National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Kansalliset PID-suositukset
No full textEsitys Kirjastoverkkopäivien tunnistetyöpajassa 23.10.2025.navigointi mahdollistakuvilla vaihtoehtoiset kuvauksetlooginen lukemisjärjesty
Tunnisteet Tutkimustietovarannossa
No full textEsitys Kirjastoverkkopäivien tunnistetyöpajassa 23.10.2025.navigointi mahdollistakuvilla vaihtoehtoiset kuvauksetlooginen lukemisjärjesty
Paths to integration: earnings, skill investments, and outmigration across immigrant admission categories
No full textWe document substantial heterogeneity in labor market integration, skill investments, and outmigration across immigrant admission categories. Using newly available data on residence permits in Finland, we establish four facts. First, there are large initial differences in employment and earnings across labor, family, refugee, student, and European Union migrants. Second, these differences diminish substantially over time. Third, the groups make distinct investments in country-specific and general skills. Fourth, both the prevalence of and selection into outmigration vary widely across admission categories. These findings align with models where investments in skills depend on the expected length of stay in the host country.peerReviewe
From macrophytobenthos to invertebrates : community responses across coastal habitats in the Northern Baltic Sea
No full textThe Baltic Sea is an enclosed brackish water body with an extensive coastline. Due to an isostatic land uplift, the northern Baltic Sea archipelago consists of geological features like islands, lagoons, straits and inlets. As such, the seascape is made up of a mosaic comprised of different vegetated habitats such as Fucus vesiculosus belts, Zostera marina meadows, charophyte meadows, and Phragmites australis beds. These shallow coastal areas are very productive habitats and offer a wide range of ecosystem services. Apart from acting as primary producers, macrophytobenthos also provide structural complexity and act as nursery- and spawning grounds for higher trophic levels like fish and invertebrates, thereby increasing secondary production. These vegetated habitats, however, are subject to anthropogenic drivers, like eutrophication and climate change, as well as natural drivers, like wave exposure, sediment grain size and ecological interactions, which change the invertebrate abundance and the community composition.
In this thesis, I aim to investigate the effects of these drivers on the Baltic Sea macrophytobenthos and its associated invertebrate communities by applying a seascape ecology approach, which incorporates temporal and spatial scale changes. Temporal changes were examined by (I) mapping the macrophytobenthos at an exposed Island in the Northern Baltic Sea and comparing the species composition with those from earlier studies (1956 & 1993) at the same location. The effects of large-scale drivers (wave exposure and nutrient levels) and small-scale drivers (sediment properties, distance from the seaward edge of the reed bed, stalk density and epiphyte biomass, rhizome biomass and associated macrophytobenthos species) on the invertebrate community were examined. This was done by sampling the invertebrate community in (II) shallow, soft-bottomed bays around the Åland Islands and (III) coastal P. australis beds around the Åland Islands and the Archipelago Sea and analysing their effects on the community composition, total abundance, taxon richness and diversity.
My results show that the macrophytobenthos community underwent substantial changes in 62 years (between 1956, 1993, and 2018). While filamentous brown and green algae increased in percentage cover, the depth range of F. vesiculosus and overall species richness declined. These temporal changes are indicative of eutrophication and climate change. Regarding spatial changes in the invertebrate community, it is clear that the large-scale drivers, wave exposure or isolation and nutrient levels are the most impactful in shaping the invertebrate community, affecting the species composition, abundance, taxon richness, and diversity. The effects of the small-scale drivers are, however, far more bays), from which macrophytobenthos species, the invertebrate community was sampled appeared to be of little effect. However, when examined on a smaller within-bay scale, the associated macrophytobenthos species did affect the composition of the invertebrate community. Other small-scale drivers, like sediment grain size, distance from the seaward edge of the reed bed, stalk density and epiphyte biomass, appeared highly region-dependent with varying effects on the invertebrate community.
The effects of wave exposure and nutrient levels on Baltic Sea invertebrate communities are well known. This thesis demonstrated that their impacts also affect shallow, soft-bottomed bays and coastal reed beds. However, the more intricate responses of the invertebrate community to the small-scale drivers invite the application of more broad-scale seascape ecology-based studies to unravel geographical differences and interaction between these drivers to allow for better ecological understanding and more applied management of Baltic Sea habitats.Östersjön är ett bräckt innanhav med en lång kustlinje. På grund av den isostatiska landhöjningen består skärgården i norra Östersjön av olika geologiska formationer såsom öar, laguner, sund och vikar. Havsmiljön utgörs därför av en mosaik av olika vegetationsrika livsmiljöer karakteriserade av makrofyter, såsom bälten av blåstång (Fucus vesiculosus), ålgräsängar (Zostera marina) och i mer skyddade miljöer kransalgsängar (Charales) och vassbälten (Phragmites australis). Dessa grunda kustområden är mycket produktiva och erbjuder ett brett spektrum av ekosystemtjänster. Förutom att fungera som primärproducenter bidrar makrofyter också till strukturell komplexitet och erbjuder lämpliga uppväxt- och lekplatser för ryggradslösa djur och fisk, vilket ökar sekundärproduktionen. Dessa vegetationsrika livsmiljöer påverkas dock av antropogena faktorer, såsom övergödning och klimatförändring samt naturliga faktorer, såsom vågexponering, sedimentkornstorlek och ekologiska interaktioner. Dessa faktorer och interaktioner påverkar de grunda områdenas artsammansättning, och individantal.
I denna avhandling avser jag att undersöka effekterna av dessa faktorer på makrofyter och associerade ryggradslösa djursamhällen i norra Östersjön genom att tillämpa ett havslandskapsekologiskt angreppssätt som innefattar förändringar i tid och rum. Tidsmässiga förändringar undersöktes genom att (I) kartlägga makrofytsamhället vid en exponerad lokal och jämföra artsammansättningen med tidigare studier (åren 1956 och 1993) utförda på samma lokal. Vidare undersöktes effekterna av storskaliga faktorer (vågexponering och näringsnivåer) och småskaliga faktorer (sedimentets egenskaper, avstånd från vassbältets kant, stråtäthet och biomassa av epifyter, samt associerade arter av makrofyter) på ryggradslösa djursamhällen. Detta gjordes genom att undersöka ryggradslösa djur i (II) grunda vikar med mjuk botten och (III) P. australis-bälten och analysera samhällets sammansättning, totala abundans, taxonomiska rikedom och mångfald.
Mina resultat visar att makrofytsamhället genomgått betydande förändringar under 62 år (mellan åren 1956, 1993 och 2018). Medan trådformiga brun- och grönalger ökat i procentuell täckning, minskade djupintervallet för F. vesiculosus och artantalet. Dessa tidsmässiga förändringar är troligtvis en följd av eutrofieringen och klimatförändringen. Storskaliga faktorer såsom vågexponering, isolering samt näringsnivåer, har en stor inverkan på utbredningen av evertebrater och påverkar sammansättning och antal arter. Effekterna av småskaliga faktorer är dock betydligt mer nyanserade. I stor skala (omfattande flera vikar) verkade sammansättningen av makrofytarter ha mindre betydelse på evertebratsamhällets sammansättning. Däremot i mindre skala, inom en vik, påverkade sammansättningen av makrofytarter sammansättningen av evertebratsamhället. Andra småskaliga faktorer, såsom sedimentkornstorlek, avstånd från vassbältets kant, stråtäthet och epifytbiomassa hade varierande effekter på ryggradslösa djur.
Effekterna av vågexponering och näringsnivåer på Östersjöns ryggradslösa djur är välkända. Denna avhandling visar att de även strukturerar ryggradslösa djursamhällen i vegetationsrika grunda vikar och i vassbälten. De mer komplexa effekterna av småskaliga faktorer kräver dock mer studier för att bland annat klarlägga geografiska skillnader och interaktionen mellan olika faktorer, vilket skulle möjliggöra en bättre ekologisk förståelse och en mer tillämpad förvaltning av Östersjöns grunda livsmiljöer.navigointi mahdollist
Övergång till europeisk spårvidd i norra Finland, projectbedömning : Utvidgning av den europeiska spårvidden till Finland via Haparanda/Torneå
No full textI sitt uppdrag 3.6.2024 har kommunikationsministeriet begärt att Trafikledsverket ska sammanställa en skriftlig utredning av olika lösningar för utvidgning av den europeiska spårvidden genom en banförbindelse från Haparanda till finska sidan samt behov av att bygga eventuella nya banförbindelser med den europeiska spårvidden från Finland till Sverige. Denna projektbedömning är en delutredning av hela utredningen om den europeiska spårvidden. De övriga utredningarna i utredningshelheten är en teknisk utredning, en utredning av efterfrågan och en huvudutredning. I projektbedömningen beskrivs lönsamheten för de projektalternativ som har skapats enligt den tekniska utredningen, med den potentiella efterfrågan på tågtrafik över gränsen mellan Finland och Sverige som har identifierats i utredningen av efterfrågan. Den efterfrågan som har identifierats är näringslivets transporter, någon marknadsbaserad efterfrågan har knappast identifierats när det gäller persontransporter. Projektbedömningen tar inte upp frågor som rör militär mobilitet eller försörjningsberedskap.
Det har föreslagits att den europeiska spårvidden borde genomföras från Haparanda till Finland delvis med parallella och delvis med överlappande spår. Större delen av sträckan skulle vara med parallella spår, men särskilt ur ett markanvändningsperspektiv har överlappande spår föreslagits på trånga platser. I alla projektalternativen har elektrifieringen på sektioner med överlappande spår genomförts med den finska spårvidden (1 524 mm), så att trafikering med befintlig utrustning möjliggörs på den finska spårvidden och endast trafikering på den europeiska spårvidden (1 435 mm) kräver en speciell strömavtagare. För transporter mellan Sverige och Finland är grundberäkningen gjord med dubbelspänningslok som är försedda med en speciell strömavtagare och kan trafikera elektrifierade banor både på den svenska och den finska sidan.
Projektalternativen är geografiska. I projektalternativen genomförs den europeiska spårvidden antingen till Kemi (VE1), till Uleåborg (VE2A), till Brahestad (VE2B), till Rovaniemi (VE3A) eller ända till Kemijärvi (VE3B). Jämförelsealternativet är nuläget, i vilket trafikering på elektrifierad bana är möjlig med den finska spårvidden ända till Haparanda. Efterfrågan på trafik med tåg i projektalternativ VE1 (investeringskostnader 251 miljoner euro, MAKU 145, 2020=100) är 0,2 Mt stålprodukter och ferrokrom från Röyttä till Avesta och Nyby i södra Sverige samt 0,48–0,96 Mt råvirke från Norrbotten till Kemi. Efterfrågan på trafik med tåg i projektalternativ VE2A (671 miljoner euro) inkluderar trafiken i projektalternativ VE1 och 0,29–0,48 Mt råvirke från Norrbotten till Uleåborg. Efterfrågan på trafik med tåg i projektalternativ VE2B (1 161 miljoner euro) inkluderar trafiken i projektalternativen VE1 och VE2A samt transporter av 0,1 Mt stålprodukter från Brahestad till Göteborg. Efterfrågan på trafik med tåg i projektalternativ VE3A (700 miljoner euro) är 0,05–0,07 Mt anrikat koppar via Rovaniemi till Rönnskär. Efterfrågan på trafik med tåg i projektalternativ VE3B (1 040 miljoner euro) inkluderar trafiken i projektalternativ VE3A samt 0,05 Mt sågvaruprodukter från Kemijärvi till Göteborg.
Projektalternativens lönsamhet är dålig, förhållandet mellan nytta och kostnad är negativt för alla projektalternativen. Den största fördelen med den europeiska spårvidden är en potentiell besparing i godstrafikens trafikeringskostnader, genererad genom att vägtransporter överförs till järnvägar. Alla alternativen genererar betydande utsläppskostnader under byggtiden, och därför blir de totala besparingar som uppnås med projektalternativen mindre än kostnaderna. De mest fördelaktiga projektalternativen är VE1 (Kemi) och VE2A (Uleåborg), där de trafikeringskostnadsbesparingar som uppnås är större än ökningen av underhållskostnaderna, men även i dessa alternativ förblir de totala fördelarna negativa. Projektalternativens relativa lönsamhet blir bättre ju kortare banavsnitt som byggs med den europeiska spårvidden och ju närmare den svenska gränsen efterfrågan på trafik är inriktad. Investeringskostnaderna är lägst för projektalternativ VE1 (Kemi) och störst efterfrågan på trafik är inriktad på Röyttä och Kemi, vilket gör nettonuvärdet av VE1 klart mindre negativt än de övriga projektalternativen. Största delen av fördelarna med VE1 uppnås redan med Röyttä-transporterna. Under 2024 undersöktes i samband med behovsutredningen lönsamheten för den europeiska spårvidden på banavsnittet Torneå–Röyttä. I de utredningar som genomfördes då drogs slutsatsen att genomförandet av den europeiska spårvidden utan elektrifiering ända till Röyttä skulle kunna vara lönsamt.
Genomförandet av en banförbindelse med den europeiska spårvidden förbättrar norra Finlands internationella tillgänglighet. Den största fördelen skulle vara att det virkesanskaffningsområde som är nåbart med tågtransporter till skogsindustriföretagen i norra Finland skulle utvidgas till norra Sverige. Under alla omständigheter förblir sjötransporterna det viktigaste transportslaget för export- och importtransporter, eftersom sjötransporternas kostnadskonkurrenskraft och kapacitet är överlägsna andra transportslag. Att tillhandahålla direkta persontågsförbindelser skulle i mycket begränsad utsträckning öka möjligheterna för människor att förflytta sig mellan Finland och Sverige. I nuläget finns det inga persontågsförbindelser mellan Finland och Sverige, och ingen marknadsbaserad efterfrågan har identifierats. Efter att elektrifieringsprojektet för spåravsnittet Laurila–Torneå–Haparanda slutfördes 2024 möjliggör spårinfrastrukturen redan i nuläget utveckling av persontågsförbindelser med byte i Haparanda
Avantgarde structured catalysts and reactors
No full textProcess intensification (PI) is recognized as the key development pathway for addressing the current challenges of global warming, sustainability and circularity. Process intensification incorporates a wide range of fundamental strategies aimed at substantially reducing the environmental impact of existing chemical processes. To achieve intensification of a chemical process, the molecules should experience optimal processing conditions across multiple scales, from the molecular-level events to the reactor scale. Structured catalysts and reactors are hallmarks of process intensification, since they offer enhanced heat and mass transfer rates compared to classical packed bed reactors, improved flow patterns as well as low pressure drop in chemical reactors. In this doctoral thesis, two avant-garde technologies for structuring chemical reactors were investigated: microreactors and 3D printing of catalyst architectures.
The main advancement of this work was the development of a new shaping method to manufacture alumina catalyst architectures with high resolution i.e., 3D printing via Digital Light Processing (DLP). Ceramic resins comprising the catalyst particles and photoactive components were formulated to produce alumina bodies in structured forms. A qualitative force balance for the DLP 3D printing process was provided to address the main manufacturing challenges. Post-processing methods were proposed to improve the mechanical strength of the printed bodies while preserving a high surface area. Deposition of gold (Au) and palladium (Pd) nanoparticles was conducted with wet deposition methods, and the distribution of the metal nanoparticles in the catalyst walls was monitored. The catalytic activity of the obtained catalytic bodies was benchmarked, both in gas and liquid-phase processes. Neat alumina bodies (Al2O3) were applied to study the effect of the catalyst geometry on the performance in the gas-phase ethanol dehydration to diethyl ether. An advanced one-dimensional (1-D) heterogeneous mathematical model employing geometrical features of the catalyst structures was proposed to describe the experimental data. The model included local variations of contact perimeters and cross-section areas to describe the periodic architectures. Au/Al2O3 catalyst architectures were printed and utilized in the oxidative dehydrogenation of ethanol to acetaldehyde, revealing the critical impact of the distribution of the gold nanoparticles in both catalytic activity and product distribution. Finally, Pd/Al2O3 catalyst structures were applied in the low-temperature hydrogen peroxide decomposition in a loop reactor system. For this application, the influence of the oxidation state of palladium nanoparticles and the type of reduction method were investigated in depth. Mathematical modeling was applied to describe the experimental data, deriving important kinetic and deactivation parameters.
Microreactor technology was applied to study the intrinsic kinetics and product distribution in the gas-phase oxidative dehydrogenation of primary alcohols promoted by Au/Al2O3. The channels of the microreactor elements were coated with a thin catalyst layer prior to the kinetic studies. The catalyst washcoat was stable under the operating conditions. Kinetic experiments were designed to reveal the role of the alkyl chain length in the oxidative dehydrogenation process. Mechanistically sound rate expressions were applied for the quantitative description of the experimental data via mathematical modeling, and useful kinetic and adsorption parameters were estimated with regression analysis. A mathematical model incorporating simultaneous reaction and diffusion processes in the porous catalyst layer was implemented to simulate the concentration profiles in the catalyst layer, highlighting the superiority of microreactors in suppressing internal mass transfer limitations for rapid gas-phase processes. Density functional theory (DFT) calculations were performed to improve the molecular-level understanding of the oxidative dehydrogenation mechanism, particularly focusing on the role of the alkyl chain length and water in promoting the key elementary steps of the aldehyde formation.
The outcomes of this research highlighted the potential of structured catalytic systems to overcome transport limitations and to improve the flow pattern in chemical reactors. In case of DLP 3D printing, a complete workflow for catalyst manufacturing was provided. The proposed approach is a solid basis for further development of a technique that can potentially lead to a revolutionary process intensification.Processintensifiering (PI) är en av nyckelteknologierna då det gäller att bemöta dagens stora utmaningar, till exempel global uppvärmning, hållbar produktion och cirkulär ekonomi. Processintensifiering omfattar grundläggande strategier för minskning av de existerande kemiska processernas miljöeffekter. Intensifiering av kemiska processer kräver att molekylerna befinner sig i optimala miljöer i flera dimensioner, från växelverkningar på molekylär nivå till kemiska reaktorer. Strukturerade katalysatorer och reaktorer utgör en väsentlig del av processintensifiering. Strukturerade element möjliggör kraftigt påskyndad värme- och massöverföring jämfört med klassiska packade bäddar samt optimerade strömningsbilder och låg tryckförlust i kemiska reaktorer. I detta doktorsarbete studerades två avantgardistiska teknologier för strukturerade reaktorer: mikroreaktorer och tredimensionellt tryckta katalysatorer.
Det viktigaste resultatet av denna doktorsavhandling är utveckling av en ny metod för additiv tillverkning av aluminiumoxidkatalysatorer med hjälp av digital ljusbehandling (Digital Light Processing, DLP). Keramiskt hartsmaterial som bestod av finfördelade katalysatorpartiklar och fotoaktiva komponenter preparades för framställning aluminiumoxidstrukturer. Kvalitativ kraftbalans för ljusbehandlingsprocessen utnyttjades för att bemöta de huvudsakliga utmaningarna i själva materialframställningen. Genom att införa nya efterbehandlingsmetoder lyckades man förbättra de tryckta strukturernas hållfasthet men samtidigt bibehålla en stor specifik yta, vilket är nödvändigt för katalytisk aktivitet. Deponering av guld- och palladium nanopartiklar på materialet genomfördes med våta impregneringsmetoder och nanopartiklarnas fördelning i katalysatorskikt studerades för utvalda gas- och vätskefasprocesser. Rena aluminiumstrukturer användes för att undersöka katalysatorgeometrins inverkan på dehydrering av etanol till dietyleter i gasfas. En avancerad endimensionell heterogen modell som även inkluderade katalysatorstrukturernas geometri utvecklades för beskrivning av experimentella data. I den matematiska modellen beaktades lokala variationer i reaktor kanalernas omkrets och tvärsnitt för att noggrant återge den periodiska arkitekturen. Guldkatalysatorer trycktes på aluminiumoxidbärare och användes för oxiderande dehydrogenerering av etanol till acetaldehyd. Kinetiska experiment visade att guldpartiklarnas fördelning i bärarskiktet har en anmärkningsvärd inverkan på den katalytiska aktiviteten och produktfördelningen. Palladiumkatalysatorer på aluminiumoxidbärare användes för att studera sönderfallet av väteperoxid i en återcirkulationsreaktor. I detta synnerligen intressanta kemiska system undersöktes på vilket sätt palladiumnanopartiklarnas oxidationstillstånd och reduktions proceduren påverkade den observerade reaktionshastigheten. Avancerad matematisk modellering tillämpades för att kvantitativt beskriva experimentella data. I modellen ingick både kinetiska konstanter och parametrar som beskrev katalysatorns deaktivering.
Mikroreaktorteknologi utnyttjades för att undersöka den verkliga reaktionskinetiken och produktfördelningen i oxiderande dehydrogenering av primära alkoholer i gasfas. En guld katalysator på aluminiumoxidbärare användes i experimenten. Mikroreaktorkanalerna belades med ett tunt katalysatorskikt, vartefter kinetiska studier inleddes. Bärarskiktet var stabilt under alla driftsbetingelser. Kinetiska experiment planerades noggrant för att kartlägga effekten av alkylkedjans längd på den oxiderande dehydrogeneringsprocessen. Mekanistiskt sannolika hastighetsekvationer härleddes för att beskriva den katalytiska processen och användes för att modellera experimentella data. Kinetiska parametrar och adsorptionsparametrar estimerades med hjälp av icke-linjär regressionsanalys. Teoretiska kalkyler baserade på densitetsfunktional teori (DFT) genomfördes för att öka förståelsen av reaktionsmekanismen, speciellt alkylkedje längdens effekt och vattenmolekylernas inverkan på aldehydbildningen. En matematisk modell som omfattade simultana reaktions- och diffusionsprocesser i det porösa katalysatormaterialet implementerades och utnyttjades för numerisk simulering av komponenternas koncentrations profiler i katalysatorskikt med varierande tjocklekar. Simuleringarna bekräftade mikroreaktor strukturernas överlägsenhet jämfört med konventionell teknologi, eftersom det interna diffusionsmotståndet i snabba gasfasprocesser minimeras, vilket leder till klart mindre och effektivare reaktorstrukturer jämfört med konventionella packade bäddar.
Detta forskningsprojekt demonstrerade strukturerade katalysatorernas stora potential då det gäller att påskynda massöverföring och uppnå optimala strömningsbetingelser i kemiska reaktorer. För digital ljusbehandling utarbetades ett fullständigt arbetsschema för preparering av fasta katalysatorer. Det föreslagna konceptet utgör en solid grund för fortsatt utveckling av nya teknologier som i framtiden kan leda till revolutionerande processintensifiering.L’intensificazione di processo è ampiamente riconosciuta come uno dei percorsi strategici per affrontare le attuali sfide del riscaldamento globale e della sostenibilità. L’intensificazione di processo comprende numerose strategie mirate a ridurre in modo sostanziale l’impatto ambientale dei processi chimici. Affinché un processo possa essere intensificato, le molecole devono far esperienza di condizioni operative ottimali su diverse scale, da eventi che occorrono a livello molecolare fino più scale più ampie, come quella reattoristica. I catalizzatori e reattori strutturati sono tra le tecnologie distintive dell’intensificazione di processo, in quanto essi possono offrire prestazioni superiori in termini di velocità di trasferimento massa ed energia rispetto a classici reattori a letto impaccato. In questa tesi di dottorato si presentano due tecnologie all’avanguardia per la strutturazione dei reattori chimici: i microreattori e la stampa 3D di architetture catalitiche.
La principale innovazione che porta questo lavoro di dottorato è lo sviluppo di un nuova tecnologia per la produzione di architetture catalitiche in allumina ad alta risoluzione, ovvero la tecnologia di stampa 3D Digital Light Processing (DLP). Sono state formulate resine ceramiche contenenti particelle di allumina e componenti fotoattivi per ottenere materiali strutturati in allumina. Viene presentato un bilancio di forze qualitativo per il processo di stampa DLP utile a comprendere e risolvere le principale sfide nella produzione di tali strutture. Sono stati proposti metodi di post-trattamento mirati a migliorare la resistenza meccanica dei corpi stampati preservando, al contempo, un’elevata area superficiale. La deposizione di nanoparticelle d’oro (Au) e palladio (Pd) è stata realizzata mediante classiche tecniche di deposizione a umido, monitorando la distribuzione delle nanoparticelle metalliche all’interno delle pareti del supporto catalitico. L’attività catalitica è stata valutata sia in processi in fase gassosa che liquida. Corpi di sola allumina (Al₂O₃) sono stati applicati per studiare l’effetto della geometria del catalizzatore sulle prestazioni catalitiche nella disidratazione dell’etanolo a dietiletere in fase gassosa. È stato proposto un avanzato modello matematico eterogeneo monodimensionale (1-D) che incorpora le caratteristiche geometriche delle strutture catalitiche per descrivere i dati sperimentali. Il modello include variazioni locali dei perimetri di contatto e delle sezioni trasversali per rappresentare le architetture periodiche. Strutture catalitiche di Au/Al₂O₃ sono state stampate e utilizzate nella deidrogenazione ossidativa dell’etanolo ad acetaldeide, rivelando l’impatto critico della distribuzione delle nanoparticelle d’oro sia sull’attività catalitica che sulla distribuzione dei prodotti. Infine, architetture catalitiche in Pd/Al₂O₃ sono state applicate nella decomposizione del perossido di idrogeno a bassa temperatura in un reattore a ricircolo. Per questa applicazione, l’influenza dello stato di ossidazione delle nanoparticelle di palladio e del metodo di riduzione è stato indagato in maniera dettagliata. Per descrivere i dati sperimentali, sono stati sviluppati modelli matematici che hanno consentito di ricavare importanti parametri cinetici e di disattivazione.
Un microreattore è stato utilizzato per studiare la cinetica intrinseca e la distribuzione dei prodotti nella deidrogenazione ossidativa in fase gassosa di alcoli primari catalizzata da Au/Al₂O₃. I canali delle piastrine del microreattore sono stati rivestiti con un sottile strato catalitico prima degli studi cinetici. Il rivestimento catalitico si è dimostrato stabile nelle condizioni operative investigate. Gli esperimenti cinetici sono stati progettati al fine di rivelare il ruolo della lunghezza della catena alchilica nel processo di deidrogenazione ossidativa. Sono state proposte espressioni cinetiche plausibili per descrivere le velocità di reazione, e le stesse sono state applicate per la descrizione quantitativa dei dati sperimentali tramite modellazione matematica. Quest’ultima ha consentito di stimare utili parametri cinetici e di adsorbimento mediante analisi di regressione non lineare. È stato implementato un modello matematico che incorpora processi reattivi e diffusivi nello strato catalitico poroso al fine di simulare i profili di concentrazione nello strato catalitico. I risultati della modellazione hanno evidenziato la superiorità dei microreattori nel sopprimere le limitazioni di trasferimento di massa per processi rapidi in fase gassosa. Calcoli quantomeccanici DFT sono stati effettuati per migliorare la comprensione a livello molecolare del meccanismo di deidrogenazione ossidativa, con particolare attenzione al ruolo della lunghezza della catena alchilica e dell’acqua nel promuovere step elementari chiave per la formazione di aldeidi.
I risultati di questa ricerca hanno messo in evidenza il potenziale dei sistemi catalitici strutturati per superare le limitazioni di trasporto e migliorare aspetti fluidodinamici nei reattori chimici. Nel caso della stampa 3D DLP, è stata sviluppata una procedura dettagliata per la fabbricazione dei catalizzatori strutturati. L’approccio proposto costituisce una base solida per sviluppi ulteriori di una tecnica che può potenzialmente condurre a una rivoluzionaria intensificazione di processo.navigointi mahdollist
ISNI Suomessa 2035 – pitkän aikavälin visio kansallisen ekosysteemin rakentamisesta
No full textVisiossa hahmotellaan kehityspolkua ISNI-toiminnalle Suomessa ja esitetään toimenpiteitä, joilla tunnisteen juurtumista osaksi kansallista metadatainfrastruktuuria voidaan edistää.
Taitto ja kuvitus: Oona Rouhiainen
In English: ISNI in Finland in 2035 – A long-term vision for building a national ecosystem (https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-84-1969-3
Skattepolitiken och välfärdsstaten - om skatteprincipernas roll inom den finländska socialpolitiken
No full textThis research examines tax policy and tax legislation in the welfare state of Finland from a social policy perspective, starting from the mid-1990s when Finland became a member of the EU. Since the object of this research is tax policy and tax legislation, it can be characterized as tax policy research. Tax policy research is a form of social or societal legal research, in which the content and objectives of the law are examined using, among other things, legal-dogmatic methods, while the effects and ideal outcomes of taxation are analyzed through economic and social science methods.
The study analyzes how the principles of fairness, equality, equal treatment, and efficiency shape the enactment, interpretation, and application of tax laws. It characterizes tax policy as an area situated at the intersection of law, economics, and politics, balancing normative ideals of justice with practical requirements of fiscal efficiency and competitiveness.
The research identifies taxation as a central instrument of social policy in the welfare state. Through redistributive mechanisms, taxation can promote social justice and reduce income and wealth disparities. The ability-to-pay principle provides an objective foundation for fairness in taxation, supporting both horizontal justice (equal treatment of individuals in similar economic situations) and vertical justice (progressive taxation to balance inequalities). However, the coexistence of these goals with economic efficiency often generates conflicts, such as those between progressive income taxation and incentives for economic growth, or between fairness and administrative simplicity.
From a constitutional perspective, the Finnish tax system is guided and limited by the principles of legality and equal treatment enshrined in Sections 6 and 81 of the Finnish Constitution (731/1999). These principles safeguard democratic sovereignty over tax policy despite pressures from supranational fiscal governance, including the EU’s Stability and Growth Pact and OECD recommendations on tax-base broadening. They grant the national legislator a normative space to balance efficiency objectives against social justice considerations.
This research also highlights structural challenges within the Finnish tax system, e.g. the differing tax treatment of earned and capital income raises questions of fairness and equality, as do the disparities between the taxation of listed and unlisted companies. Inheritance, gift, and wealth taxation serve as important tools to prevent excessive concentration of wealth and to ensure intergenerational fairness, while their weakening could threaten the system’s redistributive legitimacy. Furthermore, the question of whether private providers of social and health services should receive tax advantages is examined in relation to equality in access to welfare services and the risk of regional disparities between areas with differing tax capacities.
Adopting a socially oriented perspective on tax policy emphasizes the need to assess how regulatory choices affect different socioeconomic groups. Tax reforms should therefore be evaluated not only in terms of efficiency and incentives but also in light of their distributive outcomes and effects on citizens’ participation and social inclusion. The Nordic welfare state’s tradition of universalism, based on small income differences and equal access to welfare services, strengthens social trust and underpins the social legitimacy of taxation. Ultimately, this research argues that the sustainability of the Finnish welfare state depends on maintaining a tax system that reconciles economic efficiency with fairness, equality, and social cohesion.navigointi mahdollist
