National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Barnets rätt till stöd : En analys av lokala planer för småbarnspedagogik- processer och formuleringar
Get PDFAvhandlingens syfte var att undersöka processerna kring uppgörandet av de lokala planerna för småbarnspedagogik och hur dessa planer formulerats med avseende på stödnivåer och inkludering
Statsministern dansade! : En undersökning av politiska skandaler ur ett könsstereotypiperspektiv
Get PDFPolitiska skandaler är något som har kommit för att stanna i samhället. Politikerna råkar ut för olika typer av skandaler som är av olika allvarlighetsgrad. Det kan handla om allt från ekonomiska skandaler till så kallade yttrandeskandaler. Syftet med denna avhandling är att studera politiska skandaler ur ett könsstereotypiperspektiv. För att nå syftet ställer jag två frågeställningar: 1. Hur rapporterade medierna om Sanna Marins ”festskandal”? och 2. Vilka, om alls, könstereotypa gestaltningar kan skönjas i denna rapportering? Studien görs genom en kvalitativ textanalys för att se på hur kvällstidningarna Iltalehti och Ilta-Sanomat rapporterade om Sanna Marins läckta bild- och videomaterial av firandet, sommaren 2022
Chefens andel i skapandet av välmående på arbetsplatsen : En studie av millennie- och postmillenniegenerationernas uppfattningar om och upplevelser av sambandet mellan inspirerande chefer och välmående på arbetsplatsen
Get PDFDenna avhandling handlar om chefens roll i konstruerandet av välmående på arbetsplatsen. Avhandlingen fokuserar på att studera detta fenomen ur millennie- och postmillenniegenerationens anställdas synvinkel, där 7 informanter fått dela med sig av sina upplevelser och uppfattningar.
Syfte med denna avhandling är att studera medarbetares uppfattningar om och upplevelser av inspirerande ledarskap samt vilken betydelse ledarskap har för välbefinnande i arbetet. Jag vill med min studie ge nytt bidrag till ämnet genom att framföra det vardagliga och mänskliga praktikerna som krävs av chefer för att anställda ska må bra på arbetsplatser. Utgående från syftet så har jag formulerat tre forskningsfrågor: 1. Hur uppfattar medarbetarna en inspirerande chef? 2. Anser medarbetarna att det finns en koppling mellan en inspirerande chef och ens välbefinnande i arbetet? 3. Vilken är chefens roll i skapandet av balans mellan arbete och fritid?
För att besvara forskningsfrågorna så skapade jag en teoretisk referensram som blev grunden för min studie. Jag konstaterade att det finns två stora helheter som behöver behandlas, välmående och transformativt ledarskap. Då intervjuerna hållits så insåg jag att mina informanter lyfter upp två nya teman som lev relevanta: emotionell intelligens och balans mellan arbete och fritid. Emotionell intelligens är en viktig komponent inom transformativt ledarskap och balans mellan fritid och arbete prioriterades av alla informanter som en viktig faktor i deras välmående.
I min studie intervjuade jag sju personer av olika ålder och kön, men som alla är en del av millennie- och postmillenniegenerationerna. På basen av min teoretiska referensram konstruerade jag min intervjuguide och enligt den utförde jag mina semistrukturerade intervjuer. Tematisk analys användes för att analysera mitt material som jag transkriberat, tematiserat och kodat utgåendee ifrån de teman som jag behandlat i teorikapitlet.
Intervjuerna visade att det var det vardagliga som spelade roll på arbetsplatsen och det som fick informanterna att vilja gå till jobbet. Chefens målmedvetenhet, emotionella intelligens och förmåga att kommunicera mål och visioner tydligt var något som de uppskattade hos sina chefer och fann inspirerande. Gällande välmåndeaspekten så var det chefens uppmuntran till att anställda ska få utveckla sina kunskaper, en förståelse för balansen mellan arbete och fritid samt en möjlighet till flexibilitet som visar att chefer är mån om sina anställdas välmående
Vilken typ av innovationer förekommer i finländska kommuner? : En systematisk granskning över innovationer i projektet Innokylä
No full textInnovation i den offentliga sektorn är ett aktuellt ämne och den offentliga sektorns organisationer betraktar innovationsarbete som nödvändigt. Innovation har under de senaste åren även blivit en strategisk fråga för kommuner och övriga organisationer i den offentliga sektorn. Det behövs nya metoder för att hantera både rådande och kommande välfärds- och samhällsutmaningar och den offentliga sektorn strävar efter att förbättra effektiviteten och kvaliteten med hjälp av innovationsarbete. Även om innovationsarbetet blivit alltmer avgörande för den offentliga sektorn saknas det fortfarande ett tydligt arbetssätt i innovationsfrågor. Arbetet med innovationsfrågor har inte ännu rotat sig i en bredare kommunal kontext, vilket bidrar till osäkerhet om hur innovationsarbetet kan förbättras.
Syftet med denna avhandling är att undersöka och systematisera vilken typ av innovationer som förekommer i finländska kommuner. Avhandlingens centrala forskningsfråga är: Vilken typ av innovationer förekommer i finländska kommuner?
I den teoretiska delen av avhandlingen skildras vad innovation är, vad innovation betyder i den offentliga sektorn, särdrag för innovation i den offentliga och privata sektorn, olika typer av innovation enligt OECD:s Oslomanual, i vilka miljöer innovation förekommer, hur nordisk offentlig sektor arbetar med innovation och hur finländska kommuner arbetar med innovation.
Den empiriska delen baserar sig på en kvantitativ innehållsanalys av ett konstruerat datamaterial bestående av innovationsmodeller som finländska kommuner och övriga offentliga organisationer publicerat i projektet Innokylä. Analysen genomförs med SPSS och inkluderar frekvenstabeller samt korstabeller.
Resultaten visar att den mest förekommande innovationstypen i finländska kommuner enligt denna avhandling är processinnovationer
"För mig är konst överallt i min vardag" : Vårdstuderandes syn på kulturellt välbefinnande och kreativa arbetssätt inom äldreomsorgen
Get PDFSyftet med denna studie är att undersöka vårdstuderandes kunskaper om, erfarenhet av och attityder till kulturellt välbefinnande och kreativa arbetssätt kopplade till konst och kultur inom äldreomsorgen. Den teoretiska utgångspunkten för studien är personcentrerad vård utgående från teorin om människans fem emotionella behov av Kitwood (1997). Data samlades in genom en webbaserad enkät. I studien deltog 26 vårdstuderande från läroanstalter i Svenskfinland. De slutna frågorna analyserades deskriptivt och de öppna frågorna med tematisk analys.
Studiens resultat visar att studerande ser positivt på konstens och kreativitetens roll i äldreomsorgen men var mera osäkra kring hur de kan tillämpas i praktiken och hade inte heller erfarenhet i större utsträckning av att konst och kultur skulle vara en del av vardagen på boendeenheter. De ansåg att konst och kultur kan ge mervärde både för deras eget välbefinnande och för de äldre klienternas och kan således vara ett värdefullt verktyg i arbetsvardagen. Vidare betonade studerandena vikten av att beakta den subjektiva upplevelsen då det kommer till konst och kultur. I resultaten framkom att studerande i sin professionella roll behöver utgå från de äldres intressen i äldreomsorgen. Däremot framkom också att kreativa arbetssätten utmanas av tidsbrist
Påskoffret och blodet i tidig rabbinsk tolkning
Get PDFI den här avhandlingen undersöker jag hur tidiga rabbiner har skrivit om påskoffret och blodet. Det som främst undersöks är skillnaden mellan hur man firade påsken i Exodus 12 och hur man firade påsken under templets tid. Jag använder mig av historiskt medveten läsning, receptinshistorisk approach och stegen i Rewritten Bible -metoden för att analysera främst olika avsnitt från fyra tidiga rabbinska texter, som är Mishna, Tosefta, Mekhilta de Rabbi Ishmael och Mekhilta de rabbi Shimon bar Yohai. De jämförs även med Josefus och Filons skrifter.
De rabbinska skrifterna är från tiden efter templets förstörelse i Jerusalem ungefär 200–300-talet e. Kr. då rabbinerna var tvungna att tänka ut hur man kan fira påsken utan offer. Samtidigt skrev de ändå till exempel Mishna och Tosefta som om templet fanns kvar så att israeliterna ska veta hur de går tillväga ifall templet byggs upp igen. Där berättas om alla ritualer som gjordes i templet och vad prästerna gjorde. Mekhiltorna däremot utgår från Bibeln och funderar utifrån dess text hur man gjorde de olika ritualerna och tanken bakom att de gjordes och analyserar allt in i minsta detalj. Alla dokument har olika synvinklar på ritualen och hur man ska göra i de olika momenten. Därför kommer de att jämföras i de olika avsnitten för att se skillnader och likheter både mellan de tidiga rabbinska skrifterna sinsemellan och mellan dem och Bibeln och då främst i Exodus 12.
De huvudsakliga temata som kommer fram i avhandlingen är påskoffret, blodet och övrigt. I temat påskoffer undersöks hurdant offerdjuret är, när och hur det ska offras, var det ska offras, hur viktigt dess beteckning är och vem som ska göra vilka steg i offerritualen. Det kommer även tydligt fram vad man får och inte får göra med offret. I temat blod undersöks hur man hanterar offrets blod, vad man ska göra med det, i hurdana behållare det ska vara i och hur viktigt blodet är. I temat övrigt berättas det hur man ska äta offret, att Gud ser allt, förknippandet mellan omskärelsen och påskoffret, antalet personer som tågade ut ur Egypten, moppning av tempelgården, oren eller ren församling och påskfirande på en sabbat.
Slutsatsen är att de olika rabbinska texterna skiljer sig mer eller mindre från Bibeln. De som mest skiljer sig från Bibeln är Mishna och Tosefta och de som håller sig till liknande temata som i Bibeln är Mekhiltorna, eftersom de utgår från Bibeln. I Mishna och Tosefta berättas det hur man firar påsken i templet, vilket skiljer sig från Exodus 12 där påsken firas i Egypten innan ökenvandringen. Ätandet av offret sker fortfarande hemma i alla de tidiga rabbinska skrifterna
Students’ perception of the current and future state of learning and ecosystem within Finnish universities - (Digital) transformation in higher education institutions
No full textThe aim of this thesis was to examine the students’ perceptions on learning and ecosystem with special focus on digital transformation during their studies. The research questions include the assessment of the current state and future state of learning and ecosystem in a narrow perspective. The digital transformation perspective (social, organisational, and technological) by Benavides et al. (2020) have been utilised to create a theoretical framework for the learning sphere as well as ecosystem sphere (focusing on employers and other higher education institutions). Based on this framework, 10 semi-structured interviews with five Finnish students and five international students studying at Åbo Akademi University and Turku University have been conducted.
Regarding learning, all respondents demand higher flexibility through creating modules, practical courses, and internships. International students are in need for more English taught course offers. It was found that a well-managed learning management platform allows student to organise their studies in a more efficient way. For higher education institutions this means to integrate higher flexibility in the curricula and promote opportunities. Moreover, the digital tools need to be more centralised and connected and at the same time provide a better user interface and an onboarding of the tool.
In terms of ecosystem, employer collaboration, there is a significant difference between Finnish/Swedish programmes and international programmes. Finnish/Swedish programmes have strong student associations that take a significant role to connect potential employers with students, whereas the university hardly offers possibilities for students to connect with potential employers. It needs to be noted that the respondents have been studying during the COVID-19 pandemic which caused restrictions for events. There are hardly opportunities for international talents to connect with employers and the communication for now happens only through email. Collaboration with other higher education institutions happens mainly through flexible study rights. The process for this seems to be not transparent, confusing and highly bureaucratic. The opportunity for collaboration with other higher education institutions appears not being promoted well enough. For higher education intuitions this means to take a more active role to connect students with employers through events and also a digital platform would be a potential solution. The findings also suggest that the higher education institutions can also promote further collaboration with other institutions and improve the process for flexible study rights (from application of study rights to acknowledgement of credits)
Sotatieteiden maisteriopiskelijoiden asennoituminen terveelliseen ruokavalioon ja ruoankäyttöön
Get PDFSuomalaisten ammattisotilaiden ruokakäyttäytymistä on tähän mennessä tutkittu hyvin vähän. Pääasiallisesti kohderyhmänä ovat olleet reserviläiset, kadetit ja ulkomaanoperaatioissa palvelevat sotilaat. Tutkimuksen tavoitteena oli selvittää, miten sotatieteiden maisteriopiskelijat asennoituvat terveelliseen ruokavalioon, noudattavatko he ravitsemussuositusten mukaista ruokavaliota ja miten asennoituminen terveelliseen ruokavalioon näkyy itse ruokavaliossa. Tutkimus tehtiin kvantitatiivisena kyselytutkimuksena. Asenteita terveelliseen ruokavalioon mitattiin kysymyksillä, jotka esitettiin väittämämuodossa. Kysymykset liittyivät siihen, kuinka tärkeäksi vastaajat kokivat terveellisen ruokavalion oman hyvinvointinsa, terveytensä ja toimintakykynsä kannalta. Asenne- ja mielipidekysymyksissä vastausvaihtoehtoina käytettiin Likertin asteikkoa. Ruokavalion terveellisyyden mittaamiseen käytettiin ruokavalioindeksiä, joka on StopDia-hankkeessa kehitetty ja validoitu mittari. Se kertoo ruokavalion terveellisyydestä suhteessa ravitsemussuosituksiin ja siihen, kuinka hyvin ruokavalio ehkäisee tyypin 2 diabetesta. Vastaajien keski-ikä oli 30,6 ± 1,8 vuotta. Kyselyn perusteella sotatieteiden maisteriopiskelijat suhtautuvat positiivisesti terveelliseen ruokavalioon. Kuitenkaan ruokavalioindeksin kokonaispisteissä positiivisella suhtautumisella ei ole merkittävää vaikutusta ruokakäyttäytymiseen (keskiarvo 59,9 ± 10,3). Ruokavalioindeksin kokonaispisteet kuvastavat ruokavalion olevan kohtuullisella tasolla ravitsemussuosituksiin nähden. Ainoastaan 14,4 % (n=21) vastanneista noudatti ruokavalioindeksin perusteella lähes ravitsemussuositusten mukaista ruokavaliota ja 3,4 % (n=4) ravitsemussuositusten mukaista ruokavaliota. Tutkimuksessa kävi ilmi, että positiivinen suhtautuminen terveelliseen ruokavalioon korreloi heikosti positiivisesti noudatetun ruokavalion kanssa (p=0,001). Lisäksi ilmeni, että kyselyyn vastanneista 48,3 % (n=57) oli täysin tai osittain eri mieltä siitä, että Puolustusvoimat tarjoaa tarpeeksi koulutusta terveellisestä ruokavaliosta. Asennoituminen terveelliseen ruokavalioon on siis positiivista, mutta käytännössä noudatettu ruokavalio ei ole asenteiden mukaista. Tulevaisuudessa tulisikin pohtia, miten koulutusta terveellisestä ruokavaliosta voitaisiin Puolustusvoimissa tehostaa ja millä tavoin henkilöstöä voitaisiin kannustaa noudattamaan terveellistä ruokavaliota. Olisi hyödyllistä selvittää samankaltaisella kyselyllä, onko tilanne tämän kaltainen upseereilla myös vanhemmissa ikäpolvissa ja Puolustusvoimien muissa henkilöstöryhmissä
Kiinan strateginen narratiivi ja moraalinen realismi : kohti jaettua kohtaloa ja jakamatonta turvallisuutta
Get PDFKiinan strategisen itsevarmuuden sekä globaalin aktiivisuuden lisäännyttyä. On lisääntynyt samalla Kiinan kritiikki nykyistä maailmanjärjestystä ja sen globaalia hallintojärjestelmää kohtaan. Useiden tutkijoiden mielestä kiihtyvä strateginen kilpailu, joka rajoittui aiemmin Aasian ja Tyynenmeren hallintaan. Käydäänkin seuraavaksi globaalista herruudesta, minkä seurauksena Kiina ei voi nousta enää rauhallisesti. Tämän tutkimuksen tehtävänä onkin nyt tutkia Kiinan suurstrategiassa tapahtuneita muutoksia Kiinan strategisen narratiivin kehittymisen kautta. Tämä tapahtuu tarkastelemalla Kiinan strategisia asiakirjoja, ulkopoliittisen johdon ulostuloja sekä kiinalaista akateemista keskustelua vuosien 2013–2022 välillä. Metodologiansa puolesta työ on luonteeltaan laadullinen tutkimus, joka hyödyntää tutkimusmenetelmänään teoriaohjaavaa sisällönanalyysiä. Tutkimuksen abduktiivista logiikkaa ohjaa uusklassista realismia edustavan moraalisen realismin ajatus siitä, että valtio voi strategista uskottavuuttaan kasvattamalla, kasvattaa omaa abstraktia voimaansa. Kiinalaisen professori Yan Xuetongin kehittämän teorian mukaan, valtio voi kansainvälisen johtajuutensa avulla käyttää abstraktia voimaansa uudistamaan kansainvälisiä arvoja ja järjestelyitä. Ja tätä kautta saavuttaa kansainvälisen järjestelmän sekä järjestyksen normatiivisia muutoksia. Syrjäyttäen lopulta hallitsevan hegemonin kansainvälisen hierarkian huipulta – ilman suoraa konfliktia. Tutkimus hahmottaa Kiinan suurstrategian kehittymistä nelivaiheisen prosessin avulla, joka koostuu trendianalyysistä, teorianmuodostuksesta, poliittisesta ohjauksesta sekä politiikan implementoimisesta. Prosessin katsotaan synnyttävän tarvittavat visiot, konseptit ja voimavarat strategian toimeenpanemiseksi, mitä Kiinan strateginen narratiivi puolestaan ilmentää. Tutkimus näkee Kiinan suurstrategian ja narratiivin muodostuvat kolmesta kerroksesta, jotka ovat kaikki jatkumoa toisilleen. Sisimpänä kerroksena on visio kiinalaisesta unelmasta eli Kiinan kansainvälisen voiman ja vaikutusvallan kasvattamisesta. Toisena kerroksena on konsepti maailmanjärjestyksen uudistamisesta sekä lätisen diskurssihegemonian haastamisesta ihmiskunnan jaetun kohtalon käsitteen kautta. Uloimpana kerroksena toimii Kiinan globaali turvallisuusaloite, joka voidaan nähdä voimavarana Kiinan diskurssivoiman kasvattamiseksi. Kiinan strategisessa narratiivissa havaitun kehityksen perusteella voidaankin sanoa, että Kiina on kehittänyt määrätietoisesti uutta suurstrategista toimintalinjaansa, jonka tavoitteena on nyt Kiinan strategisen uskottavuuden ja tätä kautta kansainvälisen johtajuuden lisääminen. Strategisen narratiivin tarkoituksena on haastaa läntinen diskurssi kiinalaisella vaihtoehdolla ja uudistaa näin kansainvälisiä arvoja ja järjestelyitä. Kiinalaisen narratiivin mukaan, Kiina haluaakin korvata nykyisen hegemoniaan ja kaksoisstandardeihin pohjautuvan maailmanjär-jestyksen omilla korkeaan moraaliin pohjautuvilla normeillaan. Taustalla näyttää kuitenkin todellisuudessa vaikuttavan myös ajatus Kiinan ideologisen turvallisuutensa säilyttämisestä
Avoimuus Ilmavoimien lentäjien rekrytoinneissa
Get PDFLentäjien rekrytointi on yksi tärkeimmistä Ilmavoimien viestinnän osa-alueista. Rekrytointiviestintään panostaminen potentiaalisten hakijoiden tavoittamiseksi on tärkeää. Rekrytointiin ei kannata kuitenkaan luottaa sokeasti tai pohtia rekrytoinnin vaikutuksia liian tarkasti yksittäiseen hakijaan. Vaikka Ilmavoimallisesti rekrytoinnissa tehtäisiin kaikki perustellen ja monella mittarilla oikein, voi ulkopuolisten tekijöiden merkitys olla yksilölle suurempi kuin rekrytoinnin välittämä viesti. 19–29 -vuotiaille Ilmavoimien lentäjille laaditun kyselyn vastauksista on kuitenkin havaittavissa toistuvuuksia. Tulkitsemalla näitä toistuvuuksia tämän tutkimuksen tuloksia voidaan käyttää osana rekrytoinnin kehitystyötä. Tutkimuksen tavoitteena oli selvittää Ilmavoimien rekrytoinnin informatiivisuutta sekä Ilmavoimien kykyä vastata rekrytointiviestinnän asettamiin odotuksiin Ilmavoimista työnantajana. Tutkimusaineisto kerättiin strukturoidulla kyselylomakkeella tammikuussa 2023 ja siihen saatiin 39 vastausta. Kyselylomakkeen strukturoituja väittämiä täydennettiin vapaaehtoisilla avoimilla vastausvaihtoehdoilla, jotta vastaajat saisivat halutessaan perustella vastauksiaan tarkemmin tai tarkentaa vastaustaan annettujen vastausvaihtoehtojen ulkopuolelta. Kysely jaettiin kuuteen osakokonaisuuteen. Vastaukset analysoitiin ja tulkittiin faktorianalyysillä. Menetelmän tarkoituksena on löytää tietyn osakokonaisuuden muuttujien joukosta piileviä yhdenmukaisuuksia. IBM SPSS Statistics Data Editor -ohjelman pääkomponenttianalyysi muodosti aineiston muuttujista 9 faktoria eli summamuuttujaa. Tutkimustulosten mukaan Ilmavoimien rekrytointi on riittävän informatiivista hävittäjälentäjän päätoimiseen työnkuvaan. Rekrytointiviestinnän välittämä informaatio kuitenkin jättää hakijoiden vastuulle paljon selvitettävää lentoupseerin työstä. Mikäli hakija ei oma-aloitteisesti ole perehtynyt hakiessaan tai lentoreserviupseerikurssin aikana saatavilla olevaan tietoon, saattavat työuran tai opintojen aikana vastaan tulevat käännekohdat aiheuttaa negatiivisa tunteita. Tutkimustulokset osoittavat Ilmavoimien lentäjien rekrytoinnissa olevan kehitettävää. Rekrytoinnin välittämä viesti ei vastaa niitä odotuksia, joita Maanpuolustuskorkeakoulu ja aktiivisen lentouran jälkeiset työtehtävät Ilmavoimien lentäjille asettavat. Mikäli halutaan antaa hakijalle mahdollisimman realistinen kuva koulutuksen ja lentoupseerin työn kokonaisuudesta, on muutettava MPKK:n koulutuksen ja Ilmavoimien lentoupseerin kokonaistyönkuvan vaatimuksia tai lisättävä niistä ajankohtaista tietoa osaksi rekrytointiviestintää. Ilmavoimien lentäjärekrytointi on toteutettu tarkasteltavalla ajanjaksolla monella tuloksissa esitellyllä mittarilla erinomaisesti. Nykyinen malli palvelee vain työuran ensimmäistä viittätoista vuotta ja sitäkin muutamilla poikkeuksilla. Poikkeuksia ovat koulutuksen ja työuran ensimmäisille vuosille ajoittuvat muutot sekä pakkosiirtouhka. Lentoreserviupseerikurssille halutaan hakeutuvan työn vaatimien henkilökohtaisten ominaisuuksien omaavia yksilöitä. Ilmasotakoulun johtama varusmiesten rekrytointi luo heroistisia mielikuvia hävittäjälentäjän työstä. Lentoreserviupseerikurssin aikana toteutettu jatkokoulutukseen tähtäävä rekrytointi lisää hakijoiden ymmärrystä työn kokonaiskuvasta, mutta vähentää tai poistaa kokonaan kurssilaisten alkuperäisiä käsityksiä mahdollisesta työurasta