National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Förändrade roller i redovisning : Anpassning till AI-revolutionen
No full textDenna avhandling undersöker hur artificiell intelligens (AI) och digitalisering transformerar internredovisningsroller, med specifik fokus på rollen som controller. I och med den snabba utvecklingen av AI, ställs redovisare inför nya utmaningar och möjligheter som kräver anpassning till nya arbetsmetoder och kompetenskrav. Syftet med studien är att utforska och förstå hur AI påverkar den traditionella internredovisningsrollen, hur professionella redovisare anpassar sig till dessa förändringar och vilka färdigheter som blir allt viktigare i deras arbete.
Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med redovisningsprofessionella i finska teknologiföretag, analyserar avhandlingen hur AI har införts i deras dagliga arbete och vilka effekter det har på arbetsprocesser själva rollen. Respondenterna noterade en ökning av automatiserade processer som effektiviserar arbetsflöden och minskar den manuella arbetsbördan, vilket möjliggör mer tid för strategiskt och analytiskt arbete. De lyfte också fram ett ökat behov av teknisk kunskap, inklusive förståelse för dataanalys och programmering.
Resultaten från studien visar att controllerrollen har utvecklats mot en roll med större fokus på tekniska färdigheter, men att AI fortfarande huvudsakligen används för assisterande uppgifter. Dessutom framkom det att företagen saknade en övergripande strategi för förändringsledning vid integrationen av AI. Detta understryker behovet av förändringsledning och strategier för att stödja redovisare i deras övergång till en mer teknikdriven arbetsmiljö. Avhandlingen bidrar med insikter i hur teknologiska förändringar formar yrkesroller inom redovisning och påpekar vikten av kontinuerlig utbildning och anpassningsstrategier för att säkerställa att redovisningsprofessionella är väl förberedda för nya teknologier
Lösandet av stora glesa linjära ekvationssystem med kvadrupelprecision på GPU
No full textLinjära ekvationssystem i formen Ax = b är ett matematiskt problem som ofta behöver lösas och som vanligtvis förekommer inom fysik, matematik och olika typer av numeriska simuleringar [1]. För att lösa ekvationssystem kan antingen direkta eller iterativa lösare tillämpas.
I denna avhandling behandlas lösning av stora glesa illa konditionerade linjära ekvationssystem. Systemen som behandlas är genererade av fusionssimuleringsprogrammet DREAM (eng. disruption and runaway electron avoidance model). I dagens läge löser DREAM linjära ekvationssystem med en direkt lösningsmetod [2].
Direkta lösare kräver mycket mera minne än iterativa lösare då det är fråga om glesa matriser, eftersom de iterativa lösarna endast använder sig av de nollskilda värdena i systemet. Minneskravet ökar då systemen växer. Stora system är därför problematiska för direkta lösare. Då numeriska beräkningar görs på illa konditionerade matriser, kommer precisionen att lida [3]. Matriserna som behandlas i denna avhandling är alla illa konditionerade och konvergerar inte med exempelvis dubbelprecision.
I avhandlingen har en iterativ lösare som använder algoritmen QMR (eng. quasi-minimal residual) skapats. Lösaren använder sig av 128 bitars kvadrupelprecisionsflyttal. Programmet körs parallellt på GPU (eng. graphics processing unit) och löser ett illa konditionerat 87 018 × 87 018 system med cirka en miljon nollskilda tal på ungefär en minut på en Nvidia RTX 3080TI GPU.
Den iterativa lösaren klarar av att lösa systemen som DREAM genererade. Avhandlingen visar att programmet skapar pålitliga lösningar både till små 753 × 753 och till stora 1000 000 × 1000 000 matriser genom att jämföra svaren som beräknas då olika toleranser används. Även om lösningarna är pålitliga vore det i DREAM:s intresse att på något vis bli av med behovet av kvadrupelprecision. Orsaken till detta är att en iteration av QMR med kvadrupelprecision visade sig vara ungefär 20 gånger långsammare än dubbelprecision.
Avhandlingen behandlar IEEE 754-standarden för flyttal, matriser, minneskrav, lösningsmetoder, Nvidia CUDA-kod (eng. compute unified device architecture) och en del av optimeringsprocessen som gjordes då QMR-programmet skapades. Även exekveringshastigheten för aritmetiska operationer med dubbel- och kvadrupelprecision jämförs, och slutligen sammanfattas resultaten kort
Om tryggandet av repressivt rättsskydd vid automatiserat beslutsfattande och automatisering vid myndighetsverksamhet i ljuset av finsk rätt och EU-rätt
No full textI Finland avgörs årligen miljontals ärenden om personers förmåner, rättigheter och skyldigheter på automatiserad väg inom den offentliga förvaltningen. Trots att automatiserat beslutsfattande redan länge använts av myndigheter, har det först från och med 1.5.2023 funnits nationell lagstiftning om tillämpandet av automatiserat beslutsfattande inom förvaltningen. De som sköter sina ärenden hos en myndighet bör ha vissa preventiva och repressiva rättsskyddsmedel tryggade i förhållande till förvaltningsförfarandet och -beslutet. Följaktligen bör vissa procedurer och principer vara tryggade före och under ärendets behandling, så att ärendet avgörs på ett lagligt och korrekt sätt. I tillägg bör det finnas möjligheter att i efterhand söka ändring eller bestrida förvaltningsbeslut. 21 § i grundlagen utgör denna grundläggande rättighet för var och ens rättsskydd, vilket preciserar vidare i övrig lagstiftning. Trots etablerade regler i både allmän och speciallagstiftning gällande olika rättsskyddsåtgärder som bör säkerställas för enskilda i förhållande till offentlig förvaltningsverksamhet, har dessa i traditionell bemärkelse berört beslut som handlagts helt eller delvis av fysiska tjänsteinnehavare. I denna avhandling behandlas automatiserat beslutsfattande och automatisering inom förvaltningsverksamheten i synnerhet i förhållande till det repressiva rättsskyddet, utan att utesluta analys av även de preventiva rättsskyddsaspekterna. I avhandlingen analyseras hur rättsskyddet tryggas vid automatiserad myndighetsverksamhet och ifall förutsättningarna för repressivt rättsskydd i automatiserad myndighetsverksamhet skiljer sig jämfört med traditionellt beslutsfattande. Dessutom diskuteras det preventiva rättsskyddets betydelse för det repressiva i fråga om automatisering. Dessa frågeställningar besvaras och analyseras främst utifrån gällande rätt, både från Finland och EU, samt lagberedningsmaterial. Även relevant doktrin används för att diskutera problematiken djupare. Resultaten tyder på att de repressiva rättsskyddsmöjligheterna vid automatisering jämfört med traditionellt beslutsfattande skiljer sig emellertid inte i teorin. Därmed tryggas det repressiva rättsskyddet även vid automatiserat beslutsfattande genom de etablerade bestämmelserna om bland annat ändringssökande både hos myndigheten och i domstol. Även förbjudandet av maskininlärningsbaserade system inom förvaltningen tryggar dessa rättigheter. Då endast regelbaserade system tillåts inom förvaltningen riskeras inte på samma sätt bland annat rätten till effektiva rättsmedel och proceduren för ändringssökande. Dessutom kan tillräckliga preventiva åtgärder minska på behovet av repressiva åtgärder. Beaktandet och genomförandet av de preventiva aspekterna förenklar både domstolens roll som rättskipningsaktör och enskildas möjligheter att kunna effektivt bestrida och överklaga automatiserade beslut
The Digital Transformation of Finnish SMEs
No full textWe are currently living in the era of digital transformation of enterprises after the coronavirus pandemic. Organizations around the world had to change their business operations after the coronavirus spread to Finland and a strong recommendation for remote working was given by the Finnish Government. Even though digitalization continues to develop, Finnish small and medium-sized enterprises had fallen behind on the digital transformation when compared to the larger companies. The coronavirus pandemic forced businesses working in Finland to the rapid changes due to the recommendation for restricting social distances and other gatherings. This research aims to gain a more comprehensive understanding of the impact of the coronavirus pandemic on small and medium sized enterprises’ digital transformation in Finland.
The thesis was conducted using both quantitative and qualitative methods. Digital transformation was assessing firstly with an anonymous online survey including both scale questions and open questions. The survey received 30 complete and valuable answers by the employees of Finnish SMEs. To gain a deeper understanding of the digital transformation and its aspects, 4 of the respondents of the survey were interviewed. Interviews aimed to dig deeper into the results from the survey.
The results of this research indicate the crucial role of the digital transformation in Finnish SMEs. Digital transformation has had a high impact on companies and certain digital possibilities have integrated into different business areas and operations. Benefits of digital transformation had been acknowledged in different levels, and a return to the old ways of working would be difficult. Still, challenges regarding the lack of digital skills and the dependency of internet connection need to be studied
Roles of Advanced Practice Nurses in the care of older adults in Primary Healthcare in Europe : A Scoping Review
No full textBackground: Advanced Practice Nurses (APNs) are a valuable asset in health care that has emerged to fulfill the shortage of general practitioners and geriatricians in primary healthcare. With extensive skills, APNs can deliver personalized and holistic care to older people. Scarcely any study has explored the role of APNs in caring for older adults within primary healthcare settings in Europe.
Aim: To explore the roles of APNs in the care of older adults in primary healthcare in Europe.
Method: A scoping review methodology utilizing Arksey and O’Malley guidelines was employed in this thesis. An extensive search was conducted in MEDLINE, Academic Search Complete, CINAHL, APA PsycINFO, APA PsycArticles, PubMed, Scient Direct, and Google Scholar. Also, a citation search was considered. The studies that were published in English; between January 2013 and December 2023; and studies conducted in Europe that focused on the roles of advanced practice nurses in the care of older adults in primary health care were included.
Result: Ten studies were identified that answered the research question. The included studies were summarized to answer the research question. The results of this study show that the roles of APNs are: 1) Direct care Provider, 2) Care coordinator and consultant, 3) Patient educator, 4) Case manager, and 5) Non-clinical roles. The APNs' roles in this study harmonize with the competencies of Advanced Practice Nurses as described in the model “The Caring Advanced Practice Nursing model”. This model is used as a theoretical framework for this study.
Conclusion: The roles and responsibilities of APNs are unclear, and the legislation needs to be improved in Europe. The identified role of APNs emphasizes the importance of APNs in providing quality primary healthcare services to older adults. This scoping review has presented a few roles of APNs in primary healthcare for older adults; however, further research is necessary to identify more of these roles. Hopefully, this scoping review will help recognize APN roles and expertise in Finland, where the role is still in its early stages
Sammanflätad erfarenhet : Intra-aktiv läsning av erfarenhetshistorisk forskning i Norden
No full textErfarenhetshistoria är ett forskningsfält som under de senaste årtiondena blivit alltmer framträdande inom historievetenskapen i Norden. Erfarenhetshistoria bottnar i en kritik mot en essentialistisk förståelse av erfarenhet som historisk kategori. I erfarenhetshistorisk forskning ses erfarenhet som en process, som formas i en historisk kontext i ett dynamiskt förhållande mellan aktör och struktur. Inom det erfarenhetshistoriska fältet används erfarenhet som ett teoretiskt-metodologiskt koncept för att studera hur meningssystem formade och formades av människors förståelse av verkligheten. Ett grundantagande i erfarenhetshistorisk forskning är att subjektet är medveten om sin egen subjektivitet och sin kroppsliga tillvaro i världen, och tillskriver sina erfarenheter mening. Erfarenhetshistoria kan därmed förstås som ett fält som producerar kunskap om vad det innebär att erfara som ett mänskligt subjekt i en värld i en kropp.
I avhandlingen studerar jag erfarenhetshistoria ur ett historieteoretiskt perspektiv, vilket innebär att jag intresserar mig för hur kunskap om erfarenhet och det förflutna formas inom det erfarenhetshistoriska fältet. Syftet är att undersöka hur kunskap om erfarenhet produceras i erfarenhetshistorisk forskning i Norden. I avhandlingen förenar jag agentisk realism och fenomenologi i en intra-aktiv läsning av nyutgiven erfarenhetshistorisk forskning. Det innebär att jag läser erfarenhetshistoria som en kunskapspraktik som bygger på sammanflätningar. I min intra-aktiva läsning ser jag subjekt, medvetande, kropp, känsla, diskurs, materia och praktik som sammanflätade komponenter, i stället för separata kategorier. Genom att studera komponenternas mening och funktion besvarar jag avhandlingens övergripande frågeställning om hur erfarenhet som fenomen skapas i erfarenhetshistorisk forskning.
I avhandlingen undersöker jag hur erfarenhetshistorisk forskning skapar gränser för erfarenhet genom olika materiella-diskursiva kunskapspraktiker. I praktikerna ingår forskningens teoretiska-metodologiska orienteringar och konceptualisering av erfarenhet. I avhandlingen framhåller jag att erfarenhetshistorisk forskning producerar kunskap om erfarenhet genom att uppföra gränsdragningar mellan kategorier som liv/död, subjekt/objekt, närhet/avstånd och människa/icke-människa. En central slutsats är att erfarenhet som fenomen skapas genom intra-aktioner mellan forskarsubjekt och historiska subjekt. Jag öppnar därmed för en så kallad onto-epistemologisk förståelse av erfarenhetshistoria, och föreslår att varande och vetande – erfarenhet och kunskap om erfarenhet – är hoptrasslade med varandra. Den här insikten föreslår att det inte finns någon tydlig gräns mellan forskarsubjekt och historiska subjekt, vilket öppnar för en ny förståelse för kunskapspraktiker och deras betydelse för historievetenskaplig forskning
Långtidseffekterna av barndomsepilepsi på incidentellt minne hos åldrande individer
No full textWhile the short-term effects of childhood-onset epilepsy on cognitive functions have been extensively studied, the cognitive trajectory of the affected individuals in late middle age is still relatively unknown. Utilizing data from the TACOE-project, which has mapped the long-term outcome of childhood-onset epilepsy, this study investigated whether childhood-onset epilepsy is connected to abnormal incidental memory deterioration as individuals reach retirement age. The sample consisted of 36 adults with childhood-onset epilepsy (COE) and 39 healthy controls (HC). The participants with COE were categorized as having active epilepsy (PWE-A, n = 8) or remitted epilepsy (PWE-R, n = 28). A baseline assessment, which included tests of incidental and intentional memory, was conducted in 2012, and a follow-up assessment was conducted in 2017. Incidental memory was measured with memo-BNT and intentional memory with the Logical Memory (LM) subtest of the Wechsler Memory Scale-Revised. A mixed-model ANOVA showed a significant interaction between time and group on incidental memory performance. The interaction arose due to the performance of PWE-A worsening over time, while the performance of PWE-R and HC improved over time. There was no significant interaction between time and group on LM. The results indicate that chronic childhood-onset epilepsy can have an adverse effect on incidental memory as individuals reach retirement age. Furthermore, since memo-BNT is sensitive to early signs of Alzheimer´s disease (AD), the results may indicate that PWE-A are exhibiting signs of underlying AD pathology. However, the small sample size may affect the results of the study, which underscores the relevance of future research in this area to corroborate these findings
Human relationship with nature – a meta-analysis of concepts and operationalization
No full textMänniskan förhåller sig till natur och djur på många olika sätt. Förhållandet mellan dessa parter kan studeras genom konceptet biodiversitet och ekosystemtjänster (BES), som inkluderar aspekter såsom interaktionen mellan människa och natur samt vad naturen, ekosystem och dess tjänster bidrar till människan och hennes välmående. Trots de goda framstegen inom studier om detta är det fortfarande en utmaning att operationalisera begrepp och koncept gällande ekosystemtjänster, vilket innebär att omsätta dem i praktiken. Med en kombination av metoder från marinbiologi och samhällsvetenskaper var avhandlingens syfte att studera hur koncept och begrepp,som tangerar människans förhållande till djur, har beskrivits och studerats i vetenskaplig litteratur som sträcker sig över en omfattande bredd av discipliner. I avhandlingen inkluderades en kvalitativ och kvantitativ analys av data om förhållandet i fråga och det visade sig finnas en betydlig variation mellan begrepp, definitioner samt data- och forskningsmetoder i studierna. Resultatet indikerade även att arter och artrikedomen varierade beroende på typ av studie. Det visade sig finnas en tydlig skillnad mellan antalet explicit och implicit definierade begrepp, där de explicit definierade begreppen var väldigt få. De vanligaste omnämnda associationerna var relation/förhållande, attityd, interaktion och kunskap, men associationen relation/förhållande hade inte definierats i någon studie. Det fanns även endast en artikel om marina däggdjur, som hade definierat det omnämnda förhållandet. Studien klarlade att det finns en brist av explicita definitioner, där en utveckling inom detta behövs för utvecklingen av forskningen om människa–djur-förhållandet.Humans relate to nature and animals in many different ways. The relationship between these parties can be studied through the concept of biodiversity and ecosystem services (BES), which includes aspects such as the interaction between human and nature and what nature, ecosystems and their services contribute to humans and their well-being. There has been good progress in this area of science, but despite the progress in operationalizing concepts of ecosystem services, meaning putting them into practice, still remains a challenge. With a combination of methods from marine biology and social sciences, the aim of the thesis was to study how concepts, which relate tohuman–nature relationship, have been described and studied in scientific literature from a variety of disciplines. The thesis included a qualitative and quantitative analysis of the data regarding the relationship, where the result shows a significant variation between concepts, definitions, data collection and research methods in the studies. The results also showed that species and species richness varied depending on the type of study. There was a clear difference between the number of explicitly and implicitly defined concepts, where the explicitly defined concepts were very few. The most frequently mentioned associations were relation/relationship, attitude, interaction and knowledge, but the association relation/relationship had not been defined in any study. There was only one article that had an explicit definition of the mentioned relationship, of those who studied marine mammals. The study clarified that there is a lack of explicit definitions. A development within this can advance research on the human–animal relationship
Nietzsche : Språk, retorik och makt
No full textI avhandlingen undersöks Friedrich Nietzsches syn på språk, retorik och makt i ljuset av hans påstående från lektionsanteckningarna i retorik att ”språk är retorik”. Påståendet kommer från en anteckning hos Nietzsche i samband med hans läsning av Aristoteles definition av retoriken i Retoriken 1.2.1. Enligt Aristoteles är retoriken förmågan (dynamis) att i varje enskilt fall uppfatta det som kan vara övertygande eller övertalande. Att Nietzsche påstår att språk och retorik vore ett och detsamma är en följd av att språket skulle dela essens med retoriken enligt den aristoteliska definitionen. Den delade essensen möjliggörs för Nietzsche genom ett språkkritiskt perspektiv som han hade under hela sin verksamma tid och som han dessutom utvecklade. De tidiga språkkritiska anmärkningarna bär inflytande från Gustav Gerbers teori om att alla ord egentligen är troper. Nietzsche kritiserar ofta den mänskliga godtyckligheten eller falskheten i den språkligt konstruerade världen. Denna kritik utvecklas med tiden genom att han inte endast ser till ord utan snarare fokuserar på hur grammatiken, språkets struktur, formar våra tankar om världen.
Nietzsche tolkar inte begreppet dynamis i paragrafen som förmåga utan kraft, vilket visar på en tendens hos honom att utforska ämnen ur ett maktperspektiv. Avhandlingen lyfter fram hans mönsterbildande tänkande om makt i relation till hans tankar om språk och retorik. Att kraft fungerar som sammanbindande av språk och retorik vittnar även om att Nietzsche stundvis kan vara reduktionistisk. För att nyansera Nietzsches tankar kritiseras denna aspekt vid påståendet att alla ord vore troper. Ett påstående som är problematiskt då de förbiser de uppenbart åtskiljande aspekterna mellan ord och troper.
Nietzsches lektionsanteckningar redogör även kort för Platon och hans relation till retoriken. Platon utmålar Sokrates som stundvis populärretorisk, i synnerhet då Sokrates med hjälp av myter övertygar de han diskuterar med. Myterna som kännetecknas som det retoriska elementet i Platon är även ett starkt retoriskt inslag i Nietzsches egna skrifter. Nietzsche talar både om språkets och retorikens inverkan på människan samtidigt som han nyttjar retorik i sina egna skrifter. Det bildliga språket får ofta företräde hos Nietzsche som ett mera kraftfullt sätt att uttrycka sig på jämfört med abstraktioner.
I avhandlingen görs inga försök till att tillskriva definitiva slutsatser angående vad Nietzsche anser om språk, retorik eller makt. Avhandlingen har försökt att visa på hur dessa ämnen ofta binds samman med hjälp av ett makt- och språkkritiskt-perspektiv hos Nietzsche