National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Samband mellan bluffsyndrom, självförmåga och stress : En enkätstudie bland studerande och yrkesverksamma
No full textInledning: Bluffsyndrom kännetecknas av en känsla av självtvivel, otillräcklighet och en rädsla för att bli avslöjad som en bluff. Individer med bluffsyndrom förklarar ofta framgång som ett resultat av externa faktorer som till exempel tur, slump eller att de fått hjälp av andra, medan motgångar förklaras med interna faktorer som till exempel brist på kompetens. Forskning har visat att över 70 % av individer upplever känslor av att vara en bluff under någon del av sitt liv. Att tvivla på sina förmågor kan leda till att individen börjar överprestera för att undvika att bli avslöjad som en bluff, vilket ökar risken för stress och utbrändhet. Individens upplevda självförmåga har en betydelse för hur individen tar sig an utmaningar och motgångar i livet. Det finns en begränsad mängd forskning som undersöker sambandet mellan bluffsyndrom, självförmåga och stress. Avhandlingens syfte var därmed att undersöka om det finns samband mellan dessa tre variabler. Vidare ämnade avhandlingen undersöka om självförmåga har en medierande effekt när det kommer till bluffsyndromets effekt på stressnivån. Slutligen undersökte studien om det fanns sociodemografiska skillnader mellan variablerna.
Metod: Avhandlingens metod är en kvantitativ enkätundersökning som utfördes med hjälp av följande mätinstrument: Clance Imposter Phenomenon Scale (CIPS), General Self-efficacy Scale (GSE) och Perceived Stress Scale (PSS). Samplet bestod av (N = 404) respondenter (M = 26,6 år, SD = 8,31). Av deltagarna i studien var 90 % studerande (n = 362) och 45 % av deltagarna arbetade antingen heltid eller deltid (n = 182).
Resultat: Studiens resultat visade ett det finns ett signifikant samband mellan bluffsyndrom, självförmåga och stress. Studien fann ett positivt samband mellan bluffsyndrom och stress och ett negativt samband mellan bluffsyndrom och självförmåga och mellan självförmåga och stress. Av deltagarna upplevde 42 % (n = 168) tecken på bluffsyndrom. Studien fann även att självförmåga partiellt medierade effekten mellan bluffsyndrom och stress. Kvinnor upplevde i medeltal högre nivåer av bluffsyndrom jämfört med män. Studien fann även att individer som arbetat längre inom samma bransch hade lägre nivåer av bluffsyndrom jämfört med de individer som inte arbetade eller var nyare i arbetet. Studiens resultat är i linje med tidigare forskning. Studien kontribuerar till forskningen genom att ge insikt i sambandet mellan bluffsyndrom, självförmåga och stress
Early Adolescents’ Perfectionism Profiles and Connections to Achievement Goal Orientations : Testing the 2 x 2 Model of Dispositional Perfectionism
No full textIntroduction: Perfectionism is considered a narrow personality trait, which is in research often divided into perfectionistic strivings (i.e., a strive for perfection, unrealistic high personal standards; typically related to adaptive mental health outcomes) and perfectionistic concerns (i.e., concerns about mistakes, excessively critical evaluations; generally associated with maladaptive mental health outcomes). A notable gap in the literature was identified as no previous study has centered on early adolescents through a person-centered approach when examining perfectionism, achievement goal orientations, and academic achievement. This study aimed to investigate the 2 x 2 model of perfectionism in relation to achievement goal orientations in early adolescence using the following research questions: (1) Which perfectionistic profiles can be identified among early adolescents in a Swedish-speaking region of Finland? (2) Are there gender variations across the profiles? (3) How do the students differ in their achievement goal orientations based on their perfectionism profiles? (4) How do the students differ in their academic achievement based on their perfectionism profiles?
Method: Data was analyzed from the CONSENSUS (Swe SAMSYN) research project, which is an ongoing project about well-being between Åbo Akademi University, Vaasa, and Mustasaari (2021-2025). Data was analyzed quantitively from a total of 706 respondents aged between 10 and 13. Exploratory factor analyses, latent profile analyses, and analyses of variance were conducted to find latent structures and to measure mean differences tied to the purpose and the research questions.
Results and discussion: Four profiles were identified: ambitious (high strivings, low concerns), perfectionists, (high strivings, high concerns), moderate perfectionists (moderate strivings, moderate concerns), and non-perfectionists (low strivings, low concerns). However, no profile of concerned students nor gender differences across profiles were identified. The ambitious and the perfectionists reported overall high levels of mastery-oriented goal orientations, while the perfectionists also scored fairly high on performance-avoidance. The non-perfectionists reported overall rather low levels of all goal orientations, whereas the moderate perfectionists scored moderately on all goal orientations. Finally, only one of the original hypotheses of the 2 x 2 model was supported when examining how the profiles differed in academic achievement. In other words, the ambitious students were related to higher academic achievement than non-perfectionists. According to the social cognitive perspective, a relationship was expected between perfectionism and academic achievement, and between perfectionism and achievement goal orientations. Despite the causality of the relationships left undiscovered, the identified non-causal relationships support the theoretical framework.Introduktion: Perfektionism är ett personlighetsdrag som i forskning generellt delas in i perfektionistisk strävan (dvs. strävan efter perfektion; förknippas ofta med positiva psykisk hälsotillstånd) och perfektionistisk oro (dvs. rädsla för att misslyckas; förknippas ofta med negativa psykisk hälsotillstånd). En forskningslucka kunde identifieras eftersom ingen tidigare studie har undersökt perfektionism, målorienteringar och skolprestationer hos yngre ungdomar med ett personcentrerad tillvägagångssätt. Syftet med denna avhandling var att undersöka hur 2 x 2 modellen för perfektionism påverkar yngre ungdomars målorienteringar och skolprestationer. Syftet besvarades med följande forskningsfrågor: (1) Vilka perfektionismprofiler kan identifieras bland yngre ungdomar i en svenskspråkig region i Finland? (2) Finns det könsskillnader mellan profilerna? (3) Hur skiljer sig elevernas målorienteringar baserat på deras profiltillhörigheter? (4) Hur skiljer sig elevernas skolprestationer baserat på deras profiltillhörigheter?
Metod: Data från projekt SAMSYN (eng. CONSENSUS) användes, vilket är ett pågående forskningsprojekt (2021–2025) om elevers välmående mellan Åbo Akademi, Vasa stad och Korsholms kommun. Totalt 706 respondenter inkluderades i denna avhandling och deras åldrar varierade från 10–13 år. Explorativa faktoranalyser, latenta profilanalyser och variansanalyser utfördes för att hitta latenta strukturer och jämföra medelvärden mellan grupperna knutna till syftet och forskningsfrågorna.
Resultat och diskussion: Följande fyra profiler identifierades: ambitiösa elever (höga nivåer av strävan, låga nivåer av oro), perfektionister, (höga nivåer av strävan, höga nivåer av oro) måttliga perfektionister (måttliga nivåer av strävan, måttliga nivåer av oro) och icke-perfektionister (låga nivåer av strävan, låga nivåer av oro). Den förväntade profilen oroade elever (låga nivåer av strävan, höga nivåer av oro) identifierades inte, och inte heller några könsskillnader mellan profilerna. De ambitiösa eleverna och perfektionisterna rapporterade höga nivåer av mastery-relaterade målorienteringar och relativt höga nivåer av den prestationsundvikande målorienteringen. De måttliga perfektionisterna rapporterade måttliga nivåer av alla målorienteringar, medan icke-perfektionisterna fick relativt låga poäng på alla målorienteringar. Gällande skolprestationer kunde det konstateras att enbart en av de ursprungliga hypoteserna i 2 x 2 modellen fick stöd, vilket innebar att de ambitiösa eleverna hade högre skolprestationer jämfört med icke-perfektionisterna. 2 x 2 modellen för perfektionism och målorienteringsteorin fungerade som specifika teorier för denna avhandling, medan det socialkognitiva perspektivet fungerade som den breda teoretiska referensramen. Enligt det socialkognitiva perspektivet kunde ett samband förväntas mellan perfektionism och målorienteringar samt mellan perfektionism och skolprestationer. Trots att de valda statistiska analyserna inte mätte kausala samband kan det konstateras att de icke-kausala samband som identifierades stöder den teoretiska referensramen
Kodväxling mellan svenska och finska hos tvåspråkiga personer samt deras medvetenhet om och attityd till kodväxling i vardagen – en enkätstudie
No full textÄr blandning av två olika språk något som tvåspråkiga personer lägger märke till i samtal med andra tvåspråkiga, eller är det något som har blivit så vanligt att det inte väcker tankar? Tvåspråkighet är individens förmåga att tala två språk, ha kunskap i dem och använda dem i sin vardag. Förmågan att växla språk är en mycket snabb, effektiv och flexibel process som kallas kodväxling. Vanligtvis kombinerar tvåspråkiga talare två språk med en specifik grupp eller ett specifikt samhälle och kan ses som ett sätt att uttrycka gemenskap, så som en dialekt. Om det är lättare att kodväxla eller inte beror på olika faktorer. För personer som talar de båda språken lika mycket kan kodväxling användas medvetet som en kompromisstrategi. Att hämma det andra språket kräver en del ansträngning, men det kräver även gemensam aktivering av de två språken. Den mentala ansträngningen som krävs för samtidig eller snabb aktivering av två språkliga system tar tid eftersom detta sker på både receptiv och produktiv nivå. När tvåspråkiga personer har tillfrågats om kodväxling, tycker de oftast att man inte ska kodväxla, men det anses också vara ett sätt att uppnå kommunikativa mål, använda det som är optimalt i situationen och få fram tanken till den som lyssnar.
Syftet med avhandlingen var att undersöka kodväxling mellan finska och svenska hos tvåspråkiga personer samt deras medvetenhet om och attityd till kodväxling i sin vardag.
Data för studien samlades med en elektronisk enkät. Enkäten delades ut via Åbo Akademis studentkårs och Vocalis mejl samt via sociala medier. Sammanlagt svarade 46 tvåspråkiga (svenska-finska) deltagare. Målgruppen för studien var tvåspråkiga vuxna.
Syftet med min avhandling var att undersöka hur mycket tvåspråkiga vuxna personer kodväxlar dagligen och hur medvetna personerna själva är om det samt attityden till kodväxling. Forskningsfrågorna var hur mycket tvåspråkiga personer kodväxlar och om deltagarna var medvetna om att de kodväxlar. Enligt resultaten kodväxlar majoriteten av deltagarna dagligen och är också medvetna om att de kodväxlar. Flera använder kodväxling medvetet medan andra använder sig av kodväxling men önskar att de inte kodväxlade. Ur en talterapeutisk synvinkel är kodväxling inte något dåligt, speciellt om talterapeuten själv är tvåspråkig. Det beror mycket på vad som habiliteras, artikulation eller språkstörning, om kodväxlingen spelar någon roll eller inte under ett terapitillfälle. Det är vanligt att tvåspråkiga barn blandar de två språken hen lär sig, och det kan också ses som en del av utvecklingen av språken, en fas som alla tvåspråkiga barn går genom
Hitta rätt medarbetare i en traditionell bransch : en studie om rekrytering i finansbranschen
No full textRekrytering är en betydelsefull del av företagens verksamhet. Genom rekrytering och rekryteringsprocesser tar företag beslut om hurdana personer som de anställer till företaget i fråga. Rekryterare prioriterar olika personlighetsdrag, men det krävs ändå flera andra färdigheter av de sökande (Kaapro, 2023). Inom finansbranschen värderas det också att en kandidat är kundorienterad på flera olika sätt (Finanssialalle, n.d.-a).
Syftet med studien är att få en helhetsbild av vilka färdigheter som rekryterare värderar och uppskattar i finansbranschen. Avhandlingen strävar därmed till att ge en inblick i hurdan bakgrund som kandidater önskas ha för att arbeta i branschen. Den primära forskningsfrågan lyder ’Hurdana färdigheter uppskattar rekryterare i finansbranschen?’ och de sekundära forskningsfrågorna enligt följande: ’Hur värderas kandidaternas tidigare arbetslivserfarenhet och akademisk bakgrund inom finansbranschen?’ samt ’Hurdana metoder används för att identifiera potentiella medarbetare till branschen?’.
Avhandlingen är en kvalitativ studie där sex rekryterare intervjuas genom semi-strukturerade intervjuer var för sig. Dessa personer har medverkat i rekryteringarna och påverkat helt eller delvis valet av medarbetare till företaget inom finansbranschen. Studiens avgränsning baserar sig på att de positioner som rekryteringen omfattar är på expertnivå. Den teoretiska referensramen behandlar olika aspekter av rekrytering, där bland annat rekryteringsprocessen, potential, talang och kompetens och person-organization fit samt person-job fit diskuteras. Även akademisk bakgrund och arbetserfarenhet tas upp. För att analysera resultaten i studien används en tematisk analys. I analysen framställs informanternas svar som de gett under intervjuerna där teman och återkommande svarsmönster beskrivs.
Resultaten indikerar på att det finns preferenser bland rekryterare i finansbranschen. En akademisk bakgrund har en betydelse, men är inte alltid avgörande då arbetserfarenhet även har en rätt stor inverkan på beslutsfattandet av medarbetare. PO-fit prioriteras framför PJ-fit, trots att det kan vara svårt att utreda i rekryteringssituationer. Rekryterare använder sig främst av en trestegsmodell och av formella metoder för att fatta beslut om en kandidats passform till branschen. Förutom detta så ses flera färdigheter hos kandidater som betydelsefulla, men social kompetens är den mest signifikanta
Mediedebatten om klimatförändringen : En diskursanalys om klimatrelaterade artiklar i Helsingin Sanomat
No full textSyftet med min avhandling pro gradu är att identifiera de mest dominanta klimatdiskurser i artiklar publicerade i Helsingin Sanomat åren 2013–2014 och 2021–2024. Artiklarna valdes som material på grund av att de utgavs under publiceringen av IPCC:s femte och sjätte syntesrapport. Rapporternas uppgift är att ge aktuell information åt allmänheten och beslutsfattarna om klimatförändringen, dess risker och effekter. Med hjälp av tre forskningsfrågor undersökte jag vilka de dominerande diskurserna i artiklarna är, hur har diskursen förändrat under den senaste årtiondet och på vilket sätt presenteras klimatförändringen i artiklarna. 131 artiklar analyserades med hjälp av John S. Dryzeks klimatdiskurskategorisering, kritisk diskursanalys och multimodal kritisk diskursanalys.
Genom analysen identifierade jag de dominerade klimatdiskurserna, som under åren 2013–2014 var ekonomisk rationalism och ekologisk modernisering och under åren 2021–2023 var ekologisk modernisering. Analysresultatet visade att diskursen förändrats från en strikt ekonomisk betoning mot en modern, innovativ och policytänkande diskurs, som tänker både på hållbarhet och ekonomisk tillväxt. Detta bevisar att diskursen har förändrats under åren. Orsaker till detta kan vara att den vetenskapliga, samhälleliga och politiska förståelsen om klimatförändringen har ökat. Diskursen har även blivit mer nyanserad, med flera andra diskurser närvarande, detta bevisar att allmänheten är med i diskussionen och mänskligheten försöker tillsammans hitta lösningar på problemet i åsikternas träsk
How having a chronic condition affects work ability : The rare condition Neurofibromatosis 1 and its effect on sickness absence
No full textA constantly ageing population, an increasing share of the population living with health problems and a high sickness absence rate are alarming trends observed especially in Finland. Therefore, it has become more important than ever, to recognize and monitor potential health problems and take precautional measures that will help keep people employed for as long as possible.
The focus in this thesis is on a chronic condition called Neurofibromatosis 1, and the aim is twofold. First, to highlight and discuss the many ways in which having a chronic condition generally, as well as having Neurofibromatosis 1 specifically, affects an individual’s academic success and work aspects, which is discussed by presenting previous literature. Secondly to study how having Neurofibromatosis type 1 affects sickness absence. This question is answered by conducting an econometric analysis. The cohort of this study consists of the individuals that have been identified by Uusitalo et al. (2015) to have NF1 in Finland. Approximately ten individuals matched by age, gender and residence have been selected as reference for each individual with NF1. The effect that NF1 has on sickness absence is measured by a dummy variable. Additional descriptive variables, chosen based on their relevance in previous similar studies, were included in the model. According to the data, individuals with Neurofibromatosis 1 had more days of receiving sickness allowance than the individuals in the control group.
Socioeconomic status, wage and age explains the biggest variation regarding the number of days of receiving sickness allowance. Individuals that were categorized as workers had more sickdays as opposed to individuals working in white-collar jobs or being entrepreneurs. Wage had a negative effect on the number of sickdays, indicating that a higher wage raises the alternative cost of being absent from work, and thus decreasing the number of sickdays. An increase in age had a positive effect of the number of sickdays, which is in line with previous studies.
Neurofibromatosis 1 was unsuccessful in explaining the difference in sickdays. An explanation can be that the high level of morbidity among individuals with NF1 stops them from being a part of the labor force at all. The absence due to NF1 among patients that has been able to work is not significantly higher than the sickness absence among the general population, but the result of other factors. The study only included individuals that received sickness allowance during the study period, as the purpose was to estimate the effect of NF1 on sickness absence. The results can therefore only apply on individuals that have been absent from work due to sickness at some point, and the conclusions reached by this study should not be applied to individuals generally, or individuals outside Finland
Hur inkluderas deltidsarbetare i arbetsgemenskapen? : En kvalitativ studie om deltidsarbetares syn på arbetsgemenskapen i stora börsnoterade företag
No full textDet pratas väldigt mycket om arbetstrivsel och arbetsgemenskap på arbetsplatser.
Arbetsgemenskap är väldigt viktig för arbetstagares trivsel och välmående. Många företag ordnar olika evenemang och teambuilding aktiviteter för att främja arbetsgemenskapen, men i en del team så finns det även deltidsarbetare. På grund av att deltidsarbetare inte är på plats varje dag kan det vara svårare för dem att inkluderas i arbetsgemenskapen, speciellt i stora organisationer.
Syftet med min studie är att lyfta fram deltidsarbetare i stora börsnoterade företag och deras syn på arbetsgemenskapen. Forskningsfrågorna som hjälper mig att uppnå mitt syfte är: Vad uppfattar deltidsarbetarna att deras organisation gör för att inkludera dem i arbetsgemenskapen? Vad gör de själva för att komma med i arbetsgemenskapen? Är det viktigt för dem att vara en del av gemenskapen då de bara är deltidsarbetare? För att besvara mina forskningsfrågor använder jag mig av teori om deltidsarbetare, arbetsgemenskap, motivation, kommunikation samt inkludering och exkludering.
Som metod använder jag mig av semistrukturerade intervjuer då det ger mig friheten att lägga till eller ta bort frågor och göra intervjun mer avslappnad och diskussionsliknande. Mina informanter består av sju stycken deltidsarbetare som studerar på en högskola och jobbar med något som stöder deras studier. Som analysmetod används en tematisk analys där jag delat in materialet i teman kopplade till teorin.
Studiens resultat visar på att arbetsgemenskapen i allmänhet är viktig för alla informanter, men nödvändigtvis inte lika viktig för alla informanter på just den här arbetsplatsen då de bara är deltidsarbetare och antagligen kommer att söka sig vidare till andra företag och arbetsuppgifter i framtiden. Detta har en inverkan på hur motiverade de är för att komma med i gemenskapen och vad de aktivt gör för att komma med i den. Studien visar också på att det inte har någon större skillnad att arbetsgivaren är ett stort börsnoterat företag. Det finns många andra faktorer än storleken på företaget som har en större inverkan på hur deltidsarbetare inkluderas i arbetsgemenskapen. Kommunikationen anses också som ytterst viktig av informanterna då kommunikationen underlättar både arbetet och gynnar gemenskapen. Kommunikationen är dock ett område som min studie visar på att företagets storlek kan ha en inverkan på.
Avhandlingen kan ge företag kunskap och verktyg över hur de bättre kan inkludera sina deltidsarbetare i gemenskapen och vad deltidsarbetare värderar. Med hjälp av min studie så kan företag till exempel se över vilka områden som de skulle kunna utveckla för att bättre inkludera sina deltidsanställda i gemenskapen och vad som kan öka deras trivsel
The impact of IFRIC's agenda decision on the financial considerations of an ERP solution procurement in large Finnish companies
No full textFor a long time, companies have utilised enterprise resource planning systems (ERP) to enhance performance in various aspects of their business. In recent years, there has been a shift from traditional on-premise ERP systems to cloud-based ERP solutions. In April 2021, the IFRS Interpretations Committee issued an agenda decision to clarify the accounting treatment of configuration or customisation costs in cloud computing arrangements. This decision specifically applies to Software as a Service (SaaS) arrangements with subscription-based costs. The purpose of this study is to increase understanding of the agenda decision made by the IFRIC in April 2021 and its implications for the financial considerations related to the procurement of ERP solutions. In this research, data was collected through semi-structured interviews with interviewees working as experts in finance and IT departments. The study’s findings indicate that the agenda decision had a pronounced impact on the workload, particularly for the financial
teams who had to review both current and past entries. However, most of the interviewed companies did not identify a need to make significant changes to their existing records, or any changes made were not substantial compared to the overall financial figures of companies of this size. Another factor taken into account in the analysis was the potential influence of the agenda decision on companies' future solution acquisition choices. According to the responses, all interviewees agree that the agenda decision itself will
not have any impact on companies' acquisition decisions
Finns fackförbunden till för alla? : En kritisk studie om tillgänglighet och prioriteringar av minoritetsgrupper inom de fyra största fackförbunden i Finland
No full textFackförbundens roll i det finska samhället har uppmärksammats alltmer under det senaste året. I samband med den finska regeringens beslut om nedskärningar har den arbetande befolkningen deltagit i nationella strejker och tagit ställning för och emot fackförbundsverksamheten. Fastän fackförbunden nu kan uppfattas vara mer aktuella än
någonsin tidigare under 2000-talet, har de hållit en viktig position i det finska samhället så tidigt som början av 1960-talet. Trots att fackförbundsverksamhetens historia i Finland i jämförelse med en del andra europeiska länder är förhållandevis kort, har fackförbunden under årens lopp lyckats förhandla fram många förbättringar för arbetstagaren, såsom övertidsersättning, barnbidrag och företagshälsovård.
Tillika som fackförbunden i Finland har varit med om att förändra arbetstagarens rättigheter, har det finska samhället upplevt andra förändringar. Under de senaste tjugo åren har den finska befolkningsstrukturen omformats. Antalet invånare som talar ett annat språk än finska, svenska eller samiska har ökat från 1,9 procent år 2000 till 8,9 procent år 2022. Antalet invånare som talar ett så kallat övrigt språk uppskattas vara över 432 000 personer. Samtidigt ökar och livligt diskuteras den arbetsbaserade invandringen i Finland. I framtiden kan det inte antas att den finska arbetstagaren behärskar något av de inhemska språken, och en central fråga blir då hur fackförbunden som arbetarnas intressebevakare kan stödja alla sina medlemmar.
Syftet med avhandlingen är att granska ifall de fyra till medlemsantalet största fackförbund i Finland visar på att de jämlikt lyckas nå ut till alla sina medlemmar oavsett deras bakgrund eller språkkunskaper. De fyra till medlemsantalet största fackförbunden i Finland är Industrifacket, Servicefacket PAM, förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL och fackförbundet inom social- och hälsovårdsbranschen samt utbildningsområdet Tehy. Centrala begrepp för att undersöka fackförbunden i den här avhandlingen är tillgänglighet, diskriminering, intersektionalitet och strukturell- och institutionell rasism. Forskningsfrågorna som besvaras genom en innehållsanalys av fackförbundens webbplatser är hur fackförbunden i Finland lyckas med att nå ut till icke-finsktalande och personer med invandrarbakgrund, vad fackförbunden bortprioriterar i sin verksamhet genom sina val och ifall fackförbunden aktivt arbetar med att främja mångfald, jämställdhet och antirasism i sin verksamhet.
Resultaten av studien visar på att fackförbunden till en viss grad lyckas nå ut till sina medlemmar jämlikt, men att det dock finns tydliga bevis på att det som kunde tolkas som det mest väsentliga materialet, bland annat kollektivavtalen inte finns tillgängliga på andra språk än finska. Tillgängligheten är bristfällig även i den mån att nyhetsrapportering på engelska ofta saknas och webbplatserna på engelska och svenska är reducerade. Det mest omfattande webbmaterialet på svenska och engelska är de som handlar om fackförbundsmedlemskap, vilket kan visa på var i verksamheten minoriteter prioriteras
The Effects of Expressed Emotions in a Negotiation Setting
No full textAim: The aim of this study was to investigate the function of positive, neutral, and negative expressed emotions within a negotiation setting. The second aim of the study was to analyze what results from expressing positive, neutral, and negative emotions. The third aim of the study was to identify when it is appropriate to express positive, neutral, and negative emotions to increase the likelihood of a successful negotiation.
Method: The method used was interviewing experts. Experts who have had extensive experience negotiating in a variety of settings gave their input and were recorded and transcribed.
Results: The results from the interviews showed that the effects of positive and negative expressed emotions vary in every negotiation. This limits the applicability of the results. The experts reported that positive expressed emotions yield better long-term results, whereas negative emotions can set boundaries.
Conclusion: Given the variability of a negotiation setting the results are limited to what situations they can be applied to. Factors, like the personal lives of the negotiators, time constraints, and personal pressures can impact how emotions are expressed and processed. More research could be directed towards analyzing variables that affect how a person processes expressed emotions