National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
“My soul must live with the colour”. The Transformative Potential of Colours Described by Rudolf Steiner
No full textThe article focuses on the transformative potential of colours described by Rudolf Steiner. Steiner’s colour definitions are approached through the aesthetics of religion, investigating religion as a sensory and mediated practice. The goal is to clarify the identifiable features of the anthroposophical use of colour and how the Steinerian conception of colour relates to the anthroposophical worldview. Steiner’s conception of colours was strongly influenced not only by theosophy but also by J. W. von Goethe’s theory of colour and his ideas of metamorphosis. Steiner’s colour definitions are discussed both through his published lectures and through his own drawings and paintings. These pictures were intended to function as models for artists working with anthroposophical art, and they can be understood as specific sensational (i.e. sensory) forms that many later artists have produced variations of. Steiner’s use of colour is approached particularly through his Nature Mood sketches (1922) and his painting New Life (Mother and Child) (1924). The analysis of artworks made in the anthroposophical tradition can deepen our understanding of Steiner’s conception of colours and its transformative potential
Garantier för rättsskydd vid automatiserat beslutsfattande i ljuset av grundlagsutskottets tolkningspraxis
No full textFrån och med den 1 maj 2023 har automatiserat beslutsfattande varit möjligt inom den offentliga förvaltningen. Föreliggande avhandling undersöker med stöd avgrundlagsutskottets tolkningspraxis vilka juridiska faktorer som definierar utövandet av offentlig makt i relation till behandlingsregler som styr automatisk databehandling i automatiska beslutsförfaranden och hur lagbundenhet, god förvaltning och offentlighet säkerställs genom dessa regler.
Automatiserat beslutsfattande har förändrat sättet på vilket offentlig makt utövas. Traditionellt har detta inneburit att ta förvaltningsbeslut, men nu ligger fokus snarare på att förbereda och fastställa behandlingsregler. Denna förskjutning markerar en viktig utveckling i administrationen av offentlig makt i takt med teknikens framsteg.
Behandlingsreglerna utgör fundamentet för utövningen av offentlig makt, vilket styrs av principen om lagbundenhet. Dokumentationen som beskriver behandlingsreglerna och som fungerar som grund för den tekniska kodningen är en tolkning av bestämmelser som uppnås i samråd mellan den fysiska personen som upprättar behandlingsreglerna, myndigheten som ansvarar för att säkerställa deras laglighet och myndigheten som godkänner dem. Utvecklingen av algoritmer och källkoder, som behandlingsreglerna utgör grund för, bör följa de riktlinjer som anges i grundlagen. Detta innebär att alla aspekter av god förvaltning bör integreras fullständigt i dessa system.
Under riksdagsbehandlingen har dokumentationskraven som riktas gentemot myndigheter genomgått betydande förändringar. Tidigare innefattade kraven att offentliggöra programkoden eller algoritmen, vilket särskilt betonades av grundlagsutskottet. Senare i regeringspropositionen skiftade fokus istället till dokumentation av varje fas i verksamhetsprocessen. Slutligen, under riksdagsbehandlingen har kravet på omfattningen av dokumentationen minskat, och kravet att kunna påvisa laglighet kvarstår. Ytterligare, myndighetens beslut att införa automatiska beslutsförfaranden innehåller inte dokumentation av behandlingsreglerna. Dessa omständigheter kan utgöra ett problem när det gäller preventivt rättsskydd och enskildas rätt att förstå logiken bakom regelbaserade algoritmiska beslutssystem
Oväntad nytta av matematik
No full textI avhandlingen presenteras oväntade sätt matematik används på och vilken nytta vi människor kan ha av den. För att förstå de olika användningsområdena krävs en del förkunskaper och resultat, vilka redogörs i avhandlingen. I avhandlingen behandlas primtalsfaktoriseringen i RSA-kryptering, allelfrekvenser som kvadreras för att få genotypfrekvenser genom Hardy-Weinbergs lag och spelteorins Nashjämvikt som handlar om att spelare inte ska vilja byta strategi för att gynna sig själv
Evijärven säännöstelyn muutos : Velvoitetarkkailuraportti koeverkkotuloksista 2023.
No full textEvijärven vedenkorkeutta on tarkoitus nostaa 10 cm, jos siihen saadaan voimassa oleva vesilupa. Tässä raportissa esitetään ennen vedenkorkeuden nostoa tehdyn koeverkkokalastuksen tulokset. Koekalastukset tehtiin Nordic-verkoilla 32 arvotulla pyyntipaikalla. Saaliissa oli eniten ahventa ja muut saalislajit olivat hauki, kiiski, kuha, lahna, salakka, särki ja säyne. Särkikalojen biomassaosuus oli noin 50 %. Ahvenista 17 % oli 4–6 cm pituisia, joten ne saattoivat olla keväällä 2023 kuoriutuneita. Keväällä 2023 kuoriutuneiden särkikalojen osuus oli jostain syystä hyvin pieni Nordic-saaliissa. Yksikkösaaliit olivat runsaat, sillä kalaston ekologisen tilan arvioimiseen käytetyistä laatutekijöistä luku- ja massamääräiset yksikkösaaliit vuonna 2023 ilmensivät välttävää tilaa. Särkikalojen biomassaosuus ja indikaattorilajit ilmensivät tyydyttävää tilaa. Ahventen elohopeapitoisuus ilmensi hyvää kemiallista tilaa.ei tietoa saavutettavuudest
Why is interaction key in online learning? Initial observations from UNPOSMC blended learning course
No full textPlanning future activities, tackling problems, and progressing work-related tasks and activities together with others always involve and require talk and interaction. The joint progression of tasks and the establishment of shared understanding is particularly important in situations that involve or attempt to resolve crises. The PeaceTalk group, based at the University of Oulu, is a research team composed of experts in language use and interaction. The group has collaborated with FINCENT since late 2016 (see Haddington et al., 2020) and studied interaction in various crisis management training courses (Haddington et al., 2021; Rautiainen et al., 2021; Oittinen, 2021). The researchers in PeaceTalk use qualitative, video-based methods and ethnographic field notes to study the trainees’ conduct during their work. Video recordings are crucial in forming a truthful and reliable perspective on the unfolding of activities in the courses. The analyses focus on what trainees do, and how they do it through talk and other actions, such as gestures, facial expressions, and body movement. The aim is to identify and describe in detail the visible and joint interactional practices that are used to progress the teams’ tasks and activities, and how the participants establish a shared understanding as part of these activities (see, e.g., Haddington & Oittinen, 2022; Kamunen et al., 2023; Oittinen, 2022; Rautiainen, 2022; Rautiainen et al., 2023). Technology- or video-mediated environments present a unique context for interaction and collaborative work, and social interaction research in such settings is still relatively scarce (but see Stokoe et al., 2021). Therefore, the possibility to participate in and conduct research on the Basic phase of the UNPOSMC course in autumn 2023 offered us an exciting opportunity to fill in this gap.
Our interests and aims regarding the UNPOSMC course were multifaceted. First, we aimed to collect recordings from the online sessions for our research and to gain a comprehensive view of this unique learning environment, which would then be transformed into a series of analyses and research papers. Second, we were interested in the practices and guidelines the course organizers had recently developed; we had heard great things about the course (e.g., regarding the carefully drafted design for online learning) and took it as an invaluable learning opportunity. Our work gained significant support from the motivated group of course designers, coordinators and instructors, who welcomed us in their meetings already in the preparation phase of the course.
Video recordings were made in the Basic (i.e., online) phase of UNPOSMC. We used screen capture software to record the lectures and syndicate work that took place online. In addition, we video-recorded the events in the course instructors’ coordination room in Santahamina. At the outset, we had the following questions in mind:
1. What kind of instructors’ interactional practices in the online learning environment(s) enhance team building and teamwork?
2. What features of interaction support equal participation, joint negotiation, and effective decision-making?
3. How do interactional practices change or develop during the Basic phase?
4. How are diverse linguistic and professional expertise visible in interaction, and what is their impact on group dynamics, collaborative thinking, and learning?ei tietoa saavutettavuudest
Ilmastonmuutoksen skenaariot väylänpidossa
No full textKorjaus 29.10.2024: raporttiin päivitetty oikea versio kuvasta 36.Suomessa vuotuinen keskilämpötila on viimeisten noin 150 vuoden aikana noussut reilut kaksi astetta, ja erityisen nopeaa lämpeneminen on ollut 1980-luvun jälkeen. Lämpenemisen odotetaan jatkuvan edelleen lähivuosikymmeninä ja olevan talvella nopeampaa kuin kesällä. Ihmiskunnan ilmakehään maailmanlaajuisesti tuottamien kasvihuonekaasupäästöjen määrän tulevasta kehityksestä kuitenkin riippuu, kuinka paljon ilmasto tulee kuluvan vuosisadan aikana lopulta lämpenemään.
Liikenneväylien suunnittelussa ja väylien kunnossapidossa joudutaan varautumaan sekä lyhyen aikavälin sään vaihteluihin että ottamaan huomioon ilmaston pitkän aikavälin muutostrendit. Talvien lauhtuminen ja vetisten olosuhteiden yleistyminen on jo huomattu kunnossapidossa. Merialueilla jään määrä on vähentynyt ja jäätilanteen on koettu muuttuneen vaihtelevammaksi ja vaikeammin ennakoitavaksi.
Tässä työssä käsitellään ilmastonmuutoksen vaikutuksia eri väylämuotojen kannalta keskeisimpien sääilmiöiden näkökulmasta. Muutokset lämpö-, sade- ja tuulioloissa ovat merkittäviä erityisesti tien- ja radanpidon kannalta. Lämpötilan ja tuulisuuden muutokset vaikuttavat suoraan myös vesiväylien kannalta merkittäviin ilmiöihin: merialueiden jääpeitteeseen ja aallokkoon sekä merenpinnan korkeuteen.
Suomessa ilmastonmuutoksen vaikutusten odotetaan olevan selvimpiä erilaisissa lämpötilaan suoraan liittyvissä ilmiöissä. Helleaallot voimistuvat ja vastaavasti kovat pakkaset ja jääpeite merialueilla vähenevät. Talvien lauhtumisen myötä lämpötila vaihtelee talvella aiempaa useammin nollan ympäristössä. Sateisuudessa merkittävimmät muutokset liittyvät talvisateiden lisääntymiseen ja vesisateen osuuden kasvuun talviaikaisesta sateesta sekä keskimääräisen sateen intensiteetin voimistumiseen. Alle tunnin kestävien kovimpien rankkasateiden odotetaan kuluvan vuosisadan aikana voimistuvan noin 30–60 %.
Merialueilla jään määrän väheneminen ei välttämättä tarkoita helpompia talvimerenkulun olosuhteita. Merenpinnan odotetaan Suomenlahdella kääntyvän nousuun ja Pohjanlahdellakin pinnanlaskun odotetaan pysähtyvän tällä vuosisadalla, koska maankohoaminen ei todennäköisesti enää vuosisadan jälkipuoliskolla riitä kompensoimaan valtamerten pinnan kohoamisen vaikutusta.
Väylänpidon asiantuntijoiden kanssa käydyissä keskusteluissa tuli esiin, että ilmastonmuutokseen liittyvien riskien huomioonottaminen tulee saada suunnitteluohjeisiin, ja suunnitteluohjeissa tulee olla yhtenäinen linja siitä, millaiseen tulevaisuudenkuvaan halutaan varautua
Hemma är alla karlar starka och alla kvinnor fagra : Hur tradwife-rörelsen framställs bland inläggen under #tradwife på Instagram
No full textDe senaste åren har tradwife-rörelsen fått allt mer mediauppmärksamhet och popularitet. Tradwife står för Traditional Wife och är en titel unga konservativa kvinnor har anammat för att beskriva sin livsstil. Den här avhandlingen avser att svara på forskningsfrågorna: hur framställer tradwives sig själva genom Instagram-inlägg med hashtaggen #tradwife? Mer specifikt vilka ämnen intresserar tradwives? Samt hur uttrycker de sin identitet? Fokuset ligger speciellt på könsidentitet och värderingar bland tradwives. Hur performerar de kön och hur uttrycker de patriarkal femininitet i praktiken? Samt vilka typer av heteronormativitet syns i dessa inlägg? Detta görs genom kvalitativ analys av 135 skärmdumpar av Instagram-inlägg under #tradwife. För att hitta mönster bland bilderna har open coding med nyckelord. Dessutom har nyckelorden kategoriserats i nivåer enligt Burford m.fl. (2003) för att säkerställa variation bland nyckelorden.
Den teoretiska bakgrunden är tudelad i teorier kring självframställning och könsidentitet. Som grund för den tidigare nämnda ligger Goffmans teori om självframställning (1959) som grund med stöd från Hogan (2010) för att applicera teorin på sociala medier. Inom den senare kategorin behandlas den heterosexuell matrisen och heteronormativitet, teorier kring kön, genus och performativitet samt McCanns (2022) teori om toxiska femininiteter. Resultaten av analysen visar att tradwives identitet och värderingar är starkt influerade av kristendomen och traditionella könsroller. Genom nostalgi, pasteller och betoning på patriarkal femininitet förmedlar de en bild av en idealiserad hemmafru. Samtidigt uttrycker de homofobi och främjar cisnormativ heteronormativitet. Slutsatsen är att även om tradwives vid första anblick kan verka som oskyldiga mammor som har valt att sköta hemmet framöver att bedriva karriär, upprätthåller de förtryckande strukturer och bidrar till systematisk rasism och homofobi. Det är viktigt att förstå detta för att se bortom deras yttre framtoning och erkänna det komplexa och problematiska i deras ideologi och beteende
Introduktionen av digitala valutor -En litteraturstudie om digitala centralbankspengar
No full textUtvecklingen av Central Bank Digital Currency (CBDC) har blivit ett ämne som fått ökad uppmärksamhet och genererat mer forskning inom centralbanker de senaste åren. I en alltmer digitaliserad ekonomi blir kontanter och fysiska sedlar mindre relevanta. För att centralbankerna ska förbli relevanta och kunna utföra sina funktioner som att reglera pengarutbudet och påverka räntor är det viktigt att utforska ett digitalt alternativ till kontanter. Dessutom kan CBDC potentiellt öka finansiell inkludering genom att ge personer som inte har tillgång till traditionella banktjänster möjlighet att använda digitala pengar direkt från centralbanken.
Privat utfärdade digitala valutor har väckt oro hos centralbanker och CBDC kan vara ett sätt att övergå till digitala valutor på ett stabilare sätt. CBDC kan användas för att förbättra befintliga betalningssystem genom att erbjuda snabbare och billigare transaktioner jämfört med traditionella betalningssystem och vid internationella överföringar. CBDC skulle vara utgivet av centralbanken och därmed ge ökat förtroende och transparens i jämförelse med privata digitala valutor som kanske inte har en lika tydlig inbyggd reglerings struktur. CBDC skulle kunna ge centralbanker och myndigheter bättre verktyg för att övervaka finansiella transaktioner. Teknologiska framsteg och förändrade beteenden kan snabbt förändra betalningslandskapet. Många centralbanker undersöker CBDC för att vara förberedda för dessa framtida förändringar och för att ha möjlighet att snabbt anpassa sig till nya teknologier. En systematisk litteraturstudie utfördes för att undersöka orsakerna till utvecklandet av digitala centralbanksvalutor. Resultaten från litteraturstudien baserar sig på 20 akademiska studier som diskuterar problematiken med digitala valutor och vilka aspekter anses driva utvecklingen för tillfället. Resultatet tyder på att riskerna och möjligheterna som kopplas till digitala centralbanksvalutor fokuseras på vilka förändringar det kan leda till ekonomiskt i samhället. Resultaten lyfter fram de teman som förekommer mest i diskussionen om digitala centralbanksvalutor. Implementering av digitala centralbanksvalutor kräver för tillfället mer utveckling och forskning för att kunna fungera på en global nivå
Värdeinvestering i S&P 500 genom K-means klusteranalys
No full textSyftet med avhandlingen är att kombinera K-means klusteranalys med värdeinvestering. Klusteranalys anses vara den huvudsakliga metoden vad gäller oövervakad maskininlärning, varav K-means metoden är den främsta ohierarkiska algoritmen. Olika klustermetoder har använts vidsträckt i finansiella sammanhang, bland annat inom handplockande av aktier och portföljförvaltning. Värdeinvestering är en välkänd investeringsstrategi som fokuserar på investering i undervärderade tillgångar. Värdeinvestering uppkom som en mycket framgångsrik investeringsstrategi men har efter millennieskiftet blivit allt mer kritiserad på grund av dess underprestation i förhållandet till tillväxtaktier. Värdeaktier karaktäriseras vanligtvis enligt låga nyckeltalsanalyser. Avhandlingen undersöker hur väl K-means klusteranalys lyckas i identifierandet av värdeaktier samt hur en klusterbaserad värdeinvesteringsstrategi applicerad mellan åren 2014–2022 presterar i förhållande till benchmarkindexet S&P 500. Avhandlingen examinerar således även värdeinvesteringsstrategins prestation under analysperioden.
Avhandlingen baserar sig på en kvantitativ forskningsmetod, där K-means metoden används för att identifiera värdeaktier i amerikanska börsdata. Data innehåller 500 börsbolag listade inom benchmarkindexet S&P 500. Data justeras och avgränsas enligt relevanta kriterium för värdeaktier och värdeinvestering. Som identifikatorer används bolagens årliga P/E-, P/B- och P/CF-tal. Armbågsmetoden och tidigare avkastning används som utgångspunkt för väljandet av mängden kluster. Klusteranalyserna skapar årliga värdeportföljer för varsitt värde av K. Portföljernas prestation analyseras vidare enligt genomsnittlig avkastning och Sharpekvoter.
Enligt avhandlingens resultat är K-means klusteranalys en lämplig metod vad gäller identifierande av värdeaktier och fungerar väl i sammansättande av portföljer. Även om värdeportföljerna i genomsnitt genererade långsiktig positiv avkastning och slog benchmarkindexet för specifika år, lyckades portföljerna inte slå benchmarkindexet på lång sikt. I efterhand visade det sig däremot att en optimal konstruktion av portföljer kunde slå indexet. Användningen av en passivare värdeinvesteringsstrategi kunde nå mer betydelsefulla resultat. Avhandlingen lämnar således utrymme för fortsatt forskning, där data och de applicerade metoderna kunde justeras för att nå alternativa resultat