National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Selvitys arabian-, darin-, somalin- ja soraninkielisten miesten näkemyksistä elämästä Suomessa
No full textei tietoa saavutettavuudest
”Jokaisen oppiaineen jokainen tunti on myös kielen oppimisen mahdollisuus. - -” : En kvalitativ studie om hur grundskollärare uppmärksammar språkmedvetenhet i undervisning
No full textDenna avhandlings teoretiska utgångspunkt ligger på att språkmedvetenhet har fått betydligt mera utrymme i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. Enligt den ska undervisningen i alla läroämnen vara språkmedvetet och lärare ska arbeta utifrån ett språkpedagogiskt perspektiv. Avhandlingen undersöker Finlands grundskollärares språkmedvetna arbetssätt utgående från teorier av språkmedvetenhet, andraspråksundervisning och samband mellan innehåll och språk.
Syftet med studien är att ta reda på hur klass- och ämneslärare i grundskolan i Finland uppmärksammar språkliga aspekter i undervisningen. Vi ska även jämföra möjliga skillnader mellan ämneslärare i olika ämnen samt mellan klasslärare och ämneslärare.
Forskningsfrågor lyder som följande:
1. På vilka sätt uppmärksammar grundskollärare språkliga aspekter i sin undervisning?
2. Vilka argument lyfter lärarna fram ifall de inte uppmärksammar språket i sin
undervisning?
3. Vilka skillnader och likheter finns det i svaren mellan olika lärargrupper?
Studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt med en fenomenografisk ansats. Som analysmetod använder vi kvalitativ innehållsanalys för att beskriva olika fenomen som är i fokus i respondenternas svar. Avhandlingens data baserar sig på sammanlagt 360 enkätsvar av grundskollärare och denna respondentgrupp består av 213 ämneslärare och 147 klasslärare.
Studiens huvudsakliga resultat visar att majoriteten av våra respondenter arbetar med begrepp, termer och/eller ord på något sätt för att uppmärksamma undervisningens språkliga aspekter. Detta betyder att en stor del av grundskollärare i vår studie är språkmedvetna enligt det hur språkmedvetenhet definieras i grundskolans läroplan (Glgu, 2014). Det finns både likheter och skillnader i svaren mellan ämneslärare i olika ämnen, och mellan ämnes- och klasslärare gällande hur de fäster uppmärksamhet på språket. Den största likheten är att lärarna i alla analysgrupper arbetar med begrepp, termer och/eller ord. De tydligaste skillnaderna är att speciellt lärare i språkämnen anser det som självklart/centralt att uppmärksamma de språkliga aspekterna och att modersmåls- och andraspråkslärare betonar mest användning av lätt språk jämfört med de övriga lärargrupperna. Den största delen av lärarna som argumenterar för varför de inte uppmärksammar språket menar att det inte finns tid för det, vilket kan betyda att de uppfattar språk och ämnesinnehåll som två separata undervisningsinnehåll. Det finns inte betydande skillnader mellan ämneslärarna i olika ämnen och mellan klass- och ämneslärarna i dessa argument utan tidsbristen är det mest förekommande svar bland de flesta av våra lärargrupper.
Som slutsats tolkar vi att tidsbrist verkar vara ett betydande problem hos grundskollärare med tanke på att förverkliga språkmedvetenhet i undervisning, men ändå majoriteten av våra respondenter verkar arbeta åtminstone i någon form på ett språkmedvetet sätt enligt sina svar. Med hjälp av vår studie vill vi lyfta fram ett förslag för hur lärar- och fortbildning gällande språkmedvetenhet kunde utvecklas. Ett utvecklingsbehov som vi märker att finns är att lärarna borde se språkliga aspekter som en självklar del i undervisningen i stället för att språket skulle ses som något separat från ämnesinnehållet. Utgående från detta borde lärarna lära sig att effektivt planera sin undervisning
Matematiska utmaningar i slöjdundervisningen i åk 3-6
No full textDet finns en massa forskning om matematik och slöjd som enskilda ämnen, men väldigt lite om båda ämnena tillsammans. Härifrån kan man dra slutsatsen om att matematik och slöjd sällan integreras i skolan. Genom studien undersöks om matematiska utmaningar kan hindra elever från att jobba i eller lära sig slöjd samt möjligheterna och intresset för en ämnesintegrering av dessa ämnen. Syftet med denna avhandling är därmed att undersöka vilka matematiska utmaningar lärare på fältet i Svenskfinland upplever att elever stöter på i slöjden i åk 3–6 i skolan. Studien sker genom intervjuer av finlandssvenska lärare för att höra deras åsikter och erfarenheter inom ämnet. Den andra forskningsfrågan tangerar hur lärarna kan jobba ämnesintegrerat inom matematik och slöjd.
Forskningsfrågorna:
1. Vilka matematiska utmaningar upplever elever i åk 3–6 inom slöjdundervisningen?
2. Hur kan lärare arbeta ämnesintegrerat mellan slöjd och matematik?
I denna avhandling har jag utfört en kvalitativ intervju med fem lärare på fältet i Svenskfinland om de har upplevt att eleverna i åk 3–6 stöter på matematiska utmaningar i slöjdundervisningen. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats och respondenterna är anonyma eftersom de beskrivs som A, B, C, D och E i denna avhandling.
De huvudsakliga resultat som avhandlingen kommer fram till är att eleverna främst har matematiska utmaningar i slöjden gällande mätning, enhetsomvandlingar, geometriska figurer, grundläggande räknefärdigheter och skissritning. Lärarna är av åsikten att alla behöver kunskaper i de grundläggande räkneoperationerna, mätkunskaper och problemlösningsförmåga vid slöjdande. Respondenterna i studien har lite erfarenhet av att samverka matematik och slöjd i skolan. Intresse för en ämnesintegrering finns, men tiden är knapp. I stället försöker respondenterna hålla matematiska diskussioner i slöjdutrymmet, när tillfälle ges
Hiilivaraston ja hiilinielujen jakautuminen Suomen yksityisomisteisissa metsissä
No full textYksityisomisteiset metsät, metsänomistajien tekemät päätökset ja niille luodut kannustimet ovat keskeisessä roolissa ilmastotavoitteiden saavuttamisessa. Tämä raportti analysoi metsänomistuksen, hiilivaraston ja hiilinielujen jakautumista Suomen yksityisomisteisissa metsissä. Analyysissä on mukana yksityishenkilöiden ja henkilötunnukseen yhdistyvien kuolinpesien omistamat metsät. Raportissa yhdistetään ensimmäistä kertaa yksityismetsien metsävaratiedot metsien omistajien taustatietoihin kiinteistö- ja yksilötasolla. Näin voidaan analysoida hiilivarastojen ja -nielujen omistusta taustatekijöiden, kuten tulotason, iän, sukupuolen ja asuinpaikan mukaan.
Raportin päätulokset voi tiivistää seuraavasti:
1. Suomessa on noin 600 000 metsänomistajaa, ja kuolinpesien perilliset huomioiden kokonaismäärä kasvaa noin 700 000 henkilöön. Yhteensä 95 prosenttia omistajista voidaan yhdistää rekisteriaineistoihin. Näistä omistajista kaksi kolmasosaa omistaa yli yhden hehtaarin ja kolmannes omistaa yli 10 hehtaaria metsää. Metsänomistajista 56 prosenttia on miehiä ja omistajien keski-ikä on 58 vuotta. Puolet metsänomistajista asuu kaupunkialueella tai kaupunkien kehysalueilla. 51 prosenttia metsänomistajista käy päätoimisesti töissä ja 43 prosenttia on eläkeläisiä.
2. Yksityismetsien puustoon on sitoutunut noin 520 miljoonaa tonnia hiiltä. Omistus on keskittynyttä, sillä 1 prosentti suomalaisista omistaa puolet yksityismetsien hiilivarastosta. Omistus on painottunut korkeampiin tuloluokkiin, ja ylin tulokymmenys omistaa 26 prosenttia varastosta. Tämä johtuu siitä, että suurituloisiset ovat muita useammin metsänomistajia ja he omistavat keskimääräistä suurempia metsäkiinteistöjä. Hiilivaraston omistajista maaseudulla asuvat miehet muodostavat merkittävän ryhmän.
3. Yksityismetsien puustoon sitoutuva hiili on arvion mukaan noin 74 miljoonaa hiilidioksiditonnia ja puustosta vapautuva hiili metsänkäyttöilmoituksiin perustuvan arvion mukaan noin 57 miljoonaa hiilidioksiditonnia vuosittain. Ylimmän tulokymmenyksen omistama nettonielu on noin 5 kertaa suurempi kuin alimman kymmenyksen ja kolme ylintä tulokymmenystä omistaa noin puolet yksityismetsien nettonielusta.nonPeerReviewe
Mental Health Conditions of Women from the Anglophone Regions of Cameroon Related to the Secessionist Armed Conflict
No full textAim: The aim of the study is to investigate how the mental health conditions of women in the Anglophone regions of Cameroon are related to the secessionist armed conflict that has been ravaging these regions since the last quarter of 2016.
Method: Three hundred and two women from four cities in the restive Anglophone regions of Cameroon and Douala, one of the Francophone regions, completed a questionnaire measuring PTSD.
Results: Among the respondents, 74.8 percent were internally displaced, 55.3 percent had been kidnapped, and 36.1 percent had been raped during the conflict. Women who had been kidnapped or raped scored significantly higher than others on symptoms of PTSD. Kidnapped women reported fear, horror, anger, or shame, and trouble remembering the conflict. Women who had been raped scored higher than others on irritability, aggressivity, lack of experiencing positive or loving feelings, strong physical reactions when reminded of the conflict, and trouble remembering the conflict. A correlation was also found between symptoms of PTSD and age.
Conclusions: The study revealed that the mental health conditions of women from the Anglophone regions of Cameroon are related to the secessionist armed conflict currently ravaging said regions.
Key Words: Anglophone crisis, Human Rights, Internally displaced women, Kidnap, Rape, Mental Health
Digitaalisten terveyspalvelujen käyttö, käyttäjät, tuotanto ja vaikuttavuus : Esiselvitys
No full textViime vuosina terveydenhuollon digitaaliset palvelut ovat merkittävästi yleistyneet. Digiklinikat ja digitaaliset sote-keskukset ovat eräs osa tätä murrosta. Niille on tyypillistä laajat aukioloajat ja erittäin nopea pääsy terveydenhuollon ammattilaiselle. Etäpalveluihin liittyy sekä suuria toiveita että vahvoja epäilyksiä.
Käynnistämme tutkimushankkeeen, joka tutkii digitaalisten terveyspalvelujen käyttöä, käyttäjiä, tuotantoa ja vaikuttavuutta. Siinä on kolme kärkeä: 1) aiempaa laajempi, tarkempi ja ajantasaisempi aineistopohja mahdollistamaan digipalveluja koskeva kuvaileva ja kokeellinen tutkimus, 2) havaintoaineistoihin perustuva kuvaileva ja syy-seuraussuhteita arvioiva tutkimusagenda sekä 3) pyrkimys toteuttaa hyvinvointialueiden kanssa yhteistyössä uusien digipalvelujen vaikuttavuutta arvioiva satunnaistettu kokeilu tai kokeiluja. Läpileikkaava teema on sidosryhmien (erit. hyvinvointialueet) tietotarpeiden huomioiminen.
Tässä esiselvityksessä havainnollistamme erityisesti kokeilutoiminnan mahdollisuuksia ja rajoja ja teemme kokeiluihin liittyvää taustatyötä (erit. voimalaskelmat). Nähdäksemme paras todennäköisyys saada uskottavimpia vaikuttavuusarvioita on, jos yhdellä tai useammalla hyvinvointialueella toteutettaisiin noin vuoden kestävä laajamittainen satunnaistettu kokeilu, jossa osalle väestöstä tarjottaisiin määräajaksi mahdollisuus käyttää julkisen terveydenhuollon digitaalista sote-keskusta maksutta. Eräs potentiaalinen päätutkimuskysymys olisi, vähentääkö digipalvelujen käyttö kivijalkapalveluiden käyttöä yksilötasolla.nonPeerReviewe
Information Technology, Improved Access, and Use of Prescription Drugs
No full textWe estimate the effects of health information technology designed to improve access to medication while limiting overuse through easier prescription renewal and improved information provision. We focus on benzodiazepines, a commonly prescribed class of mental health and insomnia medications, which are highly effective but potentially addictive. We study the staggered rollout of a nationwide electronic prescribing system over four years in Finland and use population-wide, individual-level administrative data sets. We find that e-prescribing increases average benzodiazepine use due to increased prescription renewals. The increase is most pronounced for younger patients. E-prescribing can improve the health of elderly patients and may help to balance the access-overuse trade-off. Without additional monitoring for addiction in place, it may, however, also have unintended health consequences for younger patients, who are more likely to develop mental and behavioral health disorders.peerReviewe
"Manlig lagidrott har skapat en värld där bög är ett skällsord, där man driver med homosexuella" : En tematisk textanalys av svenska dagstidningars rapportering om Anton Hysén
No full textManlig lagidrott präglas av en machokultur och en osund maskulinitetsnorm. Fotbollsvärlden tampas med problematik vad gäller acceptans och inkludering av homosexuella spelare. Den första aktiva fotbollsspelaren som kom ut som homosexuell år 1990 var Justin Fashanu. En händelse som sedan skulle få ett tragiskt slut. Det som följde var en tystnad på 20 år och det dröjde ända till 10 mars 2010 då Anton Hysén i en intervju med tidningen Offside berättade om sin sexuella läggning för första gången. Han blev inte bara den första manliga fotbollsspelaren på 20 år som öppet berättade om sin homosexualitet, han blev även den första inom herrfotbollen i Sverige.
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur hbtqi–idrottare ramas in i media när de uttalar sig om sin homosexualitet. Utgående från studiens syfte har en övergripande forskningsfråga formulerats:
Vilken typ av framing har dagstidningar haft på herridrottare som offentligt berättat om sin homosexualitet?
Studien baseras på svenska dagstidningsartiklar hämtade från Retriever. Fokus ligger på vilken typ av framing som använts i rapporteringen om Anton Hysén. Insamlingsmetoden för studien är en kvalitativ innehållsanalys och analysmetoden är en tematisk textanalys. Metoderna innebär noggrann läsning av materialet och kodning i Nvivo. Koderna som hittas utgör sedan större teman eller frames.
Resultaten visar en positiv och stödjande framing av Hysén. Skribenterna belyser och kritiserar fotbollens problematik vad gäller hbtqi-frågor. I analysen hittades ingen negativ framing av Hysén, vilket också var en förväntning vid valet av Sveriges dagstidningar. Sverige har tidigt visat på acceptans och inkludering av hbtqi-personer. Sverige fungerade här som ett kritiskt fall. Om framingen här skulle barit negativ, något som inte borde förekomma, kan man förvänta sig att framingen även skulle vara negativ i andra länder
Broken Sisterhood : Investigating Social Exclusion of Black African Feminist Women in the White Finnish Feminist Movement.
No full textAbstract:
In this thesis, I investigate the complexities of existing and navigating a white Finnish feminist space as a black African feminist woman. This thesis is partially completed as written text, and the analysis is presented in the form of a three-part blog series.
This study aims to determine what it means to be a black African feminist woman in a white Finnish feminist space, what factors affect black African feminists’ participation in discussions and feminist activities, and how black African feminists and white Finnish feminists collaborate more effectively. Through social exclusion (using the lens of race) and standpoint feminist theories, these aspects will be analysed. I will discuss topics such as white supremacy, whiteness, and white feminism to define the space(s) black African feminists find themselves in and to illustrate their position in the racial hierarchy in the movement. Interviews were the data collection method, which was analysed with critical discourse analysis in order to flesh out power dynamics, to shed light on inequalities, and to stand in solidarity with black African feminist women. The critique of white feminism in the Finnish feminist movement is for the dismantling of white supremacy and Finnish exceptionalism, eliminating inequality, and making black African feminist voices and concerns valid
Hjälparen behöver hjälp : En blandad metodstudie om medkänslotillfredsställelse, -trötthet och arbetsmiljöhälsa hos barnskyddsarbetare i Österbotten
No full textBarnskyddsarbetares höga arbetsbelastning och utmaningar i den professionella livskvaliteten är ett faktum. Risken för utmattning är stor, och specifikt för ett hjälpande yrke såsom barnskyddsarbetet, även medkänslotrötthet. Samtidigt upplevs barnskyddsarbetet vara ett meningsfullt och givande arbete, varför upplevelsen av medkänslotillfredsställelse är viktig att upprätthålla.
Syfte: Magisteravhandlingens syfte är att kartlägga och bidra till en fördjupad förståelse av barnskyddsarbetares professionella livskvalitet i form av medkänslotillfredsställelse och -trötthet. Undersökningen tar fasta på stärkande faktorer samt skydds- och riskfaktorer för den professionella livskvaliteten i anslutning till arbets-, klient- och individmiljöfaktorer. Forskningsfrågorna är följande:
1. I vilken mån upplever barnskyddsarbetare i Österbotten professionell livskvalitet och arbetsmiljöhälsa?
2. Vilka stärkande och skyddande faktorer för den professionella livskvaliteten upplever barnskyddsarbetare?
3. Vilka riskfaktorer för den professionella livskvaliteten upplever barnskyddsarbetare?
Metod: Avhandlingen bygger på en blandad metodstudie med barnskyddsarbetare i Österbotten, varav den kvantitativa delen innehåller 30 enkätsvar (87 % kvinnor; i åldern 23–61; medeltal av arbetserfarenhet 9,6 år) med mätinstrumenten ProQOL R-V och HWEI, medan den kvalitativa delen innehåller 6 intervjusvar (50 % kvinnor; i åldern 23–58; medeltal av arbetserfarenhet 9,8 år) integrerade med 12 svar från enkätens öppna fråga.
Resultat: Resultaten för samplet indikerar en medelnivå av medkänslotillfredsställelse och utmattning, låg nivå av sekundär traumatisk stress samt ohälsosam arbetsmiljöhälsa hos barnskyddsarbetare. Stärkande och skyddande faktorer samt riskfaktorer för den professionella livskvaliteten förekommer i alla teman, alltså i arbetsmiljön (det sociala arbetsklimatet, arbetsarrangemang, arbetsinnehåll, organisatoriskt stöd), klientmiljön (klientens och klientärendets egenskaper och karaktär, förhållandet mellan klient och barnskyddsarbetare) och individmiljön (egenskaper och personlighetsdrag, motivation, intrapersonell förståelse, självomsorg, distansering och gränssättande).
Diskussion: Avhandlingens resultat signalerar, till stor del överensstämmande med tidigare forskning, behovet för åtgärder på både samhällelig, organisatorisk, närmiljöns och individuell nivå för att främja den professionella livskvaliteten hos barnskyddsarbetare