National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Vårdpersonalens upplevelser av smittskyddsarbete och uppföljningen av patienter i hemisolering under covid-19-pandemin : En kvalitativ intervjustudie
Get PDFSyftet med studien är att beskriva upplevelser bland vårdpersonal som arbetat med smittskydd och uppföljningen av patienter i hemisolering under covid-19-pandemins första år. Studiens frågeställning är: Vilka upplevelser av smittskyddsarbete och uppföljningen av patienter i hemisolering har vårdpersonal under covid-19-pandemin? De teoretiska utgångspunkterna i studien är det transformativa och det salutogena ledarskapet. Studien är kvalitativ med ett induktivt perspektiv. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer och som analysmetod kvalitativ innehållsanalys. Intervjumaterialet bestod av tio intervjuer med vårdpersonal inom smittskyddet på båda sidorna om Kvarken, i Österbotten i Finland och Västerbotten i Sverige. Resultatet visade att arbetsbilden utgjort en balansgång mellan tillämpandet av bästa möjliga kunskaps- och erfarenhetsbaserade praxis och de realistiska möjligheterna att sköta alla de uppdrag som tillfördes smittskyddet under pandemin. Det snabba informationsflödet med ständigt uppdaterade föreskrifter, bristen på personal och ändamålsenliga digitala arbetsverktyg, samt den allmänna oron över situationen utgjorde belastningsfaktorer i arbetet. Trots att arbetet upplevdes som belastande beskrevs det även som intressant och meningsfullt och det framgick att vårdpersonalen jobbade med stort engagemang för att svara på de hemisolerade patienternas individuella behov, såväl de fysiska som de psykiska. Känslan av meningsfullhet skapades av positiva upplevelser som samarbete, kollegialitet, att få vara med och bygga upp något nytt, samt av att få uppleva tacksamhet och känslan av att vara till hjälp. Då studiens resultat avspeglas på den teoretiska referensramen hittas fler kopplingar som stöder tanken att det transformativa och salutogena ledarskapet utgör en god grund för ledarskap som stöder vårdpersonalens stresstålighet och förmåga att anpassa sig till de förändringar i arbetet som covid-19-pandemin utgjorde
Digitalization and digital literacy in logistics : preparedness of the employees for a digital transformation
Get PDFIn the current market it is hardly possible to stay competitive without incorporating technology into business processes and operations. Enterprises are constantly improving the digital tools they use. Plenty of research tackles the topic of digitalization from the commercial and business perspectives. However, this thesis aims to approach technological changes from peoples’ perspective, who experience changes first, are the primary users and must learn to adjust to them.
In the logistics field many new technologies such as Big Data, Automation, Internet of Things find wide application. Consequently, knowledge workers are facing constraints to adjust their digital literacy skills in accordance with the given organisation’s new systems, stay relevant on the job market, which is becoming more automated daily.
This paper addresses the importance of users and aims to fill a research gap on how employees feel about themselves, their skills, their company, and the company’s place in the market. During the research process, employees of the case company were asked to assess their digital literacy and were interviewed regarding the overall digitalization state of the transportation industry. Additional data is gathered by laddering questions in order to establish the best possible change management practices and paths for efficient implementation. This thesis’ contribution is not limited to one industry only, as it has revealed that attitude, satisfaction, and trust in new systems affects greatly whether employees adopt new tools or not. Additionally, clearly understanding the purposes behind, how exactly technology can ease their everyday work and smooth transition from old systems to the new ones encourages the users, who are open-minded to learn and improve their knowledge and digital literacy
Finns det tecken på resultatmanipulering i behandlingen av goodwill under tiden innan och i början av covid-19-pandemin? : En kvantitativ studie av finska börsnoterade bolags resultatmanipulering med goodwill
Get PDFGoodwill är ett omdiskuterat och välstuderat ämne inom redovisning. Goodwill behandlas ofta olika beroende på vad man använder för redovisningsregler. Nedskrivningstester av goodwill enlig IAS 36 och IFRS för med sig mycket utrymme för tolkning i ledningen. Tolkningsutrymmet kan leda till opportunistiskt beteende i företagsledningen, som tar sig uttryck i resultatmanipulering hos företag som av olika skäl vill påverka de resultat de uppvisar. Det finns tidigare studier som fått fram bevis på olika former av resultatmanipulering med goodwill, medan denna studie har fokuserat på resultatmanipulering med goodwill i form av big bath-accounting och resultatutjämning. Forskningsperioden sträcker sig mellan 2016 och 2020, med fokus på vad som skett 2020. Året 2020 var av extra stort intresse då coronapandemin slog hårt mot ekonomin under årets början.
Syftet med studien var att undersöka om det finns tecken på resultatmanipulering eller andra ekonomiska kopplingar till de goodwillnedskrivningar som gjordes i finska bolag som var listade vid Nasdaq Helsingfors under åren 2016–2020. Detta studerades med två regressionsmodeller och samplet utgjordes av 100 företag och 451 observationer av goodwill. Data har samlats från databasen Orbis samt direkt ur företagens bokslut. Under insamlandet av data framkom det att de börsbolag som är noterade på First North-marknaden marknaden inte är tvungna att upprätta bokslut enligt IFRS, vilket gjorde det sampel som undersöktes mindre än det antagits vara innan genomgången av bokslut.
Studiens resultat kan inte påvisa signifikanta samband mellan indikationer på resultatmanipulering och goodwill. I resultatet noterades ett vagt positivt samband mellan indikationer big bath-accounting och goodwillnedskrivningar, men inget samband med resultatutjämning. Resultatet visar dock att ekonomiska faktorer, speciellt företagens lönsamhet har ett samband med de nedskrivningar son gjorts 2016–2020. Studiens resultat visar ett signifikant negativt samband med lönsamhetsmåttet ROA; ju lägre lönsamhet ett företag har haft året innan, desto mer sannolikt är det att de gör en nedskrivning. Resultatet visar därtill att nedskrivningen är större ju lägre lönsamheten i företaget är. Resultatet är antagligen påverkat av att samplet av företag med observationer av goodwill enligt IFRS inte är så stort, och antalet nedskrivningar är ännu färre. Data för studien är heller inte normalfördelade vilket också möjligen påverkade resultatet
Hållbar utveckling och socialt ansvarstagande i ett medelstort Saas-företag – En intervjustudie om arbetstagarnas upplevelser
Get PDFÄven om hållbar utveckling är ett begrepp som diskuteras mycket finns det ingen entydig definition bland forskare om vad det egentligen är. Komplexiteten av konceptet kan vara en orsak varför hållbar utveckling är svår att definiera men Connelly (2007) anser att konceptets komplexitet och tvetydighet borde accepteras för att utveckla konceptet i stället för att leta efter den rätta definitionen. Giddings et al. (2002) poängterar ändå majoriteten av forskare anser att hållbar utveckling innehåller tre dimensioner som är den ekonomiska, den ekologiska och den sociala dimensionen.
På grund av ökad diskussion om hållbar utveckling har pressen för företag att agera hållbart ökat. När ett företag tar hållbarhetsfrågor i beaktande i sin verksamhet kan man anse att företaget tar socialt ansvar (Lindgreen och Swaen, 2010). Socialt ansvar innehåller både interna och externa handlingar och kan diskuteras i form av samma dimensioner som kopplas ihop med hållbar utveckling. Genom att ta socialt ansvar kan företag skapa positiva effekter för samhället men också skapa en positiv bild om sig själva bland allmänheten och företagets arbetstagare. Wang et al. (2017) påpekar att forskningen fokuserar mera i att studera socialt ansvarstagande på organisationsnivån och mindre i den individuella nivån som fokuserar på arbetstagarna i organisationen. Det finns ändå forskning som fokuserar på relationen mellan arbetstagare och socialt ansvar. Forskningen tyder på arbetstagare som upplever att företaget tar socialt ansvar bidrar till ökad motivation och välmående inom företaget samt lojalitet mot företaget. Denna studie bidrar till organisationsstudier genom att fokusera på att ge ordet till arbetstagarna och deras upplevelser om socialt ansvarstagande i ett IT-företag.
Studiens syfte är att undersöka arbetstagarnas uppfattningar om hållbar utveckling och socialt ansvarstagande i ett IT-företag. Studien är genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer där tio arbetstagare i ett medelstort IT-företag har intervjuats. Resultatet tyder på att även om hållbar utveckling diskuteras mycket har arbetstagare svårt att uttrycka vad det egentligen betyder och det finns en nivå av osäkerhet. Hållbar utveckling och socialt ansvar är ändå något som arbetstagarna värderar. Resultatet tyder också på att det är svårt för arbetstagarna att identifiera hur den miljömässiga dimensionen kopplas ihop med ett IT-företag. Å ena sidan anser arbetstagarna att de är nöjda med hur företaget tar socialt ansvar i sin verksamhet å andra sidan anser de att i det stora hela är det inte så viktigt på grund av att de är i IT-branschen och att företaget är så litet
Inkomstens effekt på det subjektiva välmåendet : En undersökning av det subjektiva välmåendets bestämmandefaktorer i Danmark, Finland och Sverige
Get PDFDet subjektiva välmåendet och dess olika bestämmandefaktorer har undersökt sedan mitten av 1980-talet. Subjektivt välmående fångar upp faktorer som hälsa, sociala aspekter och miljömässiga faktorer kring det egna välmåendet som traditionella nationalekonomiska mått som, till exempel BNP inte gör. Subjektivt välmående kan därmed fungera som ett kompletterande mått på välfärd och ge en holistisk bild av en befolknings välmående.
Att ett lands befolkning upplever en hög grad av subjektivt välmående är viktigt ur flera olika aspekter. Individer som upplever sig må bra är mer produktiva och effektiva och kan på så sätt bidra med mera till samhället. Individer som däremot upplever ett sämre välmående kan ha svårare att upprätthålla en anställning eller hitta en arbetsplats, vilket ökar risken för arbetslöshet och fattigdom. Vidare kan låga nivåer av subjektivt välmående innebära stora hälso- och sjukvårdskostnader vilket belastar landets ekonomi.
I avhandlingen undersöktes hushållsinkomstens effekt på det subjektiva välmåendet i Danmark, Finland och Sverige, både tillsammans och var för sig. Därtill undersöktes vikten av individuella och demografiska faktorer för det subjektiva välmåendet, för att fastställa vilka faktorer som inverkar på det subjektiva välmåendet i nordiska länder. För att besvara dessa frågor användes en multipel regressionsanalys med robusta standardfel, med hjälp av data från Eurofounds undersökning European Quality of Life Survey från år 2012 och 2016.
Resultatet för alla länder tillsammans visade att hushållsinkomsten har en positiv effekt på det subjektiva välmåendet. Förutom inkomstens effekt på välmående visar resultaten att personlig frihet, värde i livet och tillfredsställelse på arbetsplatsen har en positiv signifikant effekt på det subjektiva välmåendet. Det subjektiva välmåendet visade sig vara högst i Danmark och lägst i Sverige. Vidare visade resultaten för de landspecifika analyserna att hushållsinkomstens effekt i Danmark var störst och statistiskt signifikant, och minst i Sverige. Skillnaderna i inkomstens effekt i de tre länderna skiljde sig inte anmärkningsvärt från varandra
Identifiering av försenad talutveckling samt praxis i talterapi inom primärvården för svenskspråkiga barn under 3 års ålder i Finland
No full textFörseningar i talutvecklingen är allmänt förekommande hos småbarn. En stor del av barn med förseningar i den tidiga talutvecklingen kommer ikapp den förväntade åldersnivån spontant, men sen talutveckling är inte alltid självkorrigerande. Barn med historia av sen talutveckling löper risk för att utveckla ihållande språkliga svårigheter och sen talutveckling kan även vara ett första tecken på allvarligare underliggande svårigheter. Tidig identifiering av sen talutveckling och tidig intervention har betydelse i att minimera risken för att barn utvecklar ihållande tal- och språkrelaterade svårigheter. Tidig identifiering av sen talutveckling spelar även roll i att kunna identifiera underliggande problem som kan orsaka barns sena talutveckling. För tillfället finns ingen enhetlig metod för tidig identifiering eller tidig intervention för försenad talutveckling i Finland.
Syftet med studien är att kartlägga den nuvarande situationen beträffande identifieringen av svenskspråkiga småbarn med försenad talutveckling samt den nuvarande praxisen i Finland för tidig intervention gällande svenskspråkiga barn under 3 års ålder med försenad talutveckling.
Resultaten i studien tyder på att barn för första gången får komma till talterapeutmottagning på grund av sen talutveckling i 2 års ålder. Talterapeuterna använder olika bedömningsmaterial men föredrar klinisk observation vid utredning av småbarn bland annat på grund av brist på lämpliga utredningsmaterial. Talterapins intensitet och metoder varierar, men alla deltagare i studien använder sig av terapeut- och föräldrabaserade metoder i interventionen. Talterapeuterna upplever att tidig intervention för småbarn med sen talutveckling är viktigt och betonar föräldrars roll i habiliteringen.
Det finns behov av riksomfattande modeller för tidig identifiering av och tidig intervention för småbarn med sen talutveckling. Tidiga insatser för barn med sen talutveckling bör påbörjas utan dröjsmål och familjen ska vara i fokus vid tidig intervention