National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Creating a school culture promoting co-teaching : Experiences of school leaders, teachers, and students
No full textCo-teaching between special education teachers and class or subject teachers is a recommended teaching model to support all students in the inclusive classroom. In pursuit of a clearer path toward a more inclusive school, the three-tiered support system was introduced in the National Core Curriculum for Basic Education in 2011. The support system imposed new demands on teacher collaboration and the organisation of teaching and other resources in schools. Co-teaching is highlighted in the curriculum as a way to differentiate instruction and meet the diverse needs of students in the common classroom. Despite this, it seems challenging to implement co-teaching in Finnish schools, and the usage of this teaching model varies both between and within schools.
The overall aim of my thesis is to deepen the knowledge about school leaders’, teachers’, and students’ experiences of co-teaching as an inclusive teaching approach, and to deepen the understanding of what needs to be considered when creating a school culture promoting co-teaching.
The theoretical landscape describes inclusion and school culture. The section on inclusion also focuses on inclusive education in Finland, as the conditions for an inclusive school vary among nations. Co-teaching is consistently in focus, and the development of a collaborative school culture advocates for distributed leadership, which is also described in the theory. In addition to distributed leadership, the relatively autonomous teachers' enthusiasm and commitment to collaboration are advocated as prerequisites for collaboration. Thus, teacher culture and its implications for the development of teacher collaboration and co-teaching are finally presented.
Various data collection methods have been chosen to address the aim of the thesis. Therefore, the thesis is a mixed methods study containing both qualitative and quantitative data in the form of individual interviews with school leaders (sub-study I), a web-based questionnaire aimed at students in grades 4-6 (sub-study II), and focus group interviews with teachers (sub-study III). The specific convergent parallel mixed methods design enables the collection of quantitative and qualitative data from different respondents, and analysing the data independently with approaches best suited to answer the research questions. Thematic analysis, deductive content analysis, and quantitative analysis have been applied in the various sub-studies. By finally comparing and interpreting the results from the three sub-studies, and relating them to each other, four proposals for conditions to create a school culture that can promote co-teaching emerged. These conditions are shared vision and purpose, systematic collaboration, knowledge and support, and autonomy within frames.Samundervisning mellan speciallärare och klass- eller ämneslärare är en rekommenderad undervisningsmodell för att stödja alla elever i det gemensamma klassrummet. För en tydligare väg mot en mer inkluderande skola infördes trestegsstödet i den finländska grundskolan 2011. Trestegsstödet ställde nya krav på lärarsamarbete och organisering av undervisningen och samundervisning nämns i läroplanen som ett sätt att differentiera undervisningen och tillgodose de elevbehov som finns i klassen. Trots detta verkar det vara svårt att implementera samundervisning i de finländska skolorna och användningen av undervisningsmodellen ser olika ut både mellan och i skolor. Det övergripande syftet med min avhandling är att fördjupa kunskapen om rektorers, lärares och elevers upplevelser av samundervisning som en inkluderande undervisningsmodell och att fördjupa förståelsen för vad som bör beaktas i skapandet av en skolkultur som främjar samundervisning.
I det teoretiska landskapet beskrivs inkludering och skolkultur. I avsnittet om inkludering läggs fokus också på inkluderande utbildning i Finland eftersom förutsättningarna för en inkluderande skola varierar nationer emellan. Samundervisning är genomgående i fokus och för utvecklingen av en kollaborativ skolkultur förespråkas distribuerat ledarskap som också beskrivs i teorin. Förutom distribuerat ledarskap förespråkas de relativt autonoma lärarnas entusiasm och engagemang för samarbete som en förutsättning för samverkan. Därav presenteras slutligen lärarkulturen och dess implikationer för utveckling av lärarsamverkan och samundervisning.
Olika datainsamlingsmetoder har valts för att svara på avhandlingens syfte. Avhandlingen är således en mixed methods studie innehållande både kvalitativ och kvantitativ data i form av individuella intervjuer med rektorer (delstudie I), web-baserad enkät riktad till elever i årskurserna 4-6 (delstudie II) och fokusgruppintervjuer med lärare (delstudie III). Den specifika convergent parallel mixed methods designen möjliggör insamling av kvantitativ och kvalitativ data från olika respondenter och analys av data självständigt med tillvägagångssätt som är bäst lämpade för att besvara forskningsfrågorna. Tematisk analys, deduktiv innehållsanalys och kvantitativ analys har tillämpats i de olika delstudierna. Genom att slutligen jämföra och tolka resultaten från de tre delstudierna och relatera dessa till varandra framkom fyra förslag på förutsättningar för att skapa en skolkultur som kan främja samundervisning. Dessa förutsättningar är: gemensam vision och syfte, systematisk samverkan, kunskap och stöd samt autonomi med ramar.ei tietoa saavutettavuudest
Att återgå till arbetslivet efter utmattning : Tolv anställdas upplevelser om betydelsen av socialt stöd efter sjukskrivning
No full textPsykisk ohälsa och stress är båda växande problem som påverkar individer, arbetsplatser och samhällen negativt. Idag lider en av sju arbetstagare av psykiska problem, och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken att ta ut sjukdagpenning för i Finland. Samtidigt är det dyrt både på företags- och samhällsnivå att ekonomiskt understödja sjukskrivna personer. Därmed är det av allmänt intresse att förstå hur man bäst kan stötta personer som återvänder till arbetslivet efter en sjukfrånvaro för att undvika återfall.
Syftet med denna avhandling är att undersöka hur mina informanter upplever betydelsen av socialt stöd under återgången till arbetet efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom. Studiens teoretiska ramverk består av två teoretiska helheter, return-to-work (RTW) och socialt stöd. RTW-processen delas in i tre faser: frånvarofasen, återgångsfasen och upprätthållandefasen. Varje fas analyseras i relation till fyra typer av socialt stöd: emotionellt, värderande, instrumentellt och informativt stöd.
Genom en kombination av enkäter och djupintervjuer med tolv respektive fem informanter har både kvantitativ och kvalitativ empiri samlats in för att ge en omfattande bild av deltagarnas erfarenheter. Samtliga informanter har varit sjukskrivna i minst två veckor på grund av utmattningssyndrom.
Genom en noggrann analys av informanternas erfarenheter visar studien att socialt stöd är avgörande i RTW-processens alla faser. Emotionellt stöd är centralt i alla tre. Dessutom är värderande stöd betydande i frånvarofasen. Under återgångsfasen blir också instrumentellt och informativt stöd viktigt för att hantera praktiska utmaningar på arbetsplatsen. Variationen i behoven av stöd hos informanterna är stort i återgångsfasen. Slutligen i upprätthållandefasen är förutom ett fortsatt prominent emotionellt stöd även andra stödformer viktiga i varierande mängd hos olika informanter.
Resultaten visar att olika typer av socialt stöd behövs för att underlätta en framgångsrik och hållbar återgång till arbetslivet. Alla informanter behöver någon form av socialt stöd av någon social kontakt under varje fas av återgången, men exakt hurdan uppsättning av stöd som behövs är individuellt. Ifall ett välfungerande socialt stöd erbjuds leder det till bättre trivsel och välmående på arbetsplatsen, vilket minskar risken för återfall i sjukdom.
Denna studie bidrar till en djupare förståelse av hur socialt stöd kan integreras i RTW-strategier för att optimera återgången till arbetslivet efter utmattningssyndrom. Genom att belysa de anställdas perspektiv och deras upplevelser av socialt stöd kan arbetsgivare utveckla mer effektiva stödstrukturer. Avhandlingen avslutas med rekommendationer för fortsatt forskning inom området, med fokus på att ytterligare kartlägga de specifika behoven hos olika grupper av anställda och hur stödstrukturer kan anpassas för att möta dessa behov
Information Behavior in Banking Customer Service - case study in Bank X
No full textDemographic factors tend to shape the behavior of individuals, and the context of information behavior in banking customer service, is not an exception. As the authors of this thesis have experienced, banking customer service contains multitude of tasks that need different information activities along with usage of different systems. For organization, it is important to be aware of the most significant demographic factors that affect the information behavior of employees. As these factors and their impacts are recognized, the found issues and obstacles within the information behavior can be mitigated. By optimizing working instructions and processes, employees can use less time in searching and evaluating information and spend the obtained time in solving even more customer cases.
This thesis deepens into the information behavior in banking customer service, and the key findings are intended to be taken into consideration in the development of the processes of Bank X, especially in terms of efficiency and accessibility. Results of the study together with the theory part, provides comprehensive overview of the information behavior in Bank X’s customer service. The theoretical framework consists of a broad literature review that includes subjects within the wide scope of information behavior. Topics such as information needs, -seeking, -searching, -retrieval, -encountering and -avoidance are examined, different information seeking models are reviewed and different types of searchers and two separate theories are defined. This comprehensive theoretical framework provides a background for the quantitative study, that was conducted in the form of a questionnaire. Along with the theoretical base, the questionnaire includes input based on the collaboration with Bank X, to ensure that the added value that this study is set to provide aligns with the interests of Bank X as well. The authors combined their own working experience in the viewed position of customer servant and their research on information behavior to form the questionnaire into its final form.
The results and analysis provide valuable information for Bank X but also indicate the room for future research. The study shows that certain demographic factors do have an impact on the information behavior of employees within Bank X. The most significant demographic factors were age, gender, and experience levels. Useful finding for Bank X is that the differences in results were relatively small, which may implicate that the processes and the way of working are well standardized. Regardless of demographic factors, the average response of the questionnaire that contains the whole answering pool, provides useful information for Bank X to pay attention to. Other findings show that the usage of systems is perceived as harmful in terms of reaching goals set for the employee, and additionally the way how employees search for information may not always be in line with the guidelines of Bank X
Opportunities and obstacles in the implementation of digital services within social and healthcare : A qualitative study from the perspective of leaders.
No full textSyftet med denna magistersavhandling är att beskriva vårdledarnas uppfattningar av möjligheter och utmaningar vid implementering av digitala lösningar i vården. Studiens teoretiska referensram utgår ifrån Erikssons caritativa vårdteori med fokus på det caritativa ledarskapet. Studien är kvalitativ i sin utformning. Datamaterialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer i anknytning till projektet Improved Access to Welfare Services by digital solutions, som pågick under åren 2022–24 vid Åbo Akademi. Informanterna bestod av sju(7) vårdledare som intervjuades inom Österbottens välfärdsområde under hösten 2022. Ledarnas arbetsuppgifter omfattade både strategisk och operativ nivå, där vissa var
delaktiga i utvecklingen av digitala tjänster och en del som sakkunniga inom sitt område samt som ledare där digitala tjänster skulle implementeras. Materialet som samlades in analyserades med hjälp utav kvalitativ innehållsanalys.
Resultatet beskriver fyra(4) genomgripande kategorier som svarar an på vårdledarnas upplevelser av möjligheter och utmaningar vårdledarnas upplevelser av utmaningar vid implementering av digitala lösningar. Dessa var; Vikten av de digitala systemens uppbyggnad, Behov av samordning och organisatorisk struktur gällande digitala system, Vikten av bemötande vid individuella behov, Vikten av att användarna tas med i utvecklingen. Under varje kategori hittades flera underkategorier Resultaten visar på ett ökat behov av tidig digital utbildning av vårdpersonal redan i utbildningsskedet. Det caritativa ledarskapet kan utgöra ett stöd för inlärningen på arbetsplatsen, där ledaren har en omfattande syn på livet, den personliga tillväxten och mognaden hos personalen, som utgör det ultimata målet för utbildning och inlärning.The purpose of this master's thesis is to describe nursing leaders' perceptions of opportunities and
challenges in the implementation of digital solutions in healthcare. The theoretical framework of the
study is based on Eriksson's theory of caritative caring, with a focus on caritative leadership. The study
is qualitative in its design. The data was collected through semi-structured interviews related to the
project "Improved Access to Welfare Services by Digital Solutions," which took place from 2022 to 2024
at the Åbo University. The informants consisted of seven (7) nursing leaders who were interviewed
within the Ostrobothnia welfare region during the autumn of 2022. The leaders' responsibilities
encompassed both strategic and operational levels, with some being involved in the development of
digital services and others serving as experts in their field and as leaders where digital services were to
be implemented. The data collected was analyzed using qualitative content analysis.
The results describe four (4) overarching categories that address nursing leaders' experiences of
opportunities and challenges in the implementation of digital solutions. These were: The importance of
the structure of digital systems, the need for coordination and organizational structure regarding digital
systems, the importance of addressing individual needs, and the importance of involving users in the
development process. Under each category, several subcategories were found. The results indicate an
increased need for early digital education of healthcare personnel already during their training.
Caritative leadership can provide support for workplace learning, where the leader has a comprehensive
view of life, personal growth, and the maturity of staff, which constitute the ultimate goal of education
and learning
Uuden teknologian hyödyt peltoviljelyssä
No full textErilaiset peltoviljelyssä hyödynnettävät, digitaalisuuteen perustuvat teknologiat muodostivat tässä
tutkimuksessa perustan uuden teknologian käsitteelle. Tutkimuksessa selvitettiin uuden teknologian
avulla maatiloilla saavutettuja taloudellisia, ympäristöön kohdistuvia ja ihmisten hyvinvointiin vaikut-
tavia hyötyjä peltoviljelyssä. Lisäksi tarkasteltiin uuden teknologian hankintaan, käyttöönottoon ja
käyttöön liittyviä kokemuksia. Tutkimusaineisto kerättiin kirjallisuuskatsauksella sekä haastattelemalla kokeneita kotimaisia maatalousyrittäjiä ja alan asiantuntijatehtävissä toimivia henkilöitä.
Johtopäätös on, että uudesta teknologiasta yleensä ja erityisesti ajoautomatiikasta voidaan saada
useita taloudellisia, ympäristöön kohdistuvia ja ihmisen hyvinvointiin vaikuttavia hyötyjä. Tässä julkaisussa esitellyt hyödyt ulottuvat yksittäisen tilan taloudesta, peltojen viljelykunnosta ja peltotyötä tekevästä henkilöstä aina koko ruokajärjestelmän eduksi. Hyödyt ovat toistaiseksi ennemmin perustellusti arvioitavissa kuin luotettavasti mitattavissa. Uuden teknologian tuottaman datan keruun ja käsittelyn helpottuminen luo perustaa kehittyvän datatalouden lisäksi hyötyjen mittaamiselle. Todetut hyödyt vastaavat peltoviljelyn kestävyyteen muualta ruokajärjestelmästä kohdistuviin kasvaviin vaatimuksiin. Uuden teknologian käyttöönottoa kannattaa tukea, jotta hyötyjä saadaan realisoitua. Datan avulla odotetaan saatavan tuotteille jatkossa lisäarvoa. Sijaa tulisi kuitenkin olla myös perinteisin menetelmin tuotetuille tuotteille. Uuteen teknologiaan ja sen tuottamaan dataan liittyvää puolueetonta tietoa kannattaa levittää toistuvasti eri kanavissa. Ajantasainen tutkimus ja tuotekehitys, koulutus ja neuvonta sekä uudet maksulliset palveluntuottajat erityisesti uuden teknologian hyödyntämiseen ja kehittyvään datatalouteen ovat tarpeen
Ett pilotexperiment inom donationsbeteende i Finland
No full textFör att en välgörenhetsorganisation skall kunna fortsätta uppnå de mål de strävar efter, behövs kapital från donatorer. Denna avhandling fokuserar på privatpersoner som donatorer. Privatpersoner kan donera en klumpsumma till en välgörenhetsorganisation eller en viss summa per månad. I jämförelse med de andra nordiska länderna, donerar finländare mindre än de övriga nordbor. Det finns dock faktorer som kan påverka personens val att göra en donation och summan hen donerar. Välgörenhetsorganisationens syfte, inramningen av välgörenhetsorganisationen kommunikation, känslan av vinster och förluster och kognitiv dissonans är alla orsaker som kan påverka personens val.
Att donera en klumpsumma eller en mindre rat varje månad är två sätt att rama in donationssättet, för att få mera pengar till välgörenhetsorganisationen. Det finns dock argument för att fortsätta undersöka nya donationssätt. Syftet med denna avhandling är att skapa mera förståelse kring hur donationsbeteende påverkas av inramningen av donationssätt. Avhandlingen undersöker hur personer skulle donera ifall de skulle ha ett val att kunna donera en viss procent av sin lön till en välgörenhetsorganisation. Undersökningen görs som ett experiment, där deltagarna svarar på ett frågeformulär om och hur mycket de skulle donera i hypotetiska scenarier. 38 stycken deltagare deltog i experimentet. Svaren används som data för mätningar som undersöker skillnaderna i medeltalen av donationerna som deltagarna skulle donera då de donerar en viss procent av deras hypotetiska lön och donationen som doneras som en klumpsumma, under ett år. En mätning som studerar fallvis, om personerna skulle donera mera då de skulle donera en klumpsumma eller då de skulle donera en viss procent av sin lön gjordes också.
Resultatet indikerar att deltagarna skulle donera mera ifall de har möjlighet att donera en viss procent av sin lön. I scenariot då alla deltagarna räknades med i resultat och då lönen var 5100 €, skulle deltagarna donera i medeltal en klumpsumma på 187,89 € och ifall de skulle donera en viss procent av sin lön, skulle de donera i medeltal 428,72 €. I 7/9 av scenarierna finns det en signifikant skillnad, där deltagarna skulle donera mera ifall de skulle få donera en viss procent av sin lön. Resultatet tyder på att det finns ett argument för att donationer som en valfri procent av donatorns lön skulle kunna samla in en större summa pengar. Organisationer skulle kunna ge som ett alternativ till donerare att donera en viss procent av sin lön för att öka donationssummorna. Scenarierna i experimentet var dock hypotetiska, vilket betyder att det skulle behövas experiment där verkliga pengar används, för att kunna bevisa att resultatet stämmer utanför hypotetiska situationer
Tampereen henkilöratapihan kehittäminen : Hankearviointi 05.01.2024.
No full textTampereen henkilöratapiha on Suomen rataverkon tärkein vaihtoasema ja Länsi-Suomen henkilöliikenteen keskus. Henkilöratapihan kehittämisen (Tampereen henkilöratapiha -hanke) tavoitteena on parantaa ratapihan liikenteellistä toiminnallisuutta ja tarjota edellytykset Tampereen asemakeskuksen myöhemmälle kehittämiselle. Hankkeeseen sisältyy sekä peruskorjaustoimenpiteitä että ratapihan palvelutasoa parantavia kehittämistoimenpiteitä. Hankkeen kustannusarvio on 196,7 miljoonaa euroa (MAKU 145; 2020=100), josta kehittämistoimenpiteiden osuudeksi on arvioitu 43,2 miljoonaa euroa.
Hankearvioinnissa on tarkasteltu henkilöratapihan kehittämistoimenpiteiden vaikutuksia ja yhteiskuntataloudellista kannattavuutta. Kehittämistoimenpiteiksi on luettu uusi välilaituri ja sen edellyttämät raiteistomuutokset, uudet matkustajien kulkuyhteydet henkilöratapihan alueella sekä uudet vaihdekujat ratapihan etelä- ja pohjoispuolella.
Uusi välilaituri mahdollistaa lähijunaliikenteen vuorotarjonnan kasvattamisen Tampere–Lempäälä-välillä kahteen tunnittaiseen junapariin, mutta tätä suurempi vuorotarjonta edellyttää lisäraiteen Lempäälään saakka. Tampere–Nokia-välillä uusi välilaituri ei yksin mahdollista vuorotarjonnan kasvattamista, vaan lisäksi tarvitaan lisäraide Lielahti–Nokia-välille.
Kustannustehokkaan lähijunaliikenteen järjestäminen on Tampereen seudun rataverkolla yleisesti ottaen haastavaa. Liikenne edellyttää suuria infrastruktuuri- ja kalustoinvestointeja, mutta ennustetut matkustajamäärät jäävät suhteellisen pieniksi. Liikenteen järjestämisestä syntyvät liikennöintikustannukset ovat kaikissa tarkastelluissa liikennöintivaihtoehdoissa suurempia kuin siitä syntyvät yhteiskuntataloudelliset hyödyt.
Hankkeessa toteutettavat matkustajien kulkuyhteyksiä parantavat toimenpiteet tuovat huomattavia säästöjä jalankulkijoiden aikakustannuksissa. Erityisesti Itsenäisyydenkadun alikulkuun toteutettava uusi raitiotiepysäkki ja suorat porrasyhteydet pysäkiltä matkustajalaitureille sekä porrasyhteys matkustajalaitureilta Nokia-areenalle nopeuttavat matkustajien siirtymistä. Matkustajien olosuhteet ja matkustuskokemus paranevat myös uusien laiturikatosten ansiosta.
Ratapihan etelä- ja pohjoispuolelle toteutettaville uusille vaihdekujille on vaikea osoittaa mitattavia hyötyjä. Vaihdekujat todennäköisesti helpottavat häiriötilanteiden hallintaa ja tuovat lisää joustavuutta aikataulusuunnitteluun. Nykyisessä aikataulurakenteessa ei kuitenkaan ole konfliktipisteitä, joissa uusia vaihdekujia säännöllisesti tai pienten myöhästymisten seurauksena voitaisiin hyödyntää. Niitä voidaan hyödyntää tilanteissa, joissa vaihdevika estää toisen vaihdekujan käytön, mutta todennäköisesti tällaisetkin tapaukset ovat harvinaisia. Tampereen henkilöratapihaa käyttävien junien myöhästymisistä suurin osa syntyy Helsinki–Riihimäki-välillä, eikä Tampereen henkilöratapiha -hankkeella ole näihin myöhästymisiin vaikutusta.
Koska lähijunaliikenteestä aiheutuvat yhteiskuntataloudelliset nettokustannukset ovat negatiivisia, on Tampereen henkilöratapiha -hankkeen hyöty-kustannussuhde korkein (0,48), kun hanke toteutetaan ilman lähijunaliikenteen laajentamista. Hanke ei kuitenkaan tällöinkään ole yhteiskuntataloudellisesti kannattava. Jos tarkastellaan pelkästään matkustajien kulkuyhteyksiin liittyviä toimenpiteitä, joiden kustannukset ovat 14,0 miljoonaa euroa (MAKU 145; 2020=100), on toimenpidekokonaisuuden hyöty-kustannussuhde 1,63.
Hankearvioinnin merkittävimmät epävarmuudet liittyvät lähijunaliikenteen kehittämissuunnitelmiin ja jalankulkijoiden matka-aikasäästöjen arvioinnissa käytettyyn jalankulkusimulointiin. Suunnitelmat lähijunaliikenteestä ovat vielä hyvin alustavia ja tulevat todennäköisesti muuttumaan. Liikenteestä aiheutuviin yhteiskuntataloudellisiin hyötyihin ja kustannuksiin vaikuttaa myös se, voidaanko bussiliikenteen tarjontaa lähijunaliikenteen laajentamisen jälkeen supistaa. Jalankulkijoiden matka-aikasäästöjen arvioinnissa käytettyä jalankulkusimulointia ei ole aikaisemmin hyödynnetty hankearvioinneissa, minkä vuoksi tuloksiin liittyy epävarmuutta
Kumppanuussuhteet hegemonin välineenä : Yhdysvaltain ja Kiinan kamppailu kansainvälisen järjestelmän kontrollista
No full textTutkimuksen tutkittavana ilmiönä oli Yhdysvaltain ja Kiinan välisen suurvaltakamppailun vaikutus kansainväliseen järjestelmään. Ensin selvitettiin Bidenin hallinnon orientoitumista Kiinaan suhteessa aikaisempiin Yhdysvaltain hallintoihin. Tämän jälkeen tutkittiin liittolais- ja kumppanuussuhteiden tarkoitusta Yhdysvaltain suurstrategiassa indopasifisella alueella. Tämän jälkeen vastattiin tutkimusongelmaan, jonka tarkoituksena oli selvittää miten liittolaissuhteet indopasifisella alueella ilmentävät Yhdysvaltain suhdetta Kiinaan.
Tutkimuksen keskeisimpänä lähdeaineistona toimivat Yhdysvaltain strategiset asiakirjat. Näistä olennaisimmat olivat kansalliset turvallisuusstrategiat. Strategisten asiakirjojen lisäksi lähdeaineisto muodostui eri hallintojen virallisista julkaisuista ja kolmannen tahon materiaaleista. Tutkimuksen teoreettisen viitekehyksen muodosti Robert Gilpinin näkemys hegemonisesta realismista. Tutkimuksen kontekstin ja tarkastelutason muodosti suurstrategia. Tutkimusstrategiana toimi vertaileva tapaustutkimus. Laadullinen teoriaohjaava sisällönanalyysi toimi tutkimusmetodina. Yhdysvaltain hallintojen orientoitumista Kiinaan tarkasteltaessa vertailtavat tapaukset muodostuivat Obaman ensimmäisestä hallinnosta, Obaman toisesta hallinnosta, Trumpin hallinnosta ja Bidenin hallinnosta. Yhdysvaltain suhteita indopasifisella alueella tarkasteltaessa vertailtavat tapaukset muodostuivat kahdenvälisistä suhteista Japaniin, Intiaan ja Taiwaniin. Monenvälisistä suhteista tapauksiksi valikoituivat Quad-ryhmä ja Aukus-sopimus.
Tutkimuksen perusteella Bidenin hallinnon orientoituminen Kiinaan eroaa aikaisemmista tarkastelluista hallinnoista. Suurimmat erot ovat Bidenin hallinnon ja Obaman ensimmäisen hallinnon välillä. Vertailtaessa peräkkäisiä hallintoja toisiinsa erot eivät kuitenkaan ole kovin suuria. Yhdysvaltain suhtautuminen Kiinaan on kehittynyt varsin johdonmukaisesti. Obaman ensimmäisellä kaudella Kiinaan ja sen kas vaviin voimavaroihin suhtauduttiin varauksellisen myönteisesti. Bidenin hallinnon aikana Kiina arvioitiin Yhdysvaltain tulevien vuosikymmenten suurimmaksi strategiseksi haasteeksi. Liittolais- ja kumppanuussuhteet ovat tutkimuksen perusteella olennainen osa Yhdysvaltain pyrkimystä Kiinan revisionististen aikeiden hillitsemisessä. Yhdysvallat rakentaa indopasifiselle alueelle liittolaisten- ja kumppaneiden verkostoa, jonka tarkoituksena on puolustaa kansainvälisen järjestelmän status quoa revisionistisia suurvaltoja vastaan.
Tarkastelun perusteella liittolais- ja kumppanuussuhteet indopasifisella alueella ilmentävät Yhdysvaltain suhdetta Kiinaan kahdella tavalla. Ensinnäkin liittolais- ja kumppanuussuhteita kehittämällä Yhdysvallat pyrkii vastaamaan Kiinan voiman kasvuun ja siten hillitsemään sen revisionistisia aikeita. Toiseksi Yhdysvallat vaikuttaa valinneen suhteellisen aggressiivisen suhtautumistavan haastajaansa kohtaan. Yhdysvaltain ja sen liittolaisten sekä kumppaneiden sitoutuminen vapaaseen ja avoimeen indopasifiseen alueeseen on suora haaste Kiinan näkemykselle kansainvälisen järjestelmän tulevaisuudesta