National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
“It's not only them that need to adapt to us, it's also us that need to adapt to them” : Finnish Higher Education Teachers' Perspectives, Readiness, and Awareness of Teaching in International Classes
No full textThis thematic analysis examines seven semi-structured interviews with Finnish higher education teachers regarding their perspectives on teaching international classes. All participants have Finnish educational backgrounds and were questioned on how they perceive their readiness and awareness of teaching in international classes.
Following the analysis of the interview transcripts three themes emerge: (1) classroom standards and goals, (2) personal standards and goals, (3) balancing formal and informal training for international teaching. The primary results show that while some teachers feel adequately prepared for the needs of international students, others acknowledge the existence of challenges such as adapting courses for the needs of international students and addressing cultural differences in their teaching. Deardoff’s model of intercultural competence (2006) was used as a thematic reference: Within the context of internationalisation, teachers’ emphasis on the importance of effective communication, cultural sensitivity, and continuous personal development aligns with the model.
The findings of this research suggest the need of investigating how organisational strategies affect intercultural competence and effective teaching in international programmes
En jämförelse av prestationer i ett grundläggande matematiktest mellan blivande klasslärare och elever i årskurs 8
No full textI denna avhandling undersöktes hur klasslärarstuderandes prestationer i ett grundläggande matematiktest jämför sig med prestationerna av elever i årskurs 8. Genom att använda det matematiktest som genomförts vid klasslärarutbildningen vid Åbo Akademi under många år, kunde tidigare insamlade data av klasslärarstuderandes prestationer kvantitativt jämföras med nyinsamlade data av årskurs 8-elevers prestationer. Avhandlingen tog avstamp i teori om klasslärares matematikkunskap samt tidigare forskning om finländska klasslärarstuderandes och grundskolelevers matematikkunskap.
Forskningsfrågorna som ställdes var 1. Hur ser klasslärarstuderandes och årskurs 8-elevers helhetsprestationer ut i ett grundläggande matematiktest, och hur skiljer de sig från varandra?, och 2. Hur skiljer sig klasslärarstuderandes och årskurs 8-elevers matematikprestationer i matematiktestet inom olika matematiska områden och enskilda uppgifter?.
För att besvara forskningsfrågorna analyserades deskriptiva data och skillnadstester för så väl helhetsprestationerna som för de enskilda uppgifterna och de matematiska områdena. Resultaten visade att klasslärarstuderande presterade bättre i testet på alla punkter och nästintill samtliga skillnadstester visade statistisk signifikans. Årskurs 8-elevernas prestationer var däremot mer samlade inom gruppen, men i regel uppnådde de endast hälften av de poäng som klasslärarstuderande hade uppnått. Årskurs 8-elevernas prestationer var oroväckande svaga, men huruvida prestationerna representerar deras faktiska matematikkunskap, då deras motivationsfaktorer kan anses vara betydligt sämre, går inte att avgöra. Som helhet visade resultaten på klart starkare prestationer hos klasslärarstuderande än hos årskurs 8-eleverna, men prestationerna hos klasslärarstuderande kan ändå konstateras vara svaga
Nurses' experiences of leaving the profession
No full textSyftet med denna studie var att beskriva sjukskötarnas upplevelser att lämna sitt yrke. En kvalitativ metod med en narrativ ansats tillämpades för att samla in personliga berättelser från nio före detta sjukskötare. Det caritativa ledarskapet fungerade som det teoretiska perspektivet för studien.
Forskningsfrågan var: Vilka upplevelser beskriver sjukskötarna när de lämnar sitt yrke?
Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Analysen av intervjuerna resulterade i tre teman som karaktäriserar yrkesövergången: Att må dåligt av sitt jobb, Vägen till förändring och Det nya normala. Studiens resultat visar att sjukskötarnas yrkesbyte är en process som börjar med att de mådde dåligt av sitt jobb på grund av hög stress och dåliga arbetsförhållanden. Dessa omständigheter ledde dem till att byta yrke i hopp om att hitta ett bättre välbefinnande och arbetsförhållanden. Efter yrkesbytet upplevde informanterna en betydande förbättring i livskvalitet och återfann sin arbetsglädje, främst på grund av stödjande arbetsmiljöer och minskade stressnivåer, men de kunde också sakna sjukskötaryrke. Genom att fördjupa förståelsen för sjukskötarnas upplevelser kan värdefull kunskap skapas för att bättre identifiera de utmaningar och svårigheter som påverkar deras beslut att lämna yrket. Denna insikt kan leda till effektivare strategier som möter sjukskötarnas förväntningar och främjar bibehållandet av kompetent och erfaren personal inom social- och hälsovårdssektorn.The aim of this study was to describe nurses' experiences of leaving their profession. A qualitative method with a narrative approach was applied to collect personal stories from nine former nurses. The caritative leadership served as the theoretical perspective for the study.
The research question was: What experiences do nurses describe when leaving their profession?
The material was analyzed using qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. The analysis of the interviews resulted in three themes characterizing the professional transition: Feeling unwell because of work, Path to change, The new normal. The study results show that nurses' career changes are a process that begins with them feeling unwell at their job due to high stress and poor working conditions. These circumstances led them to change professions in hopes of finding better well-being and work conditions. After the career change, the informants experienced a significant improvement in quality of life and rediscovered their job satisfaction, mainly due to supportive work environments and reduced stress levels, but they also missed the nursing profession. By deepening the understanding of nurses' experiences, valuable knowledge can be created to better identify the challenges and difficulties that affect their decision to leave the profession. This insight can lead to more effective strategies that meet nurses' expectations and promote the retention of competent and experienced staff within the health and social care sector
Handlingsplaner för skolfrånvaro i finlandssvenska grundskolor åk 7–9
No full textVi har valt att undersöka handlingsplanerna för skolfrånvaro, eftersom vi anser att de har en stor betydelse för att förebygga och ingripa i skolfrånvaro, men hamnar i skymundan, framför allt för hemmen. Vi vill även se noggrannare på innehållet i handlingsplanerna för att se på likheter och skillnader och vad som kunde vara bra att inkludera för en bra handlingsplan för skolfrånvaro. Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka handlingsplaner för skolfrånvaro i skolor i Svenskfinland i årskurserna 7–9. Handlingsplanernas uppbyggnad och innehåll varierar mellan de olika skolorna och därför undersöks likheter och skillnader mellan dem. Undersökningen omfattar likheter och skillnader i förebyggande och ingripande åtgärder, metoder för att motverka skolfrånvarobeteendet och samarbetet mellan hemmet och skolan.
Utgående från avhandlingens syfte formulerades tre forskningsfrågor:
1. Vilka förebyggande och ingripande åtgärder skrivs fram i handlingsplanerna?
2. Vilka metoder för att främja skolnärvaro skrivs fram i handlingsplanerna?
3. Hur beskrivs samarbetet mellan hem och skola i handlingsplanerna?
Med 13 insamlade handlingsplaner från totalt 26 olika högstadium har vi kunnat besvara våra forskningsfrågor genom att jämföra handlingsplanerna med varandra. Vi har valt att i avhandlingen använda oss av en kvalitativ textanalys. Handlingsplanernas uppbyggnad och innehåll varierar en del i och med att en handlingsplan kan bestå av allt mellan en A4 och flera sidor text. Gällande den andra forskningsfrågan kom vi fram till att skolorna främjar skolnärvaro på varierande sätt och inte skriftligen nämner i sina handlingsplaner ifall de använder några av de vanligaste skolnärvarometoderna SKY, Skolskick – Närvaromodellen, HSP – Hemmasittarprogrammet, Back2School eller CoolKids. I vår tredje forskningsfråga kom vi fram till att skolor värderar samarbetet mellan hemmet och skolan på flera olika sätt. Tio av 13 handlingsplaner lyfter fram vikten av samarbetet mellan hemmet och skolan.
Slutsatsen är att handlingsplanerna i grundskolorna i årskurserna 7–9 i Svenskfinland varierar mycket innehållsmässigt, men ändå har en riktlinje som bygger på Skolskick – närvaromodellen. Samarbetet syns också tydligt i nästan alla handlingsplaner för skolfrånvaro
From ideation to implementation : fostering intrapreneurship in the banking sector
No full textIn the rapidly evolving economic landscape, large, well-established organizations, such as banks, are constantly challenged to swiftly adapt to changing market demands. Despite their extensive resources, these organizations have repeatedly struggled to maintain their competitive edge as they have grown too comfortable in their dominant market positions, consequently highlighting clear organizational dysfunction. Conversely, the concept of intrapreneurship, advocating a bottom-up approach to innovation where employees act entrepreneurially to identify and pursue new opportunities, has garnered increased interest. Although intrapreneurship has demonstrated its capacity to enhance business performance in banks, its practicalimplementation has received limited attention, emphasizing the need for further examination.
Therefore, this study aimed to explore how managerial and organizational support can be leveraged to increase intrapreneurial activity within large, established banks. Semi-structured interviews were conducted with ten professionals from a leading Finnish bank, offering a deep dive into the current state of innovation within the organization. The findings from this study reveal significant insights into the mechanisms of intrapreneurship within banks, shedding light on both the ways intrapreneurship can be encouraged and the barriers that may impede it. While validating numerous phenomena identified in prior research, the study uncovered three major previously unidentified dysfunctions.
Despite a culture of open discussion and idea sharing, a noticeable gap was found in the progression of ideas, where the group exhibited a keen interest in pursuing ideas but failed to carry these ideas through due to the lack of a clear avenue for sharing them. Moreover, initiatives for improvement often fell into a gray area of responsibility, resulting in their neglect, as assuming responsibility would entail an additional workload. Finally, stringent regulatory requirements, compounded by even stricter internal standards, have nurtured a risk-averse organizational culture, leading to a prevalent attitude that avoiding action is preferable to risking failure. To address these dysfunctions, the study proposes an innovation framework streamlining the innovation process, involving employees throughout the whole development process. The framework is based on an internal platform for sharing ideas combined with designated individuals whose primary role is to oversee the development process, providing a clear and collaborative approach to innovation. Notably, the study has both confirmed the effects of organizational structure, culture, and support identified in prior research while also uncovering how intrapreneurship can be effectively implemented in the banking sector
Latausinfratukien vaikuttavuuden arviointi : Loppuraportti
No full textLoppuraportissa analysoidaan Energiaviraston myöntämän julkisen latausinfran tuen sekä Asumisen kehittämis- ja rahoituskeskuksen (Ara) myöntämän asuinkiinteistöjen yksityisen latausinfran tuen kohdentumista sekä tukien vaikutuksia ajoneuvokantaan ja henkilöautoliikenteen päästöihin.
Yksityisen latausinfran tuki on kohdistunut voimakkaasti sisemmille kaupunkialueille. Tilastollisen analyysin mukaan ladattavien autojen määrä on lisääntynyt nopeammin tukea hakeneissa tilastoruuduissa verrattuna mahdollisimman samankaltaisiin, tukea hakemattomiin vertailuruutuihin. Kyselytutkimuksen perusteella tuen vaikutus oli etenkin aikaistaa investointeja. Skenaariomallinnuksen mukaan vuoteen 2022 mennessä myönnettyjen tukien vaikutus päästöihin on korkeintaan 88 tuhatta tonnia CO2-ekvivalenttia, jolloin päästövähennyksen hinta on vähintään 370 €/tCO2-ekv.
Julkisen latausinfran tuki on kohdistunut hyvin laajalle alueelle. Maakuntatasolla tarkasteltuna hankkeiden osuudet seuraavat vahvasti liikennemäärien osuutta. Tuettujen hankkeiden määrä vastaa suurta osaa etenkin julkisista teho- ja suurteholatauspisteistä. Tilastollisen analyysin mukaan lyhyempi etäisyys julkisten teholatauspisteiden välillä pääväylien varrella on positiivisesti yhteydessä väyliä käyttävien kotitalouksien todennäköisyyteen hankkia sähköauto.nonPeerReviewe
Everyday information technology use creates a divide that may hinder access to resources and opportunities for citizens and residents in Finland
No full textThe use of information technology has grown worldwide, both in the private and public sectors. In recent decades, the use of information technology has developed to the extent that most things can be completed digitally. The digitalization of services may create a digital divide in Finnish society that may lead to equality. A digital divide occurs when individuals fall behind in digital development.
Hence, this thesis explores whether everyday information technology use creates a divide that may hinder access to resources and opportunities for citizens and residents in Finland. The thesis was built around three research questions. The research questions explored how technology impacts individuals' access to opportunities and information, the factors behind the digital divide, and whether information technology impacts a specific age- or group.
The methodology used was a combination of semi-structured interviews and a literature review. The literature review was based on books on the digital divide and existing studies on digital development in Finland. The theory used was introduced by the article Studying Human Habits in Societal Context: Examining Support for a Basic Stimulus–Response Mechanism, written by Marien et al. and published in 2019. This thesis explores how human habits and behavior impact decisions and societal issues. This thesis demonstrates that human behavior impacts one's ability to use digital technology. If one decides to refrain from using digital technology, they may stay caught up in information and opportunities. The older generation is the group most impacted by digitalization
Tillförlitligheten av verkligt värde för förvaltningsfastigheter på den finländska marknaden
No full textBostads- och fastighetsinvestering har länge varit en lockande investeringsmöjlighet både för professionella och icke-professionella investerare. Från och med år 2005 har alla börsnoterade bolag i Europa upprättat sina finansiella rapporter enligt IFRS. Börsnoterade fastighetsinvesteringsbolag har sedan den nya regleringen anpassat redovisningsstandarden IAS 40. Den nya regleringen medförde en övergång från anskaffningsmetoden till att värdera förvaltningsfastigheter enligt verkligt värde. Redovisningsstandarden definierar hur förvaltningsfastigheter, det vill säga fastigheter och markområden som används för hyresinkomst och värdestegring, värderas till verkligt värde.
IAS 40 standarden medförde mycket diskussion om värderingen av förvaltningsfastigheter där tillförlitlighet diskuterades gentemot relevans, eftersom anskaffningsmetoden ansågs vara mer tillförlitlig medan värdering till verkligt värde ansågs vara mer relevant. Den här avhandlingen undersöker värdering till verkligt värde för förvaltningsfastigheter enligt redovisningsstandarderna IFRS 13 och IAS 40. Avhandlingen fokuserar på det redovisade verkliga värdet på förvaltningsfastigheter hos börsnoterade fastighetsinvesteringsbolag och fastighetsfonder.
Syftet med avhandlingen är att analysera tillförlitligheten av det redovisade verkliga värdet för förvaltningsfastigheter inom fastighetsinvesteringsbolag och fastighetsfonder. För att uppnå detta syfte har följande forskningsfrågor besvarats:
- Finns det en betydande variation mellan marknadsvärdet och det redovisade verkliga värdet av förvaltningsfastigheter inom börsnoterade fastighetsinvesteringsbolag och fastighetsfonder?
- Är det redovisade verkliga värdet av förvaltningsfastigheter i finska fastighetsinvesteringsbolag och fastighetsfonder tillförlitlig?
Avhandlingen använder en kvantitativ metod för att analysera det redovisade verkliga värdet för förvaltningsfastigheter inom börsnoterade fastighetsinvesteringsbolag och fastighetsfonder i Finland under perioden 2019–2023. Tillförlitligheten av det redovisade verkliga värden av förvaltningsfastigheter analyseras genom att jämföra det redovisade verkliga värdet med aktuella marknadsvärden.
Resultatet visar att undersökningsobjekten värderar sina förvaltningsfastigheter till ett lägre värde jämfört med marknadsvärdet. Variansen på det redovisade verkliga värdet är inte väsentligt högre eller lägre än +/-15%, vilket är i linje med tidigare forskning. Resultaten av denna undersökning indikerar alltså, att det redovisade verkliga värdet på förvaltningsfastigheter som undersökningsobjekten rapporterar är tillförlitlig. Undersökningsresultatet ger oss värdefulla insikter om fastighetsmarknaden och dess utveckling, eftersom detta är och alltid kommer att vara i den allmänna populationens intresse
Coronapandemins könsspecifika effekter : leder strängare restriktioner till en ökad skillnad i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män?
No full textÅr 2020 deklarerades en global pandemi på grund av coronavirusets snabba spridning och allvarliga hälsorisk. För att förhindra vidare smittspridning implementerades ett flertal åtgärder och restriktioner världen om, vilka kraftigt påverkade arbetsmarknaden. Tidigare studier har inom enskilda länder lyckats bevisa att pandemin har orsakat könsmässigt ojämlika arbetsmarknadsutfall, där kvinnor i de flesta fall har varit mer utsatta än män. Detta på grund av könssegregation och diskriminering på arbetsmarknaden.
Avhandlingens syfte är att undersöka om coronapandemin har medfört könsspecifika effekter på den europeiska arbetsmarknaden, och om dessa effekter har agerat som en större nackdel för kvinnor än för män. Detta görs genom att analysera hur olika stränga restriktioner har inverkat på skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män i Europa, från och med år 2017 fram till år 2023. Mer specifikt blir syftet därmed att undersöka om strängare restriktioner leder till en ökad skillnad i sysselsättningsgapet. Här använder jag mig av ett stränghetsindex som mått på restriktioner, samt övriga ekonomiska och demografiska variabler som har en inverkan på sysselsättningsgraden.
Med hjälp av analys av paneldata och kontroll för landfixa effekter kommer jag fram till att strängare restriktioner leder till en minskning i sysselsättningsgapet. Detta motbevisar tidigare studier, och innebär alltså att restriktionerna inte har påverkat kvinnor på den europeiska arbetsmarknaden på ett allt för negativt sätt. Dessa omvända resultat kan dels förklaras på grund av att flera kvinnodominanta branscher inom den offentliga sektorn, så som hälso- och sjukvårdsbranschen, påverkades positivt av pandemin då deras efterfrågan på arbetskraft ökade. Även möjligheten för distansarbete inom övriga branscher kan ha främjat den kvinnliga sysselsättningsgraden
Obligatoriska klausuler i avtalet mellan välfärdsområdet och den privata tjänsteproducenten – med särskilt fokus på individspecifika avtal inom barnskyddet
No full textFrån och med 1.1.2023 har välfärdsområden inrättats som en ny förvaltningsnivå inom den offentliga förvaltningen. Föreliggande avhandling undersöker vilka obligatoriska villkor som ska vara med i avtalet mellan välfärdsområdet och den privata tjänsteproducenten när välfärdsområdet besluter om att utlägga produktionen av socialvård. Förutom de obligatoriska avtalsvillkoren undersöks vilka förutsättningar som först måste uppfyllas för att ett välfärdsområde kan överföra produktionsansvaret till en privat tjänsteproducent. Det är viktigt att skilja på organiseringsansvar och produktionsansvar.
Välfärdsområdets organiseringsansvar för social- och hälsovårdstjänster kan inte överflyttas till en privat tjänsteproducent, utan endast överföras till ett annat välfärdsområde via ett samarbetsavtal. De juridiska förutsättningarna för att överflytta offentliga förvaltningsuppgifter måste uppfyllas före avtal mellan välfärdsområdet och den privata tjänsteproducenten kan ingås utgående från de obligatoriska klausulerna. Offentliga förvaltningsuppgifter överförs till den privata tjänsteproducenten med stöd av speciallagar och genom det individspecifika avtalet. Gränssnittet mellan betydande utövning av offentlig makt och offentliga förvaltningsuppgifter är svårtolkat, då barnen i dygnet runt anstaltsvård begränsas via förvaltningsbeslut tagna av den privata tjänsteproducenten. En uppföljning av avtalen från myndighetens sida är därför en förutsättning för att avtal ska ingås. Det är oklart hur processen för implementeringen av avtalsuppföljning är planerad och genomförd bland välfärdsområdens tjänstemän som är verksamma på olika nivåer i välfärdsområdets hierarki.
De individspecifika avtalen är inte massbeslut, utan är en följd av en lagstadgad individuell behovsprövning och därpå följande enskilda tjänstemannabeslut. Avtalsbesluten utgör en offentlig upphandling för vilka befogenheter har tilldelats genom välfärdsområdets förvaltningsstadga. Tjänstemannens oberoende är garanterad genom välfärdsområdets förvaltningsstadga då beslut tas på individnivå inom socialvården. Offentliga direktupphandlingar ogillas p.g.a. risk för snedvridningar av konkurrens, ojämlikhet och okontrollerade kostnader. Det individspecifika avtalets giltighetstid är inte reglerad via lag och avtalets totala värde är därför okontrollerbart och kan sägas vara styrt av individens särskilda behov. Avtalet har ingen rättslig kraft om ersättningsvillkor saknas. Avtal som är ogiltiga skai första hand omförhandlas. Avtalen ska sägas upp om de står i strid med de lagstadgade förutsättningarna för att kunna ingå ett avtal mellan välfärdsområdet och den privata tjänsteproducenten. Avtalets innehåll är i första hand avgörande för vilken domstol som är behörig att handlägga ärendet