National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Tillståndsförfaranden för havsbaserad vindkraft i den ekonomiska zonen
No full textUtbyggnad av havsbaserad vindkraft har under de senaste decennierna okat kraftigt i Finland. Samtidigt har placeringen av vindkraftsparker väckt motstånd i de kustnära områdena som har lett till att utvecklare av vindkraft sökt sig till de yttre havsområdena med lämpligare etableringsmöjligheter. Utbyggnad och tillståndsförfaranden för vindkraft i den ekonomiska zonen saknade tidigare tydlig reglering i finsk lagstiftning. Lagen om havsbaserad vindkraft i den ekonomiska zonen trädde i kraft den 1.1.2025. Bakgrunden till lagens beredning var att svara på de klimat- och energimålsättningar som Finland åtagit sig enligt regeringsprogrammet från år 2023 samt enligt den nationella energi- och klimatstrategin. Syftet med lagberedningsarbetet var att förtydliga regleringen för tillståndsgivningen för vindkraft inom den ekonomiska zonen på ett sådant sätt, att särdragen för havsbaserad vindkraft beaktas bättre i tillståndsgivningen. Enligt den nya lagen ska konkurrenssättningen av havsområdena i den ekonomiska zonen föregås av statligt utredda havsområden, som lämpar sig till etablering för havsbaserad vindkraft. Genom konkurrenssättningen beviljar statsrådet den vinnande anbudsgivaren ett utnyttjandetillstånd till havsområdet för kartläggning och forskning i havsområdet. De nya regleringarna är tänkta att öka förutsägbarheten och underlätta tillståndsprocesser för havsbaserad vindkraft genom en exklusiv rätt som tilldelas till en projektör genom anbudsförfarandet.
Avhandlingen granskar förutsättningar och utmaningar för tillståndsgivningen av havsbaserad vindkraft i och med den nya lagen. Avhandlingen baserar sig på finsk lag och internationell rätt samt myndighetsföreskrifter. Materialet i avhandlingen granskas genom en rättsdogmatisk metod. Granskningen i arbetet visar på att det finns en juridisk otydlighet hur statsrådet kan bevaka både hållbarhetsaspekter och skydd av naturvärden i den ekonomiska zonen samtidigt som den nya lagen ger möjlighet till att förenkla etableringen av havsbaserad vindkraft genom förenklad tillståndshantering i den ekonomiska zonen. Det krävs förtydliganden och ytterligare förordningar av statsrådet för att försäkra att andra aktörers intressen samt hållbarhetsfrågor beaktas i tillräcklig grad i kommande upphandlingar av den ekonomiska zonens havsområden för vindkraft. Det internationella samarbetet kan bli en viktig del av den framtida utvecklingen inom området och planering av havsbaserad vindkraft i Östersjön
AI-stöd i skadehantering : Potentiella fördelar och utmaningar med att införa Microsoft Copilot-verktyget i skadehantering för B2B ur ett användarperspektiv
No full textI en tid där försäkringsbranschen står inför ökade krav på effektivitet, kundnöjdhet och regelefterlevnad är det avgörande för organisationer att proaktivt utvärdera och anpassa sig till teknologiska framsteg. Generativ AI har identifierats som en central drivkraft för operativ transformation, men många organisationer tvekar att implementera sådana lösningar på grund av osäkerhet kring säkerhet, förändringsmotstånd och brist på strategisk vägledning.
Denna studie granskar hur generativ AI – i form av Microsoft Copilot – kan implementeras som stödverktyg inom skadehantering i en B2B-kontext. Syftet med studien är att analysera hur Microsoft Copilot kan bidra till att effektivisera skadehanteringsprocesser inom B2B-försäkringsbranschen, med särskilt fokus på att minska manuellt arbete utan att kompromissa med säkerhet och kvalitet. Studien syftar även till att identifiera de organisatoriska och tekniska förutsättningar som krävs för en värdeskapande implementering ur ett medarbetarperspektiv, samt att belysa strategiska vägval och risker kopplade till införandet av generativ AI.
Avhandlingens teoretiska ramverk bygger på fyra etablerade modeller: teknikacceptansmodellen (TAM), spridning av innovation (DOI), Task-Technology Fit (TTF) samt ADKAR-modellen för förändringsledning. Studien baseras på en kvalitativ och kvantitativ enkätundersökning riktad till skadehandläggare och andra nyckelroller inom ett försäkringsbolag.
Resultaten visar att användarvänlighet, kontroll och tydlig nytta är avgörande för att verktyget ska upplevas som värdeskapande. Samtidigt framgår att förändringsmotstånd kan förebyggas genom stöd från ledningen, relevanta säkerhetsåtgärder och anpassad utbildning. AI bör användas som ett stöd för repetitiva och administrativa uppgifter, inte som ersättning för mänsklig bedömning i komplexa ärenden.
Slutsatsen är att ett framgångsrikt införande kräver både tekniska och organisatoriska anpassningar, samt strategisk förankring i verksamhetens behov, processer och kompetensstruktur. Studien bidrar med insikter om hur generativ AI kan implementeras i kunskapsintensiva miljöer med höga krav på säkerhet och professionalitet
Laganda som motkraft mot hög personalomsättning? : En kvalitativ intervjustudie med personal inom småbarnspedagogik om ledarskapets och den strategiska kommunikationens betydelse för lagandan
No full textDenna avhandling undersöker hur laganda formas och påverkas i daghemsteam med hög personalomsättning, med särskilt fokus på ledarskapets och den strategiska kommunikationens roll. I en bransch där personalen ofta byts ut, blir det en utmaning att skapa en stabil arbetsgemenskap och känsla av samhörighet, som ger upphov till laganda. Syftet med studien är att belysa hur laganda kan uppstå, upprätthållas och kommuniceras i en miljö där teamet sällan är konstant. För att uppnå syftet besvaras följande forskningsfrågor: 1. Vilken roll spelar ledarskap och strategisk kommunikation i utvecklingen av laganda i organisationer med hög personalomsättning? 2. Hur uppfattar medarbetarna på daghem ledarskapet, kommunikationen och personalomsättningens påverkan på lagandan? 3. Hur kan gott ledarskap och strategisk kommunikation stärka lagandan i team med hög personalomsättning inom daghemsverksamhet, för att bidra till att minska personalomsättningen?
Den teoretiska grunden bygger på tidigare forskning om ledarskapsstilar, strategisk kommunikation samt gruppdynamikens betydelse för lagandan. Centrala begrepp som transformativt och demokratiskt ledarskap, onboarding, tydlighet och tillit har varit vägledande i analysen. För att besvara forskningsfrågorna har vi intervjuat daghemspersonal för att få höra kring deras upplevelser och erfarenheter kring ämnet. Genom de semistrukturerade intervjuerna har vi ställt frågor kring ledarskap, kommunikation, laganda och personalomsättning. Empirin bygger på kvalitativa intervjuer med barnskötare, där deltagarna fått dela sina upplevelser kring ledarskap, kommunikation och teamets sammanhållning. Analysen gjordes som en tematisk analys där vi utifrån intervjuerna kommit fram till fyra huvudteman och 23 koder. Empirin kopplades sedan ihop med vår teoretiska grund.
Resultatet visar att ett aktivt, empatiskt och närvarande ledarskap kan minska effekterna av personalomsättning, särskilt när kommunikationen är tydlig, värderingsdriven och inkluderande. Studien pekar även på vikten av att kommunicera organisationens värderingar och mål redan vid introduktionen av ny personal, för att påskynda lagandans mognadsprocess. Sammanfattningsvis framkommer det att god kommunikation och engagerat ledarskap stärker lagandan, vilket också kan bidra till att minska personalomsättningen på längre sik
Outsourcing av lagberedningsuppgifter : En statsrättslig utredning om lagberedningsverksamhetens ramar
No full textLagstiftning är ett centralt styrmedel i dagens samhälle. Lagberedningen är en process som leder till färdiga lagförslag med författningstexter och motiveringar. Denna process innefattar politiska synpunkter, sakkunskap från tjänstemän och andra aktörer samt intressentgrupper. Enligt grundlagen har riksdagen lagstiftande makt, medan lagberedningen huvudsakligen utförs av ministerierna inom statsrådet. Lagberedning är en vagt stadgad verksamhet som styrs av lagberedningsanvisningar, förvaltningsrättsliga principer och god lagstiftningssed.
Trots sin viktiga roll har lagberedningen mött utmaningar som bristande resurser och strama tidtabeller, vilket påverkar lagstiftningens kvalitet negativt. Bristfälliga lagförslag kan leda till problem vid verkställandet och tillämpningen av lagarna, vilket belastar både lagstiftare och de som berörs av lagarna. Outsourcing av lagberedningsuppgifter har diskuterats som ett alternativ för att hantera resursbristen. Detta innebär att kunskaper och resurser hos utomstående experter utnyttjas under processen Outsourcing kan dock vara problematiskt på grund av dess kostnader och tidsåtgång. Outsourcing kan också ha betydelse för lagberedningens objektivitet och offentlighet.
I avhandlingen undersöks lagberedningsverksamheten som en juridisk institution, med fokus på dess funktion, faser, relevant lagstiftning, anvisningar och rättsliga principer. Detta görs genom att granska frågan om överföring av lagberedningsuppgifter utanför myndighetsmaskineriet. I avhandlingen kommer det att lyftas upp specifika fall, som illustrerar problematiken kring outsourcing av lagberedningsuppgifter samt erfarenheter från lagberedare. I avhandlingen diskuteras också de för- och nackdelar med att överföra lagberedningsuppgifter utanför det traditionella myndighetsmaskineriet, med fokus på rättsstatsprincipen, parlamentarism, regleringsövertagande och ekonomiska intressens inflytande.
På grund av lagberedningens ställning som en central uppgift är dess fullständiga outsourcing omöjlig. Trots detta kan experthjälp utanför myndigheterna vara ändamålsenlig vid behov av specialexpertis. Det är då viktigt att säkerställa lagberedningens opartiskhet och att den följer rättsstatsprincipen och god lagberedningssed för att upprätthålla allmänhetens förtroende för demokratin och myndighetsverksamheten
Jääskänjärven säännöstelyn muutos, kunnostus ja kalatien rakentaminen : Velvoitetarkkailuraportti
No full textLänsi- ja Sisä-Suomen aluehallintovirasto antoi 27.8.2021 päätöksillään luvan Jääskänjärven säännöstelyn muuttamiseen, järven kunnostamiseen ja kalatien rakentamiseen Etelä-Pohjanmaan ELY-keskukselle. Hankkeen tavoitteena oli muuttaa järven säännöstelyä loiventamalla pakollista kevätaikaista vedenpinnan laskua 40 cm verran. Lisäksi tarkoituksena oli parantaa Jääskänjärven tilaa ja lisätä järven vesitilavuutta ruoppaamalla. Järven luusuaan rakennetun kalatien tarkoituksena oli lisätä ja parantaa kalojen elinalueita luusuan alueella sekä tehdä mahdolliseksi kalojen esteetön kulku säännöstelypadon ohitse. Luvansaaja velvoitettiin tarkkailemaan hankkeen vaikutuksia vedenkorkeuksiin, vedenlaatuun ja kalastoon. Tässä raportissa esitetään kaikki velvoitetarkkailun tulokset.ei tietoa saavutettavuudest
Att vara eller att agera? : En kvalitativ studie om konstruktionen av yrkesidentitet och professionalism
No full textDetta är en avhandling om identitetssökare i arbetslivet. En avhandling där samtal, identitetsberättelser, karriärstigar, konstruktion och professionalism står i fokus. Yrkesidentitet och professionalism är centrala begrepp i dagens arbetsliv, eftersom de påverkar individernas självförståelse i sina yrkesroller, vem de är och hur de agerar. En fördjupad förståelse kring dessa begrepp kan bidra till enskilda yrkesutövares välmående och organisationernas framgång, samt ge insikter i hur individer navigerar yrkeslivet och skapar mening i sitt arbete.
Yrkesidentitet och professionalism är dynamiska och socialt konstruerade processer där individen förhandlar sin självbild mellan interna drivkrafter och externa förväntningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur erfarna yrkesutövare konstruerar sin yrkesidentitet och professionalism i sitt dagliga arbete. För att uppnå syftet formulerades forskningsfrågorna: Hur konstrueras yrkesidentitet? Hur konstrueras professionalism? Hur samspelar dessa två begrepp?
Studien bygger på kvalitativa samtal med sex informanter som är aktiva inom olika yrkesroller. Samtalen analyserades tematiskt och tolkades genom en teoretisk referensram som omfattar teorier kring identitetsarbete, identitetsreglering, identifikation, identitetshot, yrkesidentitet, professionalism och hybridprofessionalism.
Analysen visar att yrkesidentitet och professionalism konstrueras delvis av samma grundläggande faktorer såsom erfarenhet, självkännedom, meningsfullhet, utbildning och kunskapsutveckling. Även organisatoriska kontexter, hot mot identiteten och sociala relationer visade sig spela en avgörande roll i konstruktionsprocessen. Resultatet belyser hur informanterna balanserar mellan traditionella och nya former av professionalism, samt hur de omförhandlar och aktivt konstruerar sina yrkesidentiteter i sitt arbete.
Studien bidrar till en djupgående förståelse för hur erfarna yrkesutövare konstruerar sin yrkesidentitet och professionalism. Två centrala observationer från studien är att yrkesidentitet konstrueras i ett dynamiskt samspel mellan självkännedom, erfarenhet och organisatoriska samt sociala kontexter, medan professionalism konstrueras genom en balans mellan yrkesmässig kunskap, värderingar och anpassning till externa förväntningar
Från tidning till TikTok : En studie av ungas nyhetskonsumtion i det moderna medielandskapet
No full textMedierna har utvecklats i en rasande fart under de senaste decennierna. För några år sedan var det tv:n och papperstidningen som var de dominerande källorna till nyheter. Idag hittar du nyheter både lätt och snabbt med några enkla klick på telefonen. Nyheterna publiceras snabbt och man får ofta i realtid veta om när något pågår. Trots detta har nyhetskonsumtionen minskat, särskilt bland de yngre generationerna.
Det snabba tempot och digitaliseringen innebär också att vem som helst kan dela en nyhet. Det medför risker för att falska nyheter sprider sig både lätt och snabbt och det kan vara svårt att urskilja vad som är sant och vad som är falskt. De yngre generationerna litar allt mindre på nyheterna och nyhetsmedierna än de äldre generationerna gjorde i samma ålder.
Medan vuxna självständigt förväntas ta del av nyheter så är det omgivningen som får agera källa till information hos unga. De ungdomar som är i övre tonåren befinner sig i övergången mellan att ha omgivningen som sin primära källa till nyheter och att självständigt börja ta del av nyheter. Dessa unga och deras nyhetskonsumtion undersöks i denna avhandling.
Studiens syfte är mot den bakgrunden att bidra med kunskap om hur unga i övre tonåren på andra stadiets utbildning konsumerar nyheter, vilken som är deras syn på nyheters innehåll och betydelse samt viken uppfattning de har om nyheters trovärdighet. I studien tittar jag på vad konsekvenserna att ett minskande intresse för nyheter kan bli och hur ungas nyhetskonsumtion ser ut. Jag undersöker också hur källkritiska de är och hur medvetna de är om att falska nyheter är ett aktuellt fenomen.
Utgående från studiens syfte har tre forskningsfrågor utformats:
1. Genom vilka kanaler tar unga del av nyheter, och vilka slag av nyheter konsumerar de?
2. Vad uppfattar unga som en nyhet, vilka slags nyheter vill de ha, och vilken roll spelar nyheterna i de ungas liv?
3. Hur ser unga på och bedömer nyheternas pålitlighet?
Studien baserar sig på forskningsdata från en kvalitativ undersökning. Fem deltagare i åldern 17–18 år intervjuades individuellt med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide.
Resultatet visar att sociala medier har en stor nyckelroll i ungdomars nyhetskonsumtion. Om man inte konsumerar nyheter på sociala medier gör man det i alla fall på digital väg. De traditionella nyhetsmedierna som papperstidningar, radio och tv konsumeras fortsättningsvis, men i stort sett bara på digital väg via dator eller telefon. De unga är ändå medvetna om att falska nyheter oftast florerar på sociala medier och därför litar de inte blint på de nyheter de stöter på där. Förtroendet för de etablerade mediebolagen och nyhetshusen är fortsättningsvis starkt hos ungdomarna.
Deltagarna i studien såg nyheter och nyhetskonsumtion som något viktigt. Alla deltagare konsumerade nyheter på ett eller annat sätt dagligen. De ansåg också att det är viktigt för allmänbildningen att ta del av nyheter, och för att veta vad som händer i ens omgivning. För dem var det särskilt viktigt och intressant med nyheter som berör dem och deras liv, antingen direkt eller indirekt. Nyheter om till exempel olyckor i ens näromgivning var något flera lyfte fram att de ville ha. Men helst av allt ville de ha glada och positiva nyheter
Designing a Sustainable Income Tax Structure : Revenue Generation and Fiscal Resilience in Finland
No full textTaxation of earned income is a cornerstone for public finance in Finland. In recent years, tax revenues from earned income have become the most significant source of income for the Finnish government. Demographic shifts and behavioural responses to taxation have raised concerns about the long-term sustainability of these revenues. Variations in revenue generation can lead to distortions in the government’s ability to fund public services. This thesis examines how different taxation structures and economic conditions influence generation of tax revenues, with a specific focus on the taxation of earned income.
A simulation-based model is employed to examine the dynamics of income tax generation focusing on variations in key variables such as income distribution, the elasticity of taxable income, tax rate, and tax structures. The model simulates a range of scenarios in which these variables differ, providing insights into the factors that influence tax revenues within an economy. The results indicate that tax rates have a marginal effect on tax revenue generation. In contrast, income distribution and elasticity have significant impact on tax revenue generation. A negative shift in income distribution leads to a substantial reduction in tax revenues, whereas a positive shift results in a notable increase. Additionally, individual behaviour has a considerable effect, particularly in form of lost tax revenues when taxpayers exhibit high elasticity, leading to a marked decline in revenue generation. These outcomes underscore the vulnerability of the Finnish tax structure to changes in income distribution and individual behaviour.
The findings of this thesis highlight varying levels of tax revenues generated across various simulations. The Laffer Curve plotted from the results does not align with its theoretical counterpart, as it lacks the expected concave shape. However, the Laffer Curve still provides valuable insights into the effectiveness of the simulated models. The results suggest that the current Finnish taxation structure can be less effective compared to other alternative and competitive tax structures in the simulations.
This thesis emphasizes the importance of analysing multiple factors when designing and implementing tax reforms. Finland’s ageing population and other demographic challenges pose significant threats to the longterm sustainability of public finances. A comprehensive understanding of tax structures, individual behaviour, and other key variables influencing revenue generation enables policymakers to design an income tax system that is both efficient and sustainable for Finland’s future
Balans mellan tradition och innovation : generationers uppfattningar om varumärkesarv inom dryckesindustrin
No full textThis thesis explores how different generations perceive brand heritage in the context of innovation, specifically examining Hartwall in the Finnish beverage industry. Heritage brands face the challenge of today’s increasingly competitive market, to preserve their historical roots while adapting to evolving consumer demands to remain relevant. Hartwall exemplifies how a heritage brand actively engages in product innovation while leveraging brand heritage while introducing new products to maintain consumer engagement. Through a qualitative approach using semi-structured interviews, the study explores how Generation Z (born 1997–2012) and Generation X (born 1965–1980) perceive Hartwall’s heritage identity, use of nostalgia, and their attitudes toward product innovation.
The findings indicate generational differences in heritage awareness and perceptions toward innovation. Generation X values continuity and familiarity, whereas Generation Z is more receptive to innovative products and less driven by historical associations. The study contributes to academic literature by integrating generational cohort theory, offering nuanced insights into how consumer perceptions vary across age groups. The findings support the concept of nostalgia effectively reinforcing emotional connections to a brand’s historical roots, both through first-hand experiences among older consumers and vicarious nostalgia among younger generations. The findings offer practical insights for heritage brands seeking to engage new audiences who may not have lived through the brand’s formative years. By anchoring product innovations in authentic branding and traditional visual elements, companies can preserve historical continuity while expanding their brand without compromising its heritage
Förändringar i bottenfaunans struktur och funktion i österbottniska kustvattenområden
No full textÖvervakning av kustekosystem och de förändringar som sker i dessa samhällen blir allt viktigare på grund av de ökande antropogena tryck som de kustnära vattnen utsätts för. De ekologiska samhällena och de eventuella förändringar som sker i ekosystemen är väsentliga att övervaka eftersom bl.a. abundans, biomassa, artsammansättning och arters funktion indikerar hur stabilt ett ekosystem är. Bentisk makrofauna är en utmärkt indikator för statusen i dess lokala miljö och genom att observera bentisk makrofauna fås en bra uppfattning om potentiella förändringar som skett i samhällenas sammansättning.
I Östersjöns avrinningsområde bor upp mot 85 miljoner människor vilket gör att påverkan från människan har stor inverkan på Östersjöns ekosystem. Övervakning av förändringar i samhällens struktur och funktion är därav extra viktigt i regionen. Östersjön är ett av världens mest studerade havs- och kustvattenområden men ekosystemen i den norra delen av Östersjön, i Bottniska viken, är inte lika väl studerade som de sydligare delarna. Bottniska vikens ekosystem består av en blandning av marina och limniska arter som ofta lever på sin fysiologiska gräns till vad de klarar av och området präglas av avrinning av sötvatten från kusten vilket bidrar till den låga saliniteten på 3–7 ‰. Östersjön är ett förhållandevis ungt hav som fortfarande formas vilket gör att många nischer ännu finns öppna i dess ekosystem.
I denna pro-gradu avhandling är fokus på ett kustvattenområde som hör till NTM-centralen i Södra Österbotten och som kontinuerligt övervakas genom analys av bland annat bottenfauna- och vattenprover. Totalt sex olika vattenförekomster och deras artsammansättningar, samt inverkan från miljön, studeras för att ta reda på huruvida det förekommer skillnader mellan vattenförekomsterna och om det har skett förändringar över tid i artsamhällenas struktur. Vattenförekomsterna är klassificerade med varierande ekologiska status, från god till otillfredsställande, och huruvida detta har inverkan på samhällenas struktur och diversitet undersöks också. Slutligen evalueras även övervakningen av vattenförekomsterna i de österbottniska kustvattenområdena och dess användbarhet för analyser av bottenfaunasamhällen och miljö