National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Hur påverkades kvinnors sysselsättningsgrad av vårdnadsbidragets avskaffande i Sverige? : En kvasiexperimentell studie om vårdnadsbidraget
No full textÅr 2016 upphävde Sverige vårdnadsbidraget efter att det hade varit i bruk i åtta år. Vårdnadsbidraget var ett stöd som utbetalades till föräldrar med barn mellan 1–3 år som inte använde offentligt subventionerad dagvård för barn. Förespråkare av bidraget argumenterade för valfriheten, det vill säga möjligheten för föräldrar att själva välja hur de ville vårda barnet. Kritiker såg vårdnadsbidraget som en kvinnofälla, där mammor är borta från arbetslivet i upp till tre år, vilket har ekonomiska konsekvenser.
Syftet med avhandlingen är att undersöka effekterna av avskaffandet på kvinnors sysselsättningsgrad. Analysen genomfördes med paneldata år 2015–2020 och beaktar alla kommuner i Sverige. I avhandlingen användes difference-in-differences-metoden för att undersöka sysselsättningsgraden innan och efter reformen. Kommunerna valde själva huruvida de ville erbjuda bidraget eller inte, vilket skapar en behandlings- och kontrollgrupp. Avhandlingens forskningsfråga besvarades genom tre olika regressionsmodeller som inkluderar tvåvägsinteraktionstermer, trevägsinteraktionstermer samt fixa effekter.
Enligt resultat hade avskaffandet av vårdnadsbidraget en positiv effekt på kvinnors sysselsättningsgrad i rurala kommuner. Det här stämmer överens med tidigare forskning som visade att även införandet hade en negativ effekt på kvinnors sysselsättningsgrad i rurala kommuner. Studien bidrar till förståelsen av vårdnadsbidragets effekter på sysselsättningsgraden, men besvarar inte frågan om varför urbana, blandade och rurala kommuner påverkades olika
Positive Obligations of the State Towards Irregular Migrants : The Case of Rejected Asylum Seekers in Iceland
No full textIn the summer of 2023, Iceland amended its Foreigners Act in a way which denied rejected asylum seekers the social benefits previously available to them as asylum seekers. Doing so put into question whether Iceland was fulfilling its positive obligations under international human rights treaties as the affected individuals were rendered unable to enjoy their most fundamental human rights. The question is thus what the State is expected to do for irregular migrants staying within their borders per the positive obligations stemming from international human rights agreements. Rejected asylum seekers are a unique subgroup of irregular migrants and an argument can be made that they are particularly vulnerable due to still holding the vulnerabilities of an asylum seeker which the ECtHR considers a vulnerable group in their case-law. As such, rejected asylum seekers deserve particular attention regarding their enjoyment of fundamental rights and the threshold for a violation of certain rights might be lowered. The main issues to be examined are problems related to the inability to access social assistance in the form of shelter and basic amenities. Hence, various articles of human rights treaties which may offer some protection against homelessness and destitution are examined through the doctrinal method of carefully examining scholarly writings, case law, and various documents from international organisations.
Irregular migrants can avail themselves of the protection offered by human rights treaties which protect everyone, as made clear by ordinary textual understanding of the treaties. However, some treaties restrict their protection, making it available only to regularised individuals within the States’ borders. Nevertheless, judicial bodies have made it clear that the interpretation of said treaties cannot result in an individual’s most fundamental rights being violated regardless of the person’s legal status.
The aim of policies which restrict the rights of rejected asylum seekers and other irregular migrants is to make further stay unattractive and to deter other possible asylum seekers from overstaying their welcome. International human rights courts have long accepted that States have the right to control their borders as they see fit. Improving the States’ border control can thus serve as a legitimate aim for restricting non-absolute rights. However, there is a significant lack of evidence that the policies mentioned are bringing about the intended effect of inciting voluntary departures or providing significant deterrence for potential asylum seekers. Therefore, the suitability of the policies mentioned for achieving the legitimate aim is put into question. This leads to the conclusion that by denying rejected asylum seekers the enjoyment of some of their fundamental human rights, Iceland is shown to have violated a few articles of various human rights treaties on the regional level of the European human rights system and the international UN system
Finto AI ja KOKO - Automaattinen kuvailu KOKO-ontologiaa hyödyntäen
No full textEsityksessä kerrotaan Annifista, Finto AI:sta ja automaattisesta sisällönkuvailusta KOKO-ontologiaa hyödyntäen. Esitys oli osa kevään 2024 museoiden Finna-tapaamisen ohjelmaa
Energieffektivitetsdirektivet i EU : Offentlig sektor, företagsgrupper och hushållens roll
No full textDenna avhandling undersöker olika aktörsgruppers ansvar i och med det nya energieffektivitetsdirektivet i EU, med fokus på den offentliga sektorn, företagsgrupper och hushåll. Genom en omfattande litteraturöversikt identifieras de centrala utmaningarna och möjligheterna för dessa aktörer att bidra till EU:s energi- och klimatmål. Undersökningens forskningsdesign är fallstudiedesign och analysen görs med dokument analys som metod. Offentliga sektorn analyseras för sin potential att leda genom exempel och genomföra energieffektivitetsåtgärder i sina byggnader och tjänster. Företagsgrupper undersöks för deras kapacitet att utveckla och implementera innovativa energilösningar, med stöd av energitjänstemarknaden. Hushållens roll bedöms utifrån deras energibeteenden och möjligheter till energibesparing genom individuell mätning och kostnadsfördelning. Resultaten visar att ett nära samarbete mellan offentliga sektorn, företagsgrupper och hushåll är avgörande för att uppnå direktivets mål
Personlighetsvariation hos en invasiv krabba i olika spridningsfaser i Skärgårdshavet
No full textMänniskans aktiviteter leder dagligen till att arter svtransporteras utanför deras naturliga utbredningsområden. Vissa av dessa arter etablerar sig, sprider sig vidare och har negativa konsekvenser för sitt nya habitat. Bekämpning av sådana invasiva arter kan vara svårt då kunskapen om vad som påverkar deras fortsatta spridning och populationstillväxt i det nya habitatet är bristfällig. Enligt teorin om spridningssyndrom förekommer det sådan variation mellan individerna inom en population att vissa av dem har en större sannolikhet att sprida sig vidare. Det kan handla om morfologisk eller fysiologisk variation, eller olikheter i personlighetsdrag och därmed beteende. Personlighetsdrag som kopplats till en ökad tendens för spridning är bland annat aggressivitet, aktivitet, djärvhet och utforskningsbenägenhet. Mitt projekt gick ut på att experimentellt testa om min studieorganism uppvisade personlighet, samt att pröva två olika hypoteser som gäller personlighetens påverkan på individens, och därmed populationens spridningstendens och framgång. Jag förväntade mig att hitta stöd för att arten uppvisar personlighet, och att det finns skillnader mellan så kallade kärnpopulationer som utgörs av väletablerade populationer, och randpopulationer som nyligen spridit sig till sina respektive områden. Enligt teorin borde en hög aktivitetsnivå, utforskningsbenägenhet, djärvhet och aggressivitet främja spridning, och därför torde individerna från randpopulationerna uppvisa mera av dessa drag. Jag förväntade mig också att kunna observera mer variation i personlighetsdragen inom randpopulationerna eftersom något olika beteende gynnas i de olika spridningsfaserna. Jag valde att använda den vitfingrade brackvattenskrabban (Rhithropanopeus harrisii) som modellorganism eftersom den är en invasiv art som snabbt sprider sig i de finska vattnen, och är dessutom lätt att samla in och studera under laboratorieförhållanden. Krabborna samlades in under sommaren 2021 från fyra olika populationer, varav två representerar de äldsta populationerna i Finland och kan således antas vara väletablerade kärnpopulationer, och de två andra representerar randpopulationer som nyligen spridit sig till sina respektive insamlingsområden.
Kärnpopulationerna samplades i Åbotrakten, där krabborna först observerats år 2009, och randpopulationerna i Nystad samt på Åland, där krabborna först påträffats år 2015 respektive 2018. Krabborna samlades med hjälp av fällor, och 20 stycken krabbor valdes från varje population. Deras personlighet testades genom att observera deras beteende under fyra stycken olika akvarieexperiment som upprepades två gånger var. Experimenten utfördes i augusti 2021 på Husö biologiska station på Åland. Personlighetsdragen som undersöktes var aktivitet, utforskningsbenägenhet och djärvhet. Aktivitetsnivån mättes genom att observera hur mycket krabborna rörde på sig inom en utsatt tid, utforskningsbenägenhet genom att mäta tiden det tog krabborna att gå fram till och utforska ett främmande föremål, och djärvhet uppskattades både från krabbornas reaktioner då de utsattes för en predator och från deras beteende då de placerades på rygg. Det sistnämnda testet slopades. Resultaten stödde hypotesen om att krabborna har personlighetsdrag, eftersom mängden aktivitet de uppvisade under testomgångarna korrelerade positivt. Vidare visade resultaten att individerna från randpopulationerna var aktivare än krabborna från kärnpopulationerna, och att det förekom mera variation i mängden aktivitet inom randpopulationerna. Jag upptäckte också en trend som tyder på att krabborna från kärnpopulationerna är mer utforskningsbenägna än krabborna från randpopulationerna, vilket var oförväntat. Jag fann inga skillnader mellan populationstyperna gällande beteende under predationshot eller i mängden variation i antipredatorrespons. De upprepade testsituationerna medförde problemet att krabborna kan ha lärt sig om situationen under första testomgången, och därför betett sig annorlunda under andra omgången, vilket kan förklara varför jag inte såg personlighet i form av konsekvent beteende gentemot föremålet eller under predationshot. Dessutom hade krabborna inför andra omgången levt i fångenskap under en längre tid, vilket kan ha påverkat deras beteende. Trots detta bidrar resultaten med stöd för att den vitfingrade brackvattenskrabban uppvisar personlighet i form av konsistenta beteenden som varierar mellan individerna, och olika personlighetsdrag kunde delvis också kopplas till populationer i olika spridningsfaser och därmed antas ha en koppling till spridning. I framtida studier kunde kopplingen mellan kognitiv kapacitet och personlighetsberoende spridning studeras, och det vore fördelaktig att inkludera en genetisk aspekt för att bättre förstå populationernas ursprung.Anthropogenic activities cause species to be transported outside of their natural range. Once in a new area, the species may continue to disperse and have a detrimental effect on the local ecosystem, and can in such a case be classified as invasive. Due to a lack of knowledge about the reasons causing a species to succeed and disperse locally, it can be difficult to hinder further spread and damage. According to the theory on dispersal syndromes, such interindividual variation exists within species that cause some individuals to be more efficient at dispersing. These differences can be morphological, physiological, or behavioural caused by differences in personality. Personality traits that are frequently associated with increased dispersal tendencies are for example boldness, exploration, activity and aggression. The aim of my study is to experimentally test whether my study organism displays personality that is consistent over time and differs between individuals, and also to test two hypotheses regarding the connection between dispersal tendency and personality. According to the first hypothesis dispersers should display more behaviours associated to the personality traits mentioned above, and thus a population on the dispersal front should contain more individuals with such personality traits compared to populations that are well established at the centre of the range. The other hypothesis states that these dispersing populations should contain more internal variation in personality due to the different requirements of the dispersal stages, and therefore I expect to find a difference in the amount of internal variation between the two types of populations. I chose the Harris mud crab (Rhithropanopeus harrisii) as my study organism as it is classified as an invasive species and is rapidly dispersing along the coast of Finland. Further the crabs are easy to collect and study under laboratory conditions. The crabs were caught from four wild populations, two of which represent well established populations, while the two others live right on the dispersal front. The established populations were sampled in the Turku region, where the first observations
were made in 2009, and the other two populations were sampled in Uusikaupunki and on Åland, where the mud crabs were first found in year 2015 respectively 2018. The crabs were collected during the summer of 2021 using traps, and 20 individuals were chosen from each of the four populations. Their personality was tested by measuring their behaviour during four experiments, each of which was conducted twice. The experiments took place during August 2021 on Husö Biological Station on Åland. The personality traits I studied were activity, exploration, and boldness. Activity level was measured as the amount of time moving during a set time, exploration as the time it took the subject to approach a novel object, and boldness was estimated both from the subject’s reaction during a predator encounter and from their behaviour when placed on their backs. The latter test for boldness was however discarded. The results supported the assumption that the Harris mud crabs show consistent personality, as their performances during the two rounds of the activity level test showed a significant positive correlation. I also discovered a significant difference in activity level and in the amount of internal variation in activity between the two types of populations, as individuals from the populations on the dispersal front were significantly more active and these populations contained more internal variation. I also found a non-significant trend indicating that individuals from the well established populations were more explorative, which was unexpected. I did not find any differences between the population types regarding boldness during predator encounters or in the amount of internal variation in boldness. The repeated test situations both with the novel object and with the predator might have facilitated learning and thus not measured the intended personality dependent behaviour during the second round. By that time the crabs had also been living in captivity for a longer period of time which might have affected their behaviour. The results nevertheless support the assumption that the Harris mud crab displays personality dependent behaviour that is consistent over time and varies between individuals, and some personality traits could also be linked to dispersal tendency. An interesting topic for future studies would be the potential association between cognitive capacity and personality, and thus between cognitive capacity and dispersal. I also believe it would be informative to include a genetic aspect in order to better understand the origin of the populations
Optimering av produktionsschemat för en stansmaskin
No full textOptimering av produktionsschemat för en stansmaskin vid Walki Oy:s fabrik i Jakobstad är av avgörande betydelse för att maximera produktiviteten och minimera kostnaderna vid tillverkningen. I detta arbete presenteras en metod för att optimera produktionsschemat genom användning av matematisk programmering. Två matematiska modeller används för att representera olika delar av produktionsprocessen och dess begränsningar, inklusive maskinens kapacitet, tillgängliga resurser och efterfrågan på olika produkter. Genom att implementera modellerna i Matlab och använda optimeringsalgoritmer, kan det optimala produktionsschemat bestämmas för att maximera produktionen och minimera omställningstider och andra kostnader. Utöver detta så garanteras att en viss lagernivå alltid bibehålls. För att underlätta användningen har även ett verktyg med ett grafiskt användargränssnitt utformats så att produktionsplanering kan ha praktisk nytta av det utförda arbetet
Keratins as mediators of glucose sensing in the pancreas
No full textKeratin (K) Intermediate filament (IF) proteins are epithelial cell cytoskeletal components which provide structural stability and protection in the cell. In the mouse pancreatic β-cells K7, K8 and K18 are the main keratins expressed and glucose-stimulated insulin secretion (GSIS) is the most important functions of β-cells. GSIS starts when the glucose molecules in the blood trigger β-cells to produce and secrete insulin. In mouse β-cells, glucose uptake is mediated by glucose transporter 2 (GLUT2), which is one out of 14 glucose transporters that all transport glucose through facilitated diffusion across cell membranes. GLUT proteins are found in various tissues and cell types in the body.
The aim of the thesis is to investigate GLUT2 relationship with keratins in the pancreatic β-cells and how keratins affect the membrane localization of GLUT2. The aim is to study if the presence or absence of intact keratins affects the localization of GLUT2 in the plasma membrane. Murine Insulinoma 6 (Min6) cells were used to study the relationship of keratins and GLUT2. Min6 cells were transfected with wild type (WT) K8/K18 and with mutated K8/K18 (K18R90C) plasmids. The K18R90C mutation disrupts the formation of keratin filaments, which was used to investigate how GLUT2 localization is affected by the absence of keratin filaments. Stimulated emission depletion (STED) super-resolution microscopy was utilized for detailed images of these cell events in addition to confocal fluorescence microscopy. Additionally, the thesis includes analyzing keratin and GLUT2 relationship in K18 knockout mice pancreatic β-cells tissue samples.
Quantitative digital image analysis showed that K8WT/K18WT expressing MIN6 cells had more membranous GLUT2 localization compared to the cells transfected with the K8WT/K18R90C mutation, which had more cytoplasmic GLUT2. In K18KO tissue samples, absence of K18 does not seem to have a significant impact on GLUT2 localization. In conclusion, the results provide novel observations on the relationship of keratin intermediate filaments with GLUT2. Additionally, a STED imaging protocol was developed for future experiments
Closing Gaps in the Classroom : Education for Students with Barriers to Learning and Social Participation : A Narrative Inquiry of a Special Education Teacher’s Experience in a Finnish City
No full textThe main aim of this thesis was to explore narratively the experience of a special education teacher in Finland. A Narrative Inquiry was implemented as it helped showcase the story in a chronological way whilst maintaining the story of the participant regarding her experiences working as a special education teacher. Following the analysis of the interview transcripts, five factors were detected that affected her outlook and experience: 1) Lack of preparedness and guidance, (2) Need for mentorship, (3) Societal challenges and interpersonal relationships, (4) Having to find own path instead of relying upon existing curriculum / documents, (5) Mystification of special education. The findings of this research suggest the need for further exploration of teachers’ experiences in Finland, specifically special education teachers. The implications of this thesis can inform future policymakers and teacher preparation leaders in considering how inclusive education is presented to teachers and the ways that teachers can be supported in a broader context in Finnish education
”Färjkarikatyrer” : En analys av Erik Viljam Fågelbärjs politiska karikatyrbilder
No full textAnalysobjekt i avhandlingen är politiska karikatyrmålningar som skapats av Erik Viljam Fågelbärj (1901–1961). Han var folkskollärare, tidningsman, bonde, idealist, make och pappa. Han hängav sig orubbat till idéer som socialism och pacifism. Han utövade sin ideologi genom politiskt engagemang, tidningsskriverier och konst. I hans bevarade målningar behandlas frågor om socialism, krig, fred och fascism. Frun Nelly Fågelbärj
sparade hans bilder och texter och var i likhet med honom delaktig i en vänsterpräglad politisk kontext som kallas Munsalaradikalismen.
Munsalaradikalismen var en lokalpolitisk rörelse i kommunen Munsala. Med rötter i en protestkultur som uppstod i form av väckelserörelser på 1800-talet växte sig Munsalaradikalismen stor särskilt under 1930- och 1940-talen. Munsalaradikalismen är i grunden en vänsterrörelse och idéerna som fått utrymme inom den är socialism, pacifism, nykterhet, folkbildning och frikyrklighet.
Utöver Munsala placeras Fågelbärjs karikatyrbilder i en bredare kontext. Fågelbärj och andra anhängare av Munsalaradikalismen levde ingalunda i en bubbla, utan var pålästa och medvetna om händelser och utvecklingar i regionen, i Finland och ute i världen. Därför uppstår det i karikatyrbilderna en kombination av lokalpolitiska berättelser och internationella nyheter så som Tysklands expansioner och upptrappningen till andra världskriget.
Avhandlingen grundar sig i mikrohistorisk teori och utforskar bilderna samt kontexten genom källpluralism och bildanalys. Bildernas tolkningsmöjligheter har presenterats utifrån olika typer av källor som vittnar om Fågelbärj, Munsalaradikalismen, den finlandssvenska vänstern och den internationella socialistiska rörelsen. Tidningstexter, nekrologer, dokumentärfilmer och dikter används för att synliggöra bildernas olika kontexter. Vad som framkommer i analysen är att bilderna skapats i en komplex och mångfacetterad kontext där det lokala, nationella och globala antingen sammanflätas på olika sätt i olika moment. Internationella frågor behandlas utifrån ett perspektiv som präglas både av lokala och globala influenser
“Vad sa du?” : En etnografisk studie om språkbadsklasslärarnas strategier för att locka fram svenskanvändning i årskurs 2 och 5
No full textStudier i språkbadsundervisning har visat att många språkbadselever använder sitt språkbadsspråk främst i klassrummet. Det blir därför viktigt att i klassrummet uppmuntra eleverna till aktiv användning av språket. Syftet med magisteravhandlingen är att ta reda på vilka strategier fyra språkbadsklasslärare använder för att locka fram spontan muntlig användning av svenska i språkbadsklassrum. Enligt syftet har två forskningsfrågor formulerats:
1. Vilka förestrategier använder studiens lärare för att locka fram svenskanvändning?
2. Vilka efterstrategier använder studiens lärare för att locka fram svenskanvändning?
Till förestrategier hör de strategier som läraren använder innan eleven yttrat sig och till efterstrategierna hör de som används efter eleven har yttrat sig. Vi har observerat fyra språkbadsklasslärare, två i årskurs 2 och två i årskurs 5, och kompletterat materialet med intervjuer efter observationerna med samtliga lärare. Vi har analyserat materialet med hjälp av innehållsanalys och i analysen har vi använt Södergårds (2002) och Lyster och Rantas (1997) kategorier av strategier som språkbadsklasslärare i tidigare studier har använt för att locka fram svenskanvändning hos sina elever. Utöver de färdiga kategorierna har vi även skapat egna kategorier utifrån vårt material.
Enligt resultatet använder språkbadsklasslärarna både före- och efterstrategier på ett mångsidigt sätt. Resultatet visar att bland annat olika frågeställningar, uppmaningar till språkanvändning och varierande korrigeringsstrategier används ofta av lärarna. Valet av strategierna beror på elevgruppen. Lärarna anser att det är ytterst viktigt att känna sin grupp bra för att kunna möta elevernas språkliga behov och differentiera kraven för användning av språkbadsspråket i klassrummet. Läraren ska sträva efter en trygg och uppmuntrande atmosfär i klassen eftersom det är en förutsättning för språkinlärning