National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
The Data-Decision Split : Analysing Enablers and Barriers to Data-Driven Operations in Parts Supply
This study examines digital literacy and data-driven decision making within Parts Supply at Wärtsilä Global Logistics Services (WGLS). Through quantitative analysis of survey data from 35 respondents, the research identifies key enablers and barriers to effective data utilization in spare parts management. Findings reveal a notable contrast between positive perceptions of data-driven outcomes and less favorable views of daily data utilization practices. Educational background emerged as the most significant demographic factor influencing perceptions, with engineering-educated employees reporting more positive views than those with social sciences backgrounds. While the organization demonstrates a supportive culture for data-driven innovation, significant gaps exist in data preparation processes and strategic approaches to digital literacy development. The research contributes to understanding how bounded rationality manifests in data-rich environments and how the Data-Information-Knowledge-Wisdom hierarchy functions in practice. Recommendations include developing targeted training programs that account for educational background differences, improving data preparation processes, and implementing a comprehensive digital literacy strategy. This research provides valuable insights for organizations seeking to enhance data-driven capabilities in specialized operational contexts, highlighting that effective implementation requires addressing both technical infrastructure and human factors such as cognitive frameworks and professional perspectives
"Children Do the Best They Can" : A Phenomenographic Study of Special Education Teachers’ Perceptions of Children with Challenging Behaviour and Support Measures in Early Childhood Education
Barns utmanande beteende är olämpligt beteende med avseende på barns utvecklingsnivå, vilket oftast stör lärandet och den sociala samvaron. Forskning kring barns utmanande beteende behövs för att fördjupa förståelsen för fenomenet. Med hjälp av förebyggande arbete inom småbarnspedagogiken undviks att problemen växer och blir svårhanterliga.
Syftet med denna avhandling är att undersöka hur speciallärare uppfattar barns utmanande beteende inom småbarnspedagogiken. Vidare är syftet att undersöka speciallärarnas uppfattningar av stödåtgärder för barn med utmanande beteende i småbarnspedagogiken. Utgående från syftet skapades följande forskningsfrågor:
1. Hur uppfattar speciallärare att barns utmanande beteende kommer till uttryck i småbarnspedagogiken?
2. I vilka situationer uppfattar speciallärare att barns utmanande beteende kommer till uttryck i småbarnspedagogiken?
3. Vilka uppfattningar har speciallärare av stödåtgärder för barn med utmanande beteende i småbarnspedagogiken?
Studien är en kvalitativ fenomenografisk undersökning där data samlades in genom halvstrukturerade intervjuer med sex speciallärare inom småbarnspedagogik och en speciallärare. Intervjuerna genomfördes via Zoom och deltagarna representerade tre olika kommuner i Svenskfinland. Fenomenografin valdes som ansats eftersom syftet var att undersöka speciallärares uppfattningar av forskningsfenomenet. Den fenomenografiska sjustegsmodellen användes vid analysen.
Studiens huvudsakliga resultat visar att utmanande beteende tar sig uttryck genom att barnet stör den egna eller andras inlärning, skadar sig själv, andra eller den fysiska miljön samt visar bristfällig social interaktion. Beteendet uppstår i situationer som kräver socio-emotionella färdigheter, såsom i social samvaro med andra människor samt i gruppsituationer. Resultatet visar att fungerande stödåtgärder kunde vara tydliggörande pedagogik, lågaffektivt bemötande, samarbetsbaserade och proaktiva lösningar och stödjande av barnets självregleringsförmågor.
Slutsatsen är att respondenternas utsagor delvis avviker från tidigare forskning, i och med att fokus i hög grad läggs på barnet medan pedagogens ansvar i arbetet med utmanande
beteende tenderar att förbises
Har vi alla verkligen lika möjligheter på den finska arbetsmarknaden?
Avhandlingens syfte är att undersöka diskriminering på grund av etnicitet samt synen på arbetskraftinvandring och integration i Finland genom att studera hur tre olika regeringar konstruerat diskrimineringsproblemet, vilken syn de har på arbetskraftinvandring samt hur de vill integrera personer med utländsk bakgrund på den finska arbetsmarknaden. Centralt i undersökningen är att lyfta fram skillnader i hur vänsterledda regeringar och högerledda regeringar förhåller sig till diskriminering på grund av etnicitet, integration av personer med utländsk bakgrund på den finska arbetsmarknaden och arbetskraftsinvandring.
De centrala forskningsfrågorna är följande:
1) Finns det skillnader i hur och i vilken mån vänsterledda och högerledda regeringar lyfter fram diskriminering på grund av etnicitet i sina regeringsprogram?
2) Finns det skillnader i hur regeringarna vill integrera invandrare på den finländska arbetsmarknaden och hur de förhåller sig till arbetskraftsinvandring?
Undersökningen har gjorts genom att analysera de tre senaste regeringsprogrammen i Finland mellan åren 2015 och 2023; statsminister Sipiläs regeringsprogram (2015), statsminister Marins regeringsprogram (2019) samt statsminister Orpos regeringsprogram (2023). Regeringsprogrammen har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys.
I teoridelen beskrivs diskriminering ur ett teoretiskt perspektiv samt teoretiska förklaringar till diskriminerande attityder gentemot personer med annan etnicitet. Teorierna som presenteras är etnocentrism, postkolonial teori, vi-de - paradigmen och ideologi.
Resultatet visar på att den vänsterledda regeringen i större grad uppmärksammar och ämnar åtgärda diskriminering på arbetsmarknaden, i jämförelse med de högerledda regeringarna i undersökningen. I fråga om integration av personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden, kan man konstatera att vänsterledda regeringar i högre grad stöder integration med mer resurser till själva servicen och med direkta ekonomiska stöd. Högerledda regeringar däremot, sätter högre krav på invandrarna själva samtidigt som de gör märkbara nedskärningar i integrationsåtgärderna och skärper kraven för integration. Alla tre regeringar var positivt inställda till arbetskraftsinvandring, med variationer från vilka länder man vill importera arbetskraft
Leveraging Large Language Models to Transform Recruitment in Human Resource Management : An Evaluation of AI-Driven Approaches
The integration of Artificial Intelligence (AI) into Human Resource Management (HRM) is reshaping recruitment by offering scalable, efficient, and consistent talent acquisition solutions. Among these innovations, large language models (LLMs) show strong potential in supporting language-related HR tasks such as classification and text generation. This thesis explores how AI specifically fine-tuned LLMs and traditional machine learning (ML) models can transform recruitment by offering both theoretical insights and empirical evidence.
Guided by two research questions; (1) How can AI, particularly LLMs, transform recruitment in HRM? and (2) Which fine-tuned models best support HR personnel, and how accurately can AI generate skill-aligned job advertisements?, the study focuses on two core tasks: job title classification and job advertisement generation. For classification, traditional ML models (Multinomial Naïve Bayes, Support Vector Machine, and Random Forest) are compared with a fine-tuned BERT model using a labeled dataset. BERT achieved the highest accuracy (93%), outperforming SVM (87%), Random Forest (86%), and Naïve Bayes (74%). This illustrates BERT's advantage in capturing contextual meaning, which is crucial for distinguishing nuanced job roles. Traditional models still deliver competitive results, especially in environments with limited computational resources. In the second task, generative models; ChatGPT, Copilot, and DeepSeek were prompted to create job ads based on real examples. Their outputs were evaluated using classification metrics (precision, recall, F1-score) based on skill extraction. DeepSeek performed best in the zero-shot setting (micro F1: 0.69, macro F1: 0.53), showing strong generalization. Copilot improved in few-shot settings, with its macro F1 increasing from 0.41 to 0.47, highlighting the role of structured prompts.
In conclusion, this study shows that LLMs can meaningfully support recruitment, particularly in tasks involving classification and text generation. While not replacements for human decision-making, AI models can automate repetitive tasks, improve consistency, and assist in creating skill-aligned content. This research traces the evolution of AI in HRM and offers practical recommendations for adopting AI responsibly in recruitment, laying a foundation for further studies on ethical and strategic use
En kvantitativ studie om upplevd stigmatisering, upplevt socialt stöd och mental ohälsa hos föräldrar till barn med skolfrånvaro
Skolfrånvaro påverkar inte bara barnet i fråga, utan även dess föräldrar och familj. Många föräldrar upplever stigmatisering i form av skuldkänslor, skam och oro för omgivningens reaktioner. Föräldrarna blir ofta skuldbelagda för barnets problematik och detta påverkar i sin tur deras mentala hälsa.
Avhandlingens huvudsakliga syfte är att undersöka sambandet mellan föräldrarnas upplevelse av stigmatisering och deras mentala hälsa. Samtidigt syftar studien att analysera om och i vilken utsträckning upplevelsen av socialt stöd kan fungera som en skyddande faktor mot eventuella negativa konsekvenser av upplevd stigmatisering.
Avhandlingen består av en kvantitativ metod och datamaterialet baserar sig på en enkätstudie. Enkäten riktades åt föräldrar till barn med skolfrånvaro. Datainsamlingen under hösten 2024 i Finland och Sverige. Samplet i studien bestod av N = 189. Två forskningsfrågor utformades för att undersöka avhandlingens syfte: ”Bidrar föräldrars upplevelse av stigmatisering till mental ohälsa?” och ”Skyddar upplevelsen av socialt stöd mot de negativa konsekvenserna av upplevd stigmatisering?”. Forskningsfrågorna undersöktes genom korrelationsanalyser och hierarkiska regressionsanalyser i SPSS.
Föräldrar som i högre grad upplever oro för att barnet ska bli stigmatiserat och upplevelse av stigma i arbetslivet rapporterar högre nivåer av depressiva symtom. Socialt stöd från vänner antyds ha en skyddande effekt när det gäller depression men inte ångest
Storebror staten - fungerar du? : En jämförelse av fattigdomstalen i Finland och Sverige
Fattigdom anses vara ett multidimensionellt begrepp vilken inverkar på flertalet områden av en individs liv.
Fattigdom förmår således att influera fler områden än den ekonomiska domänen, domäner i form av bristande makt, utbildning, inflytande, hälsa, fysisk säkerhet och frihet. Bidragande faktorer och orsaker till fattigdom anses vara många och är beroende av vilket teoretiskt perspektiv eller teori en anammat. De nordiska länderna anses härstamma från en gemensam nordisk välfärdsmodell, en modell där sociala problem anses bero på brister inom välfärdssystemet. Det skandinaviska välfärdsperspektivet inrymmer en föreställning om ”det goda livet”, där individen erbjuds välfärd genom materiella, sociala och psykiska resurser.
Syftet med magisteravhandlingen var att undersöka huruvida fattigdomstalen skiljde sig åt mellan Sverige och Finland samt vilka samhällsgrupper inom länderna som besvärades av fattigdom. Två forskningsfrågor
formulerades i ett led att besvara avhandlingens syfte:
- Ser fattigdomen likadan ut i Finland respektive Sverige?
- Har fattigdomen utvecklats på likadana sätt inom respektive samhällsgrupp i de båda länderna, med tanke på antagandet om en gemensam nordisk välfärdsmodell?
Den metod som valdes utgjordes av en kvantitativ metod, där ett redan färdiginsamlat datamaterial från EU-SILC analyserades i form av en sekundäranalys. De områden av EU-SILC som analyserades utgjordes av ”Risk of poverty or social exclusion”, ”Material and social deprivation”, ”At risk of poverty” samt ”In-work poverty”. Målgruppen inom EU-SILC avser individer som lever i privata hushåll. Statistiken är baserad på en kombination av enkätdata, intervjuer samt administrativa data. De avgränsningar skribenten gjorde avser den del av materialet från EU-SILC som inkluderades, områden som berörde risk för fattigdom och social exkludering, relativ inkomstfattigdom samt materiell deprivation. Sambandsanalyser utfördes av den deskriptiva statistiken då fattigdom i olika dimensioner studerades i relation till variabler i form av sysselsättningsstatus, hushållstyp och ålder etc.
Magisteravhandlingens resultat påvisar att det finns särskilt utsatta grupper i de båda länderna som innehar en ökad risk för fattigdom (relativa inkomstmetoden) såväl som i fråga om materiell deprivation. Grupper i form av arbetslösa individer, ensamma äldre över 65 år samt individer som endera inte har ett inhemskt medborgarskap eller är födda i ett annat land, i synnerhet utom EU27. Välfärdsstaten och dess sociala transfereringar inverkar även på fattigdomstalen där de förmår att sänka risken för fattigdom (relativa inkomstmetoden) främst för ensamma äldre över 65 år samt bland barnfamiljer. Därtill påvisas att fattigdomstrenderna i många avseenden skiljer sig åt mellan olika samhällsgrupper i de båda länderna, där Sverige inom många grupper innehar högre risker för fattigdom jämfört med samma grupp i Finland.
Olika bakgrundsfaktorer som att vara ensam och äldre, vara född i ett annat land i synnerhet utom EU27 samt barn till dessa föräldrar ansågs inneha en ökad risk för fattigdom och social exkludering, materiell fattigdom såväl som risk för fattigdom (relativa inkomstmetoden). Fattigdomstrender över tid påvisade en utveckling om ökad risk för fattigdom samt ökade nivåer av materiell och social deprivation. Sammantaget är det svårt att säga huruvida storebror staten axlar sin roll med en effektiv utgång för sina medborgare. Den förmår att sänka risken för fattigdom inom flertalet grupper även om fattigdomstalen trots allt är höga i flera avseenden
Delat ledarskap ur ett chefsperspektiv inom småbarnspedagogiken
Syftet med denna avhandling är att beforska delat ledarskap i en småbarnspedagogisk kontext ur ett chefsperspektiv. Genom undersökningen vill jag svara på följande forskningsfrågor:
1. Hur genomförs delat ledarskap i chefernas arbete?
2. Vilka effekter identifierar cheferna av delat ledarskap?
Avhandlingen är kvalitativ och genom halvstrukturerade intervjuer med sex enhetschefer och vice-enhetschefer analyseras deras genomförande samt identifiering av effekter av delat ledarskap. Som metod användes en tematisk innehållsanalys med Braun och Clarkes (2006) sexstegsmodell.
Resultaten visar att delat ledarskap ofta tar formen av funktionell uppdelning mellan pedagogiskt och administrativt ansvar. Arbetsfördelningen anpassas utifrån chefernas individuella styrkor, intressen och den organisatoriska kontexten. Tydlig kommunikation, samstämmig pedagogisk grundsyn och god personkemi framstår som avgörande för ett välfungerande samarbete. Cheferna beskriver en ökad närvaro i verksamheten, förbättrad arbetsfördelning och minskad stress, vilket i sin tur främjar både pedagogisk kvalitet och arbetsmiljö. Utmaningar kopplas främst till otydlig rollfördelning samt formella hierarkiska begränsningar i vissa konstellationer.
Avhandlingen bidrar med ny kunskap om hur delat ledarskap kan utformas i praktiken samt vilka organisatoriska och personliga faktorer som påverkar dess funktion inom småbarnspedagogiken. Studien belyser även ledarskapets roll för att främja hållbara arbetsförhållanden och hög pedagogisk kvalitet
Serverless Computing : A Comparative Performance Analysis between AWS Lambda and OpenFaaS
Serverless computing is a paradigm for application development and execution in which developers can create and deploy code without the need to provision, configure, or manage underlying server infrastructure. This thesis offers a comprehensive analysis of serverless computing, with particular emphasis on the Function-as-a-Service (FaaS) model and its practical applications in real-world scenarios. It explores the underlying technologies supporting FaaS, including virtualization and cloud computing. It also addresses the supporting infrastructure, operational advantages, and technology limitations of serverless platforms, with the aim of comparing an open-source to a managed serverless platform, namely AWS Lambda and OpenFaaS.
A real-world deployment of a video processing application was developed on two different FaaS platforms—AWS Lambda and OpenFaaS—to compare and analyse their performance, scalability, cost-effectiveness, and developer experience.
This thesis reveals trade-offs between managed and open-source serverless solutions and highlights use-case suitability based on functional requirements. The findings of this study contribute to a deeper understanding of the performance characteristics of AWS Lambda and OpenFaaS, thereby facilitating the informed selection of the most appropriate platform based on specific application requirements and use cases
Klasslärares könsbaserade stereotyper i lågstadiets programmeringsundervisning : En kvantitativ enkätstudie
Ett antal källor antyder att datavetenskap som akademiskt fält lider av stereotyper som undervärderar kvinnor. Forskning tyder att redan i tidig ålder könskodas programmering och motsvarande datatekniska aktiviteter som maskulina och att på sådant vis avvärjas kvinnors potentiella intresse för programmering redan från lågstadieåldern. Inverkan av stereotypi på kvinnors intresse för programmering har konstaterats vara kraftigt negativt. Denna studie försöker härleda ifall stereotypi är allmänt bland klasslärare i Svenskfinland samt ifall klasslärares eget kön och erfarenhet med programmering korrelerar med förhöjd eller försänkt incidens av fördomsgrundade tanke- och aktionssätt. Detta syfte preciserar till följande forskningsfrågor:
1. Innehar klasslärare könsrelaterade stereotypa åsikter angående programmering?
2. Inverkar klasslärares kön på deras intresse för och kunnighet i programmering?
3. Inverkar klasslärares kön på deras innehavande av könsrelaterade stereotyper om programmering?
4. Korrelerar klasslärares intresse för och kunnighet i programmering med deras innehavande av könsrelaterade stereotyper om programmering?
Studiens data samlades in genom en enkät bestående av stängda frågor i Likertskala och analyserades kvantitativt. Denna enkät skickades ut till rektorer i lågstadieskolor i Svenskfinland vilka delade enkäten vidare till deras klasslärare, samt till klasslärarstuderande av tredje eller högre årskurs på Åbo Akademi. Totalt 58 svar samlades in av vilka 45 var kvinnor och 13 män.
Bland respondenterna identifierades en moderat nivå av stereotypt tänkande, men inga korrelationer mellan kön respektive kunnighet i programmering och incidens av stereotypi kunde visas. Korrelation mellan respondenternas eget kön och deras kunnighet i programmering kunde inte heller visas. Den stora skillnaden i antalet män och antalet kvinnor anses sannolikt ha sänkt de uppmätta resultatens signifikansnivå