National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Junaliikenteen vakioaikataulujärjestelmän suunnitteluperusteet ja soveltaminen Etelä-Suomessa
No full textUutisrysä: ELY-keskus | Järvi-Suomen kalatalouspalvelut | Kalatalousyksikön tiedotuslehti 1/2024
No full textInternational environmental displacement : could soft law fill the legal protection void?
No full textSince records began, 174 years ago, 2023 registered the warmest temperatures, inaugurating what the Secretary General of the United Nations (UN), António Guterres, has called “the era of global boiling”. The UN estimates that by 2050, 200 million individuals will be displaced due to environmental degradation and disasters. Experts also argue that human displacement linked to large development projects and natural disasters occurs five to ten times more often than conflict-related displacement. The referred displacement is already a reality, and these figures demonstrate that it is imperative that the international community quickly and effectively mobilise to protect the rights of environmentally displaced persons (EDPs).
International Law, however, lacks instruments and a consensus on how and under the scope of which legislation EDPs are/should be protected, creating what doctrine has been defining as a “legal protection void”. Analysing the existing international norms, it is possible to infer that those who find themselves in the most severe legal void, not being protected by the Refugee Convention and Protocol nor for instruments concerning internally displaced persons, are the ones who are displaced due to climate change and environmental degradation and cross international borders. There are two kinds of solutions that the international community can pursue to fill this void: hard law initiatives, based on legally binding norms, or soft law initiatives, the norms, principles and procedures that are outside the formal sources of international law and that cannot create legally enforceable rights and obligations.
In this sense, this work aims to assess to what extent soft law initiatives are an adequate and feasible solution to fill the legal void related to the protection of EDPs who cross international borders and what would be the advantages and disadvantages of this approach. To accomplish this goal, it analyses the benefits and downsides of hard law solutions to the issue, following with assessments on how soft law has been contributing to international human rights law, international environmental law and to the international climate change regime
From optimism to pessimism. : A historiographical perspective on Africa 1960–1980
No full textArvet av kolonialismen kan idag ses på den afrikanska kontinenten på ett flertal sätt. Kronisk underutveckling och ojämlikhet mellan sociala klasserna, ekonomiskt stöd från västerländerna som kväver ut lokala industrier och västerländska företag som utnyttjar råvaror från de afrikanska länderna samt deras befolkningen för att få billig arbetskraft. Dessa få exempel är bara toppen på isberget för de följder som det koloniala arvet lämnat efter sig på den afrikanska kontinenten. För att förstå hur man kommit till dagens läge måste man först förstå de processer som den afrikanska kontinenten gått igenom för att få en helhetsbild på den historiska utvecklingen. Ekonomiskt, politiskt och socialt tryck från utomstående länder och företag kom att forma de nyligen självständiga länderna på den afrikanska kontinenten, från deras politiska inriktning till ekonomiska system. Detta fenomen kom senare att beskrivas som neokolonialism. Skillnader mellan de olika afrikanska länder kom också fram under denna tidsperiod. Hur dessa länder hanterade det ekonomiska, politiska och i vissa fall militära trycket från utomstående länder kom att forma hur utvecklingen i dessa länder såg ut. Denna utveckling är det som historiker strävar efter att förklara och med hjälp av för klarningarna förstå den afrikanska postkoloniala historien. Metoden som används i avhandlingen är en kvalitativ komparativ metod av fyra olika verk som analyserar tidsperioden mellan 1960 – 1980 - talet. Avhandlingen är en historiografisk analys med en komparativ metod för att jämföra de olika verken med varandra. Verken som används i avhandlingen är Miachel Crowders Colonial West Africa: Collected essays och Walter Rodneys How Europé underdeveloped Africa. Dessa två verken är skrivna av individuella författare medan de två följande verken som också används i analysen är samlingsverk skrivna av ett flertal författare, verken är följande: The Cambridge history of Africa. Vol. 8, From c. 1940 to c. 1975 och General history of Africa. 8, Africa since 1935. Avhandlingen består av tre tema kapitel var verken analyseras mot varandra för att förstå hur man såg på Afrikas historia under tidsperioden 1960 – 1980 - talet. Temakapitlen är följande 1) underutveckling, 2) det kapitalistiska systemet och 3) neokolonialism. Hur de tre teman påverkade den afrikanska kontinenten och hur de utvalda verken ser på dessa teman är en central del i denna avhandling. Genom analysen av temakapitlen kommer man fram till hur den afrikanska historieskrivningen förändrades från en mera positiv syn på de afrikanska staternas självständighet till en mera pessimistisk syn. Förändringen kunde ses klart i Rodneys verk i exempelvis teorierna om underutveckling som syftar starkt till att de afrikanska länderna inte var i kontroll över deras egen framtid. Crowders verk analyserar den franska statens försök att upprätthålla kolonierna i ett läge mellan kolonialism och självständighet, som ledde till minskandet av självbestämmande i de forna franska kolonierna i väst Afrika
Världsfestivalen – en avhandling om de finländska högskolestuderandenas deltagande i X. Weltfestspiele für Jugend und Studenten
No full textI denna avhandling undersöks de finländska högskolestuderandenas deltagande i X. Weltfestspiele für Jugend und Studenten: före, under och efter. År 1973 ordnades en internationell ungdoms- och studentfestival i Östberlin, DDR. 800 finländska studenter och ungdomar deltog i X. Weltfestspiele für Jugend und Studenten. Det finländska deltagandet organiserades av Finlands Studentkårers Förbund tillsammans med de sovjetanknutna organisationerna International Union of Students och Demokratisk Ungdoms Världsfederationen. De finländska studenttidningarna Ylioppilaslehti, Åbo Studentblad och Studentbladet bedrev en entusiastisk kampanj för världsfestivalen, och hyllade det östtyska utbildningsystemet. Världsfestivalen var framgångsrik och för de finländska högskolestuderandena i Åbo och Helsingfors förbättrade den deras inställningar till DDR. En högljudd minoritet kritiserade festivaldeltagandet och denna polemik belyser högskolornas politisering under tidigt 1970-tal. Studentradikalismen från år 1968 är en av förklarningarna till det ideologiöverskridande massdeltagandet i världsfestivalen. År 1973 var en säregen tid av pro-sovjetiska attityder, motstånd mot EEG och internationell solidaritet med Chile och Vietnam
Leder en mer könsdiversifierad styrelse till bättre hållbarhet? : En kvantitativ studie om sambandet mellan ESG-betyg och kvinnliga styrelseledamöter i finska börsbolag
No full textHållbarhet är ett ämne som diskuteras aktivt i dagens samhälle, inte minst i och med att det uppkommer nya regleringar och initiativ på hur både företag och samhället i allmänhet ska uppnå hållbarhet. Företag ska inte endast gynna sina aktieägare, utan behöver också ta ställning till övriga intressenter för att uppfattas som legitima aktörer i samhället. Trots att jämställdhetsarbetet har kommit långt i Finland finns det fortfarande ett gap gällande kvinnornas representation i börsbolagsstyrelser. Eftersom det finns studier på att kvinnor har vissa egenskaper som säger att de bryr sig mera om sin omgivning än män, finns det också anledning att tro att kvinnliga styrelsemedlemmar kan förbättra företags hållbarhetsarbete. För att mäta hur hållbara företag är har ESG-betyget blivit ett viktigt mått.
Syftet med denna avhandling är att studera om det finns ett samband mellan hur hållbara finska börsbolag är och hur stor den kvinnliga representationen i styrelsen är. Studien utförs genom en kvantitativ metod där vi använder OLS-regressioner för att studera detta samband. Som data används finska börsbolag, dels från år 2020, dels från år 2021, där vi analyserar om styrelsens sammansättning har en inverkan på företagens ESG-betyg. Dessutom undersöker vi också om det finns en kritisk mängd kvinnor som behövs i styrelser för att de ska kunna påverka hållbarhetsarbetet. Förutom styrelsens sammansättning kontrollerar vi även för andra faktorer som kan ha en inverkan på ESG-betyget.
Vårt resultat tyder på att det inte finns något signifikant samband mellan varken procentandelen kvinnor i styrelsen eller en kritisk mängd kvinnor i styrelsen och företagens ESG-betyg. Däremot finns det positiva signifikanta samband mellan styrelsens storlek och företagets storlek med ESGbetyget. Även branschen som företagen är verksamma inom påverkar ESG-betyget. Våra slutsatser är att det i vår studie inte finns något samband mellan kvinnliga styrelsemedlemmar och ESGbetyget men att vår begränsade data också kan ha en inverkan på detta. Eftersom de bolag som är verksamma inom EU kommer att påverkas av direktivet gällande könsbalanserade styrelser och CSRD vore det intressant att i framtida studier undersöka effekterna som dessa direktiv har på styrelsers könsdiversitet och ESG-betyg
En jämförande intervjustudie om klasslärares syn på språkmedveten undervisning och sätt att arbeta språkmedvetet i reguljär undervisning och språkbadsundervisning
No full textSyftet med avhandlingen är att undersöka likheter och skillnader i synen på språkmedveten undervisning, språkmedvetna arbetssätt samt kollegialt stöd i språkmedvetet arbete i skolan mellan klasslärare i reguljär undervisning och språkbadsundervisning. Forskningsfrågorna i denna studie är:
1. Hurdana likheter och skillnader förekommer det i synen på språkmedveten undervisning mellan klasslärare i reguljär undervisning och språkbadsundervisning?
2. Hurdana språkmedvetna arbetssätt använder lärare i sin undervisning?
3. Hurdant kollegialt stöd får lärare i fråga om språkmedveten undervisning och språkmedvetna arbetssätt?
Datamaterialet består av sju semistrukturerade intervjuer med tre klasslärare i reguljär undervisning och fyra klasslärare i språkbadsundervisning i tre olika skolor. I denna studie har en fenomenografisk forskningsansats använts för att kunna jämföra de två lärargruppernas uppfattningar om språkmedvetenhet i skolan.
Studien visar att klasslärare i både reguljär undervisning och språkbadsundervisning ser ett värde i språkmedveten undervisning men med olika betoningar. För klasslärare i reguljär undervisning handlar språkmedvetenhet främst om att stödja elever vars modersmål inte är det samma som undervisningsspråket. Klasslärare i språkbad fokuserar på att integrera språket i all undervisning för att främja lärande av språkbadsspråket och betonar en aktiv användning av språkbadsspråket. Båda lärargrupperna nämner att de planerar språkliga mål för undervisningen vilka huvudsakligen fokuserar på centrala begrepp i olika läroämnen. Klasslärare i både reguljär undervisning och språkbadsundervisning lyfter fram vikten av att använda skolans undervisningsspråk i undervisningssituationer. Klasslärare i reguljär undervisning beskriver dock flera olika sätt med hjälp av vilka de tar hänsyn till och inkluderar elevernas olika språk i undervisningen medan klasslärare i språkbadsundervisning starkt poängterar vikten av att använda språkbadsspråket i undervisningen vilket stämmer överens med språkbadsprogrammets principer.
Klasslärarna beskriver olika språkmedvetna arbetssätt som de använder i sin undervisning och som i min analys kunde delas in i följande kategorier: förklaring och visualisering, elevers språkkunskaper som resurs, lek och spel, egen språkanvändning, grupparbete, frågor, en positiv och tillåtande lärmiljö samt anpassning av undervisningsmaterial. Att analysen resulterade i åtta olika kategorier av språkmedvetna arbetssätt visar hur mångsidigt klasslärarna arbetar med språkmedvetenhet.
För kollegialt samarbete i fråga om språkmedveten undervisning uppgav klasslärarna att samarbetet omfattar samarbete med lärare från parallellklasser, hela skolan eller kollegor från andra skolor, universitet och lärarstuderande. Planering av språkmedveten undervisning gjordes ändå mest tillsammans med läraren i parallellklassen. Informanter från båda lärargrupperna berättar om att hela skolan samarbetar men inget specifikt samarbete i fråga om språkmedveten undervisning kunde identifieras. I lärarnas svar kommer det fram hur samarbetet i skolan i fråga om språkmedveten undervisning kan vara oklart eller att det inte specifikt finns i skolorna
Sexuellt tillmötesgående i etablerade relationer i ett finskt populationsbaserat sampel : anknytningsstil och upplevda konsekvenser
No full textSexual compliance, defined as consenting to undesired sexual activity, is a prevalent phenomenon within intimate relationships. Research indicates that sexual compliance is associated with both positive and negative perceived consequences. The current study aimed to explore the associations between attachment style and the frequency and perceived consequences of sexual compliance. The present study used a population-based dataset, consisting of survey responses from 814 Finnish adults aged 18–51 who were in a committed relationship and had complied at least once with their current partner. Analyses were conducted with independent samples t-tests, Pearson’s two-tailed correlations, and multiple linear regressions with two interaction terms. Results revealed that more attachment anxiety and avoidance were associated with more negative perceived consequences of sexual compliance. Lower levels of attachment avoidance were associated with more positive perceived consequences of sexual compliance. The interaction effects were non-significant, indicating no significant gender difference in how attachment style is associated with the frequency or perceived consequences of sexual compliance. No significant association between attachment style and compliance frequency was found. The models explained moderate proportions of the variability (12.6% and 13.2%), which means that the findings could be clinically relevant as a part of discussion material used when working with desire discrepancy. Future research should investigate whether the fact that insecure attachment relates to a more negative view of sex, in general, could explain the more reported negative perceived consequences or if insecure attachment is specifically linked to experiencing more negative consequences of sexual compliance.Sexuell tillmötesgående, definierat som att med samtycke delta i oönskad sexuell aktivitet, är ett vanligt förekommande fenomen inom intima relationer. Tidigare forskning indikerar att sexuellt tillmötesgående är förknippat med både positivt och negativt upplevda konsekvenser. Syftet med studien var att undersöka associationerna mellan anknytningsstil och frekvensen av sexuellt tillmötesgående samt de upplevda konsekvenserna av sexuellt tillmötesgående. Studien använde ett populationsbaserat sampel med enkätsvar från 814 finländska vuxna i åldrarna 18–51, som var i en etablerad relation och hade varit sexuellt tillmötesgående åtminstone en gång med sin nuvarande partner. Analyser genomfördes med oberoende t-test, Pearsons tvåvägskorrelationer och multipla linjära regressioner med två interaktionstermer. Resultaten visade att mer anknytningsångest och -undvikande var förknippat med mer negativt upplevda konsekvenser av sexuellt tillmötesgående. Lägre nivåer av anknytningsundvikande var förknippat med mer positivt upplevda konsekvenser av sexuellt tillmötesgående. Interaktionseffekterna var icke-signifikanta, vilket tyder på att det inte finns någon signifikant könsskillnad i hur anknytningsstil är förknippad med frekvensen eller de upplevda konsekvenserna av sexuellt tillmötesgående. Det fanns ingen signifikant association mellan anknytningsstil och frekvens av sexuellt tillmötesgående. Modellerna förklarade medelstora proportioner av variansen (12,6 % och 13,2 %), vilket innebär att fynden kan vara kliniskt relevanta som en del av ett diskussionsmaterial då man jobbar mer lustdiskrepans. Framtida forskning bör undersöka om det är det faktum att otrygg anknytning relaterar till en mer negativ syn på sex generellt som kan förklara en högre rapportering av negativt upplevda konsekvenser, eller om otrygg anknytning specifikt är kopplad till att uppleva fler negativa konsekvenser av sexuellt tillmötesgående
Att cykla mot ett grönare Åbo : En undersökning av cyklingens påverkan på biltrafiken i urbana områden
No full textThis study examines the interaction between cycling and car traffic in Turku, focusing on the potential of cycling to mitigate urban traffic congestion. Utilising data from inductive traffic loops and Ecocounters, the research investigates three main questions: the effect of increased cycling on car traffic volumes, the efficiency of bike-sharing systems as an alternative to cars, and trends in cycling activity post-pandemic. A mixed-methods approach, including regression analysis and data visualisation, reveals complex dynamics where increases in cycling correlate with both rises and falls in car traffic, depending on specific urban conditions and events. Contrary to the expected reduction in car traffic with increased cycling, findings suggest a non-linear relationship where both modes of transportation can increase simultaneously due to the city’s unique infrastructure and the complicated nature of urban mobility. These insights are crucial for urban planning and transportation policy, highlighting the need for integrated strategies that accommodate multiple modes of transport to effectively manage urban congestion and promote sustainable urban environments
Vem förändrar fältet? Och hur? – En kvalitativ studie om oberoende spelföretag och -utvecklares arbete med diversitet och inkludering
No full textSpelindustirn har länge haft problem med en maskulin och heteronormativ kultur som kan anklagas för att vara diskriminerande emot dem som faller utanför dessa kategorier. Såväl innehåll i spel, behandlingen av marginaliserade grupper i spelsamhällen och problem på industrinivå tyder på en diskriminerande kultur. För många har oberoende spelföretag och -utvecklare i deras roll som självständiga aktörer varit ett hopp om förändring.
Syftet med avhandlingen är att studera hur oberoende spelföretag och -utvecklare arbetar med diversitet och inkludering. Jag har definierat tre forskningsfrågor där jag fokuserar på hur arbetet kring frågor om inkludering ser ut som ett oberoende spelföretag eller spelutvecklare, hur dessa oberoende spelföretag och spelutvecklare upplever att arbeta med diversitet och inkludering och hur oberoende spelföretag och spelutvecklare påverkar det spelindustrin
I min teori behandlar jag spelindustrin där jag först går igenom hur spelindustrin har utvecklats och hur denna utveckling har möjliggjort att oberoende spelföretag har fått ett starkare fotfäste i industrin, varefter jag diskuterar den rådande dynamiken genom att använda mig av fältteorin utvecklad av Bourdieu (1983; 1986). Jag behandlar även diversitet och inkludering som begrepp, problemen med diversitet och inkludering i spelindustrin och vilken relevans dessa begrepp har för spelindustrin. Jag presenterar även tidigare forskning kring ämnet.
Jag har intervjuat sju obeorende spelföretag och -utvecklare för studien. Jag utforskar hur dessa oberoende aktörer blir en del av fältet, hur de agerar i fältet som en del av fältet och hur de i slutändan formar fältet. De oberoende aktörerna blir en del av fältet genom att utnyttja sitt unika kulturella och sociala kapital. De navigerar även i fältet som en del av det genom att dra nytta av denna unika sammansättning av kulturellt och socialt kapital. Utifrån sin position har de möjlighet att påverka fältet och forma det. En risk kan dock identifieras av att dessa aktörer tappar sin position som oberoende aktör i fältet. För att stödja arbetet av oberoende aktörer som arbetar med diversitet kan nätverk som erbjuder stöd för dessa aktörer etableras