National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Samarbete och kontinuitet : En studie om stadieövergångar för barn i behov av stöd inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen
No full textEn stadieövergång är en känslig händelse i ett barns liv och extra känsliga är barn i behov av stöd. För barn i behov av stöd är det viktigt att stödet finns tillgängligt under hela processen, att det finns trygga vuxna och att det finns ett gott samarbete mellan barnet, vårdnadshavarna och personalen för att stadieövergången ska löpa smidigt trots alla stora förändringar.
Syftet med studien är att undersöka hur personalen upplever att samarbete förverkligas och kontinuitet säkras vid stadieövergången mellan småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen för barn i behov av stöd till följd av den nya lagen om småbarnspedagogik och tillämpningen av trestegsstödet inom småbarnspedagogiken. Ett utav målen med den nya lagen är att skapa kontinuitet i barnets lärstig och för att detta ska kunna uppnås är goda stadieövergångar och ett gott samarbete mellan de personer som deltar i barnets stadieövergång nödvändigt.
Forskningsfrågorna har formulerats på följande vis:
1. Hur förverkligas samarbetet kring stadieövergången för barn i behov av stöd?
a. Hurudana metoder och arbetssätt används vid samarbetet?
b. När under stadieövergången sker samarbetet?
c. Vem deltar i samarbetet?
2. Vilka metoder och arbetssätt anser personalen säkrar respektive äventyrar
kontinuitet vid stadieövergången för barn i behov av stöd?
Denna studie är en del av en större studie som undersöker stadieövergångar och kontinuitet. Som datainsamlingsmetod användes en webbaserad enkät som gjordes i samarbete med forskarna inom projektet. Enkäten innehöll både öppna och slutna frågor, vilket betyder att vi samlat in både kvalitativa och kvantitativa data. Kvantitativa data har bearbetats och analyserats med hjälp av en deskriptiv statistisk analys och kvalitativa data har bearbetats och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
Resultatet visar att de metoder och arbetssätt som används mest frekvent i förberedande syfte för barnet är att barnet får bekanta sig med den fysiska miljön och följas åt med vänner till följande stadium. Välkomstbrev, öppet hus och diskussioner och samtal med mottagande lärare är även vanliga arbetssätt som används vid samarbete. Det förberedande samarbetet står för den största delen av samarbetet och samarbetet sker främst med barnet självt, dess vårdnadshavare och mottagande lärare.
Vidare visar resultatet att kontinuitet inom de olika stadierna är av stor vikt, men det finns utmaningar, särskilt kring samarbete och kommunikation mellan de olika stadierna. Respondenterna betonar behovet av att ta hänsyn till det enskilda barnets behov samt förbättra dokumentationen och utvärderingen för att säkra kontinuiteten. Tids- och resursbrist upplevs som en utmaning för goda stadieövergångar
MPKK x The Ulkopolitist: Turvallisuusjännite -podcast – Miten Venäjä varustautuu Suomen rajalla?
No full textTurvallisuusjännite -podcastin kolmannessa jaksossa kysymme, miten Venäjä varustautuu itärajan tuntumassa ja miten Nato-maat ovat ottaneet vastaan Venäjän kasvavan aggression. Vieraina ovat Maanpuolustuskorkeakoulun apulaissotilasprofessori, majuri Juha Kukkola, Ylen Nato-erikoistoimittaja Maria Stenroos ja Viron kansainvälisen puolustustutkimuskeskuksen ICDS:n varajohtaja Kristi Raik. Juontajina Tuomas Lähteenmäki ja Annastina Haapasaari. Ohjelman tuottavat yhteistyössä Maanpuolustuskorkeakoulu ja The Ulkopolitist
Sociala medier i det finska riksdagsvalet 2023 : En studie av olika kandidatgenerationers användning av sociala medier under valkampanjen
No full textUnga valkandidater sägs dominera kampanjen på sociala medieplattformar inför val. Så var även fallet i det finska riksdagsvalet 2023, enligt tidiga analyser. Tidigare forskning har sett på vem som anammar sociala medieplattformar och varför. Resultaten har visat att unga traditionellt sett legat i framkant och toppat användningsstatistiken vad beträffar ny informationsteknik. De unga utmärker sig som pionjärer (eng: early adopters) och det är tydligt att det verkar finnas ett samband mellan ålder och användning av sociala medier.
Syftet med avhandlingen är således att bidra med kunskap om betydelsen av generationstillhörighet för riksdagsvalskandidaters användning av sociala medier i moderna valkampanjer. För att nå syftet sökes svar på följande forskningsfrågor:
1) Vilka skillnader finns det i användningen av sociala medieplattformar mellan olika generationer av riksdagsvalskandidater under valkampanjen för det finska riksdagsvalet 2023?
2) Hur skiljer sig unga generationer av riksdagsvalskandidater från äldre generationer sett till vilka kombinationer av sociala medieplattformar de använder under valkampanjen för det finska riksdagsvalet 2023?
3) Hurudana skillnader finns det bland de yngre generationerna av
riksdagsvalskandidaternas användning av sociala medieplattformar i valkampanjen sett till variabler som kön, utbildningsnivå, partistorlek och status (sittande/utmanande)?
Undersökningsmetoden utgjordes av en tvärsnittsdesign med en kvantitativ, deduktiv ansats. En systematisk kartläggning av riksdagsvalskandidaternas närvaro i sociala medier med inslag av kvantitativ innehållsanalys tillämpades som insamlingsmetod för
datamaterialet, som bestod av data om 2393 riksdagsvalskandidater. Analyser av datamaterialet utfördes med hjälp av de statistiska analysmetoderna korstabulering och klusteranalys.
Resultaten visar att de yngre generationerna av riksdagsvalskandidater driver kampanj på de nyare sociala medieplattformarna i högre grad än äldre generationer. Däremot konstateras de yngre generationerna inte på något sätt vara överrepresenterade på alla sociala medieplattformar, vilket hävdats i tidigare studier. Därtill påvisar resultaten vikten av att analysera vilka skillnader det finns bland de yngre generationerna av riksdagsvalskandidaters användning av sociala medieplattformar i valkampanjer sett till
bakgrundsvariabler som kön, partistorlek, status och utbildningsnivå. Samtliga visade sig spela en viss roll i riksdagsvalskandidaternas användning av sociala medier som kampanjstrategi
Fyra dagars arbetsvecka och dess inverkan på belöning : En kvalitativ undersökning av attityder, tankar och syner bland arbetsgivare i Finland
No full textI den här pro gradu avhandlingen fördjupar jag mig i fyra dagars arbetsvecka och dess inverkan på belöningen. Fokuset ligger på fyradagarsarbete och syftet är att ta reda på om det finns möjligheter för företag att gå över till fyradagarsvecka, samt hur det inverkar på belöningen, ifall anställda skulle arbeta fyra dagar i veckan i stället för fem. I avhandlingen undersöker jag även vilka konsekvenser fyradagars arbete har för företaget. I teoridelen berättar jag kort om arbetstidens historia och om olika försök med fyradagarsvecka eller förkortad arbetstid globalt; hur de har förverkligats samt resultat som har uppkommit. Jag presenterar även en inblick hur det kunde se ut i framtiden. I detta sammanhang är belöningen en central del med avhandlingen, och av detta skäl går jag djupare in på belöningen i teorins andra del.
Belöningen på företaget är mycket mer än bara konkreta pengar för de anställda. Belöningen är en helhet som består av många olika separata delar. Belöning kan vara konkreta pengar eller icke-monetär. Jag vill ta reda på hur fyra dagars arbetsvecka som förmån påverkar möjligheten att skapa mera bindande anställningsrelationer. Hur kan möjligheten som förmån att arbeta fyra dagar i veckan påverka företagets attraktivitet, och hur mycket borde man betala lön med den förkortade arbetsveckan.
I avhandlingen har jag gjort sex semi-strukturerade intervjuer med experter från olika företag, som har koppling med fyra dagars arbetsvecka eller belöning. Utöver intervjuerna har jag också gjort ett strukturerat frågeformulär, som resulterat i totalt 85 svar. Intervjuerna och frågeformulärens svar har analyserats med kvalitativa metoder.
I diskussionsdelen går jag igenom hur fyradagarsarbete kan beaktas i dagens samhälle och hur det kan påverka företagets verksamhet. I denna del presenterar jag även en ny modell för helhetsbelöningen – belöningsdiamanten – som basis för belöningen. Belöningsdiamanten inkluderar förkortad arbetsvecka som en del av helhetsbelöningen, och med detta kopplar förkortad arbetsvecka och belöning ihop.
Slutsatsen är att det finns ett positivt ställningstagande till fyradagars arbetsvecka, men hur mycket lön som ska betalas delar tankarna. Förkortad arbetsvecka kan ändå bidra till olika konsekvenser för företaget, bland annat ökat engagemang, attraktivitet samt inverkan på sociala hållbarheten i företaget och i samhället
Utvärdering av interaktioner mellan olika ytbelagda mesoporösa kiseldioxidnanopartiklar och en endotelbarriär
No full textMesoporous silica nanoparticles (MSNs) are attractive as drug delivery systems due to their ideal properties regarding high area-to-volume ratio and drug-loading capacity. Functional groups can flexibly be added to the surface to alter cell-nanoparticle (NP) interactions. These are crucial for efficiently crossing biological barriers, such as the vascular endothelium. However, cell-NP interactions are also affected by environmental factors, such as flow-induced shear stress of the bloodstream, and the effect of the factors should be investigated to better foresee NP behavior upon translation to clinical use.
The following NPs were used in this thesis: MSN-NH2, MSN-NH2 derivatized with polyethylene imine (MSN-PEI), MSN-PEI further derivatized via acetylation (MSN-PEI-ACA), succinylation (MSN-PEI-SUC), and conjugation with polyethylene glycol (MSN-PEI-PEG). The functionalization affects physiochemical properties such as the ζ-potential, which is crucial for cell-NP interactions. The NPs are tested on human aortic endothelial cells (HAoECs) to assess cellular internalization and permeability of the endothelial barrier.
Based on experiments performed in static conditions, cellular internalization is high for the NPs with high positive ζ-potential (MSN-NH2 and MSN-PEI). In contrast, the permeability is high for MSN-NH2 but low for MSN-PEI, indicating cellular entrapment of MSN-PEI. MSN-PEI-SUC (high negative ζ-potential) exhibits low internalization yet high permeability, suggesting that it crosses intercellularly, in contrast to MSN-NH2, which likely crosses intracellularly. MSN-PEI-PEG does not internalize nor permeate over the barrier, whereas MSN-PEI-ACA internalizes and permeates moderately.
As the data gathered from tests performed under flow conditions are only preliminary, definite conclusions cannot be drawn; however, a decreasing trend can be observed for the internalization of all NPs. Addition flow also decreases the permeability of MSN-PEI-SUC, underlining the importance of environmental factors for cell-NP interactions.
To conclude, surface modifications of the NPs are essential for governing cellular interactions, enabling or hindering cellular internalization and permeability of the endothelial barrier. Still, more research is needed to understand cellular internalization and permeability over time and how environmental factors, such as fluid dynamics, alter these behaviors.Mesoporösa kiseldioxidnanopartiklar (MSN) är mycket attraktiva administrationssystem för läkemedel eftersom de har ideala egenskaper, så som ett högt area-volymförhållande och hög läkemedelslastningskapacitet. Nanopartiklarnas yta kan modifieras med funktionella grupper, vilket förändrar hur celler och nanopartiklar växelverkar. Interaktionerna är avgörande vid korsandet av biologiska barriärer, så som endotelet i vaskulaturen. Interaktionerna är även beroende av miljöfaktorer, så som flöde, varav effekten av dessa bör undersökas.
Följande nanopartiklar användes i denna avhandling: MSN-NH2, MSN-NH2 funktionaliserad med polyetylenimin (MSN-PEI), MSN-PEI vidare modifierad genom acetylering (MSN-PEI-ACA), succinylisering (MSN-PEI-SUC) och konjugering med polyetylenglykol (MSN-PEI-PEG). De funktionella grupperna förändrar partikelns fysikalisk-kemiska egenskaper, så som ζ-potentialen, vilket är avgörande för de cellulära interaktionerna. Nanopartiklarna testas på humana aortaendotelceller (HAoECs) för att bedöma deras permeabilitet över barriären och den cellulära internaliseringen.
Resultaten från experimenten utförda i statiska förhållanden tyder på att nanopartiklar med högt positivt ζ-potential (MSN-NH2 och MSN-PEI) internaliseras mest. Permeabiliteten är dock avsevärt högre för MSN-NH2 än för MSN-PEI, vilket indikerar cellulärt upptag av MSN-PEI. MSN-PEI-SUC (med högt negativt ζ-potential) har låg internaliseringsgrad, men hög permeabilitet vilket tyder på att den korsar barriären intercellulärt, till skillnad från MSN-NH2, som troligtvis korsar intracellulärt. Internaliseringen och permeabiliteten är utebliven för MSN-PEI-PEG, medan MSN-PEI-ACA internaliserar och penetrerar barriären måttligt.
Data från experimenten utförda på barriär-på-chipplattformen är preliminära, varav definitiva slutsatser inte kan dras, men den tyder på att den generella nivån av internalisering minskar då flödesinducerad skjuvning adderas till in vitro-systemet. Permeabiliteten av MSN-PEI-SUC minskar även, vilket understryker vikten av miljöfaktorer för cell-nanopartikelinteraktionerna.
Sammanfattningsvis är ytbeläggningar av nanopartiklar avgörande för deras interaktioner med celler, så som cellulär internalisering och permeabilitet. Fortsatt forskning är väsentligt för att förstå hur internaliseringen och permeabiliteten varierar med tiden, samt för att evaluera betydelsen av miljöfaktorer, så som flöde, för partiklarnas cellulära interaktioner
Att bryta dödläget i territoriella gränstvister : en begreppsanalys om uti possidetis tillämplighet utanför avkoloniseringsprocesser
No full textDen här pro gradu avhandlingen studerar om principen uti possidetis kan tillämpas i nutida territoriella gränstvister.
Uti possidetis har rötter i den romerska civilrätten och implementerades i folkrätten genom krigsrätten. Inom den romerska civilrätten innebar principen att äganderätten tillfaller den som är innehavare av marken eller föremålet. När principen började tillämpas som princip inom folkrätten kom frågan om innehav att gälla territorier. Det förekommer två olika konkurrerande varianter av uti possidetis där ena varianten beaktar status quo (uti possidetis de facto), medan den andra varianten beaktar tidigare administrativa gränser (uti possidetis juris). Det är emellertid uti possidetis juris som har tillämpats i gränsfrågor i folkrätten.
Sedan 1800-talet har uti possidetis juris tillämpningsområde varit avkoloniseringsprocesser. Tidigare koloniala staters gränser omvandlades till internationella gränser när kolonistaterna blev självständiga. Utanför koloniala sammanhang har uti possidetis tillämpats i Tjeckoslovakien och i upplösningen av Sovjetunionen och Jugoslavien. Trots att det finns praxis av uti possidetis tillämpning både i avkoloniseringsprocesser och utanför koloniala sammanhang är principens tillämpningsområde och legitimitet omdebatterad. Däremot visar praxis att uti possidetis är en allmän princip inom folkrätten och att den inte är begränsad till avkoloniseringsprocesser.
Rättsfallet i gränstvisten mellan Burkina Faso och Mali och Badinterkommissionens yttrande om gränsdragningen i upplösningen av forna Jugoslavien har varit betydelsefulla för uti possidetis utveckling. I gränstvisten mellan Burkina Faso och Mali fastställde Internationella domstolen att uti possidetis inte är begränsad till avkoloniseringsprocesser, utan principen ska tolkas vara en allmän princip inom folkrätten. Gränsdragningen för de nyblivna självständiga staterna i forna Jugoslavien fastställdes enligt Badinterkommissionens yttrande. Gränserna fastställdes enligt federationens tidigare administrativa gränser i enlighet med uti possidetis. Kosovo godkändes däremot inte att bli en självständig stat, eftersom Kosovo vid den här tidpunkten inte ansågs vara ett en konfedererad stat.
Badinterkommissionens yttrande och Europeiska gemenskapens kriterier för erkännande av de nya självständiga staterna i Jugoslavien kom att leda till en utveckling av uti possidetis. När Europeiska gemenskapen skulle erkänna de nyblivna staterna ställde gemenskapen krav om att staterna behöver uppfylla kriterierna om demokrati, rättsstatsprincip samt respektera de mänskliga rättigheterna. Sammantaget kom de nya kriterierna för erkännande att tillsammans med Montevideokonventionens kriterier för en stat att påverka uti possidetis utveckling.
Utvecklingen av uti possidetis aktualiserar frågor om dess funktion i nutida territoriella gränstvister. Sedan år 2008 är Kosovo en självständig stat vars självständighetsdeklaration är förenlig med folkrätten. Däremot förekommer det oroligheter i norra delarna av landet, eftersom områdets integration med övriga Kosovo.
Situationen i norra Kosovo öppnar upp för flera intressanta frågeställningar om uti possidetis nutida funktionalitet. På grund av att principen har tillämpats under avkoloniseringen och genomgått utveckling är det aktuellt att studera om det finns stöd för fortsatt tillämpning av uti possidetis i nuvarande territoriella gränstvister.
Avhandlingen studerar tematiken genom att analysera hur det internationella samfundet har uppfattat staten under avkoloniseringen och jämför sedan resultatet med hur det internationella samfundet uppfattar staten idag. Montevideokonventionen fungerar som definition av staten och utgör därmed en genomgående mätare.
Utgående ifrån analysen är slutsatsen att kriterierna för en stat enligt Montevideokonventionen huvudsakligen är de samma. Tillämpning av uti possidetis utanför koloniala sammanhang är möjlig, men praxis visar att gränsers placering, andra staters territoriella integritet och begränsningar av staters externa suveränitet är faktorer som behöver tas i beaktande. Det i sin tur aktualiserar nya frågor om hur principen borde utvecklas för att kunna anpassas till nutida behov, men också för att kunna fortsätta vara en allmän princip inom folkrätten
Staters möjlighet att begränsa ansökning om asyl vid sina gränser, med hänvisning till den nationella säkerheten
No full textAvhandlingen granskar hurdana möjligheter stater har att begränsa ansökningar om asyl vid sina gränser, med hänvisning till den nationella säkerheten. Avhandlingens bakgrund är den diskussion som förts kring instrumentaliserad migration, det vill säga när en statlig aktör påverkar och styr asylsökande över gränsen som ett sätt att utöva påtryckning och skapa spänningar i förhållande till en annan stat. I samband med gränskrisen mellan Belarus, Polen, och Litauen 2021 gav EU-kommissionen förslag på ny lagstiftning för att ändra asyllagstiftningen i situationer av instrumentaliserad migration. I Finland var detta bakgrunden till de ändringar som gjordes i gränsbevakningslagen 2022. Under hösten 2023 fattade statsrådet beslut om att stänga alla officiella gränsövergångar på landgränsen mellan Finland och Ryssland. I avhandlingen används en rättsdogmatisk metod. Genom en analys av existerande folkrättsliga normer och relevanta rättsfall skapas en överblick över det nuvarande rättsläget för att finna svar på forskningsfrågan: I vilken utsträckning kan stater begränsa möjligheterna att ansöka om asyl vid sina gränser, med hänvisning till den nationella säkerheten?
Avhandlingen analyserar relevanta folkrättsliga rättskällor och centrala rättsliga principer, såsom staters rätt att kontrollera sina egna gränser, principen om non-refoulement och förbudet mot kollektiv utvisning av utlänningar utgående från Genevekonventionen från 1951, den europeiska människorättskonventionen och andra relevanta konventioner, samt utgående från EU-rättsliga rättskällor, såsom Europeiska unionens stadga om de grundläggande fri- och rättigheterna och direktivet om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd 2013/32/EU. I avhandlingen analyseras även hur dessa principer tillämpats i Europeiska människorättsdomstolens och EU-domstolens rättspraxis.
Utgående från denna analys kommer avhandlingen till slutsatsen att stater med hänvisning till instrumentalisering av migranter kan begränsa mottagandet av asylansökningar till vissa specifika registreringsställen eller gränsövergångsställen, men endast i den mån att de fortfarande tryggar en verklig och faktisk tillgång till statens territorium och asylprocessen. Stater har en skyldighet att respektera principen om non-refoulement och EU:s stadga om de grundläggande fri- och rättigheterna även i nödsituationer. Stater kan inte neka personer tillträde till en asylprocess vid officiella gränsövergångsställen. Om en person trots allt tar sig över gränsen utanför de officiella gränsövergångarna, har EU-länderna under EU-rätten skyldighet att behandla ansökan om asyl. I fråga om Europeiska människorättsdomstolens rättspraxis är rättsläget oklarare, och beror bland annat på om migranterna kan anses ha gjort sig skyldiga till klandervärt beteende, genom att eventuellt använda sig av våld för att ta sig över gränsen, genom att inte använda sig av verkliga och faktiska lagliga rutter som staten erbjudit, och om staten kan hållas ansvarig för orsakerna till att dessa rutter inte utnyttjas. I fall där en migrant kan råda risk att bli utsatt för tortyr, inhuman och omänsklig behandling har staten däremot en absolut skyldighet att inte utvisa personen i fråga
Betydelsen av mindfulness i sexuell tillfredsställelse hos kvinnor i Svenskfinland
No full textDispositionell mindfulness och sexuell mindfulness har konstaterats ha positiva effekter på sexuellt välbefinnande och i behandlingen av sexuella dysfunktioner, speciellt hos kvinnor (Arora & Brotto, 2017; Leavitt m.fl., 2019; Pepping m.fl., 2018). En nyare studie har påvisat att det finns ett samband mellan sexuell mindfulness och sexuell tillfredsställelse utöver sambandet med dispositionell mindfulness (Leavitt m.fl., 2019). Syftet med avhandlingen är därmed att undersöka sambanden mellan dispositionell mindfulness, sexuell mindfulness och sexuell tillfredsställelse hos kvinnor i Svenskfinland. Dessutom undersöks skillnader i nämnda variabler beroende på ålder, relationslängd och deltagarnas erfarenhet av mindfulnessträning. I tillägg studeras samband mellan sexuell mindfulness och användning av sexleksaker under sex, öppenhet för analsex samt viljan att ingå i öppna förhållanden.
Avhandlingen bygger på tvärsnittsdata från en kvantitativ undersökning. Data samlades in med hjälp av en enkät som delades på sociala medier. Totalt 111 kvinnor deltog i studien. Avhandlingens data analyserades med hjälp av Pearsons korrelationsanalys, hierarkisk regressionsanalys och envägs variansanalyser. Resultatet visar att det finns positiva samband mellan dispositionell mindfulness, sexuell mindfulness och sexuell tillfredsställelse. Sambandet mellan sexuell mindfulness och sexuell tillfredsställelse konstateras utöver samband med dispositionell mindfulness. Dessutom konstateras att deltagare som har befunnit sig i en relation under de senaste 0–2 åren har högre grad av sexuell tillfredsställelse jämfört med deltagare som har befunnit sig i en relation under de senaste 3–5 åren. Deltagare som har erfarenhet av mindfulnessträning påvisar högre sexuell mindfulness än deltagare utan erfarenhet av mindfulnessträning. Resultat konstaterar ytterligare att en högre nivå av sexuell mindfulness har samband med en större öppenhet för analsex
Hop-on Hop-off Spirituality. From Consumerism and Entertainment to Learning
No full textIn contemporary spirituality-related thought and behaviour in Estonia (as well as in a number of other regions), a phenomenon can be observed that I call hop-on hop-off spirituality. This means testing and tasting of various forms of contemporary spirituality (via techniques, courses, lectures, books, etc.) out of curiosity or for fun or just because a friend said that this or that teaching has changed their life. Such experimenting can sometimes result in deeper spiritual involvement or change in worldview but often doesn’t bring along anything that could be defined as deeper spiritual or religious commitment or belonging. Based on interviews, questionnaire responses and written life-history narratives from Estonia from the 1990s to 2020s, I will analyse how the suggested term fits into the context of already existing definitions and terms related to “spirituality”, and how such “hop-on hop-off” participation can be still seen as a learning process that influences one’s values, meaning-making, coping models, and lifestyle