National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Impact assessment of the basic transport infrastructure management plan : development report
No full textTämä selvitys tarkastelee Väyläviraston väylänpidon perussuunnitelman vaikutusarvioinnin nykytilaa ja kehittämistarpeita sekä esittää menetelmäsuosituksia vaikutusten arvioinnin parantamiseksi. Väylänpidon perussuunnitelma ohjaa valtion väylien kunnossapidon, parantamistoimien sekä liikenteen ohjaus- ja hallintapalveluiden rahoituksen kohdentamista. Selvityksessä on hyödynnetty kansainvälisiä esimerkkejä Ruotsista ja Saksasta sekä asiantuntijahaastatteluita.
Väylänpidon perussuunnitelman aiemmat vaikutusarvioinnit ovat perustuneet pääosin laadulliseen asiantuntija-arviointiin. Arviointikehikkona on käytetty valtakunnallisen liikennejärjestelmäsuunnitelman (Liikenne 12) arviointiohjelman mukaisia vaikutusalueita. Lisäksi on arvioitu Liikenne 12 -suunnitelman tavoitteiden toteutumista. Vaikutusarvioinnit on raportoitu perussuunnitelmasta erillisinä arviointiselostuksina.
Väylänpidon perussuunnitelman vaikutusarvioinnin kehittämiseksi on tärkeää yksinkertaistaa arviointikehikkoa ja keskittyä merkittävimpiin vaikutuksiin. Lisäksi tarvitaan aiempaa enemmän määrällistä tietoa vaikutuksista ja niiden tunnistamisesta. Perussuunnitelman mahdollisuudet vaikuttaa väylänpitoon tulee tehdä näkyviksi.
Ruotsin ja Saksan valtakunnallisten liikennejärjestelmäsuunnitelmien vaikutusarvioinnin menetelmät korostavat tavoitteiden ja vaikutusten selkeää jäsentelyä. Ruotsin lähestymistavassa painottuvat ympäristövaikutukset ja suunnitelman tavoitteiden edistäminen, kun taas Saksassa arviointiin yhdistetään hyöty-kustannusanalyysi ja ympäristövaikutusten määrällinen arviointi.
Tässä työssä Ruotsin mallia soveltaen muodostettu ja testattu arviointimenetelmä ja työpohja suositellaan otettavaksi käyttöön ja edelleen kehitettäväksi väylänpidon perussuunnitelman vaikutusarvioinnissa.
Perusväylänpidon tulostavoitteiden arvon muutosten laskentaa suositellaan käytettäväksi laajemmin perussuunnitelman vaikutusarvioinnin tukena. Perusväylänpidon tuotekohtaisten vaikutusmekanismien kuvausta suositellaan jatkettavan ja laajennettavan. Investointien tietopohjaa suositellaan laajennettavan toteuttamalla parantamis- ja korjaushankkeiden hankearviointeja
Hyvä käytäntö : Rautatieturvallisuuspoikkeamien läpikäyntipalaverit
No full textRautatieturvallisuuspoikkeamien läpikäyntipalaverin tarkoituksena on jakaa tietoa tapahtuneesta turvallisuuspoikkeamasta kaikille osapuolille, jotka olivat tapahtumassa osallisena.
Palaverin tavoitteena on varmistaa, että kaikilla osapuolilla on sama tieto tapahtuneesta ja siihen johtaneista tekijöistä. Palaverilla vahvistetaan osapuolten välistä luottamusta ja tuetaan jokaisen omaa sekä yhteistä onnistumista jatkossa. Keskustelu on avointa ja oppimista tukevaa.
Läpikäyntipalavereissa noudatetaan luottamuksellisuusperiaatetta. Kokouksen osallistujat voivat hyödyntää kokouksessa saamiaan tietoja turvallisuuden kehittämiseksi. Jaettava tieto ei saa sisältää turvallisuuspoikkeaman osallisten henkilö- tai organisaatiotietoja
Mikkeli
No full textMateriaali on esitelty 11.4.2025 yrittäjille suunnatussa tilaisuudessa, jossa tuotiin esiin kulttuuriperintöön ja erityisesti digi.kansalliskirjasto.fi-palveluun pohjautuvia mahdollisuuksia liiketoiminnalle.
Tilaisuus osa ETKOT-hanketta, joka on Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulun (Xamk), Kansalliskirjaston ja Suomen Elinkeinoelämän Keskusarkiston (ELKA) yhteishanke. Hanke edistää tekoälyosaamista Etelä-Savon alueella. Hankkeen tavoitteena on edistää vastuullista tekoälyn hyödyntämistä yrityksissä, kehittää tekoälyyn liittyviä menetelmiä ja tukea liiketoiminnan innovaatioita. Kansalliskirjaston näkökulmana on erityisesti kulttuuriperintöaineistojen tunnettavuuden lisääminen. Hanke on Euroopan unionin osarahoittama. Tuen on myöntänyt Etelä-Savon maakuntaliitto. Hanke Kansalliskirjaston verkkosivuilla https://www.kansalliskirjasto.fi/fi/projektit/etkot-etela-savon-koulutettu-tekoaly-memory-labiss
Rum för lek och lärande: Lärarnas uppfattningar av den fysiska lärmiljöns inflytande på barns lek i småbarnspedagogiken
No full textDen fysiska lärmiljön sägs ha en betydande roll för barns lek och lärande. I denna studie undersöks lärare inom småbarnspedagogikens uppfattningar av den fysiska lärmiljöns inverkan på barns lek samt hur barns delaktighet möjliggörs i utarbetandet av lärmiljön.
Tidigare forskning definierar den fysiska lärmiljön som det rum som barn lär sig i varje dag, så som alla rum på daghemmet med deras respektive funktion samt utomhusmiljön (Widegren, 2022). Wallin (2023) menar att en välplanerad och genomtänkt lärmiljö ses kunna agera som en så kallad tredje pedagog i gruppen. Linder (2017) framhåller även att utformandet av de fysiska lärmiljöerna handlar om mer än bara det fysiska rum som barn och personal befinner sig i, utan även om vuxnas förhållningssätt och barnsyn, eftersom dessa inverkar på hur den fysiska lärmiljön skapas och upprätthålls. Wallin (2023) menar däremot att det lätt sker att vuxna exkluderar barnen i skapandet av lärmiljöerna och inte tar i beaktande barngruppen i fråga.
Avhandlingens syfte är att få en djupare förståelse av lärare inom småbarnspedagogikens uppfattningar om den fysiska lärmiljöns betydelse samt dess inverkan på barns lek och lärande. Dessutom undersöks det hur lärarna ser på barns delaktighet i utformandet av den fysiska lärmiljön inomhus.
Utgående från syftet har följande forskningsfrågor formulerats:
1. Hur ser lärare inom småbarnspedagogik på den fysiska lärmiljöns betydelse för barns lek?
2. Hurudan uppfattning har lärare inom småbarnspedagogik av barns delaktighet i utformningen av de fysiska lärmiljöerna?
Magisteravhandlingen är en kvalitativ forskningsstudie där data samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med fenomenografisk ansats. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats.
Studiens huvudsakliga resultat bidrar med en framställan av lärarnas uppfattningar av hur den fysiska lärmiljön kan tillämpas som stöd för barns lek och lärande i vardagen. Majoriteten av informanterna ser den fysiska lärmiljön som en tillgång eller som en tredje pedagog i gruppen. Resultatet bekräftar också att lärarna uppfattar att de vuxna har en avgörande roll för barns delaktighet, inte bara inom ramen för den fysiska lärmiljön, utan även inom andra aspekter. Viktiga kvalitetsaspekter för barns delaktighet är kommunikation, observation samt pedagogisk dokumentation
Simulering som pedagogisk metod : simuleringens betydelse för sjukskötarstuderandes kliniska kompetens
No full textSimulering används som pedagogisk metod inom hälso- och sjukvårdsutbildningar och är en effektiv inlärningsmetod för att efterlikna kliniska scenarion. Simuleringsövningar ger sjukskötarstuderande möjlighet att bekanta sig med vårdmiljö och öva kliniska färdigheter genom direkt återkoppling i riskfri miljö utan att äventyra patientsäkerheten. Trots den aktiva användningen av simulering i sjukskötarutbildningar finns det begränsad forskning om hur simuleringsövningar utvecklar klinisk kompetens. Studiens syfte var att undersöka simuleringsövningarnas betydelse för utvecklingen av klinisk kompetens hos sjukskötarstuderande ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Studiens forskningsfråga var: vilken betydelse simuleringsövningar har för sjukskötarstuderandes utveckling av klinisk kompetens? Studiens metod är kvalitativ litteraturstudie utförd genom scoping-review metoden av Arksey och O ́Malley (2005). Som teoretiska referensram i studien har Patricia Benners fem yrkesskicklighetsnivåer för sjukskötare, som beskrivs av Willman (2022) använts.
För att besvara studiens frågeställning har 15 vetenskapliga artiklar använts. Analyserade artiklarna har lett till fem kategorier: 1) klinisk tänkande och beslutsfattande i vården, 2) kommunikation, samarbete och ledarskap, 3) läran av misstag, utmaningar och förståelse för omvårdnad, 4) professionell identitet och yrkesroll samt 5) integration av teori och praktik Kategorierna sammanfattas med ett övergripande tema: Stärkt beredskap i klinisk kompetens.
Resultaten visar att simulering stärker beredskapen att jobba kliniskt genom att ha en positiv effekt på studerandes kliniska och kritiska tänkande. Sjukskötarstuderande utvecklar en beslutsfattningsförmåga genom att ta på sig sjukskötarrollen i simuleringsövningar och tänka kritiskt i bland annat akuta situationer. Den riskfria miljön erbjuder studerande öva upprepade gånger olika vårdsituationer samt färdigheter, vilket stärker deras kliniska resonemang. Genom debriefing och återkoppling har studerande möjlighet att reflektera kring simuleringsprocessen och fördjupa sin förståelse och inlärning vilket utmanar och förstärker studerandes förmåga att tänka kritiskt. Simuleringsövningar stärker studerandes kommunikationsförmåga när simuleringen sker i grupp, vilket ökar förståelse för vikten av tydlig kommunikation samt teamarbete. I den riskfria miljön med direkt återkoppling från medstuderande och vårdlärare får studerande öva olika färdigheter där studerande får misslyckas och lära sig av sina misstag. Genom läran av misstag kan studerande få bättre förståelse för sina handlingar vilket stärker inlärningen och förbereder för utmaningar som kan uppstå på klinisk praktik i framtiden. Resultaten visar även att deltagande i simulering stärker den professionella identiteten hos sjukskötarstuderande och främjar självsäkerheten. Simulerade vårdsituationer förbereder studerande för klinisk praktik och framtida yrket. Tidigare inlärd kunskap kan sammanflätas med praktiska övningar i simulering vilket stärker studerandes förståelse för vården.Simulation is used as an educational method in healthcare education. It is an effective learning method to imitate clinical scenarios. Simulation training provides nursing students with the opportunities to familiarize themselves with the healthcare environment and practice clinical skills through direct feedback in a risk-free environment without endangering patient safety. Despite the active use of simulation in nursing education, research on how simulation training enhance clinical competence is limited. The aim of this study was to identify the benefits of simulation training for the development of clinical competence in nursing students from a health science perspective. The study ́s research question was: what is the importance of simulation trainings for nursing students’ development of clinical competence? This study ́s method is a qualitative literature study conducted through the scoping- review method of Arksey and O’Malley (2005). As a theoretical framework in the study, Patricia Benner’s five levels of clinical competence for nurses, described by Willman (2002), have been used.
To answer the study’s question, 15 scientific articles have been used. Analyzed articles have led to five categories: 1) clinical thinking and decision making in nursing, 2) communication, teamwork and leadership, 3) learning from mistakes, challenges and understanding care, 4) professional identity and professional role, 5) integration of theory and practice covering one theme – enhanced readiness in clinical competence.
The results show that simulation enhances clinical readiness by having a beneficial effect on nurse students’ clinical and critical thinking. Students learn decision-making skills by practicing taking on the role of a nurse in simulation trainings and thinking critically in, e.g. emergency situations. The risk-free environment allows students to practice different scenarios and skills multiple times, which strengthens clinical reasoning. Through debriefing and feedback, students can reflect on the simulation process and extend their understanding and knowledge, which challenges and enhances their critical thinking skills. Simulation trainings enhance student’s communication skills when practicing in groups, which helps them to understand the importance of clear communication and teamwork. The risk-free environment with feedback from fellow students and nursing educators allows students to practice different skills where they can experience failure and learn from their mistakes. The process of learning from mistakes allows students to gain a better understanding of their actions, which enhances learning and prepares them for challenges that may be encountered in clinical practice in the future. The results also indicate that participation in simulation enhances the professional identity and promotes self-confidence. Simulated scenarios prepare students for clinical practice and future profession. Previous theoretical knowledge can be linked to practical trainings, which enhances students’ understanding of healthcare