National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Social- och hälsovårdsreformen enligt hälsovårdspersonalen på ÅUCS
I Finland genomfördes social- och hälsovårdsreformen efter en lång reformeringsarbete och flera förslag till reformen år 2023. Reformen är en av de största reformerna någonsin i Finlands administrativa system. Förslaget av regeringen Marin blev verklighet, och det påverkar stort inom hälsovården. Enligt reformen produceras social- och hälsovårdstjänsterna i huvudsak av välfärdsområden på den offentliga sektorn och de kompletteras med den privata sektorn.
I den här avhandlingen kommer hälsovårdspersonalens åsikter om och synpunkter på social- och hälsovårdsreformen att undersökas. Hälsovårdspersonalen i fråga är skötare och läkare som arbetar på Varha (Egentliga Finlands välfärdsområde), mer specifikt på ÅUCS:s vårdenhet för operativ vård och cancersjukdomar. Avhandlingens forskningsfrågor fokuserar på hur hälsovårdspersonalen ser social- och hälsovårdsreformen och om det finns skillnader eller likheter inom hälsovårdspersonalens åsikter. Syftet med att det här är att se hur de, som sköter det vardagliga arbetet inom det som reformeras, uppfattar reformen och dess mål.
Avhandlingen har två forskningsfrågor och de svaras genom både kvantitativa och kvalitativa metoder. Avhandlingens teoretiska utgångspunkter är policyresponsivitet och principal–agent-teori samt policy outcome-evaluering. Data samlades in genom en enkätundersökning i vilken läkare och skötare har svarat. Enkäten innehöll flera flervalsfrågor och en öppen fråga. Analysen görs genom deskriptiv statistik, korstabeller, regressionsanalyser och innehållsanalys.
Resultaten visar att hälsovårdspersonalen har både positiva och negativa synpunkter på reformen. Avhandlingens första slutsats är att hälsovårdspersonalen ser att reformens mål är viktiga. Men samtidigt är de väldigt kritiska mot olika aspekter i reformen. Den andra slutsatsen är att det inte finns stora skillnader i hälsovårdspersonalens åsikter. Det är endast en fråga där det finns en skillnad och det handlar om att förmännen känner reformens innehåll bättre än de som inte har en förmansroll
From weapons of mass destruction to Snowden and beyond : development of intelligence-media relationship in Britain
Tämä tutkimus tarkasteli tiedustelutietojen ja julkisuuden kehittyvää dynamiikkaa tutkimalla kahta tapausta: Irakin sodan valmistelut vuonna 2003 ja Edward Snowdenin paljastukset vuosina 2013–2014. Tiedusteluasiat ovat vähitellen tulleet julkisemmiksi, mutta paradoksaalisesti tiedusteluyhteisöt ovat pyrkineet säilyttämään salaisen luonteensa. Tiedon ja julkisuuden risteyskohdasta on tullut keskeinen tutkimuskohde yleisen toimialaa koskevan tietoisuuden lisääntyessä ja median roolin kehittyessä käsitysten muokkaajana.
Tutkimus perustui kahdelle keskeiselle oletukselle. Ensinnäkin se esitti, että Irakin sodan tiedustelunäkökohtia koskeva raportointi loi pohjan kriittisemmälle tarkastelulle myöhemmin, kuten Snowdenin tapauksessa. Toinen oletus oli, että tietyt tiedotusvälineiden segmentit hahmottivat hallitsemattomat tiedustelupalvelut uhkaksi liberaalille yhteiskunnalle Kööpenhaminan koulukunnan turvallisuuden teorian mukaisesti.
Diskurssianalyysiin keskittynyt tutkimus tarkasteli brittiläisten sanomalehtien – The Guardianin, The Independentin, The Timesin ja The Telegraphin – raportointia. Lehdet oli valittu niiden monipuolisen poliittisen suuntauksen ja laajan kattavuuden vuoksi. Tutkimuksessa käytettiin uutta nelivaiheista kansallisten tiedusteludiskurssien laadullista tutkimusrakennetta (Qualitative Analysis of National Intelligence-related Discourses, QANID), joka kattoi yhteiskunnallisen taustan, keskustelun sisällön ja lähestymistavat, diskurssit tiedustelusyklin kontekstissa sekä mahdolliset vaikutukset turvallisuusympäristöön turvallistamisteorian kautta.
1900–luvulla tapahtui muutos asenteissa “salaiseen valtioon”, mikä johti laajempaan kulttuuriseen muutokseen. Tiedustelun merkitys ei vähentynytkään kylmän sodan jälkeen; sen sijaan vuorovaikutus toimialan sekä median ja toimialaa koskeva raportointi syvenivät. Irakin sodan valmistelut ja Snowdenin paljastukset heijastelivat tätä muutosta, osoittaen kasvavaa avoimuutta ja salaisuuksien purkamista, mikä edisti myös tiedustelututkimusten kehitystä.
Irakin sodan tapauksen raportointi keskittyi tarkastelemaan pääasiassa tiedustelutietojen ja päätöksenteon välistä yhteyttä. Sitä vastoin Snowdenin tapaus keskittyi enemmän tiedustelutietojen keräämisen ongelmallisuuteen. Eroista huolimatta molemmat tapaukset korostivat tiedustelutietojen keskeistä roolia päätöksenteossa ja kansallisessa turvallisuudessa. Odotusten vastaisesti aineiston analyysi ei täysin tukenut turvallistamisteorian soveltamista tiedotusvälineiden raportointiin. Vaikka kriittisiä elementtejä oli läsnä, ne ilmenivät hienovaraisilla tavoilla poiketen teorian odottamista eksplisiittisistä sisällöistä ja tavoitteista. Tiedotusvälineiden vivahteikkaat erot osoittivat kuitenkin erilaisia viitekehyksiä raportoinnille sekä lähestymistapoja ja näkökulmia tiedustelutoimialan toimintaan tapausten yhteydessä.
Tutkimuksen keskeinen havainto oli median valmiuden keskustella tiedustelukysymyksistä kehittyminen ajan myötä. 1900-luvun lopun kehitys merkitsi tämän muutoksen alkua, joka huipentui laajempiin ja syvällisempiin julkisiin keskusteluihin Irakin ja Snowdenin tapausten aikana. Tutkimus osoitti, että mediavetoinen julkinen keskustelu iv vaikuttaa merkittävästi esimerkiksi muutoksiin valvontamekanismeissa ja tiedusteluyhteisöjen vastuullisuuteen. Ainakin niiltä osin, kun on julkisesti mahdollista päätellä.
Tämän tutkimuksen pääasiallisena panoksena tiedusteluntutkimukselle on metodologisen rakenteen kehittäminen kansallisten tiedusteluihin liittyvien diskurssien laadulliseen analysointiin sekä uusi teoria tiedustelutoimialan ja julkisuuden suhteesta. Johtopäätös on, että tiedusteluyhteisö tarvitsee julkisuutta legitimiteetilleen, hallinto pyrkii hallitsemaan avoimuutta ja media käyttää toimialan julkista ulottuutta lisätäkseen yleisön ymmärrystä – muodostaen kaiken kaikkiaan herkän tasapainon, joka on ratkaise van tärkeä estämään tiedustelutoimialasta, ja sen mahdollisista epäonnistumisista muodostumasta eksistentiaalisia uhkia yhteiskunnalle. Tutkimuksen johtopäätös on, että kun tämä kolmen osapuolen tasapaino säilyy yhteistyökykyisenä, ilman vihamielisyyttä, se myös edistää avoimempaa ja vastuullisempaa tiedustelutoimialan kehittymistä.This research delved into the evolving dynamics between intelligence and publicity, examining the intricate relationship through media reporting on two cases: the preparations for the Iraq War in 2003 and Edward Snowden's revelations, known as the "Edward Snowden Files." Intelligence matters have progressively become more public, yet paradoxically, intelligence communities have striven to maintain their secretive nature. The intersection of intelligence and publicity has become a focal point of study due to increasing public awareness and the media's role in shaping perceptions.
The study operated on two key assumptions. First, it posited that media reporting on the intelligence aspects of the Iraq War laid the groundwork for more critical reporting in subsequent cases, such as Snowden's revelations. Second, it suggested that certain segments of the media framed out-of-control intelligence services as a threat to liberal society, aligning with the Copenhagen School's theory of securitization.
Focusing on discourse analysis, the research scrutinized the coverage by British newspapers—The Guardian, The Independent, The Times, and The Telegraph—chosen for their diverse political orientations and extensive coverage. The study employed a four-step structure (Qualitative Analysis of National Intelligence-related Discourses, QANID), encompassing societal background, discourse content and approaches, discourses in the context of the intelligence cycle, and the potential effects on the security environment through the lens of securitization theory.
The 20th century witnessed a shift in attitudes toward the secret state, leading to a broader cultural change. Intelligence did not diminish in significance post-Cold War; instead, interactions and reporting deepened. The cases of Iraq War preparations and Snowden's revelations reflected this shift, showcasing a growing openness and declassification, fostering the development of intelligence studies.
The Iraq War case predominantly explored the link between intelligence and decisionmaking, reflected in media reporting. In contrast, the Snowden Files case centred more on intelligence collection, with media discourses delving into the intricacies of intelligence operations. Despite differences, both cases underscored the integral role of intelligence in decision-making and national security.
Contrary to expectations, the analysis did not fully support the securitization theory's application to media reporting. While critical elements were present, they manifested in subtle ways, deviating from explicit narratives expected by the theory. The nuanced differences among media outlets indicated diverse reporting frameworks and approaches.
A key observation from the study was the progression in media readiness to discuss intelligence matters over time. The late 1900s marked the beginning of this shift, culminating in more extensive and profound public debates during the Iraq and Snow den cases. The study suggested that media-driven public discourse significantly influences changes in oversight mechanisms and accountability within intelligence communities.
The research's main contributions lie in the development of a methodological structure for qualitative analysis of national intelligence-related discourses and a new theory on the intelligence-publicity relationship. It concludes that the intelligence community requires publicity for legitimacy, the government seeks control over the narrative, and the media uses publicity to enhance public understanding—forming a delicate balance crucial for preventing intelligence failures from becoming existential threats to society. The study posits that when this tri-party balance is maintained without hostility, it contributes to a more transparent and accountable intelligence landscape.ei tietoa saavutettavuudest
Kansalliskirjaston palvelut tukevat tiedon yhteentoimivuutta
Kansalliskirjasto tuottaa useita tiedon yhteentoimivuutta tukevia palveluita. Posterissa nostetaan esiin Finnan lisäksi asiasanoitukseen liittyen Finto ja FintoAI sekä tunnistepalveluista ISNI. Posteri on julkaistu valtakunnallisilla Museopäivillä 2024
”Vågar jag bli gammal?” : En analys av nationella kvalitetsrekommendationer om tjänster för äldre i Finland från början av 2000-talet ur ett ledarskaps- och kvalitetsperspektiv
Dynamiken i Finlands befolkningsstuktur genomgår en signifikant förändring med en ökad andel äldre medborgare och en minskande andel medborgare i arbetsför ålder. Denna omstrukturering beror främst på en nedåtgående trend i både nativitet och mortalitet. Som en konsekvens av denna demografiska utveckling krävs ökad uppmärksamhet på kvaliteten inom tjänster för äldre, där ledarskapet spelar en central roll i att styra och främja kvalitetsarbete bland personalen. Magisteravhandlingens teoretiska utgångspunkt grundar sig på kvalitet inom tjänster för äldre, personcentrerad vård och ledarskap i relation till kvalitetsarbete. Utgående från de nationellt utgivna kvalitetsrekommendationerna om service för äldre diskuteras vilken syn på kvalitet och ledarskap de förmedlar. De nationella kvalitetsrekommendationerna har publicerats åren 2001, 2008, 2013, 2017 och 2020.
Avhandlingen grundar sig på följande frågeställningar:
1. Hurdana förändringar genom tid kan man se i de nationella
kvalitetsrekommendationerna vad gäller kvalitetsarbete?
2. Hurdana förändringar genom tid kan man se i de nationella
kvalitetsrekommendationerna vad gäller ledning?
Den empiriska delen av magisteravhandlingen kommer med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av de nationella kvalitetsrekommendationerna besvara avhandlingens
frågeställningar. Magisteravhandlingens huvudsakliga resultat visar förändringar över tid vad gäller kvalitetsarbete, de centrala i dessa resultat handlade om personalresurs,
personaldimensionering, om utvärdering och uppföljning samt om styrdokument. Inom ledning kan vi se förändringar över tid vad gäller ansvarsområden, kompetenskrav och
ledarskapets inverkan på kvalitetsarbetet. Avslutningsvis belyser magisteravhandlingen att det omfattande arbetet som görs inom området för att säkerställa kvaliteten är ovärderlig och ledarskapet betydelse för att lyckas med kvalitetsarbetet är en nödvändighet. Resultatet av studien påvisar att synen på ledarskap har utvecklats och ett mönster av fortskridande kvalitetsarbete genom kvalitetsrekommendationerna kan ses. Fortsatt forskning rekommenderas för att fördjupa förståelsen av ledarskapets betydelse i kvalitetsarbetet
Critical Success Factors of Human Resource Information System Implementation in the Local Commercial Banks in Sri Lanka
Human Resource Information Systems (HRIS) play a crucial role in modern organizational management, facilitating streamlined HR operations, efficient data handling, and informed decision-making. By consolidating employee information, automating administrative tasks, and enabling data analytics, HRIS empower businesses to improve workforce management and foster growth amidst competitive landscapes.
This study focuses on the critical success factors (CSFs) influencing the implementation of HRIS in local commercial banks in Sri Lanka. Analyzing data from 84 responses across 12 commercial banks, the research investigates various dimensions of HRIS integration and identifies key factors contributing to its success. Utilizing deductive reasoning, this quantitative research explores CSFs derived from existing literature.
The results of the study reveal a significant correlation between dependent and independent variables, underscoring the importance of heightened top management involvement during the implementation phase. Moreover, the research highlights the significance of engaging younger employees to capitalize on their technological proficiency and innovative insights. Furthermore, it underscores the importance of conducting periodic requirements and gap analyses for the successful implementation of HRIS.
These findings provide valuable guidance for organizations aiming to optimize HRIS implementation strategies. The study underscores the significance of executive leadership engagement, competence of employees, and investments in robust technological infrastructure to unlock the transformative potential of HRIS in contemporary workplace environments
Cooperation in Defiance of Censorship: Political Reviews of French Correspondents in the Magazines "Otechestvennye Zapiski" and "Delo" (1870s)
Данная работа посвящена анализу русско-французских культурных взаимодействий на материале политических обозрений, написанных в 1870-е гг. французскими корреспондентами Шарлем-Луи Шассеном, Эли Реклю и Виктором Жакларом для левых русских периодических изданий, таких как журнал Н. Некрасова "Отечественные записки" и журнал Г. Благосветлова "Дело". С опорой на теорию культурного трансфера М. Эспаня, в исследовании реконструируется история сотрудничества французских и русских леворадикальных журналистов, объединенных приверженностью идеалам просвещения. Интерес к такому сотрудничеству был обоюдным: помимо экономической составляющей, основой для многолетней совместной работы французских корреспондентов и русских издателей становились общие цели. Так, главной задачей их сотрудничества было воспитание читателя, формирование его гражданской позиции. В отсутствие возможности прямого участия в политической жизни журналистика и литература в России становилась одной из главных форм политического действия для людей, не принадлежащих к политической элите Российской Империи и выступающих против монархического строя. По причине цензурных ограничений обсуждение острых вопросов внутренней политической жизни России заменялось в журналах Некрасова и Благосветлова обсуждением французской политики. Насыщенная общественно-политическая жизнь Франции 1870-х годов служила материалом для дискуссии о переходе от монархии к демократии и сопутствующих этому переходу проблемах, включая необходимость формирования политической агентности народа. Поэтому французские корреспонденты, имея значительный опыт политической и журналистской деятельности на родине как в период Второй империи, так и в начальный период существования Третьей республики, становились незаменимыми сотрудниками в журналах Некрасова и Благосветлова.
Таким образом, несмотря на цензурные препятствия, "Отечественные записки" и "Дело" доносили широкому кругу российских читателей либеральные и демократические идеи, все больше распространяющиеся в Европе. Усилия русских журналистов по просвещению читателей и воспитанию у них гражданского самосознания в немалой степени были успешными благодаря вкладу в общее дело их французских коллег, имевших опыт активного участия в реальной политической борьбе.This study investigates the dynamics of Russian-French cultural exchanges through an examination of political reviews writted by French correspondents Charles-Louis Chassin, Élie Reclus, and Victor Jaclard, which were published in leftist Russian periodicals such as N. Nekrasov's "Otechestvennye zapiski" and G. Blagosvetlov's "Delo". Drawing upon M. Espagne's framework of cultural transfer, the research elucidates the collaborative history between French and Russian radical journalists, united by their shared commitment to enlightenment ideals. The mutual interest in such cooperation extended beyond economic considerations; shared objectives formed the foundation for a prolonged collaboration between French correspondents and Russian publishers. Thus, the primary goal of their partnership was to educate the readers and cultivate their civic engagement.
Due to the impossibility of direct participation in politics in Russia, journalism and literature emerged as primary forms of political action for those outside the political elite of the Russian Empire who opposed the monarchical regime. Given the constraints of Russian censorship, the discourse within Nekrasov's and Blagosvetlov's magazines shifted from domestic political affairs to reflections on French politics. The vibrant socio-political landscape of France in the 1870s provided a rich source of material for discussions on the transition from monarchy to democracy and the associated challenges, including the necessity of fostering political agency among the populace. Consequently, French correspondents, who possessed substantial experience in political and journalistic endeavors both during the Second Empire and the early years of the Third Republic, became invaluable contributors to the magazines of Nekrasov and Blagosvetlov.
Therefore, despite regulatory hurdles, the discussions on French political and social life offered to a wide range of Russian readers a glimpse into liberal and democratic currents sweeping across Europe. Hence, the endeavor undertaken by Russian publishers to educate readers and to cultivate civic consciousness among them was facilitated in no small part by the contributions of the French collaborators, who had actively participated in actual political struggles
Lignin i UV-härdningsbara akrylater
Lignin är en komplex biopolymer som under långa tider har utgjort en utmaning för industriella processer inom massa- och pappersindustrin. Ligninet fungerar i naturen som ett lim mellan cellulosa och hemicellulosa, samt ger stadga till växter. Inom massa- och pappersindustrin är det viktigt att separera ligninet från biomassan för att erhålla en vit massa. Traditionellt har det separerade ligninet främst bränts till energi, men det blir mer vanligt att undersöka och utveckla metoder för att vidareförädla ligninet och integrera det i olika produkter.
Målet med denna pro gradu-avhandling är att kartlägga lösligheten av lignin i UV-härdningsbara akrylater, samt UV-härdningen av dessa blandningar. Som utgångsmaterial har lignin av olika ursprung, björk, gran och vete, använts. Ligninet har ytterligare tvättats, fraktionerats och modifierats.
Arbetet har innefattat rengöring och fraktionering av lignin med standardiserade metoder som MTBE-tvättning och isopropanol-fraktionering. Modifieringarna och tillhörande analyser baserar sig på metoder som tidigare forskare vid Laboratoriet för organisk kemi vid Åbo Akademi har utvecklat. Den nya aspekten i arbetet har varit att närmare ingående undersöka olika fotoinitiatorer och UV-härdningsparametrar, för att eventuellt kunna optimera härdningsprocessen. Härdning av lignin-akrylatblandningar har varit ett förekommande problem enligt tidigare undersökningar och litteratur.
Det är känt att lignin absorberar UV-ljus effektivt och detta observerades även i det här arbetets experiment. Några observationer i denna avhandling var att prover som innehåller lignin eventuellt kan härdas, men det kräver längre tid. Med det kan också vara frågan om härdning enbart vid provets yta eftersom ligninet blockerar UV-strålningen att gå igenom hela provet. Problemet som uppstår med lignin i UV-härdningsbara akrylater går antagligen inte att motverka enbart med att öka koncentrationen av fotoinitiator eller justera UV-ljusparametrar, utan även andra justeringar behövs
Social Exclusion of Unmarried Women in Kampala, Uganda : A Case Study of Five Pentecostal Women
In Uganda, actions to promote gender equality have been taken since the 1980s. Affirmative action programs in favour of women and other “marginalized” groups were established, and since the appointment of the first female vice president in 1994, several women have continued to be appointed to higher political positions, pointing towards gender sensitivity. However, despite a positive image regarding gender equity in politics, women in Uganda continue to experience marginalization due to culturally, socially, and religiously constructed beliefs that regard women as less valuable than men. While women, in general, face challenges due to their gender, this study specifically focuses on unmarried women within the Pentecostal churches in Uganda. I argue that the marginalization of unmarried Pentecostal women intersects at the societal and family levels and is reinforced within the Pentecostal churches. Unmarried women are often silenced, and when they attempt to speak about their experiences of marginalization, they are not heard or understood. I decided to study this phenomenon using the multidimensional approach to social exclusion theories as a theoretical framework. The daily lived experiences of marginalization, which engender the rupture of social bonds and lead to the ostracization of unmarried women, put them in a vulnerable position in their daily relations. The challenges that women, especially unmarried women, encounter within the Pentecostal churches tend to be silenced; hence, there is a need for further research into this topic
Det flerspråkiga utrymmet i skolorna i Finland : En fenomenografisk studie av klasslärares upplevelser av flerspråkighet
Syftet med den här magisteravhandlingen är att lyfta fram klasslärares syn på flerspråkighet i klassrummet. Dessutom syftar studien till att belysa hur klasslärarna upplever språkutvecklande pedagogik i sin klassrumspraktik. Den språkliga mångfalden i skolor har ökat och följaktligen behöver klasslärarna kunna stödja och möta elever med olika språkbakgrund. Samtliga elever har rätt till sina språk. Enligt syftet har jag formulerat två forskningsfrågor:
1. Ser klasslärarna flerspråkighet som ett problem, en rätt eller en resurs i fråga om klassrummet?
2. Vilka upplevelser av språkutvecklande pedagogik beskriver klasslärarna i sin klassrumspraxis?
Den fenomenografiska forskningsansatsen utgör grunden för denna studie och datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys där materialet har analyserats dels deduktivt (enligt syn på flerspråkighet som problem, rätt eller resurs) dels abduktivt (kännetecken på språkmedveten lärare enligt tidigare forskning och studiens informanter). Datamaterialet som har analyserats i den här avhandlingen har insamlats inom ramen för projektet Språk- och kulturmedveten pedagogik. En enkät skickades ut till ämneslärare och klasslärare runt om i Finland.
Resultatet visar att det finns variation mellan klasslärarnas svar. Respondenterna ser flerspråkighet som ett problem, en rätt och en resurs. En stor del av respondenterna lyfter också fram att de stödjer flerspråkiga elever på olika sätt. Dessa sätt omfattar exempelvis användandet av visuella hjälpmedel. Ändå finns det en signifikant mängd av respondenterna som betonar enspråkiga metoder i sin undervisning.
Det finns skillnader mellan tidigare forskning och studiens resultat eftersom tidigare forskning har kommit fram till att största delen av lärarna ser flerspråkighet som en resurs.
Respondenterna uttrycker att de beaktar språkutvecklande pedagogik i sin undervisning vilket stämmer överens med det som har lyfts fram av forskare. Skillnaderna mellan den här studien och tidigare forskning angående praxis är småskaliga till sin karaktär. Fortsatta studier skulle kunna ta fasta på intervjuer och observationer för att få en bredare helhetsbild av situationen
Graden av autonomi för myndigheter underställda Ålands landskapsregering
Från och med 1970-talet och framåt har den reglerande statens roll ökat medan den ingripande statens roll har minskat i Västeuropa. Detta har föranlett att institutioner som står utanför politisk påverkan har ökat i antal. Inom det självstyrande landskapet Åland finns 14 myndigheter som är underlydande Ålands Landskapsregering. Av dessa myndigheter är två myndigheter oberoende myndigheter administrativt underställda Ålands Landskapsregering och en ytterligare myndighet beskrivs som oberoende i Ålands landskapsregerings budgetförslag för år 2024.
Syftet med avhandlingen är att granska graden av autonomi för samtliga myndigheter underställda Åland Landskapsregering år 2024. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys av de regelverk som reglerar de underlydande myndigheterna. De grader av autonomi som mäts är strukturell autonomi, finansiell autonomi, autonomi grundad i lag samt interventionsautonomi. Data som används är Ålands Landskapsregerings budgetförslag för år 2024 och de regelverk som råder våren 2024. Resultatet visar att enstaka underlydande myndigheter har en låg grad av autonomi och majoriteten av de underlydande myndigheterna har en begränsad grad av autonomi. Den strukturella autonomin är i allmänhet mycket låg för myndigheterna medan de övriga autonomierna är över lag begränsade för myndigheterna. För enskilda myndigheter kan olika dimensioner av autonomi variera från ingen/obetydlig grad av autonomi till hög grad av autonomi.
Graden av autonomi mellan olika myndigheter varierar. Det finns en inkonsekvens i regelverken som föranleder att myndigheter med snarlika uppgifter kan ha olika grad av autonomi. Det är en relativt liten skillnad i graden av autonomi för oberoende myndigheter i förhållande till övriga myndigheter, vilket kan tolkas som att termen ”oberoende myndighet” är missvisande trots att lagen stipulerar om myndighetens oberoende