National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Profit Shifting of Multinational Enterprises: Evidence from the Nordics
This paper studies how Nordic multinational enterprises (MNEs) react to tax incentives generated by international corporate income tax rate differences and shift profit to low tax countries. A firm level panel data set containing ownership and accounting information is used to study profit shifting within the time period of 2012-2017. Applying a panel data adjusted Hines-Rice approach including firm and year fxed effects results in statistically significant tax semi-elasticity estimates between -0.7 to -1.3. The results are confirmed by several robustness checks as well as by applying the newest methods in two-way fixed effects literature. This suggests that MNEs with ultimate owners located in the Nordic countries seem to react to tax rate differences by shifting profit. Additionally, the MNEs within the euro area seem to engage more heavily in profit shifting.nonPeerReviewe
Sambandet mellan BDSM och Barndomstrauma
Introduction: BDSM has long been pathologized and stigmatized in society, which can be harmful to practitioner’s self-image and feeling of self. Practising BDSM, also known as Bondage & Discipline (BD), Dominance and Submission (DS) and Sadism and Masochism (SM), have been speculated to stem from childhood trauma. Results from previous studies have had varying results, with some demonstrating a positive association between certain childhood traumas and BDSM, and others finding no associations between the two. The present study aims to add additional information regarding which direction these associations go in, if there are any. Previous studies have found mixed results, perhaps partly because of the way trauma and BDSM have been defined.
Method: A large population-based sample of 9,416 women and men was used in this study. BDSM was measured with questions regarding frequency of practise and enjoyment, and separately for submission and domination. Further an overall BDSM score was calculated by summing up frequency of practise and enjoyment. Childhood trauma was measured with the Childhood Trauma Questionnaire (CTQ). Analyses were conducted in SPSS using generalized estimating equations (GEE) regression models and factorial ANCOVAS.
Results: Almost all subcategories of CTQ were significantly associated with BDSM frequency. Men’s physical and emotional neglect CTQ scores were the exception, as they were not significantly associated with frequency of dominative BDSM practise.
There were no significant associations between the different categories of CTQ and overall BDSM score, and no interaction effects between the different CTQ categories and sex on overall BDSM score.
Discussion: The results of the present study were somewhat similar to previous studies. The association between CTQ and BDSM seemed dependent on whether one has practised BDSM or not, as only frequency of BDSM practise was significantly related to CTQ. The large sample and nuanced measures increase generalizability of the results. A limitation of the present study is that all the data were gathered though self-report questionnaires. The present study adds important results to existing research. Further research with focus on how trauma and BDSM is defined is needed.Introduktion: BDSM har länge patologiserats och stigmatiserats i samhället, vilket kan vara skadligt för självkänslan och självförtroendet hos BDSM-utövare. Att utöva BDSM, som står för Bondage & Disciplin (BD), Dominans & Underkastelse (DS) och Sadism & Masochism (SM), har spekulerats härstamma från barndomstrauma. Resultat från föregående studier inom ämnet har inte eniga resultat gällande sambandet mellan barndomstrauma och BDSM. Syftet med den här studien är att undersöka kopplingen mellan barndomstrauma och BDSM, om den överhuvudtaget finns. Föregående studier har hittat olika resultat, möjligen beroende på hur trauma och BDSM definierats.
Metod: I den här studien användes ett stort befolkningsbaserat sampel som bestod av 9416 kvinnor och män. BDSM mättes med frågor om frekvens och njutning, och var uppdelat mellan underkastelse och dominans. Ett mått på övergripande BDSM poäng räknades ut genom att slå ihop frekvens och njutning. Barndomstrauma mättes med Chilldhood Trauma Questionnaire (CTQ). Analyserna gjordes med generalized estimating equation regressionsmodeller (GEE) och faktoriella ANCOVAs i SPSS.
Resultat: Nästan alla samband mellan CTQ och BDSM frekvens var signifikanta. Endast för män var CTQ kategorierna fysisk samt emotionell försummelse inte signifikant relaterade till BDSM-dominansfrekvens. Det fanns inga signifikanta samband mellan olika kategorier av CTQ och övergripande BDSM poäng. Det fanns inte heller några signifikant interaktionseffekter mellan olika kategorier av CTQ och kön på övergripande BDSM poäng.
Diskussion: Resultaten från den utförda studien påminde delvis om resultat från föregående studier. Sambandet mellan BDSM och CTQ verkar beroende av om man utövat BDSM eller inte. Endast BDSM frekvens hade ett samband till CTQ. Det stora samplet samt de nyanserade måtten på barndomstrauma och BDSM ökar generaliserbarheten av studien. En svaghet med studien är att all data samlades in genom självrapportering och frågeformulär. Den här studien bidrar med viktiga resultat till redan existerande studier. Ytterligare forskning krävs, med fokus på hur trauma och BDSM definieras
Pohjois-Karjalan ELY-keskuksen rahoituskatsaus 3/2023
Pohjois-Karjalan ELY-keskuksen rahoituskatsaus 3/2023 kokoaa yhteen tiedot vuoden 2023 heinä–syyskuun EU-rahoituksesta. ELY-keskus myönsi vuoden 2023 heinä–syyskuun aikana Pohjois-Karjalan yrityksille ja yhteisöille yhteensä yli kuusi miljoonaa euroa rahoitusta
Finnan visio 2025–2028
Esityksessä esitellään Finnan visio vuosille 2025–2028 ja Finnan perustehtävä
Lähteikköjen pohjaeläimet
Hankkeiden yhteydessä lajeja selvitettäessä panostetaan usein uhanalaisiin, suojeltuihin tai muuten huomioon otettaviin lajeihin, kuten luontodirektiivin liitteiden lajeihin. Tällöin pyritään arvioimaan hankkeen vaikutuksia kyseisten kohdelajien kannalta. Toinen näkökulma on arvioida vaikutuksia hankkeen yhteisötasolla; miten hanke vaikuttaa elinympäristölle tyypillisen yhteisön rakenteeseen? Molempia lähestymistapoja voidaan soveltaa myös lähteiden ja lähteikköjen ennallistamisen vaikutuksiin selkärangattomien kannalta.
Vedessä tai vesirajassa eläviä selkärangattomia voidaan käyttää lähteikköjen tilan arvioinnissa sekä ennallistamisen tai muiden ihmisvaikutusten arvioinnissa tai seurannassa. Selkärangattomien selvitykseen on monenlaisia menetelmiä lajiselvityksen rajauksesta (esimerkiksi koko pohjaeläinlajisto - valitut lajit) riippuen, ja luontaisista levinneisyysrajoitteista johtuen kaikkia lajeja ei kannata etsiä mistä tahansa. Monet lajeista ovat vaikeasti tunnistettavia. Periaatteessa uhanalaisia selkärangatonlajeja voi tulla vastaan lähes minkälaisesta pysyvävetisestä lähteestä tai lähteiköstä tahansa, mutta todennäköisyys riippuu kuitenkin lajikohtaisesti sijainnista ja lähteen tai lähteikön tyypistä.ei tietoa saavutettavuudest
Työyhteisönjohtaminen maa- ja puutarhatiloilla - hyvät käytännöt ja kehittämistarpeet
Hankkeessa kerättiin ja levitettiin tietoa erityisesti hyvistä käytännöistä ja kehittämistarpeista usein monikulttuuristen työyhteisöjen johtamisessa maa- ja puutarhaaloilla
22 Sotilaan fyysinen toimintakyky
Tässä jaksossa keskustellaan sotilaan fyysisen toimintakyvyn ylläpitämisestä ja kehittämisestä sotilaskoulutuksessa sekä erilaisista fyysisistä rasitteista ja vaatimuksista tosi tilanteessa. Keskustelemassa ovat kapteeni, liikuntatieteiden maisteri Joonas Helén ja apulaisprofessori, liikuntatieteiden tohtori Jani Vaara
”Ursprungslandets roll som ett förstärkande element för varumärket Finlandia-Vodka?” : En fallstudie
Dagligen jämför konsumenter produkter innan de tar köpbeslut, med undantag av vissa väldigt vardagliga uppköp. Till förfogande har de likväl närproducerade produkter, som även produkter av stora globala varumärken. Hur konsumenten går till väga när hen tar köpbeslut kan stundvis variera, men hen har bl.a. tillgång till en mängd produktinformation att stöda sig till, varav produktens ursprungsland är ett.
Syftet med denna avhandling är att diskutera hurdan roll ursprungslandet kan ha för ett varumärke och hur en marknadsförare kan dra nytta av ett fördelaktigt ursprungsland i företagets marknadsföringsstrategi. Detta kommer att undersökas mot bakgrunden av ett case-varumärke, som i detta fall är Finlandia-vodka.
I undersökningen strävar jag komma fram till hur konsumenten skapar sina attityder gentemot vissa länder, deras produkter och varumärken, samt vad som skapar en bra ”produkt-lands-match”. Hur ursprungslandets hänvisningar konkret syns på produkt och varumärke, och hurdana faktorer en marknadsförare bör ta i hänsyn vid användning av ursprungshänvisningar i marknadsföringen. Även ursprungslandets påverkan på konsumentens köpbeslutsprocess kommer att undersökas.
Insamlingen av data sker i form av iakttagelser och analyser av Finlandia-vodkas nätsidor, produktbeskrivningar och senaste marknadsföringskampanjer, dessa analyseras mot bakgrunden av avhandlingens teoridel. Dessa analyser skapar sedan stommen för en intervjuguiden och de kommande intervjufrågorna som sedan ställs till experter för det utvalda case-varumärket, för att få mera djup.
Jag kom fram till att konsumenter vid produktevaluering antingen utgår ifrån sin uppfattning om landet där produkten tillverkas, eller sammanfattar tidigare uppfattningar om produkter och tjänster från ett land till en samling av information, för att sedan bilda produktattityder. Produkt-lands-matchningar uppstår då det finns upplevda länkar mellan en produktkategori och ett lands image. Dessa produkt-lands-paralleller grundar sig på att vissa länder associeras med hög kvalitet inom vissa produktkategorier. När viktiga länkar mellan produktkategori och ett lands image fattas, blir resultatet en så kallad ”missmatchning”. Finns det däremot en tydlig produkt-lands-matchning, kan det vara smart att kommunicera ursprunget till konsumenten. Bland annat kan en marknadsförare använda sig av symboliska bilder, explicita och implicita knep, styling, uttalanden eller affärer för att antyda ett visst ursprung.
Då bör man dock tänka på att en logisk länk mellan ursprungslandet och produkten eller varumärket bör finnas, för att få den önskade effekten. Sambandet mellan ursprungslandet och produkten måste vara trovärdigt, passande och dessutom stöda varumärkets image.
En relevant slutsats om ursprungslandets påverkan på köpbeslutsprocessen var dock att ursprungslandets påverkan är mindre desto större mängd information konsumenten har haft till förfogande om produkten