National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Koto-SIB -kokeilun vaikutukset ja käytännön toteutus
No full textSelvityksessä arvioidaan vuosina 2016–2019 toteutetun Koto-SIB -kokeilun vaikuttavuutta sekä kokeilun ja toimintamallien kustannustehokkuutta ja käytännön toteutusta.
Ensimmäisessä osassa arvioidaan Koto-SIB -kokeilun vaikuttavuutta kokeilun osana luodun satunnaistetun koeasetelman avulla. Koto-SIB paransi merkittävästi osallistujien työmarkkinatulemia, lisäsi heidän maksamiaan veroja ja vähensi heidän saamiaan tulonsiirtoja. Koeryhmään arvottujen maahanmuuttajien työtulot satunnaistamista seuraavien kolmen vuoden aikana olivat keskimäärin 4 500 euroa (18 %) korkeammat kuin verrokkiryhmässä. Samana ajanjaksona koeryhmän jäsenet maksoivat keskimäärin 1 330 euroa enemmän veroja ja vastaanottivat 1 340 euroa vähemmän tulonsiirtoja kuin verrokkiryhmän jäsenet. Koto-SIB -ohjelma tuotti kolmen vuoden aikana keskimäärin 2 670 euron (12 %) säästön julkiselle sektorille jokaista kokeiluun arvottua maahanmuuttajaa kohti.
Toisessa osassa arvioidaan kokeilun käytännön toteutusta sekä vaikuttavuusinvestointimallin toimivuutta TE-palveluissa kirjallisen aineiston analyysin ja eri toimijoiden haastatteluiden pohjalta. Keskeiset keinot madaltaa työllistymisen esteitä olivat haastattelujen mukaan yksilölliseen palveluun panostaminen, kielitaidon kehittäminen sekä työnantajan ja asiakkaan kohtaamisten mahdollistaminen. Kielen oppimisen kannalta tärkeänä pidettiin kielen oppimista työpaikalla ja kielen oppimisen tukemista.nonPeerReviewe
ISNI-tunnusten käyttöönotto tekijänoikeusjärjestöissä (2/2022–6/2024): hankeraportti
No full textHankkeen ISNI-tunnusten käyttöönotto tekijänoikeusjärjestöissä (2/2022–6/2024) loppuraportissa kerrotaan hankkeen etenemisestä ja tuloksista. Hankkeessa olivat mukana tekijänoikeusjärjestöt Gramex, Kopiosto, Kuvasto, Sanasto ja Teosto. Kansalliskirjasto toimii ISNI-rekisteröintitoimiston roolissa ja koordinoi projektin.
Report in English: https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-84-0707-
Keilaniemen meluesteiden lasiosien lintujen törmäysriskin vähentäminen : Vaihtoehtotarkastelu
No full textRaportissa tarkastellaan ratkaisuvaihtoehtoja, joilla voidaan vähentää lintujen törmäyksiä Kehä I:n meluesteisiin Keilaniemessä. Tarkastelun kohteena ovat Keilaniemen alueella sijaitsevat meluesteet, joiden läheisyydestä Uudenmaan ELY-keskus ja Espoon kaupunki ovat saaneet kansalaisilta ilmoituksia meluesteiden lasiosiin törmättyään kuolleista linnuista.
Läpinäkyvät lasipinnat ovat merkittävä uhka linnuille, koska ne eivät havaitse lasia fyysiseksi esteeksi sen läpinäkyvyyden ja heijastusten vuoksi. Tutkimusten mukaan rakennuksiin törmäämisen seurauksena kuolee vuosittain miljoonia lintuyksilöitä. Lasipintoihin törmääminen aiheuttaa vuosittain enemmän lintujen kuolemia kuin esimerkiksi tieliikenne tai metsästys.
Ratkaisuvaihtoehdot lintujen törmäysriskin vähentämiseen on laadittu aikaisemman tutkimustiedon pohjalta. Paras keino törmäysten ehkäisemiseksi on välttää käyttämästä esteissä laajoja yhtenäisiä lasipintoja. Kun lasipintoja käytetään, on törmäysriskin vähentämiseksi vaihtoehtoja, jotka parantavat esteen havaittavuutta linnuille. Näitä ovat mm. lasipinnan etsaus tai hiekkapuhaltaminen, havaittavat verkot tai ritilät lasien edessä sekä lasien kuviointi. Suojauksissa on huomioitava havaittavan kuvion riittävä tiheys, johon vaikuttaa myös kuvion suunta.
Monet yleisesti käytettävät keinot lintutörmäysten estämiseksi ovat tutkimusten mukaan tehottomia. Esimerkiksi lasipintoihin kiinnitettävät petolintutarrat tai UV-säteilyyn perustuvat merkinnät lasissa eivät vähennä lintujen törmäyksiä.
Tarkastelualueella luokiteltiin lasipintaisten meluesteiden muodostama törmäysriski ja suunniteltiin soveltuvat törmäyksiä vähentävät kuvioinnit merkittävää riskiä aiheuttaville esteille. Toimenpiteeksi valikoitui laseihin lisättävät kuviotarrat, joiden suunnittelussa huomioitiin lintujen törmäysriskin vähentämisen lisäksi kuvioinnin teeman ja graafisen ilmeen sovittaminen nykyiseen ympäristöön.ei tietoa saavutettavuudest
Pohjanmaan ja Etelä-Pohjanmaan POSKI-selvitys 2021–2023 : Pohjaveden suojelun ja kiviaineshuollon yhteensovittamishanke
No full textProjektet för uppdatering av samordningen av grundvattenskyddet och stenmaterialförsörjningen (2020–2023) är i ordningen det andra POSKI-projektet i landskapen Österbotten och Södra Österbotten. De förändringar i bland annat områdesanvändningsplanerna och stenmaterialförbrukningen som inträffat efter det första POSKI-projektet har förändrat möjligheterna att utnyttja jungfruliga jordmaterialområden och behovet av stenmaterial, och därför ansågs det behövas en uppdatering av POSKI-områdesgränserna och klassificeringen. Målet för POSKI-projektet har varit att ta fram en övergripande bild av stenmaterialbehoven i Österbotten och Södra Österbotten samt en långsiktig plan i syfte att inrikta verksamheten med hänsyn till ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Det centrala syftet med projektet har varit att samordna de områden som lämpar sig för stenmaterialförsörjning med målen för annan markanvändning. Rent konkret har man framskridit genom att klassificera de områden som innehåller berg- och jordmaterial i tre kategorier (M = områden som lämpar sig för marktäkt; O = områden som delvis lämpar sig för marktäkt; E = områden som inte lämpar sig för marktäkt).
Inom ramen för projektet genomfördes två separata utredningar 1) Naturstenmaterial och ersättande återvunnet material – användning och behovsprognos samt 2) Österbottens och Södra Österbottens sten-materialutredning i anslutning till POSKI-uppdateringsprojektet. För grundvattenskyddets del utnyttjades den omklassificering av grundvattenområden som gjordes i de österbottniska landskapen 2017–2021. Dessutom har det utarbetats en separat rapport över de natur- och landskapsinventeringar som gjorts under POSKI-projektet. I denna sammandragsrapport behandlas de viktigaste resultaten av de ovannämnda utredningarna samt bakgrundsinformation om huvuddragen hos jordmånen och bakgrunden, vattenförsörjningen och grundvattenskyddet i undersökningsområdet, uppgifter om jord- och bergmaterial, beaktande av naturskyddet i täktverksamhet samt huvudprinciperna för POSKI-klassificeringen. I resultatavsnittet i slutet av sammandragsrapporten presenteras POSKI-områdena och uppgifter om deras egenskaper enligt kommun.
Som resultat av utredningen har de gamla POSKI-berg- och jordmaterialområdena i Österbotten och Södra Österbotten omklassificerats, och dessutom har sammanlagt cirka 70 nya potentiella bergtäktsområden kartlagts. Den framtida stenmaterialförsörjningen i Österbotten och Södra Österbotten baserar sig liksom den riksomfattande trenden på utnyttjande av bergmaterial. Enligt de utredningar som gjorts inom ramen för projektet råder det ingen brist på bergsområden som lämpar sig för täktverksamhet. Enligt den nya granskningen fanns det i Österbotten och Södra Österbotten sammanlagt 82 lämpliga POSKI-bergmaterialområden med en areal på cirka 1000 ha och en materialmängd på cirka 140 milj. f-m3. På motsvarande sätt fanns det 22 nya potentiella bergmaterialområden som lämpar sig för bergmaterialtäkt (M) (292 milj. f-m3 och cirka 1500 ha). I förhållande till förbrukningen räcker bergmaterialet till ungefär tvåfaldigt i Österbotten och sjufaldigt i Södra Österbotten fram till 2050.ei tietoa saavutettavuudest
A Virtual Environment-Based Measure for Executive Functions and Prospective Memory : A Way to Bridge the Gap Between Objective and Subjective Cognitive Measures?
No full textThe relations between objective (i.e., tests) and subjective measures (i.e., questionnaires) of prospective memory (PM) and executive functions (EFs) have often been weak, suggesting a lack of ecological validity of the conventional objective measures. This could potentially be remedied by new objective virtual environment based measures that simulate real-life EF and/or PM challenges. In the current study, I explored the ecological validity of Executive Performance in Everyday LIving (EPELI), a virtual environment-based task tapping EFs and PM, in an adult sample. Child EPELI performance has correlated significantly with subjective EF and PM measures, but in adults the associations have been much weaker or non-existent. As the earlier adult results were based on simple bivariate correlations, I revisited the issue by analyzing these adult data with multiple regression models. The participants included a neurotypical group (n = 255), and a group diagnosed with attention deficit hyperactivity disorder (n = 112). A selection of EPELI performance variables and conventional PM measures served as predictors, and questionnaires on everyday EF functioning or PM functioning as well as a journal on everyday PM challenges as dependent variables. None of the multiple regression models reached statistical significance, regardless of group. One possible reason for this null result in adults could lie in validity issues with the subjective measures of EFs and PM. Future researchers could analyze EPELI’s associations with real-life subjective measures of EFs and PM, or further develop the EPELI to provide more specific objective virtual environment-based measures of EFs and PM.Traditionella objektiva mått (t.ex. kognitiva test) som innebär strukturerade och förenklade testomständigheter har ofta inneburit bristande ekologisk validitet, återspeglat i en frånvaro av samband mellan dessa mått och subjektiva mått (t.ex. frågeformulär). Detta kunde möjligtvis åtgärdas med nya objektiva mått som bygger på virtuella miljöer som simulerar det verkliga livets utmaningar med exempelvis exekutiva funktioner (EF) och/eller prospektivt minne (PM). I denna studie undersökte jag ekologisk validitet av ett sådant virtuell miljö-baserat mått med namnet Executive Performance in Everyday LIving (EPELI). I tidigare studier har barnversionen av EPELI korrelerat signifikant med subjektiva mått på PM och EF, men hos vuxensampel har associationerna varit avsevärt svagare eller icke-existerande. Eftersom de tidigare vuxenstudierna med EPELI omfattade enkla korrelationsanalyser valde jag att använda multipla regressionsmodeller. Deltagarna i denna studie omfattade en neurotypisk kontrollgrupp (n = 255) och en grupp med en diagnostiserad aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (n = 112). Som oberoende variabler använde jag en uppsättning av EPELI prestandavariabler och prestandavariabler från traditionella mått på EF och PM, och som beroende variabler använde jag subjektiva mått på motsvarande kognitiva funktioner. Samtliga regressionsmodeller visade nollresultat oberoende av grupp. EPELI:s bristande ekologiska validitet kunde bland annat bero på en möjlig otillräcklig ekologisk validitet i de subjektiva måtten använda i denna studie. I framtiden kunde forskare undersöka EPELI:s association med subjektiva mått som exempelvis genomförs i realtid eller utveckla EPELI för att skapa mera specifika objektiva virtuell miljö-baserade mått på EF och PM
En studie om gymnasisternas attityder till det andra inhemska språket vid Campus Lykeion i Vasa
No full textEn stor del av Finlands kommuner vid kusten är tvåspråkiga, och därmed ökar också behovet av och intresset för tvåspråkiga och samlokaliserade skolor. Vaasan lyseon lukio och Vasa gymnasium är två separata läroanstalter som sedan 2012 verkat under samma tak och bildar tillsammans Finlands första samlokaliserat gymnasiecampus, Campus Lykeion. De två gymnasierna jobbar enligt en så kallad Vasamodell som framhäver språköverskridande lärmiljöer och undervisningssätt, som i Campus Lykeions fall förverkligas i form av öppna kursbrickor, identisk periodisering och tandemkurser. Också läroplanen betonar betydelsen av kommunikation och interaktion med andra studerande och lärare. Syftet med denna avhandling är att undersöka hurdana attityder Campus Lykeions gymnasister har till det andra inhemska språket och vilka faktorer som påverkar dessa attityder. Följande forskningsfrågor har formulerats utgående från avhandlingens syfte:
1. Hurdana attityder har gymnasister vid Campus Lykeion i Vasa till det andra inhemska språket och finns det skillnader mellan de två språkgrupperna?
2. Vilka faktorer påverkar gymnasisternas attityder till det andra inhemska språket?
Materialet i avhandlingen samlades med hjälp av en webbenkät och analysen gjordes som en kvantitativ analys och en kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt angreppssätt. Materialet samlades in under hösten 2023 och arkiveras även i Svenska Litteratursällskapet i Finlands arkiv.
Resultaten av studien visar att gymnasister på Campus Lykeion har delade attityder till det andra inhemska språket, men majoriteten har en positiv attityd. Det finns inga markanta skillnader mellan de två språkgrupperna. Faktorer som påverkar gymnasisternas attityder till det andra inhemska språket är fritid och arbete, familjerelationer, utbildning, omgivning, informanternas eget intresse för det andra inhemska språket samt media och sociala medier
European Collaborative Cloud for Cultural Heritagea rakentava ECHOES-projekti
No full textEsitys Digime 2024: Digitaalisen kulttuuriperinnön horisontit -seminaarissa 10.10.2024
The Leningrad Military District : the past and future of the Northwestern direction
No full textThis working paper is meant for those who are interested in understanding why the Russian Armed Forces have re-established the Leningrad Military District (LenMD), first established as the Petersburg Military District in 1864, in the northwestern part of Russia. The paper uses Russian concepts to understand Russia’s interests and actions and examines the long history of the military district system from a Russian perspective. The paper provides also an overview of the current military strategic situation in the Russian Northwestern strategic direction to provide a starting point for a more nuanced and throughout strategic, or even operational, analysis. Sources used in the text are public, and the opinions presented are author’s own and do not represent those of the Finnish Defence Forces.
The Russian military theoretical concepts are currently in motion. However, the Russian concepts of theatre of military actions, strategic direction, military district, military-political and strategic situation and force posture, and strategic and operational operations provide tools to understand the history of the LenMD. They help to understand the historical logic behind Russia’s and the Soviet Union’s efforts to find responses to its changing strategic environment, and to pursue its own political interests by using the military districts as tools of military strategy.
Historically, military-political and strategic situation, as well as military geography, have been the defining factors in the development of the military district system – taking also into consideration administrative and economic issues. A land-locked imperium must build its forces to accommodate all possible types of war in every direction. The composition, borders, roles and forces of the military districts have changed with the Russian political and military leadership’s understanding of power relations between states and military threats and interests(!) in Russia’s geographical proximity. A strategic posture is thus a suggestion, but not a commitment to a certain action. A military district, therefore, a manifestation of a need to specifically operate military forces in a certain direction – and/or to produce forces for a certain direction.
The military districts have provided for the Russian Armed Forces, in theory, a flexible, efficient and clear command and mobilization structure for peacetime and wartime. Military districts are territorial military administrative tools to provide security, and create military power and facilitate its use, if necessary. The military districts are historical and continuously developing organizations. The Russian Armed Forces command hierarchy is not set in stone and is case, meaning conflict, specific. The command relationship with the Supreme High Command representatives, the General Staff, the service branches and various Main Commands, and commanders of Group of Forces or Fronts will be flexible, although not always successful. The number and composition of the MDs is also connected to the assessments of future war. Technology will affect the way the strategic defensive, counteroffensive or offensive force posture will be built in the MDs.
The period between 1998 and 2023 may have been an anomaly in the history of the military districts, as economic realities, foreign ideas and aspects of modern operational art (jointness) have perhaps disproportionally, in relation to the strategic situation, influenced the number and borders of military districts. That is why the current Joint Strategic Command (OSK) concept might be, at least partly, be a temporary experiment. However, the role of the military districts as tools of comprehensive security to counter the so-called hybrid threats will define their development in the future. Military districts will reflect Russian ideas about the whole-of-government and even whole-of-nation security thinking.
The enduring existence of the LenMD testifies to the persistence of some strategic issues in Russia’s northwestern direction. It is, therefore, natural to think of this area as a theatre of military actions or a strategic direction, that is, a basis for organizing the use of armed force for political and strategic purposes in a certain geographical area. The geographical dimensions of the LenMD, in all its historical versions, have remained remarkably similar. The forces Russia has deemed necessary to deploy in the northwestern direction have usually consisted of three armies or corps, two fleets, and, later, one air army under one or two Fronts. Also, after Finland gained its independence, two operational directions, one from the St. Petersburg westward and the second through the Cap of the North, have recurred in plans, estimations and military academic research.
The currently planned Russian strategic force posture in the Northwestern strategic direction is basically defensive, but potentially offensive. ‘Defensive’ is, in the light of Soviet and Russian doctrine and conduct, a provisional concept. A defensive posture can be changed into offensive quite quickly, if plans are in place, and there are enough trained and equipped forces – and the opponent’s readiness and strength are on a lower level.
Ultimately, the re-establishment of the LenMD as a ‘military-technical measure’ is proof that, after analysing the military-political and strategic situation, the Russian leadership has decided that a land war in the Northwestern strategic direction is possible in the 2030s onwards. The composition of the military districts reflects the Russian views on military threats, interests gained using military force, and foresight on the future character of war on a map.ei tietoa saavutettavuudest