National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Factors influencing the implementation of Information Security Risk Management related to the Information Technology field of Sri Lanka as a third-world country
No full textThe field of information systems, technology, and online business administration has recently placed significant emphasis on the topics of cyber security and risk management. This study is to encourage the extensive use of information security risk management by IT organizations in Sri Lanka. The main aim of this study was to identify the impact of support of management, security awareness, training and availability of financial resources on the Implementation of Information Security Risk Management related to the IT field of Sri Lanka. This study was quantitative. A questionnaire was conducted with the use of 383 IT professionals related to IT firms in the Colombo District. The Correlation and Regression analysis were used as data analysis techniques. Information security risk management was statistically related to selected parameters, as shown by the Pearson correlation coefficients. A strong positive and significant (P-value < 0.05) correlation (0.641) in-between management support and (0.740) for training indicates that when information security risk management approaches were more heavily emphasized, management support was higher and training programs were more effective. There was a moderately favourable correlation between the availability of financial resources and information security risk management (0.614), suggesting that IT organizations with greater financial resources are more effectively implementing information security risk management practices. There was a positive and significant (0.340, P-value <0.05) relationship between security awareness and information security risk management practices. Therefore, this study suggested that due to the complexity of information security risk management, it is essential to improve cybersecurity resilience by using a holistic strategy that considers all pertinent organizational characteristics related to IT sector of Sri Lanka
Med aktionsforskning mot ett läromedel i huslig ekonomi
No full textDe läroböcker i huslig ekonomi som utgivits i Svenskfinland sedan grundskolereformen är
få. Vid utgivningen kan de, så som andra läroböcker, redan vara föråldrade och inte
anpassade till läroplanen. I den här magisteavhandlingen har jag jämfört samtliga
läroböcker i huslig ekonomi som utkommit sedan 1965 med den läroplan som gällde vid
utgivningen.
Med hjälp av aktionsforskning testades olika material, i olika omfattning vid flera
undervisningstillfällen för att granska vilka byggstenar som ingår i ett välfungerande
läromedel i huslig ekonomi och vilka faktorer som påverkar innehållet. Testerna hade som
mål att svara på de tre forskningsfrågorna:
1. Vilken typ av material fungerar under ett lärandetillfälle i huslig ekonomi?
2. Vilken roll spelar läraren vid användningen av läromedlet?
3. Hur kan aktionsforskning användas vid utvecklandet av ett läromedel?
Testerna visade att aktionsforskningen är ett starkt hjälpmedel under
läromedelsutvecklingsprocessens olika faser. Speciellt intressant var den brist på
receptlitteracitet som uppdagades i testgrupperna.
Oberoende av om framtidens läromedel finns i tryckt- eller digitalt format finns
fortfarande stora behov av utveckling och flera aspekter som kunde utgöra intressanta
forskningsobjekt
Voluntary participation through compulsion? : The impact of compulsory voting on citizens' civic engagement
No full textRöstplikt har diskuterats och debatterats sedan den första franska republikens skapelse och samhällsdebattörer, politiker och demokratiforskare har oroat sig över det sjunkande valdeltagandet i industrialiserade länder. Vissa debattörer har lyft fram röstplikt som lösning på detta problem. Forskningen är överens om att röstplikt har en positiv inverkan på valdeltagande. Vissa förespråkare av röstplikt hävdar att röstplikt även har svallvågs-effekter på andra former av deltagande och kan bidra till att medborgare blir mer demokratiskt kunniga och engagerade efter att ha tvingats delta politiskt på ett sätt (rösta i val). På basen av dessa påståenden bildar jag tre hypoteser. (1) Länder med röstplikt har högre politiskt intresse. (2) Länder med röstplikt har högre politisk kunskap bland medborgarna. (3) Länder med röstplikt har högre grad av samhällsengagemang bland medborgare.
I avhandlingen redogör jag inledningsvis först för röstplikten som institution, dess historiska framkomst och röstpliktens förekomst i nutid. Jag presenterar även de centrala normativa idéer som styr debatten och forskningslitteraturen samt ger en överblick i forskningen kring röstplikt och vilken inverkan som institutionen tillskrivs av olika forskare. Utöver det behandlas konceptualiseringar av politisk kunskap och politisk motivation och hur de relaterar till röstplikt. Efter den genomgången undersöker jag de tre tidigare nämnda hypoteser genom att använda dataset från World Values Survey (WVS) och Comparativ Study of Electoral Systems (CSES). Utifrån dessa dataset undersöker jag olika variabler som används för att fånga upp politiskt intresse, kunskap och olika former av samhälleligt och politiskt engagemang för att se ifall det finns någon universell effekt av röstplikt som likt den väldokumenterade universella positiva effekt på valdeltagande. Från tre dataset (CSES Module 4 och 5, World Values Survey Wave 7) väljer jag ut respondenter från länder som uppfyller Freedom House krav för att klassas som demokratiska och fria länder.
Resultaten från linjära regressionsanalyser uppvisar ett statistiskt negativt samband mellan röstplikt och politiskt intresse, kunskap och medlemskap i föreningar. Politiska handlingar uppvisar ett statistiskt positivt samband. Det flesta av mina modeller har dock låga R² värden, vilket indikerar att det finns variabler som har inverkan på fenomenet som min modell inte fångar upp.
Min analys bidrar till forskningen kring röstplikt genom att använda ett flertal indikatorer för att undersöka kopplingen mellan kunskap och röstplikt. Analysen vidareutvecklar på tidigare forskning kring engagemang genom att även undersöka enskilda former av medlemskap
Ilmanlaatu Uudellamaalla vuonna 2023
No full textVuonna 2023 Helsingin seudun ympäristöpalvelut-kuntayhtymä HSY mittasi jatkuvatoimisesti typenoksidien ja hiukkasten pitoisuuksia liikenneympäristössä Keravalla ja kaupunkitausta-asemalla Lohjalla. Typpidioksidin pitoisuuksia kartoitettiin suuntaa antavalla passiivikeräinmenetelmällä Hyvinkäällä, Järvenpäässä, Keravalla, Kirkko-nummella, Lohjalla, Nurmijärvellä, Porvoossa, Tuusulassa ja Vihdissä. Puunpolton päästöjen vaikutuksia ilmanlaatuun mitattiin pientaloalueella Raaseporissa Karjaalla.
Ilmanlaatu on Uudellamaalla pääosin hyvä. Eniten ilmanlaatuun vaikuttavat tieliikenne ja kotitalouksien puunpoltto. Kevään 2023 katupölykausi oli melko tyypillinen. Keravalla pölyisiä päiviä oli selvästi vähemmän kuin edellisenä mittausvuonna. Lohjalla pölyisten päiviä oli tavanomainen määrä. Ilmansaasteiden pitoisuudet Uudellamaalla eivät ylittäneet EU:n ilmanlaadun raja-arvoja eikä kansallisia ohjearvoja. WHO:n vuosi- ja vuorokausiohjearvo typpidioksidille sekä WHO:n vuorokausiohjearvo hengitettäville hiukkasille ylittyivät Keravalla. Lisäksi passiivikeräinmenetelmällä Lohjalla, Keravalla, Porvoossa ja Vihdissä mitatut typpidioksidipitoisuudet ylittivät WHO:n vuosiohjearvon. Pitkällä aikavälillä ilmansaasteiden pitoisuudet ovat yleisesti laskeneet. Erityisesti typpidioksidin pitoisuudet ovat laskeneet, koska liikenteen päästöt ovat vähentyneet. Tämä johtuu siitä, että ajoneuvoteknologia on kehittynyt ja autokanta on uusiutunut ja sähköistynyt.
Tässä raportissa esitetään Uudenmaan päästöt energiantuotannosta, teollisuudesta, satamista ja tieliikenteestä vuonna 2022. Puunpolton, öljylämmityksen ja työkoneiden päästöt on arvioitu vuodelle 2015. Energiantuotannon, teollisuuden, tieliikenteen ja satamien yhteenlasketut typenoksidien ja hiukkasten päästöt kasvoivat jonkin verran, kun taas VOC-yhdisteiden ja rikkidioksidin päästöt vähenivät hieman edellisvuoteen verrattuna. Pitkällä aikavälillä epäpuhtauksien päästöt ovat jonkin verran vaihdelleet vuodesta toiseen, mutta niissä on yleisesti ollut laskeva suuntaus. Tieliikenteen kaikkien ilman epäpuhtauksien päästöt ovat laskeneet jatkuvasti.ei tietoa saavutettavuudest
Ordkonstens entré i gymnasiet : Tematisk analys av lärares och experters tankar om ordkonst
No full textSyftet med studien är att öka kunskap om ordkonst inom ramen för lärokursen i svenska och litteratur i gymnasiet.
För att leda mig vidare i forskningen utformades två frågeställningar, dels undersöks bakgrunden till att ordkonst introducerades i gymnasiets läroplansgrunder, dels hur lärare förstår och tillämpar ordkonst.
Avhandlingen tar avstamp i en kvalitativ forskningsansats. För att samla in data intervjuades elva informanter, såväl gymnasielärare i svenska och litteratur som utbildningsexperter. Som metod för dataanalys användes tematisk analys.
Resultaten visar att ordkonst kom in i läroplansgrunderna för att bredda begreppet kreativt skrivande, som funnits med tidigare, och för att betona vikten av att studerande har en egen röst. Ordkonst fanns sedan tidigare med i läroplansgrunder för andra utbildningsstadier, vilket gjorde att det var naturligt att ta med det också på gymnasienivå.
Gymnasielärare i svenska och litteratur är osäkra på begreppets innebörd och benämner sällan sina övningar som ordkonst, även om de får in det i sin undervisning genom mångsidiga arbetssätt. I gymnasiet ligger stort fokus på studentexamensproven. Det kan upplevas svårt att motivera varför studerande ska jobba med ordkonst i stället för att öva på proven i skriv- och läskompetens, men det framkommer att ordkonstövningar kan stöda studerande inför studentexamensproven.
Såväl lärare som experter inom svenska och litteratur konstaterar att fortbildningar skulle vara på sin plats för att få konsensus om ordkonstens innebörd, och för att ge lärare idéer och inspiration till hur de kan få med ordkonst i undervisningen
Moderating effect of leisure-time physical activity on the relationship between bullying victimisation and self-esteem in young Finnish men
No full textBackground and aims
The links between bullying victimisation and low self-esteem are well established. However, the relationship between physical activity (PA), bullying victimisation and self-esteem is still rather unexplored. The present study aims to investigate the moderating effect of PA on the relationship between bullying victimisation and self-esteem among young men.
Methods
The sample used for this study is based on registers of the Finnish Defence Forces and consists of questionnaire-based data collected from young healthy men (n = 146 767, aged 18–29 years, mean age 19 years) who started their conscript service during 2015–2021. Self-esteem was measured with the Rosenberg Self-esteem Scale and bullying victimisation and leisure-time PA (LTPA) with single questions. Unadjusted and adjusted linear regression models and the aligned rank transform Anova model were calculated.
Results
The findings showed that there is a dose-response association of self-esteem with bullying victimisation and LTPA. Furthermore, a significant moderating effect of LTPA was found in the relationship between bullying victimisation and self-esteem. Vigorous LTPA at least once a week seems to lessen the negative effects of bullying victimisation on self-esteem.
Conclusions
LTPA may have the potential to buffer against negative mental health outcomes resulting from past experiences of bullying victimisation on a young person's self-esteem. More opportunities for LTPA to support self-esteem among young people should be provided, especially for vulnerable groups and those with limited resources and possibilities to engage with PA
Erik Bergmans mogna stil och det exotiska inom modernismen : En analys av exotiska stilmedel i Noa, Birds in the Morning och Dreams
No full textTidigare forskning framställer i regel Erik Bergmans (1911–2006) exotiserande som ett kännetecken hos en begåvad tonsättare. Man framhåller att Bergman inspirerades och tog intryck av flera centrala västerländska musikhistoriska stilriktningar. Hans kreativa arbete ansågs dock till avgörande del ske oavhängigt av strömningar i samhällskulturen. Nyare forskning har börjat granska Bergmans exotiserande som en del av europeisk allmän musikhistoria och börjat skönja allmänna trender i tidens modernism som uttrycker sig i hans tonsättande. Med begreppet musikalisk exotism avser musikaliska egenskaper som kopplar ihop ett musikverk med något särskilt fascinerande eller obekant.
Mitt syfte har varit att med hjälp av Erik Bergmans tonsättningar beskriva exotismen i modernismen samt att besvara forskningsfrågor om i vilken mån kan man finna exotiserande drag i Bergmans kompositioner, hurudana är de till karaktären och hur de förhåller sig till allmänna trender i tidens modernism.
Analysen är genomförd i form av fallstudier som bygger på närläsning av valda partitur av Bergmans musikaliska verk samt av andra därtill kopplade kulturella texter. Av materialet har jag format tre fallstudier kring specifika musikverk av Bergman. Fallstudierna Noa, Birds in the Morning och Dreams är exempel på Bergmans mogna stil, med vilket jag avser den stil som präglas en fri syntes av västerländsk nutidsmusik, utomeuropeisk musik och primitivism. På basen av verken jag analyserat, är exotiserandet ett centralt drag i Bergmans tonsättarskap och förekommer så rikligt att det kan beskrivas som utmärkande för musiken.
Det exotiserande stoffet är påfallande och tar sig uttryck i bl.a. besvärjande melodifigurer, upprepande rytmik och olika knastrande och skimrande klanger, naturljudsimitationer med speciell röstanvändning eller ny spelteknik på olika instrument. Avvikelse från musikens förväntade förlopp är en annan central teknik med vars hjälp Bergman bygger upp det exotiska. Centralt är även oväntade kast mellan olika typer av musikaliskt material, som till exempel mellan statiska och mera rörliga klangtexturer eller genom sammanblandning av jämnt pulserande och mera oregelbunden rytmik.
Enligt musikforskaren Ralph Locke kopplas det exotiska ihop med musiken dels genom exotiserande tekniker i den klingande musiken, dels på andra sätt. Upplevelsen av det exotiska baserar sig enlig Locke på förekomsten fem olika grundläggande dualismer eller motsatspar, som styr hur den musikaliska exotismen upplevs. Den mest centrala dualismen är skapandet av Jaget och den Andre och andra exempel är att skapa geografiskt avstånd och avstånd i tid. Dualismerna är ett tillspetsat sätt att få fram det centrala i exotism, nämligen hur den bygger på en indelning av världen i oss och de andra, och att exotismens grundfunktion bygger på förenkling och stereotypisering. Min centrala slutsats är att den exotiserade bilden av den ritualistiska och extatiska Andre är grunden för Bergmans exotism.
Min analys åskådliggöra att Ralph Lockes typologi och teori om musikalisk exotism lämpar sig väl för att beskriva Bergmans exotism. Exempel på exotiska stilmedel som Locke typologiserat finns i stor utsträckning i Bergmans tonsättande och de fem centrala dualismerna som styr hur exotiska skapas i den kulturella kontexten kring musiken går att identifiera i alla fallstudierna.
Fallstudierna visar även att Bergmans tonsättande är rotat i modernistiska, ur dagens postkoloniala perspektiv problematiska, föreställningar om att man genom att vitalisera och modernisera den västerländska konstmusiken med hjälp av exotiserande inslag kan skapa konst som överträffar det man exotiserat
Må toppen, nå toppen? : Psykisk hälsa i ungdomsidrottens utvecklingsplan
No full textSyftet med denna avhandling är att undersöka hur psykisk hälsa hanteras i dokumentet Idrottarens utvecklingssteg för 13–19-åringar. Avsikten är att få en bättre förståelse av mål, innehåll och metoder som är relaterade till psykisk hälsa. Avhandlingen är baserad på tidigare forskning om och utveckling av utvecklingsmodeller för idrottare, särskilt den så kallade DMSP-modellen. Läroplansteori används som en teoretisk och analytisk referensram för arbetet, där utvecklingsdokumentet och förväntningarna på dess realisering trots skillnader och olikheter har många likheter med styrdokument för skola och utbildning.
Undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys av dokumentet Idrottarens utvecklingssteg, beslutsfasen 13–19 år. Dokumentet (140 sidor) har utarbetats av ett fyrtiotal forskare och experter som bidragit med olika perspektiv på ungdomsidrott. Den utgavs år 2014 och var avsedd att bidra till en röd tråd i ungdomsidrotten i Finland. Innehållsanalysen genererade sju teman för psykisk hälsa: hälsobeteende, motivation, tankeförmåga, känslor, värderingar, social tillhörighet och utvecklingsmiljö. Resultatet av undersökningen visar att dokumentet är i linje med DMSP-modellen vad gäller målsättningar och syften för ungdomars idrottsverksamhet. Med avseende på grundläggande didaktiska frågor om varför, vad och hur, visar analysen att dokumentet inte har särskild uppmärksamhet på ungdomars psykiska hälsa. Dokumentet ser på psykisk hälsa främst som ett medel för att kunna vara idrottsligt aktiv. Psykisk hälsa är inte ett innehåll som står på egna ben, utan är alltid integrerad i annat innehåll och stöder andra syften. Innehållet handlar främst om kognitiva färdigheter som observation, beslutsfattande och medvetenhet, till exempel gällande inre modeller som förbättrar prestationsmöjligheterna. Dokumentets syn på hur psykisk hälsa ska stödas handlar främst om mångsidighet, och även här främst med avseende på fysiska färdigheter.
Sammanfattningsvis visar avhandlingen att även om aspekter av psykisk hälsa förekommer i dokumentet Idrottarens utvecklingssteg är psykisk hälsa inte uttryckt som ett mål i sig för utveckling, utan antingen som ett stöd för eller som en konsekvens av fysisk färdighetsutveckling. Därmed blir dokumentet också något vagt med avseende på mål och innehåll för psykisk hälsa
Maritime Automatic Speech Recognition : Improving the Quality of Transcriptions using Artificial Intelligence
No full textThis thesis explores integrating advanced Artificial Intelligence (AI) techniques, specifically designed for text embeddings and Large Language Models (LLMs), to enhance the accuracy of Automated Speech Recognition (ASR) transcriptions in the maritime domain. The research aims to improve the clarity and utility of ASR in marine environments by aligning transcriptions with Standard Maritime Communication Phrases (SMCP) and incorporating speaker identification.
The research is based on the continuation of a previous project on marine time radio communication problem, which outlines a five-step process for maritime ASR that includes real-time audio segmentation, transcription, speaker recognition, and content analysis. The research question addresses using text embeddings and LLMs to elevate the quality of maritime text transcriptions. The thesis contains the development of an autonomous AI module that improves transcription post-processing by identifying maritime identifiers like ship names and call signs and transforming sentences into Standard Marine Communication Phrases (SMCP) using LLMs such as GPT-3.5, sentence transformers and embeddings. The study does not seek to develop a complete ASR system or build a model. The potential for LLMs like OpenAI’s GPT-4 for speaker identification is also considered for feature work.
Methodologically, the research combines a comprehensive literature review with applying sentence transformers with LLMs and the SMCP standard to test and implement AI methods for text analysis and modification of transcribed audio to SMCP transcriptions. The outcome is an AI module that parses audio transcriptions with metadata and outputs refined, interpretable text that follows the SMCP, thereby advancing the capabilities of ASR in the maritime sector