National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Studerandes upplevelser av avhandlingsskrivandet och tankar om avhandlingens koppling till det framtida yrket
Get PDFSyftet med studien är att undersöka studerandes upplevelser av avhandlingsskrivandet och deras tankar om avhandlingen i förhållande till det framtida yrket. Forskningsfrågorna är följande:
1. Hur upplever studerande avhandlingsskrivandet?
2. Hur ser studerande på relationen mellan avhandlingen och det framtida yrket?
Denna undersökning är kvalitativ till sin karaktär med hermeneutik som forskningsansats. För att samla in data har fokusgruppintervjuer valts som metod. Sammanlagt 15 informanter deltog i studien och gemensamt för alla informanter är att avhandlingsskrivandet är aktuellt. Analysen av intervjuerna utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
Resultaten visar att avhandlingsskrivandet upplevs av studerande som tungt, stressigt och roligt. En del informanter lyfter fram att skrivandet känns tidskrävande medan flera informanter satsar väldigt mycket på skrivandet. Förväntningarna gällande avhandlingen och skrivandet varierar så att en del informanter förväntar sig att enbart blir klara med sin avhandling medan andra förväntar sig att bli bättre på vetenskapligt skrivande. Resultaten visar att handledaren har en viktig roll och informanterna önskar reflektera tillsammans med andra studeranden i seminariegrupper. Med avseende på avhandlingens relation till det framtida yrket visar resultaten att en del informanter ser nyttan med avhandlingen eftersom de kan använda temat som de skriver om. Dessutom anser några informanter att den professionella identiteten formas tack vare den forskningsbaserade lärarutbildningen och avhandlingen
Regulating the elephant in the room : A thematic analysis of Artificial Intelligence as a policy problem
Get PDFPurpose:
Firstly, this thesis aims to study Artificial Intelligence (AI) by examining the challenges with the Artificial Intelligence Act (AIA) from the perspective of the Swedish stakeholders. Secondly, the thesis discusses potential solutions to improve the AIA based on the framed solutions proposed by the Swedish stakeholders. Lastly, it provides recommendations for policymakers to contribute knowledge on how to create effective policies concerning complex problems surrounded by a high level of uncertainty.
Theory:
The theory used to understand the kind of challenges the stakeholders identify with the AIA connect to challenges with AI such as regarding (1) the problem with defining AI, (2) the pacing problem, (3) AI technology implementation, (4) AI law and regulations, (5) AI ethics, and (6) AI society. Challenge (3)-(6) originates from the Four-AI-challenges model. The theory on challenges with AI will be presented in chapter 2. The theory used to understand AI as a policy problem, suggest policy solutions and provide recommendations for policymakers is theory on (1) policy making, (2) policy problems, (3) framing of policy problems, (4) complex policy problems, and (5) factors to create effective policies. This theory can be found in chapter 3.
Method:
To examine the challenges with the AIA, a thematic qualitative analysis of the Swedish stakeholders’ comment letters, was performed. In order to study AI as a policy problem and discuss the suggested solutions, an analysis of the constructed frames was conducted.
Results:
The findings obtained in this thesis suggest that the kind of challenges with the AIA as framed by the stakeholders are: (1) the definition of Artificial Intelligence, (2) the implementation, (3) regulatory issues, (4) ethical questions, and (5) societal impacts
Characterization of HSF1 Interactome during Anisomelic Acid Treatment Using TurboID Proximal Labeling
No full textThe heat shock response involves the expression of molecular chaperones that aid in re-folding or degradation of proteins in physiological and pathological conditions that promote accumulation of misfolded proteins. A key regulator of the heat shock response is heat shock factor 1 (HSF1), which induces the expression of molecular chaperones. HSF1 is deregulated in several cancers, as it supports various facets of malignancy. Unpublished results from the Sistonen laboratory have shown that treatment with anisomelic acid (AA), a compound with cytotoxicity against cervical carcinomas, can reduce the expression of HSF1 and HSF2. However, the mechanism behind the AA-mediated downregulation remains elusive. Initially, immunofluorescence imaging was performed to determine the subcellular location of HSF1 and HSF2 during AA treatment. The results revealed that HSF1 and HSF2 accumulate into nuclear condensates upon AA treatment in a cell line-dependent manner. Moreover, TurboID-mediated proximal labeling coupled with mass spectrometry was implemented to identify the protein interactions that regulate HSF1 expression during treatment with AA. Several previously identified protein interactions were identified, and the AA-dependent protein interactors were mainly involved in chromatin remodeling, mRNA-processing, heat shock, and apoptosis. Overall, these results suggest that AA treatment causes HSF1 to associate with protein complexes involved in RNA polymerase II-mediated transcription and shed light on cellular components that may regulate the stability and activity of HSF1 during treatment with AA.Värmechockresponsen involverar uttrycket av molekylära chaperoner som hjälper till att återställa eller bryta ned proteiner under fysiologiska och patologiska förhållanden som främjar ackumulering av felaktigt veckade proteiner. En viktig regulator av värmechockresponsen är värmechockfaktor 1 (HSF1), som inducerar uttrycket av molekylära chaperoner. HSF1 är avreglerad i flera cancerformer och stöder olika aspekter av cancerutvecklingen. Opublicerade resultat från Sistonen laboratorium har visat att behandling med anisomelsyra (AA), en förening med cytotoxicitet mot livmoderhalscancer, kan minska uttrycket av HSF1 och HSF2. Mekanismen bakom denna AA-inducerade nedreglering är dock outforskad. Inledningsvis utfördes immunofluorescensmikroskopi för att undersöka HSF1:s och HSF2:s subcellulära lokalisering vid AA-behandling. Resultaten visade att HSF1 och HSF2 ackumuleras i kärnkondensat vid AA-behandling på ett cellinjeberoende sätt. Dessutom genomfördes TurboID-medierad proximal märkning i kombination med masspektrometri för att identifiera de proteininteraktioner som reglerar HSF1-uttrycket under behandling med AA. Flera tidigare upptäckta proteininteraktioner kunde identifieras, och de AA-beroende proteininteraktorerna var huvudsakligen involverade i kromatinomvandling, mRNA-bearbetning, värmechock och apoptos. I sin helhet tyder dessa resultat på att AA-behandling leder till att HSF1 interagerar med proteinkomplex som är involverade i RNA-polymeras II-medierad transkription och belyser cellulära komponenter som kan reglera HSF1:s stabilitet och aktivitet under behandling med AA
Ilmanlaadun seuranta Uudellamaalla : Päivitetty seurantaohjelma vuosille 2024–2028
Get PDFTässä julkaisussa esitetään ilmanlaadun seurantaohjelma Uudenmaan ELY-keskuksen seuranta-alueelle vuosiksi 2024–2028. Seurannan vaatimukset ja puitteet määritellään EU:n direktiiveissä, joiden säännökset on sisällytetty ympäristönsuojelulakiin ja -asetukseen sekä ilmanlaatua koskeviin asetuksiin. Uudenmaan kunnat ja ELY-keskus aloittivat yhteisen ilmanlaadun seurannan vuonna 2004.
Ilmanlaadun seurantaohjelma muodostuu seuraavista vuosittain toteutettavista osista:
- Jatkuvatoimiset hengitettävien hiukkasten, pienhiukkasten sekä typenoksidien pitoisuuksien mittaukset Lohjalla.
- Jatkuvatoimiset hengitettävien hiukkasten ja typenoksidien pitoisuuksien mittaukset Hyvinkäällä, Järven-päässä, Keravalla, Kirkkonummella ja Porvoossa yhden kalenterivuoden ajan kussakin kaupungissa.
- PAH-yhdisteiden (ml. bentso(a)pyreeni) ja LDSA-pitoisuuksien (hiukkasten keuhkodeposoituva pinta-ala) mittaus pientaloalueella Järvenpäässä, Karkkilassa, Keravalla, Loviisassa ja Mäntsälässä yhden kalenteri-vuoden ajan kussakin kunnassa.
- Typpidioksidipitoisuuksien kartoitus passiivikeräinmenetelmällä yhdeksässä suurimmassa kunnassa 1–2 pisteessä kussakin.
- Liikenteen, energiantuotannon ja teollisuuden päästöjen kartoitus kaikissa seurantaan osallistuvissa kunnissa.
- Koko aluetta koskeva ja kuntakohtainen raportti tuloksista.
Vuonna 2024 teetetään kuntakohtaisen puun pienpolton, öljylämmityksen ja työkoneiden päästöarvion päivitys. Bioindikaattoriseuranta toteutetaan seuraavan kerran seurantakauden 2029–2033 alussa.ei tietoa saavutettavuudest
Ungdomars välmående och upplevelser av coronapandemin : En enkätundersökning av finlandssvenska ungdomars upplevelser
Get PDFSyftet med avhandlingen ligger i att undersöka ungdomars välmående och upplevelser av coronapandemin ur ett mångdimensionellt perspektiv. Detta gjordes utifrån följande två forskningsfrågor: (1) Hur har de finlandssvenska
ungdomars välmående varit under coronapandemin och (2) i vilken mån och på vilket sätt anser ungdomarna att deras liv och mående har förändrats av coronapandemin.
Avhandlingens metodologi grundar sig på en mixad metod, där både kvalitativa och kvantitativa aspekter i datamaterialet har undersökts. Det använda datamaterialet för avhandlingen samlades in av HSS media i form av elektroniska enkäter. Majoriteten av respondenterna var bosatta i den Österbottniska regionen. Sammanlagt 272
besvarade både kvalitativa och kvantitativa frågor i enkäten.
Analysen visade att ungdomar hade upplevt coronapandemin väldigt olikt. En del ungdomar upplevde coronapandemin som särskilt betungande medan andra upplevt den mer lättsamt. Ett tema som framkom var att restriktionsåtgärderna generellt hade upplevts som betungande. Skillnader mellan utbildningsnivåer förekom också, där äldre ungdomar tenderade att uppleva större ensamhet samt en känsla av bortfallen ungdomstid än de yngre.
För framtida forskningar kunde man förslagsvis fokusera på ungdomar hela Finland över, så att exempelvis svenskspråkiga och finskspråkiga ungdomar jämfördes mot varandra i förhållande till välmående under coronapandemin. Enkätundersökningen innehöll endast till viss omfattning frågor relaterade till välmående,
coronapandemin och upplevelser av distansundervisning. Framtida forskningar kunde även ta hänsyn till att konstruera enkäter som specifikt skulle undersöka coronapandemins påverkan på ungdomar
Finlandssvenska lärares välbefinnande på arbetsplatsen : En kvantitativ studie om stress, socialt stöd och arbetsbelastning
Get PDFInledning: Lärares välbefinnande är en aktuell och relevant samhällsfråga. Över en tredjedel av lärarna i Finland känner sig ofta stressade (Golnick & Ilves, 2021) och i Svenskfinland rapporterar var tredje lärare att de planerar byta bransch på grund av för hög arbetsbelastning (Finlands Svenska Lärarförbund, 2022). Socialt stöd betraktas som en viktig arbetsresurs för lärare att kunna hantera arbetsrelaterad stress och motarbeta utmattning (Kyriacou, 2001). Syftet med avhandlingen är att utforska finlandssvenska lärares välbefinnande utifrån deras upplevelser av stress, sociala stöd och arbetsbelastning mätt med tvärsnittsdata och ESM-data (Experience sampling method).
Metod: Avhandlingen bygger på en kvantitativ undersökning. Datat som används i undersökningen insamlades under en uppstartsession följt av en 8-dagars insamlingsperiod under våren 2021 inom projekt REBOOT. Undersökningen inkluderade både tvärsnittsdata och intensivt longitudinellt data.
Resultat: Socialt stöd hade ett negativt samband med stress och arbetsbelastning hade ett positivt samband med stress. Arbetsbelastning hade både långsiktigt och kortsiktigt en direkt effekt på stress, medan socialt stöd på kort sikt inte hade en direkt effekt. Nivån av socialt stöd modererade inte effekten av arbetsbelastning på upplevelsen av stress varken i tvärsnittdatat eller ESM-datat. Stress hade en positiv autokorrelation, men varken den allmänna nivån av arbetsbelastning eller socialt stöd kunde förklara individuella skillnader i den kvardröjande effekten.
Konklusion: Socialt stöd är en betydelsefull faktor för lärares välbefinnande, medan arbetsbelastning är en riskfaktor som ökar den arbetsrelaterade stressen
Frameworks and Mechanisms for Peaceful Elections and Resolving Election-Related Conflicts : A Critical Appraisal of Ghana’s Situation
Get PDFAim: This study aimed at investigating the frameworks and mechanisms for peaceful elections and resolving election-related violence in Ghana.
Method: A semi-structured interview comprising 40 questions was administered to 12 experts in the field. The respondents consist of journalists, legal professionals, electoral commission staff, election security personnel, CSOs in election observation, the Academia, and political parties’ representatives.
Results: The study revealed that Ghana has a comprehensive set of frameworks and mechanisms (formal and informal), designed to promote peaceful elections and the resolution of conflict whenever they occur. These frameworks include the 1992 Constitution, the National Peace Council Act, the Electoral Commission Act (act 451), and the existence of the National Election Security Task Force. The roles of traditional and religious leaders, CSOs, the media and the judiciary have been identified to be crucial in resolving election-related conflicts.
Conclusions: Despite the existence of these frameworks and mechanisms that govern the electoral process of Ghana, evidence suggests that their enforcement leaves much to be desired. Examples of selective enforcement of rules and perceived biases by authorities create a gap where vigilante groups exploit the situation to cause violence during elections.
Key Words: Electoral violence, democracy, elections, frameworks and mechanisms, security
Experiences of peer support among nurses with limited drug prescribing rights : A qualitative study
No full textSyftet med studien var att få kännedom om hur det kollegiala stödet upplevs hos sjukskötare med begränsad läkemedelsförskrivningsrätt. Studiens frågeställning utgjordes av ”Hur synliggörs det kollegiala stödet för sjukskötare med begränsad läkemedelsförskrivningsrätt?”. Stödet upplevdes från läkare och sjukskötare, men också från ledning, organisation och övriga medarbetare inom verksamheten. Upplevelser av kollegialt stöd beskrevs i två teman och handlade om upplevelse av att vara respekterad, med underteman att känna tillit och att vara jämbördig, och upplevelsen av att vara förbisedd, med underteman att inte vara delaktig och att betraktas med ointresse.
Resultatet visar att sjukskötare med begränsad läkemedelsförskrivningsrätt upplever det kollegiala stödet på olika sätt. Att vara respekterad handlar om tillit, samarbete och gemenskap. Brister i kollegialt stöd ses främst gällande det organisatoriska stödet kring verksamheten, men också genom att man känner sig förbisedd, bortglömd och inte medräknad som resurs. Delaktighet i grupp som stöd för kompetensen och verksamheten saknas och bristande uppföljning av verksamheten upplevs som ointresse.
Det finns behov av utveckling i stödet för denna grupp av sjukskötare med specialbehörighet, vars arbete sker inom både ett intra- och ett interprofessionellt sammanhang. Det finns ännu ett behov av utveckling i det organiserade stödet för sjukskötare med begränsad förskrivningsrätt, ett skapande av tydlighet i verksamheten och en synlighet för arbetet och rollen. Ytterligare fokus behöver också sättas på att möjliggöra för gruppstöd och synlighet för verksamhetsformen både inom vården och i samhället
Valtatien 8 uudelleenarviointi välillä Vaasa Oulu
Get PDFValtatie 8 on valtakunnallinen tason I pääväylä välillä Vaasa Kokkola ja tason II pääväylä Kokkolasta Ouluun. Se on myös on osa TEN T kattavaa verkkoa. Tämä 304 km pitkä yhteysväli on länsirannikon tärkein tieyhteys, joka kuuluu myös suurten erikoiskuljetusten tavoitetieverkkoon. Siksi on tärkeää, että sen kehittämisen tavoitetilasta on ajantasainen näkemys, joka muodostaa perustan hankekohtaiselle suunnittelulle