National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Opinto-opas 2023: Sotatieteiden maisterin tutkinto ja sen lisäksi suoritettavat sotilasammatilliset opinnot
No full textTämä opinto-opas on tarkoitettu sotatieteiden maisterin tutkintoa (SM-tutkinto) suorittavien opiskelijoiden työkaluksi opintojen ja niiden toteutuksen suunnitteluun sekä kaikille sotatieteistä kiinnostuneille. Opinto-oppaan ensimmäisessä luvussa kuvataan SM-tutkinnon osaamisalueet ja -vaatimukset sekä perustehtävä. Toisessa luvussa esitellään SM-tutkinnon sisältö ja eri koulutusohjelmat sekä niiden rakenne. Toisen luvun lopussa kuvataan opintojen ohjaus SM-tutkinnossa. Kolmannessa luvussa tarkastellaan tutkinnon kehittämistä ja neljännestä luvusta löytyvät opintojaksokuvaukset moduuleittain.
Tässä oppaassa kuvataan opetussuunnitelma, jota täydentää pedagogiset käsikirjoitukset. Niissä kuvataan yksityiskohtaisemmin opintojaksojen osaamistavoitteet, toteutus, suoritustapa sekä arviointikriteerit. Pedagogiset käsikirjoitukset ovat luettavissa opiskelijoille ja opettajille Opetuksen suunnittelu ja opintohallintojärjestelmä Pepissä. Tämä opetussuunnitelma on voimassa 1.8.2023 alkaen ja koskee kursseja SM13, SMVIR23 ja SMLENTOUPS23 alkaen. Lisäksi opetussuunnitelma otetaan takautuvasti käyttöön LENTOUPS19-22- kursseilla. LENTOUPS18- kurssin osalta opetussuunnitelman muutos koskee ainoastaan 9SM1- opintojaksoa.
Tämän oppaan lisäksi kannattaa tutustua Maanpuolustuskorkeakoulun Yleisen oppaaseen, josta saat tietoa yleisemmin opiskelusta. Nämä oppaat muodostavat tiiviin tietopaketin, jota kannattaa hyödyntää opintojen suunnittelussa. Opintojen ohjausta ja neuvontaa opintojen suunnitteluun annetaan Maanpuolustuskorkeakoulussa Maisteriosastolla (MAISTOS), Opintoasiainosastolla (OAO) ja ainelaitoksilla sekä sotilasopetuslaitoksissa. Ota rohkeasti yhteyttä, jos jokin asia mietityttää.ei tietoa saavutettavuudest
Talouspolitiikan arviointineuvoston raportti 2023. Epävirallinen suomenkielinen käännös
No full textTalouspolitiikan arviointineuvoston vuoden 2023 raportti julkistettiin 24.1.2024. Arviointineuvoston kymmenes raportti käsittelee hallituksen talouspolitiikkaa.
Raportti on kirjoitettu englanniksi.
Suomenkielinen käännös 24.1.2024 julkaistusta raportista Economic Policy Council Report 2023.nonPeerReviewe
Opas viranomaisille yhteisestä ojitusinvestoinnista
No full textNykyinen peruskuivatuksen tukijärjestelmä päättyi vuoden 2022 lopussa. Kansallinen peruskuivatuksen tukijärjestelmä oli vanhentunut ja päällekkäinen mm. kosteikkotukien kanssa sekä on myös vaikeasti sovitettavissa EU:n valtiontukijärjestelmään.
Vuodesta 2023 lähtien peruskuivatusta tuetaan yhteisenä ojitusinvestointina, osana maatilan investointitukea, jolla jo tuetaan muita maatalouden rakentamisinvestointeja ja esimerkiksi salaojitusta. Näin peruskuivatuksen tukeminen on investointitukena osana maatalouden rakennetukijärjestelmää.ei tietoa saavutettavuudest
Samband mellan utsatthet för sexuella trakasserier och utsatthet för andra former av aggression
No full textSyfte: Syftet var att undersöka om det finns samband mellan utsatthet för sexuella trakasserier och utsatthet för andra former av aggression.
Metod: Ett frågeformulär fylldes i av 192 kvinnlig finskspråkiga studerande i Finland. Respondenternas medelålder var 24.5 år (SD 6.0). I frågeformuläret ingick skalor för mätning av utsatthet för sexuella trakasserier i vuxenåldern, aga i barndomen, aggressivt beteende i skolan, aggressivt beteende i parförhållandet, självförtroende samt emotionella konsekvenser av utsatthet för sexuella trakasserier.
Resultat: 16 % av respondenterna hade aldrig blivit utsatta för någon form av sexuella trakasserier. Ingen hade blivit utsatt mycket ofta. Utsatthet för nonverbala sexuella trakasserier var vanligast, fysiska sexuella trakasserier var näst vanligast, och det var minst vanligt att ha blivit utsatt för verbala sexuella trakasserier. Den vanligaste förövaren var en obekant man. Äldre kvinnor upplevde mer negativa emotionella konsekvenser av att ha blivit utsatt för sexuella trakasserier än yngre. Kvinnor som blivit mer än medeltalet utsatta för sexuella trakasserier hade blivit mer utsatta för aga, aggression i skolan, samt verbal och fysisk aggression i parrelationen. De hade också sämre självförtroende.
Konklusion: Tydliga samband hittades mellan att ha blivit utsatt för sexuella trakasserier och att ha blivit utsatt för andra typer av aggression både i barndomen och som vuxen
Automatic recognition and repetition counting of lower body exercises using wearable sensors
No full textAutomatic exercise tracking and repetition counting are important parts of human activity recognition that enable automatic tracking of exercise or rehabilitation routines. These can prevent or shorten hospital stays, reduce the need for care staff, and inform athletes about their performance and technique. This thesis designs an exercise detection and repetition counting system for recognizing ten lower body exercises and evaluates nine state-of-the-art time series classification algorithms using that system. The exercises are part of a strength and balance improvement exercise routine for elders. Automatic tracking and counting of the exercises enable a physiotherapist to track a user’s progress with fewer in-person visits.
The system’s design choices were based on research in human activity recognition using wearable sensors and time series classification. The exercises and repetitions were recognized in labeled training data from ten participants, consisting of accelerometer and gyroscope data from two movement sensors attached to each participant’s shins. Using an Android application connected to both sensors, a supervisor recorded the data belonging to each exercise and marked the location of each repetition. The problem was split into two tasks: the first was to recognize the time segments belonging to each exercise, and the second was to count the repetitions in those segments. A sliding window approach was used to create short time windows of the recorded time series data, which a time series classification algorithm then classified.
In the exercise segmentation task, the best-performing algorithm correctly classified 99.46% of the time windows, enabling almost perfect exercise segmentation. The best-performing algorithm in the repetition recognition task classified 88.95% of the windows correctly and counted the correct number of exercises in 85% of all exercise segments containing ten repetitions. If the count was allowed to be wrong by two, 92% of all exercise segments were counted with high enough precision. Even with a small data set, the system achieved good enough performance to be used for real-world applications after combining both the exercise recognition and repetition recognition tasks into one system
Conspiracist antisemitism and stigmatised knowledge in Danish national socialism, 1938–1945
No full textThis article examines the relationship between conspiracy theories and antisemitism by posing the question of whether conspiracism is an inseparable and integrated part of national socialist antisemitism or a marginalised, extremist position even within such settings. An analysis of two Danish national-socialist journals, Kamptegnet and National-Socialisten, demonstrates how the introduction of stigmatised knowledge in the form of anti-Masonic conspiracy theories and the myth of ritual murder led to an antisemitic escalation process in Kamptegnet, imbuing antisemitism with a redemptive character during the Second World War. Antisemitic conspiracy theories, on the other hand, played a relatively marginal role in National-Socialisten, where aspects that enjoyed promotion in Germany were downplayed for tactical reasons. While antisemitism in National-Socialisten primarily played a role in caricatures and as a bizarre form of entertainment, an escalation can also be observed here as a consequence of the progression of the war and the intensified German propaganda effort
Teater på jiddisch – i Sverige och i världen
No full textReview of Sylvia Sauter & Willmar Sauter: Teater på jiddisch – i Sverige och i världen. Stockholm: Gidlunds förlag, 2023
Lärares uppfattningar av kopplingen mellan uppgiftsfördelningen och välbefinnandet i småbarnspedagogiken
No full textDen här avhandlingen utgår från ett (team)ledarperspektiv där ledaren och personalen inom småbarnspedagogiken tillsammans bygger upp helheten kring hur uppgiftsfördelningen sker och hur välbefinnandet nås (Fonsén, 2014; Riddersporre & Erlandsson, 2019).
Syftet med den här avhandlingen är att undersöka lärares uppfattningar av uppgiftsfördelningen och välbefinnandet i småbarnspedagogiken.
1. Hur uppfattas uppgiftsfördelningen av lärarna?
2. Hur beskriver lärarna välbefinnande i arbetet?
3. Hur uppfattar lärarna kopplingen mellan uppgiftsfördelning och välbefinnande i arbetet?
Avhandlingen bygger på en fenomenografisk ansats där lärare fyra inom småbarnspedagogiken har deltagit i intervjuer och delgett sina uppfattningar om ämnet i fråga. Analysen har inspirerats av sjustegsmodellen av Dahlgren och Johansson (2019).
Resultaten från min undersökning visar att uppgiftsfördelningen i småbarnspedagogiken delvis ännu är oklar. Oklarheten grundar sig på att yrkesgrupperna socionom och barnskötare inom småbarnspedagogik inte ännu har klargjorda arbetsbilder. För tillfället utför läraren och socionomen rätt lika arbetsuppgifter trots olika utbildningsbakgrunder. Barnskötarens uppgifter uppfattas även som oklara, vilka behöver preciseras.
Uppgiftsfördelningen sker på basen av intressen och styrkor, men även på basen av vilka kurser som avlagts. I och med den rådande bristen på personal finner vi vikarier ute på fältet. Det tar sig uttryck i att uppgiftsfördelningen sker flexibelt i stunden. Uppgifterna anpassas till vilken vikarie som kommer på arbetet.
Välbefinnande förknippas bl. a med humor, gemensamma kaffestunder, tillit, en öppen dialog ett gott ledarskap och trygghet i arbetet. Ledarens och det egna ansvaret över välbefinnandet lyfter respondenterna fram.
Kopplingen mellan uppgiftsfördelning och välbefinnande uppfattades av samtliga respondenter att ha ett starkt samband. Arbetsuppgifter som fördelas på basen av eget intresse görs bättre. I resultaten framkommer vikten av att hitta tid för läraren att planera, vilket beskrivs som en välbefinnande aspekt. I resultaten framkommer även tankar om att ge tid för barnskötarna att hinna förbereda sig. Till det finns däremot inget förordnat samhälleligt beslut. Ytterligare påstår
respondenterna att egna ansvarsuppgifter sku gynna välbefinnandet.
En gemensam förståelse över vad uppdraget går ut på tas upp av respondenter och beskrivs som en välbefinnande aspekt. Ytterligare tillägger respondenter vikten av att få stöd i arbetet av kolleger och ledaren. Genom analysens gång framkommer betydelsen av kommunikation i arbetet. Respondenterna lyfter fram samarbete, tillit, tydlighet i hur ledaren klargör målen och visionen samt betydelsen av en direkt kommunikation för att undvika missförstånd