National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Generativ AI och historieskrivning : ChatGPT, Google Gemini och Bing Copilot som aktörer inom historievetenskapen
No full textUnder de två senaste åren har generativ AI fått mycket uppmärksamhet i och med dess imponerande kunskap och kapacitet. Tillgängligheten till teknik som på ett ögonblick skapar text har dock fört med sig utmaningar i såväl skolor som i den akademiska världen. Lärare är oroliga att elever och studenter fuskar i uppgifter, och inom vetenskapen är man orolig att användningen av generativ AI riskerar forskningens integritet.
Avhandlingens syfte är att granska ChatGPT:s, Google Bards och Bing Copilots aktörskap i en historievetenskaplig kontext. Huvudsakliga frågan som besvaras är på vilket sätt de skriver om historia. Följdfrågor som uppstår är hurdana historiska förförståelser de har och hur de presenterar sina argument. Detta görs genom att experimentera med dem genom att låta dem skriva essäer kring olika områden i historieforskningen. Studien utgår från att tillskriva chattbottarna fullständigt aktörskap för att kunna analysera hur de orienterar sig i en akademisk kontext.
Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten är digital hermeneutik, genom vilket fokus ligger på att förstå hur chattbottarna fungerar för att mer kompetent kunna analysera och tolka texterna de genererar. Dessutom används textanalys för att analysera essäerna chatbottarna genererar och en komparativ metod för att jämföra artificiellt skapta texter med text skriven av en människa.
Slutsatserna är att chattbottarna kan skapa till synes koherenta och trovärdiga historiska essäer, men vid närmare analys finns det flera avgörande brister i deras texter. En avgörande brist gäller referenser och kapaciteten att diskutera med andra texter. Fotnoten är både symboliskt och konkret ett viktigt verktyg för historieforskare, och det faktum att ChatGPT och Google Bard inte kan signalera ursprunget av den information de ger kommer ifrån är en stötesten som hindrar deras aktörskap i en akademisk kontext. Andra brister som identifieras är strukturen i texterna och oförmågan att ta ställning i historiska debatter.
Förutom de konkreta iakttagelserna öppnar essäerna upp större diskussioner om data och semantisk förståelse. Avhandlingen berör också diskussionen om hur man som student eller forskare ska förhålla sig till artificiella agenter och betonar exempelvis vikten av ökad digital kompetens
Utvecklingen av revision inför AI-revolutionen : en studie om hur artificiell intelligens påverkar revisionsyrket
No full textFramkomsten av avancerade AI-modeller, vilket symboliseras av innovationer som ChatGPT, markerar en avgörande tidpunkt för den fjärde industriella revolutionen. I kölvattnet av denna utvecklingsbana har integrationen av artificiell intelligens (AI) framkallat förändringar inom olika branscher, och revisionsyrket står i spetsen för detta paradigmskifte.
Syftet med denna avhandling är att utforska vad AI medför för revision. Avhandlingen ställer en forskningsfråga: Vad har implementeringen av artificiell intelligens haft för effekt för revisionsyrket och dess arbetsmetoder? Studien fördjupar sig i konsekvenserna av AI för traditionella arbetsmetoder inom revisionsprocessen. Genom empiriska bevis och praktiska insikter belyser avhandlingen hur AI-tekniker omformar och lämpar sig för revisionsuppgifter i enlighet med Task-Technology (TTF) teori, och vilken effekt implementering av AI har för revisionsyrket. Syftet undersöktes genom en kvalitativ studie i Big 4-revisionsbyråer. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer med sju nyckelpersoner från alla de fyra största revisionsnätverken i världen.
Trots att den AI-teknologi som blivit implementerad i Big 4-revisionsbyråer fortfarande är i ett tidigt skede, tyder resultaten på att AI leder till både effektivitets- och kvalitetsnyttor inom revisionsyrket, och att en förskjutning i revisionsrollen håller på att ske. Revisionsrollen skiftar från repetitiva och regelbaserade uppgifter till mer komplexa uppgifter som kräver subjektivt, mänskligt omdöme
Hur tar känslor av bluffsyndromet uttryck hos managementkonsulter? : Fyra samtal med managementkonsulter om känslor av bluffsyndromet
No full textDet här är en avhandling om hur känslor av självtvivel skildras i en känslokall och resultatdriven omgivning. I en omgivning där det är en styrka att inte visa känslor och att alltid sträva till att vara bättre. Detta är en avhandling om bluffsyndromet, känslor och managementkonsulter.
Konsultbranschen är fylld av kompetenta och högutbildade individer, men hur reflekterar dessa individer kring sina egna prestationer och den press som arbetet medför? Bluffsyndromet är starkt bundet till högpresterande individer som inte uppskattar sin egen kompetens. Utifrån detta formuleras studiens forskningsfråga och huvudsyfte: Hur tar känslor av bluffsyndromet uttryck hos managementkonsulter?
I avhandlingen svarar jag på studiens forskningsfråga och syfte genom det empiriska materialet som jag samlat in från fyra samtal med managementkonsulter. I samtalen har jag tillämpat fri associationsmetoden som innebär att konsulterna reflekterar kring sina känslor i arbetslivet fritt, utan att vara bundna till intervjufrågor. Utgående från den teoretiska referensramen framställer jag en analys där faktorer som orsakar bluffsyndromet ligger i fokus. I denna analys har jag tillämpat en tematik som innebär inre prestationspress, yttre prestationspress och konsultbranschen.
Studien bidrar till en djupgående förståelse om hur känslor av bluffsyndromet skildras i arbetet som managementkonsult och därmed vill jag med denna avhandling bidra till en diskussion om konsultbranschens dolda sida
Språkmedvetenhet hos lärare inom småbarnspedagogik : En studie av personalens arbete med barn med svenska som andraspråk
No full textDet finns allt fler flerspråkiga barn som deltar i småbarnspedagogiken. För att stöda barn som har svenska som andraspråk behöver lärare inom småbarnspedagogik arbeta språkmedvetet för att stöda inlärningen av verksamhetsspråket. Avhandlingens syfte är att undersöka hur lärare inom småbarnspedagogik arbetar språkmedvetet när de har barn i gruppen som har svenska som andra språk. Följande frågor ligger som grund för studien:
1. Hur beskriver lärare inom småbarnspedagogik språkmedvetet arbete och flerspråkighet?
2. Hur jobbar lärare inom småbarnspedagogik språkmedvetet med barn som har svenska som andraspråk?
3. I vilka situationer framkommer det språkmedvetna arbetet som lärare inom småbarnspedagoik gör?
Studien är en kvalitativ studie med intervjuer och observation som datainsamlingsmetod.
Respondenterna i studien var fem lärare inom småbarnspedagogik samt en sakkunnig inom språkmedvetet arbete inom småbarnspedagogiken. Alla lärare inom småbarnspedagogik observerades också vilket resulterade i tre observationer när några lärare jobbade i samma barngrupp. I analysen av resultatet kunde jag urskilja olika reultatkategorier för forskningsfrågorna.
Resultatet av min studie är att ett språkmedvetet arbetssätt syns i barngrupperna om än i olika utsträckning. Majoriteten av respondenterna anser att ett språkmedvetet arbete är en del av den kvalitativa småbarnspedagoiken och är således inbakad i verksamheten och inget som görs extra i grupperna. Den sakkunniga betonade att det finns ett språkmedvetet arbetssätt ute i grupperna men med variation för hur det används samt att det kunde förverkligas på ett mera frekvent sätt. Det språkmedvetna arbetet syns mest i verksamheten genom bildstöd och tydliggörande pedagogik samt lärarnas aktiva deltagande i smågruppsarbetet där de bland annat passivt kan korrigera språket samt vara en god språklig förebild.
Flerspråkighet i barngrupperna ser lärarna som positivt och något som kan vara en utmaning. Utmaningar som lärarna inom småbarnspedagoik ser med flerspråkighet och ett språkmedvetet arbete är om barnet och lärarna inte alls har ett gemensamt språk samt att lärarna behöver tid få tid till att planera verksamheten så att innehållet är genomtänkt ur ett språkmedvetet perspektiv. Det positiva med flerspråkighet ser lärarna att det ger barnen i gruppen ett större perspektiv på samhället och förståelse för olikheter
Biblioterapi : En översikt och dess tillämpning på bibliotek
No full textSyftet med den här pro gradu-avhandlingen är att beskriva vad biblioterapi är, att ta reda på hurdan biblioterapeutisk verksamhet som redan finns, samt undersöka om någon typ av biblioterapeutisk verksamhet kunde ordnas i det allmänna biblioteket Kimito bibliotek. Följande forskningsfrågor har ställts: Vad är biblioterapi? Hur definieras biblioterapi? Hurdan biblioterapeutisk verksamhet finns det och vad finns det för närliggande verksamhet till biblioterapin? Hurdan biblioterapeutisk verksamhet kunde ordnas vid Kimito bibliotek? Hur kan biblioteken bidra till ett bättre mentalt välbefinnande?
En explorativ undersökning har utförts för att besvara forskningsfrågorna och avhandlingen kan huvudsakligen klassas som en litteraturöversikt. Informationssökningsprocessen kan liknas vid Marcia J. Bates (1989) berrypicking-modell. För avhandlingen har Katarina Båth och Päivi Kosonen intervjuats. Som grund för avhandlingen finns förutom litteratur och de två nämnda intervjuerna också material från en informationskurs om biblioterapi och andra föreläsningstillfällen samt övrig personlig kommunikation.
Biblioterapi är ett paraplybegrepp som är svårt att definiera och alltid behöver definieras i sitt sammanhang. Det finns olika åsikter om vad som kan räknas som biblioterapi. Det övergripande målet med biblioterapi är dock att förbättra välbefinnandet med hjälp av litteratur. I Sverige används benämningen biblioterapi medan man i Finland använder begreppet litteraturterapi (på finska kirjallisuusterapia) för att inkludera även skrivande och all sorts litteratur i verksamheten. Det finns många olika typer av biblioterapi och även flera typer av verksamhet som inte räknas som biblioterapi men som är så pass lika att de ofta omnämns i samma källor som biblioterapin. Till dem hör t.ex. kreativt skrivande, böcker på recept, Shared reading och ordkonst. I teoridelen inkluderas också biblioterapins historia medan kapitlet Biblioterapi i praktiken omfattar saker som man behöver tänka på om man ordnar biblioterapeutisk verksamhet: målgrupp, val av litteratur, praktiska arrangemang, ledarens egenskaper och utbildning.
Verksamhet som redan ordnas är t.ex. läsecirklar, både biblioterapeutiska och vanliga, Shared reading-grupper, litteraturterapigrupper med fokus på skrivande och ordkonst för barn. Med en vid syn på biblioterapi kan också sägas att vanligt biblioteksarbete, som att t.ex. rekommendera böcker, kan räknas som biblioterapi.
Mental hälsa och läsfrämjande arbete är två ämnen som båda är aktuella och som sammanförs av biblioterapin. Många lider av mental ohälsa och biblioteken kunde stöda samhället genom att erbjuda verksamhet som kan verka förebyggande mot psykiska besvär och även vara stöd under behandling för psykisk sjukdom. Shared reading och ordkonst kunde lämpa sig som verksamheter vid Kimito bibliotek om ledare med lämplig utbildning finns att tillgå. Liknande verksamhet har ordnats med framgång vid andra bibliotek
The Russian-Ukrainian war : A political discourse analysis of causes and reasons
No full textDen 24.2.2022 anföll Ryssland Ukraina med fullskaliga militära medel. Kriget har sett hundratusentals döda och ännu fler sårade vars liv har förändrats för evigt. Ännu 14.5.2024 finns ingen fred i sikte utan Ryssland och Ukraina håller fast vid sina mål. Det finns decennier där veckor händer och det finns veckor där decennier händer. Kriget i Ukraina är av det senare slaget. Kriget har gjort slut på en tidsperiod av fred och ekonomisk tillväxt som trotts fortsätta sedan Sovjetunionens upplösning 1991. En värld som av många en gång trots avslutandes historien som tidigare skådats och påbörjandes något nytt.
Så skulle dock inte bli; världen är inte längre densamma. Kriget har medfört en förändring av säkerhetsläget runt om i världen, ställandes ett bevarandet av status quo mot en förändring av status quo. Ukraina har glidit bort från det historiskt uppfattade ryska kulturella rummet och in i det västerländska. Endast krigets slut avgör om framtiden också så kommer att förbli eller ifall det rysk-ukrainska kriget är en fortsättning på Ukrainas öde under det ukrainska självständighetskriget 1917–1921. Även om historien inte upprepar sig, iakttas flera likheter. För Ukrainas framtid är ännu ingenting fastställt.
I denna avhandling analyseras de pro-ryska och pro-ukrainska diskurser som uppstått i samband med och efter krigets utbrott. Politisk analys av diskurser används som teori i analysen av den ryska såväl som den ukrainska retoriken och propagandan. Utifrån den politiska analysen av diskurserna formas generella diskurser utifrån den uttalade retorik och den tysthävdade position som kan iakttas genom analytiska resonemang och annan forskningslitteratur. Dessa pro-ryska och pro-urkainska diskurser ställs upp i tabeller i slutet av varje kapitel och jämförs via traditionell komparativ analysmetod. Forskningsfrågorna är vad som bidragit till kriget i Ukraina där orsaker och skäl undersöks. Teman är det ryska derzhavnost, Nato-utvidgningen, Ukrainas kulturella bortvändning från Ryssland och ingång i den västerländska sfären, klimatförändringen och övergången till grön energi, hbtqi+ och försvar av traditionella värderingar, med mera.
Som forskningsmaterial används tidningar och medieartiklar i konstrueringen av de diskurser som framträder på mikro och makronivå, beroende på om det är enskilda journalisters uttalanden eller rapporter av mer framträdande aktörer som Putin och Zelenskyj. Dock används även regeringssidor, essäer, bloggar och annat material.
I analysen har ett flertal resultat uppdagats. Inom den pro-ryska diskursen betonas Ukraina som en artificiell konstruktion och ukrainare som ryssar utan någon egen nationell identitet. Den pro-ukrainska diskursen hävdar Ukraina som ett suveränt land med rätt att besluta om sin egen framtid och ukrainare som en självständig nationell identitet. I analysen ställs diskurserna mot varandra i fastställandet av likheter och skillnader. Det tas dock inte ställning annat än i analyssyfte, utan all form av dömande lämnas i läsarens händer.On the 24th of February 2022, Russia attacked Ukraine with full-scale military means. The war has seen hundreds of thousands dead and even more wounded whose lives have been changed forever. The master's thesis analyzes the pro-Russian and pro-Ukrainian discourses that arose in connection with and after the outbreak of the war. Political discourse analysis is used as a theory in the analysis of Russian as well as Ukrainian rhetoric and propaganda. Based on the political analysis of the discourses, general discourses are formed based on the stated rhetoric and the tacitly asserted position that can be observed through analytical reasoning and other research literature. These pro-Russian and pro-Urkainian discourses are tabulated at the end of each chapter and compared via traditional comparative analysis method. The research questions are what contributed to the war in Ukraine where causes and reasons are investigated. Topics include Russian derzhavnost, NATO expansion, Ukraine's cultural turn away from Russia and entry into the Western sphere, climate change and the transition to green energy, lgbtqi+ and defense of traditional values, and more. As research material, newspapers and media articles are used in the construction of the discourses that appear at the micro and macro level, depending on whether they are the statements of individual journalists or reports of more prominent actors such as Putin and Zelensky. In addition, government pages, essays, blogs and other material are also used.Venäjä hyökkäsi Ukrainaa vastaan 24. helmikuuta 2022 täysimittaisilla sotilaallisilla keinoilla. Sodassa on kuollut satoja tuhansia ja vielä enemmän haavoittuneita, joiden elämä on muuttunut pysyvästi. Pro gradu -työssä analysoidaan sodan syttymisen yhteydessä ja sen jälkeen syntyneitä venäläis- ja ukraina-mielisiä diskursseja. Poliittista diskurssianalyysiä käytetään teoriana venäläisen ja ukrainalaisen retoriikan ja propagandan analysoinnissa. Diskurssien poliittisen analyysin pohjalta muodostetaan yleisdiskursseja, jotka perustuvat esitettyyn retoriikkaan ja hiljaisesti esitettyyn kantaan, joka on havaittavissa analyyttisen päättelyn ja muun tutkimuskirjallisuuden kautta. Nämä venäläis- ja urkainalaismieliset diskurssit on taulukoitu kunkin luvun lopussa ja niitä verrataan perinteisellä vertailevalla analyysimenetelmällä. Tutkimuskysymykset ovat mikä vaikutti Ukrainan sodan syihin ja syihin. Aiheina ovat Venäjän derzhavnost, Naton laajeneminen, Ukrainan kulttuurinen kääntyminen Venäjästä ja länsimaiselle alueelle, ilmastonmuutos ja siirtyminen vihreään energiaan, lgbtqi+ ja perinteisten arvojen puolustaminen ja paljon muuta. Tutkimusmateriaalina sanomalehtiä ja mediaartikkeleita käytetään mikro- ja makrotasolla esiintyvien diskurssien rakentamisessa riippuen siitä, ovatko ne yksittäisten toimittajien lausuntoja vai näkyvämpien toimijoiden, kuten Putinin ja Zelenskin, raportteja. Lisäksi käytetään hallituksen sivuja, esseitä, blogeja ja muuta materiaalia
Advancing Sustainable Nordic Region : a comparative analysis of climate change policy implementation in Turku and Gothenburg towards net zero
No full textPurpose:
My study aims to compare Turku's and Gothenburg's climate policies and governance structure in their effort to attain net zero goals. Additionally, the study seeks to identify and highlight their differences and similarities. The findings of this research will not only contribute to the academic discourse on urban climate policies but provide practical insights that can help advance sustainability and determine the most efficient approaches to achieving net-zero emissions in the Nordic region and worldwide.
Theory:
To answer my research questions, I used an analytical approach combining the Multi-level governance theory with the framework developed by Nguyen et al, designed to examine urban climate policy. Multi-level governance theory is used for the analysis of the governance structure of the two cities while Nguyen et al. (2018), is used to analyse the climate police aspect of the research questions.
Method:
I used document analysis, a qualitative research technique, to examine the climate policy and governance structure in Turku and Gothenburg. Primarily, I examined the Turku Climate Plan 2029 and the Gothenburg Environment and Climate Programme 2021-2030.
Results:
The findings demonstrate that both cities' climate governance structures had robust local governance control over climate activities, characterised by autonomy and voluntary climate action. Both cities have aligned their policies with national and international frameworks. Furthermore, my research on climate policy reveals that both cities have committed to long-term climate goals, leading to periodic policy adjustments through continuous monitoring and evaluation. More importantly, the variety of tools and levers available, from planning and management tools to regulations and incentives, ensures that the commitment of the two cities goes beyond just planning into actual implementation that drives sustainability. Thus, I could conclude that the findings indicate that the climate policy and government structure of the two cities are more similar than different
Barnlitteraturens krigsbarn : En Traumateoretisk studie av Nalleresan, Ekorrögon och Systern från Havet
No full textDen här avhandlingen undersöker hur krigsbarnstrauma konstrueras och skildras i nordisk barnlitteratur. Verken som analyseras är Nalleresan av Solveig von Schoultz och Tove Jansson, Ekorrögon av Veronica Leo och Systern från havet av Ulf Stark och Stina Wirsén. Verken kom ut år 1944 (Nalleresan), 1990 (Ekorrögon) och 2015 (Systern från havet). Jag har medvetet valt verk som är utgivna under olika tidsperioder för att få en bredare uppfattning gällande hur krigsbarn och de traumatiska händelser de utsätts för beskrivs.
Syftet är att analysera verkens handling och illustrationer för att hitta smärtpunkter som kan anses vara traumatiska. Avhandlingens frågeställningar rör hur samtliga barnprotagonister utsätts för smärtsamma erfarenheter av hemlöshet (Relph), som innebär känslan av att ha förlorat eller sakna en trygg punkt i tillvaron, och andrafiering (Said) som relaterar till känslan av att inte höra till eller passa in. Jag placerar de tre verken i en kontext av krigsbarnslitteratur (Knutila & Levola, Virtala) och analyseras utifrån relevant traumateori (Sigmund Freud, Cathy Caruth) och barnlitteraturforskning om krigsbarnslitteratur och de analyserade verken med särskild hänsyn till berättarmönster och karaktärsskildring (Maria Nikolajeva, Ulf Boëthius, Åsa Warnqvist). Jag har två analyskapitel med betoning på trauma och smärta samt andrafiering och hemlöshet. Jag har valt dessa avstamp på basis av de tecken på traumatiska smärtpunkter jag hittade i berättelserna.
Avhandlingens slutsats är att samtliga protagonister utsätts för sådant som kan tolkas som traumatiskt och att det är just smärta, andrafiering och hemlöshet som är återkommande fenomen i samtliga berättelser. Händelserna har likheter med det trauma verkliga krigsbarn enligt forskning i många fall utsattes för