National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Exploring GitOps for Smaller-Scale Applications
No full textThis thesis explores the application of GitOps principles beyond the Kubernetes ecosystem, specifically focusing on the potential usage in smaller-scale applications. The primary objective is to find out the viability of implementing GitOps principles, as defined by the OpenGitOps project, without relying on Kubernetes. A Docker-based GitOps operator is developed as a proof-of-concept to explore the practicality of GitOps principles without using Kubernetes.
Fundamental concepts and tools used in GitOps workflows are discussed in the thesis to provide an understanding of what is needed in the workflow. The primary focus involves implementing a proof-of-concept GitOps operator and conducting a comparative analysis between this operator and an existing Kubernetes GitOps operator.
The evaluation suggests that both operators align with GitOps principles. However, the Kubernetes-based operator offers a broader range of features at the cost of increased resource demands and expertise required to use it, while the alternative operator remains lightweight and potentially simpler to manage.
Nevertheless, various factors need to be taken into account when implementing a custom operator. There is insufficient information and research of GitOps operators apart from their usage in Kubernetes. Further research and development is necessary, and the reliability and security aspects of such operators require additional investigation
Implications of the Integration of a Non-Native Fish into Coastal Communities
No full textThe Baltic Sea ecosystem is undergoing unprecedented changes in abiotic conditions due to the combined effects of climate change, eutrophication, and bottom-water deoxygenation. Non-native species, introduced outside their native ranges due to human activities, can further impact biodiversity, species composition and food web structure. The Baltic Sea, with its unique brackish water ecosystem and relatively low native species richness, is especially vulnerable to the effects of species introductions. The round goby (Neogobius melanostomus ), a widely distributed non-native fish in Europe and North America, causes concerns in the Baltic Sea due to its rapid spread, high reproductive capabilities, and potential to affect native species through predation and competition. However, we still lack knowledge of the effects of round goby on community structure and the taxonomic and functional diversity of native fish communities. Assessing these impacts in different invaded areas, particularly in the less-studied northern Baltic regions, is crucial for understanding the overall consequences of species introductions in this naturally low-diverse ecosystem.
In this thesis, I aim to clarify the implications of the introduction of the round goby into coastal communities in the Baltic Sea. I studied the integration in terms of ecological interactions involving the round goby and the impacts of this introduction on the local fish community structure and functioning. I analyzed data from three Baltic Sea populations—Åland (Finland), Karlskrona (Sweden), and Hel (Poland)—which varied in population age, distribution area and abundance levels. By using a combination of stable isotope analysis, diet assessments, and fish community analyses, I studied the positioning of the round goby in the food web, its importance as prey for native predators, as well as consequences for fish community (taxonomic and trait-based) composition and diversity.
The results showed that the role of round goby in the food web is dependent on the ecosystem properties of the invaded area, local population abundances and invasion stage (i.e. population age). The trophic positioning of the round goby varied between the new and old populations, due to local and seasonal prey availability and intra-specific competition. Round goby showed significant isotopic niche overlap with larger perch, but limited overlap with other native benthic-feeding fish in a recently established northern population (Åland). This illustrates its generalist feeding habit and ability to exploit resources on higher trophic levels (e.g. fish eggs), but also resources that were less utilized by native species. This is likely to be a contributing factor to its success as an introduced species but also emphasizes the temporal and spatial variability of its effects on native species.
During the invasion process, from early establishment to population stabilization, populations often undergo large fluctuations in abundance, as also documented in this thesis. When round goby abundances were high, its impacts on native species, in terms of both importance as prey for fish predators and its influence on fish community composition and diversity, were more pronounced. When round goby dominated the fish community in both abundance and biomass, it was also the most important prey species for fish predators (cod, pike, and perch). Simultaneously, native fish species richness in the environment was low, potentially due to displacement effects. However, long-term monitoring indicates that the observed peaks in abundance are temporary, and during periods of lower round goby abundance, fish communities responded positively with increased functional diversity and species richness. I also found that round goby is most abundant in areas where native species richness is high both on a local (shallow sheltered areas on Åland) and pan-Baltic levels (southern Baltic). The population abundances and local (abiotic and biotic) environmental conditions therefore mediate its impact on native species and communities.
My thesis elucidates the role of the round goby as predator, competitor, and prey as well as which factors contribute to the observed impacts of the integration of this species in coastal fish communities. The similarities between populations in different Baltic Sea areas and population stages further our understanding of the ecological implications of the round goby. The different contributing factors highlight the adaptability of this species and the contextdependency which should be considered when assessing the impacts of species invasions at local and regional levels in the Baltic Sea.Östersjöns ekosystem genomgår genomgripande förändringar på grund av bl.a. klimatförändring, övergödning och syrebrist i bottenvattnet. Introducerade arter kan ytterligare påverka den biologiska mångfalden, artsammansättningen och näringsvävsstrukturen. Östersjön, med sitt unika brackvattensekosystem och relativt låga artrikedom, är särskilt känslig för effekterna av artintroduktioner. Den svartmunnade smörbulten (Neogobius melanostomus), en introducerad fiskart med brett utbredningsområde i Europa och Nordamerika, väcker oro på grund av dess snabba spridning, starka reproduktionsförmåga och potentiella inverkan på bottendjur och fiskar genom predation och konkurrens. Vi saknar dock information om effekterna av den svartmunnade smörbulten på fisksamhällens struktur samt på den taxonomiska och funktionella diversiteten. En bedömning av effekterna av den svartmunnade smörbulten i de mindre studerade norra Östersjöregionerna, är avgörande för att förstå de övergripande konsekvenserna av introduktionen på ekosystemnivå i Östersjön.
Syftet med min avhandling är att klargöra följderna av introduktionen av den svartmunnade smörbulten i kustsamhällen i Östersjön. Jag studerade ekologiska interaktioner som involverar den svartmunnade smörbulten, och effekterna av denna introduktion på det lokala fisksamhällets struktur och funktion. Jag använde data från tre från varandra isolerade populationer i Östersjön: Åland (Finland), Karlskrona (Sverige) och Hel (Polen). Bestånden skiljer sig åt i populationsålder, -storlek och -utbredning. Genom att använda en kombination av stabila isotoper, dietanalys, och analyser av fisksamhällen undersökte jag den svartmunnade smörbultens placering i näringsväven, dess betydelse som byte för fiskpredatorer, samt konsekvenser för fisksamhällets taxonomiska och egenskaps- och funktionsbaserade sammansättning och mångfald.
Resultaten visade att den svartmunnade smörbultens roll i näringsväven är beroende av miljöförhållanden i det invaderade området, populationsstorleken och invasionsstadiet. Den svartmunnade smörbultens födovävsposition varierade mellan en ny och en etablerad population p.g.a. lokal och säsongsberoende bytestillgänglighet och intraspecifik konkurrens. Svartmunnad smörbult uppvisade överlapp i isotopnisch med medelstor abborre, men begränsat överlapp med andra bottenlevande fiskar i den nya populationen (Åland). Detta framhäver dess generalistiska födoval och förmåga att utnyttja resurser på högre trofiska nivåer (t.ex. fiskägg), men även resurser som utnyttjades mindre av andra fiskarter. Detta är förmodligen en bidragande faktor till dess framgång som introducerad art, men antyder även variation i tid och rum i dess påverkan på ursprungsarterna i fisksamhället.
Under invasionsprocessen, från tidig etablering till populations stabilisering, påvisar bestånden ofta stor mellanårsvariation i populationsstorlek, vilket även dokumenteras i denna avhandling. När förekomsten av svartmunnad smörbult var hög var också dess påverkan på andra arter större både när det gäller betydelse som byte för fiskpredatorer och påverkan på fisksamhällens struktur och diversitet. Då mängden svartmunnad smörbult i miljön var stor, dominerade den fisksamhället och var den viktigaste bytesarten för fiskpredatorer (torsk, gädda, abborre). Samtidigt var artrikedom och diversitet av andra fiskarter lågt i miljön, potentiellt på grund av undanträngningseffekter. Långtidsövervakning tyder på att de observerade topparna i förekomst är tillfälliga, och effekterna på fisksamhällen var huvudsakligen positiva för både funktionell diversitet och artrikedom vid något lägre abundanser av svartmunnad smörbult. Jag fann även att svartmunnad smörbult förekom rikligast i områden där artrikedomen är högst både på lokal nivå på Åland (grunda skyddade områden) och Östersjö-nivå (södra Östersjön). Populationsstorleken och lokala (abiotiska och biotiska) miljöförhållanden förmedlar därmed artens påverkan på ursprungsarter och artsamhällen.
Min avhandling belyser den svartmunnade smörbultens roll som predator, som konkurrent och som bytesdjur, samt vilka faktorer som bidrar till de observerade effekterna på kustnära fisksamhällen. Likheterna mellan populationer i olika Östersjöregioner främjar vår förståelse av de ekologiska konsekvenserna av den svartmunnade smörbulten, medan de olika bidragande faktorerna lyfter fram anpassningsförmågan hos denna art och det sammanhangsberoende som bör tas i beaktande vid bedömning av effekterna av artinvasioner på lokal och regional nivå i Östersjön.Itämeren ekosysteemeissä tapahtuu ennennäkemättömiä muutoksia mm. ilmastonmuutoksen, rehevöitymisen ja happikadon yhteisvaikutusten vuoksi. Näiden lisäksi ihmisen toiminnan seurauksena alkuperäisen levinneisyysalueensa ulkopuolelle kulkeutuneet vieraslajit voivat vaikuttaa Itämeren biologiseen monimuotoisuuteen, lajikoostumukseen ja ravintoverkojen rakenteeseen. Itämeren ainutlaatuinen mutta vähälajinen murtovesiekosysteemi onkin erityisen altis vieraslajien vaikutuksille. Mustatäplätokko (Neogobius melanostomus) on Euroopassa ja Pohjois-Amerikassa laajalle levinnyt vieraskalalaji. Se aiheuttaa huolta Itämerellä nopean leviämisensä ja lisääntymiskykynsä, sekä pohjaeläimiin ja muihin pohjakaloihin kohdistuvien saalistus- ja kilpailuvaikutustensa vuoksi. Tieto mustatäplätokon vaikutuksista kalayhteisöjen rakenteeseen, sekä taksonomiseen ja toiminnalliseen monimuotoisuuteen on kuitenkin puutteellista. Mustatäplätokon vaikutusten arvioiminen Itämeren eri alueilla, erityisesti vähemmän tutkituilla pohjoisilla Itämeren alueilla, on ratkaisevan tärkeää, jotta voidaan ymmärtää lajin yleisiä vaikutuksia Itämeren ekosysteemiin.
Väitöskirjassani pyrin selventämään mustatäplätokon vaikutuksia Itämeren rannikkoyhteisöihin. Tutkin mustatäplätokon ekologisia vuorovaikutussuhteita ja vaikutuksia paikallisen kalayhteisön rakenteeseen ja toimintaan tutkien kolmea eri Itämeren populaatiota: Ahvenanmaalla (Suomi), Karlskronassa (Ruotsi) ja Helissä (Puola). Populaatiot eroavat toisistaan mm. invaasioajankohdan, levinneisyyden ja populaatiokoon osalta. Yhdistämällä vakaiden isotooppien analyysiä, ravintoanalyysejä sekä kalayhteisötutkimuksia pyrin selvittämään mustatäplätokon sijoittumista ravintoverkkoon, sen merkitystä petokalojen ravintona, sekä vaikutuksia kalayhteisöjen taksonomiseen ja toiminnalliseen rakenteeseen ja monimuotoisuuteen.
Tulokset osoittivat, että mustatäplätokon rooli ravintoverkossa riippuu mm. alueen ekosysteemin ominaisuuksista ja paikallisen populaation runsaudesta. Mustatäplätokon sijoittuminen ravintoverkkoon vaihteli uudemman ja vanhemman populaation välillä, mikä todennäköisesti johtui saaliseliöiden paikallisesta ja kausittaisesta esiintyvyydestä ja lajin sisäisestä kilpailusta. Uudessa populaatiossa (Ahvenanmaa) mustatäplätokko osoitti merkittävää päällekkäisyyttä isotooppiarvoissa keskikokoisen ahvenen kanssa, mutta myös rajallista päällekkäisyyttä muiden pohjaeläimiä syövien kalojen kanssa. Tämä korostaa sen monimuotoista ravinnonkäyttöä ja kykyä hyödyntää resursseja korkeammalla trofiatasolla (esim. kalanmäti), mutta myös resursseja, joita muut kalalajit käyttivät vähemmän. Tämä on luultavasti myötävaikuttanut sen menestymiseen vieraslajina, mutta korostaa myös sen alkupersäilajeihin kohdistuvien vaikutusten ajallista ja alueellista vaihtelua.
Invaasioprosessin aikana, varhaisesta esiintymisestä kantojen vakiintumiseen, populaatioissa tapahtuu usein suuria runsauden vaihteluita, joita dokumentoidaan myös tässä työssä. Kun mustatäplätokkojen runsaus oli suuri, myös sen vaikutukset alkuperäislajeihin korostuivat. Mustatäplätokon dominoidessa kalayhteisöä määrällisesti ja biomassaltaan oli se myös tärkein saalislaji petokaloille (turska, hauki, ahven). Samanaikaisesti muiden kalojen lajirikkaus ympäristössä oli alhainen, mahdollisesti mustatäplätokon syrjäyttämisvaikutuksista johtuen. Pitkäaikaisseurannat osoittavat kuitenkin, että havaitut määrälliset runsaushuiput ovat tilapäisiä. Mustatäplätokon runsauksien ollessa pienemmät sen vaikutukset kalayhteisöihin olivat pääosin positiivisia lisääntyneen toiminnallisen monimuotoisuuden ja taksonomisen rikkauden osalta. Havaitsimme myös, että mustatäplätokko on runsain alueilla, joilla alkuperäislajien runsaus on korkeimmillaan, sekä paikallisella tasolla Ahvenanmaalla (matalilla suojaisilla alueilla), että koko Itämeren tasolla (eteläinen Itämeri). Kantojen runsaus ja paikalliset (abioottiset ja bioottiset) ympäristötekijät säätelevät siis mustatäplätokon vaikutuksia alkuperäislajeihin, yhteisöihin ja lajien vuotovaikutussuhteisiin.
Väitöskirjani tulokset selventävät mustatäplätokon roolia saalistajana, kilpailijana ja saaliina, sekä tekijöitä, jotka vaikuttavat havaittuihin muutoksiin rannikon kalayhteisöissä. Populaatioiden samankaltaisuudet Itämeren eri osissa lisäävät ymmärrystämme lajin ekologisista vaikutuksista, kun taas erilaiset vaikuttavat tekijät korostavat tämän lajin sopeutumiskykyä ja sitä kontekstiriippuvuutta, mikä tulee ottaa huomioon vieraslajien vaikutuksia arvioitaessa paikallisella ja alueellisella tasolla Itämeressä.ei tietoa saavutettavuudest
Suppressed, Adopted and Invented Memories. The Death of Jesus in the Gospel of John
No full textThe Gospel of John reflects several layers of social memory and theological creativity concerning Jesus’s death. In the early material, there seems to be a suppressed awareness of Jesus’s fate and an unwillingness to unfold it in narrative form – something that recalls the hypothetical sayings gospel Q and the Gospel of Thomas. There is also a search for alternative, figurative ways to visualize the endpoint of Jesus’s earthly life. Eventually, the narrative memory of Jesus’s passion, as told in Mark and Matthew, was adopted with some modifications. Among the modifications of the passion storyline is the narrativization of the image of Jesus as a Paschal Lamb, an image already known to Paul. The most remarkable innovation, however, was the figure of the “Beloved Disciple” as an eyewitness to Jesus’s passion and death
“Ledaren lägger grunden för hur man har det på arbetsplatsen.” : En studie av ledares påverkan på arbetsglädje
No full textArbetsglädje är en positiv känsla man har över sitt arbete, att man känner meningsfullhet och andras uppskattning (Tufvesson, 2017). Sandberg (2006) konstaterar att relationen mellan ledare och dess medarbetare påverkar arbetsglädjen på arbetsplatsen. Forskning visar att bra relationer leder till positivare och mer produktiva medarbetare (Forsgren & Strömsten, 2020). Enligt Hjelt och Karila (2021) så kräver dagens arbetsmiljöer lyhörda ledare som involverar sina medarbetare i beslutsfattandet och främjar lärande och utveckling. Åsèn Nordström (2017) framhåller att det är viktigt att ledaren tar initiativ till regelbundna samtal och skapar en samhörighetskänsla.
Syftet med studien är att ta reda på hur personalen upplever arbetsglädjen på arbetsplatsen och om ledarskapet påverkar deras arbetsglädje. Mina forskningsfrågor är: - Vilka faktorer anser personalen bidrar till arbetsglädje på arbetsplatsen? - Vad lyfter personalen som viktigt i ledarskapet med tanke på arbetsglädje?
I undersökningen deltog sju respondenter. Avhandlingen är en kvalitativ studie och har fenomenologi som ansats. Till datainsamlingen användes intervjuer. Dataanalysen följer Interpretative Phenomenological Analysis (IPA analys).
Studiens resultat visar att ledare har en stor del i om personalen känner arbetsglädje på arbetsplatsen eller inte. Resultatet visar att arbetsglädjen främjas av välmående, samarbete och ledarens arbetssätt. Ledarens positiva attityd, kommunikation, tydlighet och engagemang är betydande faktorer för arbetsglädjen. I studien identifieras ledaren som en nyckelfaktor för arbetsglädje och har stor påverkan genom positivitet, lyhördhet och förmågan att leda
High-throughput Processing of Nanocelluloses into Barrier Coatings : A Focus on Nanocellulose Rheology and Multilayer Barrier Properties
No full textPackaging is an integral part of our modern lives, especially in our interconnected world where nearly all products require some form of packaging. The global packaging market is currently valued at 1 trillion USD, with a substantial portion dedicated to barrier food packaging. This type of packaging is a complex structure, composed of multiple functional layers made from non-biodegradable plastics or metallic layers that pose challenges during recycling. Therefore, it is imperative to find sustainable alternatives to these materials. Nanocellulose is a nano-scale cellulose based natural polymer derived from plants, fungi, and bacteria. In addition to being bio-based and biodegradable, nanocellulose-based coatings and films have excellent barrier against oxygen, grease, and oils. Therefore, they are being investigated as potential alternatives to some of the non-biodegradable plastics and metallic layers in barrier food packaging.
There are several challenges that need to be addressed to enable high-throughput processing of nanocellulose into barrier coatings and films. Nanocellulose suspensions exhibit high viscosity and yield stress even at a low solid content, making it difficult to achieve thin uniform coatings, especially in high speed industrial roll-to-roll processes. In addition, nanocellulose is highly moisture sensitive, with most of its barrier properties deteriorating at high humidites. The current work aims to understand and address these challenges, and to develop high-throughput continuous process concepts required to convert a wide variety of nanocellulose suspensions into barrier coatings.
Flow properties of different types of nanocelluloses were examined across a wide range of shear rates, with special attention on the influence of dispersants such as carboxymethyl cellulose (CMC) and sodium polyacrylate (NaPA) on suspension processing and coating quality. A slot-die applicator was used to successfully apply different grades of nanocellulose suspensions onto paper substrates in a roll-to-roll process at speeds up to 6 m.min−1. In addition, the impact of substrate properties, including contact angle, surface roughness, porosity, and surface charge groups, on the nanocellulose adhesion and coating quality was investigated. For moisture protection, biodegradable polymers and dispersions were applied onto the nanocellulose-coated samples via extrusion or dispersion coating. The resulting multilayer structures were evaluated for barrier properties such as, water vapor, oxygen, grease, and mineral oils at different test conditions.
CMC addition reduced yield stress, increased water retention, and slowed down structure recovery (post high-shear) for nanocellulose suspensions and therefore had positive influence on coating quality and barrier properties. A new Casson-Power-Cross model was introduced to explain the flow behavior of cellulose nanofibrils (CNFs) across a wide shear-rate range, and Herschel-Bulkley model explained the flow behavior for cellulose nanocrystals (CNCs). Water vapor permeance of the multilayer coatings remained below the control single-layer moisture barrier materials, and oxygen permeance was similar or lower than that of pure nanocellulose films. Glycerol and sorbitol plasticizers further improved oxygen barrier and kaolin pigment addition enhanced the adhesion at nanocellulose/thermoplastic interface.
The results provide insights into the factors influencing the continuous processing of diverse nanocellulose suspensions into barrier coatings. Moreover, the approach of processing nanocellulose and moisture barrier materials together into multilayer structures complements the shortcomings of each layer and produces a paperboard with superior barrier properties that is both bio-based and biodegradable. In order to improve the commercial viability of nanocelluloses in barrier coatings, future research should prioritize achieving the required barrier properties with low coat weights and high suspension solid content. This entails exploring various avenues, such as investigating the use of different rheology modifiers, employing CFD modeling to create custom coating applicators tailored specifically for nanocelluloses, blending diverse grades of nanocelluloses to enhance barrier performance, and employing cross-linkers to mitigate swelling in high humidity conditions. Lastly, it is crucial to assess the barrier performance following various converting operations to provide comprehensive perspective on the final barrier properties.Förpackningar är en väsentlig del av vårt moderna liv, där nästan alla produkter behöver skyddas eller förvaras på något sätt. Den globala förpackningsmarknaden omsätter för tillfället ungefär en triljon USD, och en betydlig del av detta utgör barriärförpackningar för livsmedel. Förpackningar av denna typ har en komplex struktur och består av flera funktionella skikt som är tillverkade av icke-bionedbrytbara plast- eller metallager som leder till utmaningar under återvinning. Det är därför viktigt att hitta hållbara alternativ till dessa material. Nanocellulosa, som består av cellulosafibriller i nanostorlek, baserar sig på naturpolymerer utvunna från växter, svampar och bakterier. Förutom att de är biobaserade och bionedbrytbara har nanocellulosabaserade bestrykningar och filmer utmärkt impermeabilitet mot syre, fett och oljor. Därför undersöks nanocellulosa som potentiell ersättare för icke-bionedbrytbara plaster och metallskikt i barriärförpackningar för livsmedel.
Det finns många utmaningar i att möjliggöra höghastighetsprocessering av nanocellulosa till barriärbestrykningar och filmer. Nanocellulosasuspensioner har hög viskositet och flytspänning redan vid låg torrhalt, vilket gör det svårt att uppnå tunna och enhetliga bestrykningsskikt, speciellt i industriella kontinuerliga processer. Dessutom är nanocellulosa extremt fuktkänslig och vid hög fukthalt försämras dess barriäregenskaper. Målet med detta arbete var att förstå och ta itu med dessa utmaningar, och att utveckla ett kontinuerligt processkoncept som behövs för konvertering av olika nanocellulosasuspensioner till barriärbestrykningar.
Flödesegenskaper av olika typer av nanocellulosa undersöktes vid olika skjuvhastigheter, och speciellt undersöktes inverkan av dispergeringsmedel som karboximetylcellulosa (CMC) och natriumpolyakrylat (NaPa) på processeringen av suspensionen och bestrykningskvaliteten. En slot die-applikator användes för applicering av nanocellulosasuspensioner på papper i en rulle-till-rulle process vid hastigheter upp till 6 m/min. Därtill undersöktes effekten av substratens ytegenskaper, såsom kontaktvinkel, ytråhet, porositet och ytladdning, på nanocellulosans adhesion och bestrykningskvalitet. Som fuktskydd applicerades bionedbrytbara polymerer och dispersioner på de nanocellulosabestrykta proven med dispersions- eller extrusionsbestrykning. Den resulterade flerskiktsstrukturens barriäregenskaper mot vattenånga, syre och mineraloljor utvärderades.
Addition av CMC minskade flytspänningen, ökade vattenretentionen och saktade ner strukturåterhämtningen (efter hög skjuvning) av nanocellulosasuspensioner och hade på grund av det en positiv inverkan på bestrykningskvaliteten och barriäregenskaperna. En ny Casson-Power-Cross-modell användes för att förklara flödesbeteendet av cellulosananofibrillsuspensioner (CNF) över ett brett skjuvhastighetsintervall, och en Hershley-Bulkley-modell förklarade flödesbeteendet för cellulosa nanokristallsupensioner (CNC). Vattenångspermeabilitet av flerskiktsbestrykningar var lägre jämfört med referensmaterialen med fuktbarriär, och syrepermeabiliteten var på samma nivå eller lägre jämfört med rena nanocellulosafilmer. Glycerol- och sorbitolmjukgörare förbättrade syrebarriären ytterligare, och tillsats av kaolinpigment förbättrade adhesionen vid gränsytan nanocellulosa/termoplast.
Resultaten indikerar vilka faktorer som påverkar den kontinuerliga processeringen av olika nanocellulosasuspensioner för barriärbestrykningar. Därtill visades att processering av nanocellulosa och fuktbarriärmaterial tillsammans till flerskiktsstrukturer kompletterar bristerna i de enskilda lagren och resulterar i en biobaserad och bionedbrytbar kartong med utmärkta barriäregenskaper. För att förbättra förutsättningarna för kommersialisering av nanocellulosa i barriärbestrykningar borde framtida forskning prioritera barriärbestrykningar med låga bestrykningsmängder och höga torrhalter av suspensioner som skulle resultera i de eftersträvade barriäregenskaperna. Detta kräver forskning på bred front, såsom undersökning av användning av olika reologimodifierare, användning av CFD-modellering för specifika bestrykningsapplikationer specifikt för nanocellulosa, blandning av olika nanocellulosor för förbättring av barriärprestandan, och användning av tvärbindare för att minska svällningen vid höga fukthalter. Slutligen är det viktigt att evaluera inverkan av olika konverteringsoperationer på barriäregenskaperna för att få en omfattande förståelse av användningen av nanocellulosamaterial i förpackningar.ei tietoa saavutettavuudest
Strategic adaptations at SAAB & Patria after the Russian invasion of Ukraine in 2022
No full textThis thesis examines the strategic responses of two major military companies, Patria and SAAB, to the significant changes in the defense environment caused by the Russia-Ukraine war in 2022. The study aims to understand how these established companies adapted their strategies in response to this specific event, using information gathered from publicly available sources such as annual reports and company statements.
The findings reveal that SAAB and Patria implemented distinct strategic adjustments considering the conflict. SAAB focused on advancing its technology, while Patria emphasized enhancing its supply chain and collaborative efforts. This study demonstrates the importance for defense companies to swiftly adapt to significant changes in their operating environment, balancing internal strengths with external partnerships.
While the study uses mainly Strategic Adaptation/Management and the Resource-Based View (RBV) frameworks to shed light on these strategic shifts, the emphasis remains on the practical, real-world changes made by the companies. A brief PESTEL analysis is included to provide context for these strategies within the broader defense sector however, only a part of PESTEL itself will be used.
The study's reliance on secondary, publicly available data means that some deeper insights into the companies' internal strategies might be limited. Despite this, the study offers valuable perspectives on the adaptive strategies of defense companies in response to critical external events.
In summary, this thesis provides an insight into how major defense companies like Patria and SAAB respond to immediate and significant external challenges, highlighting the need for quick adaptation and innovation in the defense industry. It also points to areas for further research, suggesting a more comprehensive examination of strategic responses across the defense sector, potentially incorporating a wider range of data sources. This thesis presents a clear, focused exploration of the strategic changes within the defense industry in response to a major external event, reflecting the industry's capacity for resilience and adaptability
Rannikon pienvesien kunnostusopas : Fladat, kluuvifladat ja kluuvit, sekä niiden laskupurot.
No full textDenna restaureringsguide för kustens småvatten är en del av livsmiljöprogrammet HELMI. Kustens småvatten, flador, gloflador, glon, glosjöar och bäckar i anslutning till dem, är hotade naturtyper som är utsatta för tryck från bland annat muddringar, eutrofiering, klimatförändringar samt skadliga invasiva arter. Guiden är särskilt avsedd som stöd för restaureringar av småvatten som utförs inom ramen för Helmi-programmet; för att underlätta och effektivisera arbetet.
Målet är att guiden i komprimerad form ska erbjuda all väsentlig kunskap som behövs för valet av objekt, terrängkarteringar och andra utredningar, planering och genomförande av restaureringar samt uppföljning av arbetena. I anvisningarna har beaktats de behov som följer av lagstiftningen, till exempel anmälnings- och tillståndsförfaranden enligt vattenlagen samt tillståndsbehov enligt naturvårdslagen.ei tietoa saavutettavuudest
Inkluderande skrivande, ett steg mot jämlikhet eller en livsfara för det franska språket? : En studie om platsannonser
No full textDans ce mémoire, nous nous intéressons à l'écriture inclusive, un phénomène dont l'objectif est de créer une langue écrite plus égalitaire et plus inclusive, et dont le caractère controversé a suscité de nombreux débats en France et ailleurs ces dernières années. Dans ce travail, nous abordons le phénomène de différents points de vue et nous nous concentrons à la France et la langue française.
Notre travail est divisé en trois parties principales : Dans la première partie nous nous consonerons sur la description de l’évolution normative de la langue française, surtout du XVIIème siècle jusqu’à nos jours. La deuxième partie est consacrée à la situation actuelle. Nous abordons des arguments pour et contre le phénomène, et nous voyons les pratiques de l’écriture inclusive, c’est-à-dire les différentes manières dont elle peut être réalisée. La troisième partie est consacrée à une étude de cas portant sur 10 offres d’emploi trouvées sur le réseau social professionnel LinkedIn.
La première et la deuxième partie nous aident à répondre à notre première question de recherche : Le statut de l’écriture inclusive : quelles sont son histoire et ses pratiques ? La troisième partie nous aide à répondre à notre deuxième question de recherche : Comment l’écriture inclusive se voit-elle dans les offres d’emploi ?
Notre hypothèse est basée sur un bref aperçu des offres d’emploi qui nous a montré que l’écriture inclusive est parfois, mais pas toujours utilisée dans les offres d’emploi. En outre, l’emploi n’est pas cohérent, par exemple l’écriture inclusive n’est employée que dans le titre ou dans le texte. Les parenthèses ou les doublets semblent être appliqués le plus souvent, le point médian est rarement utilisé.
Nos résultats montrent que l’écriture inclusive dans la langue française a une longue histoire d’une part, qui a commencé avec les changements des règles grammaticales au cours du XVIIème siècle. D’autre part, l’écriture inclusive a une courte histoire qui n’a commencé que dans les années 1970 avec la deuxième vague féministe et ensuite la discussion qui a lieu aujourd’hui qui a commencé en 2017. Nous avons vu que certaines et certains trouvent que ce type d’écriture détruira la langue française et la rendra plus difficile pour les personnes ayant difficultés de lecture et n’apportera rien à l’égalité en général. D’autre part, il y a des personnes qui pensent que l’écriture inclusive est un moyen de promouvoir l’égalité entre les hommes et les femmes et l’égalité en général, car la recherche a montré que l’utilisation du masculin générique affecte notre façon de penser. Nous avons également pu constater qu’il y a des nombreuses manières de réaliser ce type d’écriture, par exemple le point médian, le point final, les doublets intégraux ou les doublets abergés, la variation entre les formes masculines et les formes féminines dans une énumération, les parenthèses, les tirets, les lettres majuscules, les deux points, les tirets bas, les astérisques et les signes plus ou moins, les mots neutres, l’accord de proximité ou encore l’énumération des noms ou des verbes à l’infinitif.
Dans nos échantillons, l’écriture inclusive est visible de manières différentes dans chaque offre, mais il y a aussi des offres sans l’écriture inclusive. Les éléments les plus fréquemment utilisés sont les parenthèses et les doublets, et un mélange de stratégies est clairement visible. Souvent, différents éléments d’inclusion peuvent coexister dans la même offre. Pour les moyens typographiques, les parenthèses ont été utilisées le plus souvent, dans sept offres sur dix, ce qui correspond également à notre hypothèse. Dans aucun cas, le point médian ou le point final a été utilisé. De même, « H/F » a été utilisé dans presque toutes les offres. Ce qui nous a surpris, c’est l’absence d’adjectifs dans certaines offres et les différents moyens utilisés par les entreprises pour éviter les adjectifs, consciemment ou inconsciemment
Improving pilots’ tactical decisions in air combat training using the critical decision method
No full textIn fighter pilot training, much of upgrade pilots’ (UPs’) learning takes place during mission debriefs. A debrief provides instructor pilots (IPs) the opportunity to correct situation awareness (SA) upon which the UPs base their tactical decisions. Unless the debrief is conducted with proper depth and breadth, the IPs’ feedback on UPs’ SA and tactical decision-making may be incomplete or false, resulting in poor, or even negative learning. In this study, a new debrief protocol based on the Critical Decision Method (CDM) is introduced. The protocol specifically addresses the SA of UPs. An evaluation was conducted to examine if a short CDM training programme to IPs would enhance their ability to provide performance feedback to UPs regarding their SA and tactical decision-making. The IPs were qualified flying instructors and the UPs were air force cadets completing their air combat training with BAe Hawk jet trainer aircraft. The impact of the training intervention was evaluated using Kirkpatrick’s four-level model. The first three levels of evaluation (Reactions, Learning and Behaviour) focused on the IPs, whereas the fourth level (Results) focused on the UPs. The training intervention had a positive impact on the Reactions, Learning and debrief Behaviour of the IPs. In air combat training missions, the UPs whose debriefs were based on the CDM protocol, had superior SA and overall performance compared to a control group
