National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Sloyd as support for the development of hand motor skills
No full textSyftet med studien är att utreda och identifiera elevernas upplevelse av digitaliseringens inverkan på handmotoriken och att lyfta fram praktiska moment som stöder det kroppsliga lärandet. Studien bygger på två forskningsfrågor:
1. Hur upplever elever att digitaliseringen har påverkat deras handmotoriska färdigheter?
2. Vilka moment i slöjdundervisningen upplever eleverna som mest effektiva för att utveckla handmotoriska färdigheter?
Studien utgår från en fenomenologisk forskningsansats och baseras på semistrukturerade gruppintervjuer med tio elever från årskurserna 8 och 9. Eleverna i årskurs 8 har slöjd enligt läroplanen och eleverna i årskurs 9 har valt slöjd som tillvalsämne. Jag förankrar min studie i slöjdpedagogisk forskning, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (Utbildningsstyrelsen, 2014a) samt i centrala begrepp som slöjdundervisning, kunskap, motorik och digitalisering. Digitala färdigheter är färdigheter som alla förväntas lära sig i allt större utsträckning. Digitaliseringen syns på samhällsnivå, i vår vardag och i skolan. Ett brännande aktuellt diskussionsämne är skärmtidens dagliga längd i relation till negativa konsekvenser och hälsohinder. I min studie uppger eleverna att de tillbringar många timmar dagligen framför olika skärmar. Enligt elevernas uppskattning är skärmtiden i årskurs 8 mellan 4 och 8 timmar och i årskurs 9 från 8 till över 12 timmar per dag. Resultatet visar att elevernas upplevelser av sina handmotoriska färdigheter varierar, men de upplever inte någon tydlig förändring som de kan koppla direkt till digitaliseringen. De beskriver att deras motoriska färdigheter främst formas av de praktiska moment som de möter i på fritiden. Resultatet tyder på att digitaliseringen inte upplevs som ett hinder för motorisk utveckling. Eleverna anser att digitala verktyg inte spelar någon större roll för dem i slöjdundervisningen. Dessa används främst för att söka inspiration och vägledning inför olika projekt. De befintliga digitala verktygen upplevs inte alltid vara ändamålsenliga och lätta att använda. Eleverna framhåller att slöjdundervisningen erbjuder unika möjligheter att förbättra motoriska färdigheter genom praktiska uppgifter med olika material och tekniker. Övning, långsiktigt lärande och individuellt stöd bidrar på olika sätt till att gradvis bygga upp skickligheten och de handmotoriska färdigheterna. Eleverna beskriver att de känner tillfredställelse när de lyckas i slöjdprocessen, vilket de inte upplever sig få genom användning av digitala verktyg. Slöjdämnet fungerar som en motvikt till den digitaliserade vardagen genom att stärka elevernas motoriska färdigheter och erbjuda en arena för kroppsligt lärande
Työpajamalli: Kestävyys- ja vastuullisuus organisaation arjessa
No full textTyöpajamalli, joka auttaa organisaatiota löytämään yhteyden YK:n kestävän kehityksen tavoitteiden, organisaation omien vastuullisuustavoitteiden sekä organisaation arjen työn välille. The workshop model can be found in English at https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202503091669
Framtida utvecklingsbehov för digitala vårdlösningar inom välfärdskontext
No full textAvhandlingen är en del av Åbo Akademis projekt Improved Access to Welfare Services by Digital Solutions. Projektet handlar om att utveckla och implementera digitala lösningar för att förbättra tillgången till socialoch hälsovårdstjänster för barn och familjer i Österbottens välfärdsområde. Syftet med denna studie var att kartlägga vårdledares framtidsutsikter när det gäller förbättring och vidareutveckling av digitala lösningar inom vården. Studien undersökte just dessa behov genom att analysera datamaterialet från projektet. 7vårdledare som arbetade på olika nivåer inom välfärdsservicen i Österbottens välfärdsområde och Vasa Stad deltog i projektet och datat samlades in via semistrukturerade intervjuer.
Kvalitativ innehållsanalys användes i studien för att analysera vårdledarnas uppfattningar och åsikter angående de framtida utvecklingsbehoven. Induktiv ansats användes då vårdledarnas upplevelser om ämnet analyseras och sedan beskrevs på ett så korrekt sätt som möjligt och resulterade i en slutsats.Resultatet visade att det finns ett betydande behov av att utveckla och anpassa digitala lösningar inom social och hälsovården för att möta framtida utmaningar. Vikten av utveckling av användarvänliga och effektiva digitala lösningar betonades för att öka tillgängligheten på vård för patienterna samt minska på administrativ arbetsbelastning för vårdpersonalen. Genom att utveckla användarvänliga digitala lösningar bidrar det till en mer tillgänglig, effektiv och patientcentrerad vård. Resultatet visade även att det finns behov av att utbilda vårdpersonal i digitala verktyg och AI-teknologi för att minska motståndet mot förändringar. Vårdutbildningen bör fokusera på digitala verktyg för att säkerställa att blivande vårdpersonal är förberedda på den digitala vården. Det framkom även behov av att utbilda nya yrkesgrupper som har kunskap inom e-hälsa för att möta förändringen som den digitala transformationen innebär.
Resultatet visade behovet av att utveckla lagstiftningen för att stödja digitaliseringen av social- och hälsovården. Nuvarande lagar och riktlinjer inte är anpassade till den snabba teknologiska utvecklingen vilket i sin tur begränsar möjligheterna att implementera vissa digitala vårdlösningar. Oklarheter kring lagstiftningen kan även resultera i att vårdledare och vårdpersonalen blir tveksamma till att använda en del introducerade digitala verktyg
En klarläggning av rollen för värmechockfaktor 2 i regleringen av Kaposis sarkomherpesvirusets livscykel
No full textKaposi’s sarcoma herpesvirus (KSHV) is a human oncogenic virus that establishes life-long infections and contributes to several cancers, such as Kaposi’s sarcoma. While the virus remains mainly latent, lytic reactivation occurs sporadically and drives virus propagation and oncogenesis. In recent years, research has increasingly focused on the latent-to-lytic switch to understand its role in viral oncogenesis and emphasizes the role of host-virus interactions in this process. However, the repertoire of host-derived regulators of the herpesviral life cycle remains incomplete, which hinders the full understanding of critical host-virus interactions in the latent-to-lytic switch.
This thesis investigated the contribution of host-derived heat shock factor 2 (HSF2) to KSHV lytic reactivation using functional assays, genetic perturbation, and proteomic analyses. Here, we show that HSF2 induces viral lytic gene expression, and that this effect is maintained even under heat shock factor 1 (HSF1) knockdown conditions. Additionally, HSF2 promotes a reactivation- and replication-permissive state by increasing DNA activity at both lytic and latent origins of replication independently of the viral replication and transcription activator (RTA). Moreover, we demonstrate that HSF2 levels are downregulated upon RTA overexpression, suggesting cross-regulation between HSF2 and RTA. Mass spectrometry further revealed condition-specific shifts in the HSF2 interactome between latency and reactivation, with enrichment for chromatin modifiers and RNA metabolism pathways, respectively.
These findings position HSF2 as a novel regulator of KSHV latency and reactivation, operating independently of canonical viral and stress-related pathways. By exploring the regulatory network of heat shock factors beyond heat shock, this study highlights a previously overlooked host factor in herpesviral gene regulation and supports the growing paradigm that viral oncogenesis arises from complex, dynamic interactions between host and virus. This mechanistic insight may inform future therapeutic strategies targeting host factors in virus-associated malignancies
Sawdust Composites Bound by Microfibrillated Cellulose
No full textMicrofibrillated cellulose (MFC) is a significant lignocellulose-based material with excellent reinforcing and binding capabilities. Due to these factors, it can be utilized in several applications. In this thesis, MFC is used as a natural binder, instead of formaldehyde-based resins in the composite preparation. MFC-bound wood composites were prepared by conducting trials based on varying amounts of MFC and sawdust size fraction. 20% of MFC and 80% of sawdust fraction having ≤500 µm size showed comparatively favourable mechanical properties and hence selected as the reference sample. Five synthetic polymers were added to the reference composite formulation with the goal of improving the moisture resistance. Incorporating 1% of synthetic polymers improved mechanical performance between 5% to 16. On the other hand, 3% addition of these additives deteriorated the mechanical strength, apart from thickness swelling
Suomalaisnaiset ja Suomi-Keskus : Pala kotiseutua Berliinissä
No full textSuomesta on aina lähdetty Saksaan, mutta 1960-luvulla naiset lähtivät ensi kertaa omin päin Länsi-Saksaan ja muurien ympäröimään Länsi-Berliiniin. He olivat osa samaan aikaan muihin Keski-Euroopan maihin suuntautunutta naisenemmistöistä muuttoliikettä. Vaikka naiset olivat kielitaitoisia ja sopeutuivat hyvin uuteen kotimaahansa, he alkoivat Länsi-Berliinissä yhdessä saksalaisten Suomen ystävien kanssa perustaa Suomeen ja suomalaisuuteen liittyviä yhdistyksiä. Neljän tällaisen yhdistyksen voimin saatiin vuonna 1985 vuokrattua omat toimitilat ja näin Suomi-Keskuksen 40 vuotta jatkunut menestyksekäs toiminta sai alkunsa.
Suomalaisnaiset ja Suomi-Keskus: Pala kotiseutua Berliinissä kertoo Berliinin Suomi-Keskuksen tarinan. Keskus on kasvanut ja kehittynyt osana Berliinin muutosta miehitetystä alueesta yhdistyneen Saksan vetovoimaiseksi pääkaupungiksi.
Aivan kuten ympäröivä suurkaupunki, myös Suomi-Keskuksen talkoolaiset ja luottamustehtäviä hoitavat ovat joutuneet muuttumaan ja mukautumaan, mutta samalla vapautuneet monista aiemmista rajoituksista ja vanhentuneista toimintamalleista.
Kirja tarjoaa ajatuksia herättävän kokonaiskuvan Suomi-Keskuksen synnystä ja sen vaiheista osana saksalaista ja samalla hyvin kansainvälistä ympäristöä.
Naisvaltainen suomalaisyhteisö on vuosien mittaan löytänyt monia tukijoita sekä Suomesta että Saksasta ja yhteistyön voimin rakentanut suomalaisen kohtaamispaikan miljoonakaupungin sydämeen.1ei tietoa saavutettavuudest
Offentlighetslagens framtida sekretessbestämmelser : en insikt i förundersökning
No full textOffentlighetsprincipen och insynen den möjliggör till allmänheten att ta del av myndigheters handlingar är för många totalt okänd. Å andra sidan vet heller inte den vanliga medborgaren hurdana uppgifter och hur starkt uppgifterna skyddas genom lag i ett myndighetsförfarande. Journalister däremot har en omfattande kunskap om rätten att ta del av handlingar för att främja insynen i myndigheters verksamhet i ett journalistiskt syfte. Brist på intresse och kunskap hos allmänheten är förmodligen orsaker till att enskilda inte använder sin rätt till insyn i myndigheters och domstolars verksamhet. Om någon däremot vill få reda på uppgifter om en enskild i ett syfte att skada denne är det ytterst viktigt att sekretessen gjorts tillräckligt omfattande och lagenligt från myndighetens sida. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) (OffL) i Finland har varit i kraft i över 25 år och jämförbara offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) i Sverige har varit i kraft i över 15 år. Offentlighetsprincipen är starkt införlivad i respektive lands lagstiftning och undantag till rätten att tillhandahålla allmänna handlingar stadgas genom sekretessbestämmelser. Processen kring uppdaterandet av sekretessbestämmelserna i OffL i Finland har påbörjats 2025 genom att samla in remissvar om ändringsbehoven. Syftet med avhandlingen var att undersöka likheter och skillnader som offentlighetslagstiftningen i Finland respektive Sverige har. Syftet var speciellt att undersöka hur offentlighetslagstiftningen påverkar balansgången mellan offentlighet och sekretess inom förundersökning i Finland.
Ur ett rättspolitiskt och säkerhetspolitiskt perspektiv vore det skäl att i OffL framtida sekretessbestämmelser beakta de bestämmelser som har avsikten att skydda allmänna intressen som nationell säkerhet och säkerhetsmyndigheternas arbetsmetoder som en följd även skulle skydda och gynna individers enskilda intressen. Speciellt borde justitieministeriets arbetsgrupp fundera på skaderekvisitklausulen och dess behövlighet i punkter som skyddar säkerhetsaspekter. En tillräcklig tillsyn i polisens verksamhet och beslutsfattande kan ändå antas vara tillräcklig, fastän sekretessbestämmelserna i OffL till en del skulle bli absolut sekretessbelagda. När världens säkerhetsläge verkar vara i ett brytningsskede vore det skäl att även koncentrera sig på detta vid uppdaterandet av offentlighetslagstiftningen i Finland, så att myndigheternas förutsättningar för att sköta sina lagstadgade uppgifter säkerställs. Med tanke på Sveriges inre säkerhet och den ökade gängkriminaliteten som orsakar allvarlig olägenhet i samhället vore det även grundat att skärpa sekretessbestämmelserna i den svenska offentlighetslagstiftningen
Äldres attityder till välfärdsteknologier inom äldreomsorgen
No full textDen ökade andelen äldre i Finland och regeringens målsättning att främja kvarboende i hemmiljö, ställer höga krav på äldreomsorgen. I takt med att äldreomsorgens resurser utmanas av stigande kostnader och sparåtgärder, samt bristen på vårdpersonal, har användningen av välfärdsteknologier framhållits som en potentiell lösning för att stödja äldre individers självständighet och funktionsförmåga att bo kvar i sina egna hem. Denna magisteravhandling undersöker äldres attityder till behovet av välfärdsteknologier inom äldreomsorgen samt analyserar hur sociodemografiska variabler (ålder, kön, civilstånd, utbildningsnivå och boendeform) samt hur variablerna hälsotillstånd, ensamhet, upplevd ekonomi samt tidigare erfarenheter av välfärdsteknologier påverkar dessa attityder. I avhandlingen besvaras följande forskningsfrågor: Anser äldre människor att det finns behov av att utveckla olika typer av välfärdsteknologier inom äldreomsorgen? Hur skiljer sig attityden till behovet att utveckla välfärdsteknologier beroende på olika bakgrundvariabler? (sociodemografiska faktorer, hälsotillstånd, ensamhet, upplevd ekonomi samt tidigare erfarenhet av välfärdsteknologier) Den teoretiska referensramen i avhandlingen består av centrala begreppsdefinitioner samt den tidigare forskningen gällande äldres attityder till välfärdsteknologier samt faktorer som påverkar attityden till välfärdsteknologier. Den empiriska delen har utförts med hjälp av en kvantitativ analysmetod av datamaterial från GERDA-enkäten år 2021. Datamaterialet som har samlats in i Österbotten har undersökts och kodats om i det statistiska programmet IBM SPSS Statistics 29.0. Analysen består av frekvens- och korstabeller samt en logistisk regressionsanalys. Resultatet visar att äldre individer i Österbotten generellt värderar välfärdsteknologier för praktiska ändamål som städning, personlig hygien och tillsyn, medan behovet av teknik för automatisk medicinutdelning samt robotik för att främja social samvaro upplevs som mindre relevant. Studien beslyer att yngre äldre, individer med högre utbildning, individer med god hälsa samt tidigare teknisk erfarenhet av välfärdsteknologier tenderar ha en mer positiv attityd till teknologierna. Dessa resultat pekar på att välfärdsteknologins acceptans och användning påverkas starkt av individuella faktorer, såsom ålder, utbildningnivå, hälsotillstånd och teknisk erfarenhet, vilket understryker behovet av individanpassade stategier vid implementeringen av välfärdsteknologier i de äldres liv
Hemundervisning i riket och på Åland: Tillsyn och reglering av läropliktens fullgörande i hemundervisning i två jurisdiktioner i Finland
No full textAv 16 § i Finlands grundlag framgår var och ens rätt till grundläggande utbildning och att läroplikt råder i vårt land. Läroplikten är betydelsefull för såväl den enskilda individen som för samhällets välfärd. Hemundervisning är en tillåten undervisningsform i både riket och på Åland och antalet läropliktiga som väljer att avlägga grundskolans lärokurs utanför det institutionella skolsystemet har det senaste årtiondet ökat kraftigt. I nämnda jurisdiktioner har man dock gått in för vitt skilda lösningar i fråga om de juridiska ramarna för hemundervisning. På Åland finns bestämmelser om denna undervisningsform i landskapslag, medan speciallagstiftning om hemundervisning saknas i riket och normer finns endast i form av icke-bindande myndighetsanvisningar. Lösa rättsliga ramar kan utgöra ett hot mot förverkligandet av rätten till utbildning.
Syftet med avhandlingen är att utreda skillnaderna mellan riket och Åland i fråga om reglering och tillsyn av hemundervisning inom ramen för grundläggande utbildning samt analysera huruvida de nuvarande rättsliga lösningarna kan anses tillräckliga med tanke på att läroplikten ska uppfyllas. Den läropliktigas rättsskydd och rättsmedel i sammanhanget granskas även. I arbetet nyttjas i huvudsak rättsdogmatisk och komparativ forskningsmetod och materialet tolkas utifrån ett barnrättsligt perspektiv. Såväl vårdnadshavarens bestämmanderätt över barnet som myndigheternas skyldigheter och befogenheter i förvaltningsverksamhet aktualiseras i hemundervisning. Elementen i vårdnadshavarens och kommunens tillsynsansvar för det hemundervisade barnets studieframsteg behandlas särskilt i avhandlingen, eftersom dessa utgör en väsentlig del av tillsynskedjan vid denna undervisningsform. I avhandlingen tillämpas en vid definition av tillsyn, vars syfte inom utbildningsområdet är att trygga lagenlighet och individens rättigheter i anknytning till utbildning.
Slutsatsen är att det förekommer betydande skillnader mellan riket och Åland i fråga om villkor vid inledande av hemundervisning, krav på anordnande av tillsynstillfällen och skriftlig dokumentation, tillförsäkrande av kontinuitet samt påföljder vid brister i hemundervisning. På Åland finns behov av lagstiftningsåtgärder på vissa punkter, men i huvudsak är de normativa lösningarna fungerande. Den kommunalt samordnade tillsynen av hemundervisning i landskapet främjar jämlikhet och kontinuitet. Flera faktorer hotar däremot uppfyllandet av läroplikten i hemundervisning i riket. Entydiga normer saknas, ojämlikhet i tillsynsarrangemangen råder, kommunernas tillsynsverksamhet övervakas inte och den läropliktigas rättsskydd är svagt. Situationen förutsätter åtgärder av lagstiftaren. Den subjektiva rätten till grundläggande utbildning ska tryggas för alla