement and work-life balance were generally high among the studied workers in the Finnish (Studies 1 and 2) and in broader terms – Nordic and European (Study 3) – welfare contexts. While this supports the continued use of a universal working life model in the Nordic welfare states, part of the findings in Studies 1 and 2 demonstrated that the model fails to deliver on its promises, particularly promises of an equal working life for men and women. At the same time, a key finding of Study 4 was that a standardized, universal approach is to prefer over a tailored approach in bottom-up interventions specifically aimed at promoting work engagement. The meta-analysis in Study 4 was based on 24 studies and showed a small but promising intervention effect on work engagement.
Conclusion: Taken together, the findings of this thesis make clear that a system-oriented thinking is needed, in which factors at multiple levels are considered in the promotion of mental well-being at work. This means that not only background, psychological, and psychosocial factors in the work setting should be considered in research on mental well-being at work, but also psychosocial factors in the family setting as well as overarching, contextual factors in the socio-economic setting. The findings also stress the need for research to go beyond the traditional focus on negative aspects of mental well-being at work, to also include positive aspects. Further, the results demonstrated in this thesis advocate the use of an integrative perspective, as this can further our understanding of mental well-being at work and how it is best supported and protected in contemporary working life.Bakgrund: Främjandet av psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen, inklusive arbetsengagemang och balansen mellan arbetsliv och övrigt liv, prioriteras av organisationer världen över. Organisationer kan vinna på att prioritera psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen på många sätt. Förutom att det kan bidra till ett hälsofrämjande samhälle, kan det också leda till ökad produktivitet. Pågående globala trender, inklusive globalisering, snabb teknologisk utveckling och en alltmer mångfaldig arbetskraft håller dessutom på att förändra arbetsuppgifters natur, arbetsvillkor och -förhållanden, som oundvikligen sätter press på arbetstagare och skapar oro kring deras psykiska välbefinnande på arbetsplatsen. Eftersom den tidigare prisade nordiska välfärdsmodellen alltmer ifrågasätts, gäller detta även det finländska arbetslivet, vilket skapar ett behov av forskning om stöd- och skyddsfaktorer för psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen.
Syfte: Att undersöka sambandet mellan psykosociala faktorer och psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen, särskilt arbetsengagemang och balansen mellan arbetsliv och övrigt liv, att undersöka om det finns ett samband mellan dessa två aspekter av psykiskt välbefinnande, och att samla evidens för effektiviteten i interventioner fokuserade på att främja arbetsengagemang genom att utveckla arbetsplatsresurser nerifrån och upp.
Metod: Avhandlingen består av fyra separata studier. I Studierna 1–3 användes intervjuenkätdata från två olika populationsbaserade, tvärsnittsstudier. Studierna 1 och 2 baserades på data från den upprepade Arbetsmiljöundersökningen i Finland (QWLS) insamlat år 2018. I bägge studier användes specifika inkluderingskriterier som gick i linje med syftet, vilket resulterade i ett sampel bestående av N=1431 respondenter i Studie 1 och N=3790 respondenter i Studie 2. Logistisk regressionsanalys (Oddskvoter, 95 % konfidensintervall) användes för att analysera data i dessa två studier. I Studie 3 användes data från den upprepade enkäten om arbetsförhållanden i Europa (EWCS) insamlat år 2015. Även här användes specifika inkluderingskriterier, vilket resulterade i ett sampel bestående av N=35401 respondenter. Data analyserades med hjälp av multinivå regressionsmodellering i denna studie. Studie 4 var en systematisk översikt och meta-analys. Systematiska sökningar genomfördes i flera olika digitala databaser. Publikationerna behövde vara från åren 2000–2020 för att inkluderas. Det fanns även en rad inkluderingskriterier, till exempel specificerades det att interventionerna behövde vara ämnade att främja arbetsengagemang genom att utveckla arbetsplatsresurser nerifrån och upp. En meta-analys genomfördes på basis av en del av de inkluderade studierna.
Resultat: Nyckelresultaten från Studierna 1–3 i den här avhandlingen belyser att stöd- och skyddsfaktorer för psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen inkluderar andra faktorer än enbart individuella faktorer, såsom psykosociala faktorer i familje- och arbetsmiljön, socio-ekonomiska faktorer i den nationella kontexten och välfärdsregimskontexten. Ett viktigt bidrag i Studie 3 var att ett positivt samband mellan arbetsengagemang och balansen mellan arbetsliv och övrigt liv kunde konstateras på europeisk nivå. Vidare var nivåer av arbetsengagemang och balansen mellan arbetsliv och övrigt liv generellt sätt höga hos de studerade arbetstagarna i den finländska (Studierna 1 och 2) och i bredare termer – nordiska och europeiska (Studie 3) – välfärdskontexten. Medan detta stöder det fortsatta användandet av en universell arbetslivsmodell i de nordiska välfärdsstaterna, pekar en del av resultaten i Studierna 1 och 2 på att modellen misslyckas med att leverera vad den lovat, särskilt gällande lovorden om ett jämställt arbetsliv för män och kvinnor. Samtidigt är ett av nyckelresultaten i Studie 4 att ett standardiserat, universellt angreppssätt är att föredra framom skräddarsydda angreppssätt i interventioner vars fokus är att främja arbetsengagemang nerifrån och upp. Meta-analysen i Studie 4 baserade sig på 24 studier och visade en liten men lovande interventionseffekt i termerna av ökat arbetsengagemang.
Konklusion: Sammantaget visar resultaten av denna avhandling att ett system-orienterat tänkande behövs, där faktorer på flera nivåer beaktas i främjandet av psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen. Det här betyder att inte bara bakgrundsfaktorer, psykologiska faktorer och psykosociala faktorer i arbetskontexten bör beaktas, utan även psykosociala faktorer i familjemiljön och övergripande, kontextuella faktorer i den socio-ekonomiska miljön. Resultaten betonar också behovet av forskning som sträcker sig längre än till det traditionella fokuset på negativa aspekter av psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen, det vill säga framtida forskning bör också inkludera positiva aspekter. Vidare förespråkas ett integrativt perspektiv på basis av resultaten av den här avhandlingen, eftersom detta kan utveckla vår förståelse för psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen och hur det bäst kan stödas och skyddas i det samtida arbetslivet.Tausta: Organisaatiot ympäri maailmaa pitävät tärkeänä työhyvinvoinnin edistämistä, mukaan lukien työn imua ja työn ja muun elämän yhteensovittamista. Organisaatioiden investoinnit työhyvinvoinnin edistämiseen voivat olla kannattavavia monin eri tavoin. Tämä ei pelkästään ole tapa organisaatiolle osallistua hyvinvoivan yhteiskunnan rakentamiseen vaan myös tapa lisätä tehokkuutta omassa toiminnassaan. Tämän lisäksi maailman – ja työn – murros, mukaan lukien globalisaatio, teknologinen myllerrys ja yhä monipuolisempi työvoima, muuttaa työtehtävien tekoa, työehtoja ja työolosuhteita. Työn murros tuo väistämättä lisäpaineita työntekijöille ja se, miten nämä vaikuttavat heidän työhyvinvointiinsa, herättää huolta. Pohjoismainen hyvinvointimalli on aikaisemmin ollut hyvin kehuttu, mutta sen toimivuus on yhä enemmän kyseenalaistettu työn murroksessa. Tästä syntyy tarve tutkia työn voimavaroja, jotka vähentävät työn vaatimuksia ja tukevat psyykkistä työhyvinvointia.
Tavoitteet: Tutkia yhteys psykososiaalisten tekijöiden ja psyykkisen työhyvinvoinnin välillä. Tutkimus keskittyi erityisesti kahteen työhyvinvoinnin tekijään: työn imuun ja työn ja muun elämän yhteensovittamiseen. Tämän lisäksi tutkimuksen tavoitteena oli tutkia, mikäli näiden tekijöiden välillä on yhteys. Tutkimuksen tavoitteena oli myös koota tutkimuksesta syntyneitä todisteita tehokkuudesta interventioissa, joissa työn imua edistetään voimavarojen avulla ja joissa voimavarat rakennetaan alhaalta ylös.
Menetelmät: Väitöskirja sisältää neljä yksittäistä tutkimusta. Kolmessa ensimmäisessä tutkimuksessa käytettiin kahden eri haastattelukyselyn tietoja, joissa eri väestöpohja; poikkileikkaustutkimuksena. Kaksi ensimmäistä perustuivat vuonna 2018 tehtyyn suomalaiseen työolotutkimukseen (QWLS). Molemmissa tutkimuksissa käytettiin tavoitteiden mukaisia soveltuvuuskriteerejä, joiden tuloksena oli 1431 osallistujasta koostuva otos ensimmäisessä tutkimuksessa, ja 3790 osallistujasta koostuva otos toisessa tutkimuksessa. Logistista regressioanalyysia (todennäköisyyksien suhde, 95 % luottamusväli) käytettiin analysoimaan dataa molemmissa tutkimuksissa. Kolmas tutkimus perustui vuonna 2015 tehtyyn eurooppalaiseen työolotutkimukseen (EWCS). Tavoitteiden mukaisia soveltuvuuskriteerejä käytettiin myös tässä tutkimuksessa, jonka tuloksena oli 35401 osallistujasta koostuva otos. Data analysoitiin monitasoisten regressiomallien avulla. Neljäs tutkimus oli systemaattinen kirjallisuuskatsaus ja meta-analyysi. Systemaattinen tiedonhaku suoritettiin moni eri digitaalisissa tietokannoissa. Julkaisut vuosista 2000–2020 otetiin mukaan katsaukseen. Erilaiset soveltuvuuskriteerit olivat määriteltyjä, joiden mukaan esimerkiksi interventioiden tavoitteet täyttyivät olla työn imun edistämistä alhaalta ylös rakennettujen voimavarojen avulla. Osa mukana olleista tutkimuksista sisältyivät meta-analyysiin.
Tulokset: Avaintulokset väitöskirjan kolmessa ensimmäisessä tutkimuksessa havainnollistavat, että työhyvinvoinnin voimavaroja sisällyttävät myös muut tekijät kuin tekijät yksilön tasolla, esimerkiksi psykososiaaliset tekijät perheja työympäristössä, sosioekonomiset tekijät kansallis- ja hyvinvointivaltiomallin tasolla. Kolmannessa tutkimuksessa ilmeni tärkeä löytö: työn imu ja työn ja muu elämän yhteensovittamisen välillä on yhteys Eurooppa tasolla. Lisäksi tutkimus osoitti, että tutkittujen suomalaisten (tutkimus 1 ja 2) ja laajemmin ottaen – pohjoismaiden ja eurooppalaisten (tutkimus 3) – työntekijöiden työn imu ja työn ja muun elämän yhteensovittaminen olivat korkeatasoisia. Nämä tulokset tukevat yleismaailmallisen työelämämallin jatkuvaa käyttöä Pohjoisissa hyvinvointivaltioissa. Samaan aikaan osa tuloksia ensimmäisessä ja toisessa tutkimuksessa osoittavat, että malli ei ole tuottanut lupauksiensa mukaisesti, erityisesti lupaukset koskien tasa-arvoista työelämää. Neljännen tutkimuksen avaintulos on myös, että standardoitu, yleismaailmallinen lähestymistapa on suositeltava räätälöityjen ratkaisujen sijaan interventioissa, joissa työn imua edistetään alhaalta ylös. Meta-analyysi neljännessä tutkimuksessa perustui 24 tutkimukseen ja osoitti pientä mutta lupaavaa interventiotehokkuutta työn imun merkeissä.
Johtopäätökset: Yleisesti ottaen väitöskirjan tulokset osoittavat, että on tarve systeemiorientoidusta ajattelutavasta, jossa monitasoiset tekijät otetaan huomioon psyykkisen työhyvinvoinnin edistämisessä. Tämä tarkoittaa, että ei pelkästään taustatekijöitä, psykologisia tekijöitä ja psykososiaalisia tekijöitä työympäristössä oteta huomioon, vaan myös psykososiaalisia tekijöitä perheympäristössä sekä laajoja, sosioekonomisia tekijöitä. Lisäksi tutkimuksessa nousi esiin, että tutkimustarve on perinteisen keskittymisen työhyvinvoinnin negatiivisiin osa-alueihin laajempi, tulevaisuudessa tutkimuksen täytyy myös sisällyttää myönteisiä osa-alueita. Tämän väitöskirjan tuloksen pohjalta voidaan kannattaa integratiivista näkökulmaa, sen avulla meidän ymmärryksemme nykyisen työelämän työhyvinvoinnista, sen edistämisestä ja turvaamisesta voi kehittyä.ei tietoa saavutettavuudest
Finns det brister i rapportering av fraktutsläpp samt är denna information pålitlig och jämförbar?
No full textThe growing demand for greater transparency from stakeholders regarding corporate actions has led companies to disclose their non-financial data by demonstrating their actions in a non-financial report. This data is used at regulatory levels to meet current and future regulations to comply with United Nations SDG goals, but also to assist investors in making environmentally conscious investments.
This paper investigates the topic of ESG reporting, with a specific focus on Scope 3 emissions of shipping that affect Finnish companies. The study assesses the current reporting standards' relevance, reliability, and comparability. The reporting standard reviewed in this paper is the Greenhouse Gas Protocol standard, used by companies reporting their ESG performance using the SASB and GRI frameworks.
The research employed a qualitative methodology, specifically utilizing a case study approach. The study has gathered empirics from ten non-financial reports and five interviews with employees working with the company's ESG information.
The analysis of the empirical data indicates that the current reporting standards present uncertainties for reporting companies in reporting their freight emissions. Current standards allow companies to report their emissions using one of three calculation models and selecting between primary and secondary data, which makes companies' freight emissions difficult to compare against other companies.
The reporting of freight emissions has highlighted the existence of certain bottlenecks. Specifically, the data collection process was not seamless, and the quality of the collected data was inconsistent. Consequently, those involved in data collection found it to be a time-consuming task and sought to improve the quality of the data. Furthermore, the collected data was of little relevance to the company's decision-making and hence had limited utility.
Ultimately, the reliability of freight emission reporting varies depending on the calculation method utilized by the reporting company and the quality of the data acquired by the shipping company, as evidenced by the GHG Protocol requirements and the interviewees' responses. Nevertheless, as reporting companies rarely disclose their chosen calculation method, external stakeholders may face difficulties in assessing the credibility of a particular company's emission report
Ämneslärares och skolkuratorers uppfattningar om styrkor och förbättringsförslag i motverkande av skolmobbning och främjande av skoltrivsel : En kvalitativ studie
Get PDFSyfte: Magisteravhandlingens syfte är att undersöka ämneslärares och skolkuratorers uppfattningar om styrkor och förbättringsförslag gällande motverkande av skolmobbning och främjande av skoltrivsel i deras skolor.
Forskningsfrågorna är följande:
1. Vad ser ämneslärare och skolkuratorer för styrkor i motverkande av skolmobbning och främjande av skoltrivsel?
2. Vilka förbättringsförslag anser ämneslärare och skolkuratorer att det finns i motverkande av skolmobbning och främjande av skoltrivsel?
Metod: Den valda metoden är konventionell innehållsanalys som användes för att analysera intervjuer som insamlats och transkriberats av medverkande i projekt Kompis. Som verktyg för analysen användes programmet NVivo.
Resultat: Båda yrkesgrupperna ansåg att ledningen har en stor betydelse i motverkande av mobbning och främjande av skoltrivsel. Därtill framhöll ämneslärare att skolornas öppenhet och mångfald är en fördel medan skolkuratorer framhöll vikten av elevernas delaktighet i skolan. Gällande förbättringsförslag i skolan ansåg båda yrkesgrupperna att skolmiljön och atmosfären borde förbättras och att det skulle behövas mera personal till elevvården och skolan överlag. Därtill framhölls betydelsen av föreläsningar och fortbildningar för personal och elever. Ämneslärarna menade att öppnare och förebyggande undervisning ska integreras i undervisningen medan skolkuratorerna lyfte fram att samarbete med och engagemang från föräldrar borde förbättras.
Diskussion: Tillsammans med statistik över effektiviteten av olika evidensbaserade åtgärder i skolmiljön kan dessa resultat användas vid implementering av officiella antimobbningsprogram samt i förbättrande av skoltrivseln i skolor. Områden för fortsatt forskning och implementering av resultaten är bland annat skolklimatets betydelse, bristen på personal inom elevvården samt forskningsbaserade fortbildningar och föreläsningar för alla i skolan
Vad styr våra matval? : Matvanor och orsaker till unga vuxnas vegetariska dieter i huvudstadsregionen
Get PDFMat är förutom en nödvändighet för människan också ett socialt fenomen. Våra matval baseras på förutom fysiologiska orsaker som till exempel sjukdomar och allergier, också på bland annat värderingar, livsstil, utbud och sociala konventioner. Den mat vi äter har ändrats med tiden i och med att råvaror och olika kulturer spridits runt världen. Under senaste åren har också miljöfrågor blivit något som påverkar allt mera vårt ätande, eftersom till exempel köttproduktionen visat sig vara skadlig för miljö. Förutom hänsyn till miljön är också hälsa och etiska frågor något som kan påverka våra matval.
Växtbaserad kost har blivit allt vanligare. I denna avhandling har jag intervjuat högutbildade unga vuxna som bor i huvudstadsregionen och undersökt varför de äter som de gör och vilka faktorer som kunde orsaka förändringar i deras matvanor. Jag har använt olika sociologiska teorier relaterade till matbeteende som utgångspunkt för att analysera intervjuerna, och finna de faktorer som respondenterna anser påverka matvanorna mest. Min frågeställning är om det är ålder, utbildning och omgivningen som lett till att de äter som de gör, eller om det finns annat som haft en större betydelse för utformningen av den egna kosten. Respondenterna följer alla en växtbaserad kost och är antingen vegetarianer eller veganer.
Undersökningen visade att matvanorna är individuella, och även om man äter samma kost kan orsakerna bakom de egna matvalen variera stort. Ålder, utbildning och omgivning visade sig vara faktorer som har en stor inverkan på kosten, men förutom detta var också exempelvis den personliga hälsan samt oron för miljön ämnen som påverkat respondenternas matvanor.
Matvanorna är för respondenterna något som anses utvecklas genom livet och till exempel ändringar i livssituationen eller hälsan kan ha betydelse för hurdan kost vi äter
Vad är finska revisorers inställning till hållbarhetsgranskning? : En kvalitativ studie om revisorers utmaningar i granskningen av hållbarhetsrapporter
Get PDFPubliceringen av hållbarhetsrapporter har under en längre tid ökat samtidigt som nya hållbarhetsstandarder utvecklats. Granskningen av hållbarhetsrapporterna är en växande marknad och i dagens läge finns det inga krav på vem som kan utföra en hållbarhetsgranskning och ge ett utlåtande, vilket påverkar granskningens kvalitet och trovärdighet. Både revisorer och konsulter kan fungera som hållbarhetsgranskare och det forskning som stöder båda yrkesgruppernas kunskaper och brister. Tidigare har hållbarhetsrapporteringen saknat gemensamt ramverk. Därför har jämförbarheten och granskningen varit utmanande men i och med nya EU-direktiv och andra rapporteringsstandarder så har det skett framsteg och som en följd av detta har hållbarhetsgranskningen också utvecklats.
Avhandlingens syfte är att förbättra förståelsen av de utmaningar som de finska revisorerna står inför när de granskar företagens hållbarhetsrapporteringar och öka medvetenheten för betydelsen av hållbarhetsgranskning. Studier visar att en stor del av marknaden av hållbarhetsgranskning utförs av revisorer på Big 4 företagen och därför är detta ett viktigt ämne att studera. Granskningsmarknaden är för tillfället oreglerad och företag kan själva välja granskare, vilket kan leda till att nivån på granskningen kan skilja sig betydligt beroende på vem som utfört granskningen.
Avhandlingens resultat visar att de utmaningar som revisorerna står inför, och som de själva anser att är de mest problematiska, handlar om företagens bristande data som hindrar granskare från att höja nivån på granskningen av rapporterna. Respondenterna försäkrar att kunskapen för hållbarhetsgranskning finns inom Big 4 och de är redo att utföra granskningar på samma nivå som redan görs på finansiella rapporter då företagen kan producera det material som krävs
The Clash of Fisheries : How can the European Union Improve Conservation and Management of Fish Stocks in Union Waters to Ensure Biological Diversity of its Seas?
Get PDFOverfishing continues to occur throughout the European Union (EU) waters. The protection of fisheries was first established in 1983 with the creation of the Common Fisheries Policy (CFP). Since then, the protection for fish stocks in EU waters has increased and today the legal regime for fisheries protection can be found in other areas of law, for instance in environmental law.
The conservation of fish stocks is an exclusive EU competence. The purpose of the CFP is for the Member States to combine their fishing resources and share them collectively. The EU Member States can (with a few exceptions) fish in each other’s waters. However, the EU delegates competence to the Member States to fulfill their obligations arising from other areas of EU law. Moreover, the conservation of fish stocks is also found in international law treaties to which the EU is a party (e.g., the United Nations Convention on the Law of the Sea (UNCLOS)). This thesis focuses on the clash between the different legal regimes that seek to conserve fish stocks in the EU to find out how these different laws relate to each other.
Recent international law decisions (e.g., the COP15 decision and the adoption of the BBNJ Agreement) create an obligation for States and international organizations to protect at least 30 percent of the waters under their jurisdiction. In this thesis, international law is assessed separately from EU law. At the end will competing interests and rules be weighed against each other to see how fish stocks should be protected in the EU. The analysis shows that many of the provisions found in, for instance, UNCLOS, are also found in the CFP. However, protecting 30 percent or more of the marine environment will require clearer division of competence and more guidance on how to implement the acts of legislation from the EU
En nu våg för talent management? : En studie om unga ekonomers preferenser och beslutsfattande i val av arbetsplats
No full textSättet som talanger hanteras i organisationer har utvecklats som följd av förändringar på arbetsmarknaden genom åren. Den industriella revolutionen, fackföreningarnas framväxt och globaliseringen är bara ett fåtal exempel på händelser som format det arbetsliv vi ser i dagsläget (Frank & Taylor, 2004). Utvecklingen på denna marknad är konstant, vilket även tvingar organisationer att reflektera över hur de går tillväga för att på bästa sätt leda sin personal.
Syftet med denna studie är att skapa en uppfattning av nyutexaminerade ekonomers preferenser och beslutsfattande gällande arbetsplatser, samt att med hjälp av dessa insikter skapa en förståelse kring hur organisationer kan bygga upp strategier inom talent management för att möta arbetstagarnas prioriteringar. För att uppnå detta syfte besvaras tre forskningsfrågor: Hur resonerar arbetstagare då de fattar beslut mellan arbetsplatser? Vilka attribut hos organisationer/positioner prioriteras högst bland arbetstagare? Hur kan organisationer utnyttja kunskapen kring arbetstagares preferenser och beslutsfattande för att utveckla strategier i talent management?
Avhandlingen är en kvalitativ studie vars empiriska material samlas in via fyra fokusgruppsintervjuer med nyutexaminerade ekonomer. En litteraturöversikt över studiens teoretiska referensram behandlar talent management ur såväl organisationens som arbetstagarens perspektiv. Dessutom diskuteras även tidigare forskning om beslutsfattande och preferenser. Studiens slutsatser visar att de främsta prioriterade attributen hos organisationer är utvecklingsmöjligheter, arbetsgemenskap samt en kompatibel företagskultur. Dessutom har även arbetets monetära ersättning, geografiska område och flexibilitet en inverkan på hur beslut fattas mellan arbetsplatser. Två figurer presenteras för att illustrera arbetstagarnas preferenser samt ge en modell för hur organisationer kan gå tillväga för att möta arbetstagarnas behov. Avhandlingen är relevant särskilt för organisationer som ämnar attrahera nyutexaminerade ekonomer som arbetstagare eller vill ha insikt i denna grupps preferenser för att kunna behålla dem i organisationen