National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Haapamäen rata osa 1-tarveselvitys
No full textTarveselvityksen tarkastelualue koostuu Haapamäen radasta eli Orivesi–Haapamäki–Seinäjoki- ja Haapamäki–Jyväskylä-rataosuuksista sekä Mäntän radasta. Yhteensä 276 kilometrin pituisten sähköistämättömien rataosuuksien liikenne koostuu pääosin raakapuujunista ja kiskobussiliikenteestä sekä sahojen tuotekuljetuksista. Rataosat Seinäjoki–Haapamäki–Jyväskylä ja Mäntän rata kuuluvat vähäliikenteisiin ratoihin. Väylävirastossa lähtökohtana on pitää rataosuudet liikennetarpeita vastaavassa kunnossa. Suomen vanhimpiin ratoihin kuuluva Haapamäen rata muodostaa Suomen rataverkolla poikittaisyhteyden itä-länsisuuntaisesti. Haapamäen rata on Länsi-Suomen viimeisempiä sähköistämättömiä ratoja. Rataosa kuuluu pääosin vähäliikenteisiin ratoihin Vilppula-Orivesi-osuutta lukuun ottamatta.
Tämän tarveselvityksen tavoitteena oli selvittää kokonaiskuva rataosien kehittämis- ja peruskorjaustarpeista. Selvityksen painotuksina oli etenkin sähköistyksen tutkiminen niin toteuttavuuden kuin tarpeiden näkökulmasta. Selvityksessä määritettiin myös ratojen peruskorjaustarpeet ja pienet tehokkaat toimenpiteet tasoristeyksille ja liikennöinnin olosuhteiden parantamiselle. Tarveselvityksessä keskityttiin liikenteen mahdollistavaan infrastruktuuriin rataverkon haltijan näkökulmasta. Esitetyistä toimenpiteistä arvioitiin niiden toteuttavuus, alustavat kustannukset ja vaikutukset suhteessa Liikenne 12 -suunnitelman tavoitteisiin. Tarveselvitys tuottaa tietoa myöhemmin tehtävään hankearviointiin, jossa tarkennetaan tässä selvityksessä esitettyjen toimenpiteiden vaikutuksia.
Selvityksen mukaan selvitysalueen rataosilla ei ole erityisiä peruskorjaustarpeita, vaan rata pysyy liikennöitävässä kunnossa peruskunnossapidossa tehtävillä ylläpitotoimilla, vaikka juna- tai tonnimäärät kasvaisivatkin kymmeniä prosentteja nykyisestä. Selvitysalueen rataosista Mäntän radalla suurin sallittu nopeus on 50 km/h ja muilla rataosilla 100 km/h. Rataosien nopeudennostolle ei ole nähty tarvetta vähäisten liikennemäärien vuoksi. Selvitysalueen sähköistyksestä esitetään jatkotarkasteluihin neljää eri vaihtoehtoa, jotka ovat VE1 Orivesi–Haapamäki–Keuruu, VE2 Orivesi–Haapamäki–Jyväskylä, VE3 Seinäjoki–Haapamäki–Jyväskylä sekä VE4 Orivesi–Haapamäki ja Jyväskylä–Haapamäki–Seinäjoki. Näistä alustavasti kustannustehokkaimmilta vaikuttavat olevan vaihtoehdot VE2 ja VE4, joiden alustavat kustannukset ovat 79 ja 142 miljoonaa euroa. Mäntän radan sähköistämisen edellytyksenä on junakulunvalvonnan toteuttaminen sekä se, että rataosalla on vakiintunutta liikennettä.
Tarveselvityksen muut esitetyt kehittämistoimenpiteet eivät ole sidoksissa radan sähköistykseen. Vaikka muut esitetyt kehittämistoimenpiteet eivät ole sähköistyksen kannalta välttämättömiä, ovat ne kuitenkin kustannustehokkaita toimenpiteitä, joiden avulla parannetaan ratojen välityskykyä ja etenkin liikenneturvallisuutta. Merkittävimpiä esitettäviä toimenpiteitä on valtatien 18 tasoristeysten poistaminen ja korvaaminen eritasoratkaisuilla. Tarveselvityksessä esitettävät poistettavat tasoristeykset ovat Koura, Kivekäs ja Sääskiniemi, jotka kaikki sijaitsevat valtatiellä 18 välillä Seinäjoki–Alavus. Sähköistäminen parantaisi nykyisen liikenneverkon hyödyntämistä sekä mahdollistaisi matkojen ja kuljetusten palvelutason noston nykyisestä. Sähköistäminen edistäisi myös kestävää liikennettä
Rauma-Kokemäki henkilöliikenteen jatkoselvitys ja hankearviointi
No full textRauma–Kokemäki on noin 47 kilometrin pituinen rataosuus, jolla ei nykyisellään ole henkilöjunaliikennettä. Tässä hankearvioinnissa on arvioitu Väyläviraston julkaisemissa Kokemäki–Rauma-henkilöliikenteen teknisessä selvityksessä sekä Kokemäki–Rauma-henkilöliikenteen jatkotyössä esitettyjen henkilöliikenteen aloittamisen hankevaihtoehtojen vaikutuksia. Hankearviointiin ei sisältynyt peruskorjaustoimenpiteiden hankearviointia.
Hankearvioinnissa on muodostettu teknisen selvityksen sekä jatkotyön pohjalta kahdeksan vaihtoehtoa henkilöliikenteen aloittamiselle Rauma–Kokemäki-rataosuudella. Näitä hankevaihtoehtoja vertailtiin vertailuvaihtoehtoon (VE 0), jossa liikenne on nykytilanteen kaltainen, perustuen vuoden 2025 säännöllisen junaliikenteen aikatauluihin. Hankevaihtoehtojen kustannusarviot ovat VE 1A 2,1 milj. euroa, VE 1B 1,1 milj. euroa, VE 1C 9,0 milj. euroa, VE 1D 8,1 milj. euroa, VE 2A 2,1 milj. euroa, VE 2B 1,1 milj. euroa, VE 1C 9,0 milj. euroa ja VE 2D 8,1 milj. euroa. Kustannukset ovat indeksissä MAKU 145 (2020=100) ja sisältävät tilaaja- ja työmaatehtävät.
Hankevaihtoehtojen kannattavuutta tarkasteltiin kannattavuuslaskelmassa, joka laadittiin Ratahankkeiden arviointiohjeen mukaisesti käyttäen vuoden 2022 Tie- ja rautatieliikenteen hankearvioinnin yksikköarvoja. Laskelmassa huomioitiin hankevaihtoehtojen kustannukset, väylien kunnossapidon vaikutukset, onnettomuusvaikutukset, ympäristövaikutukset, kuluttajan ylijäämän muutos, tuottajan ylijäämän muutos, tavaraliikenteen kustannusmuutos, julkistaloudelliset vaikutukset sekä investointien jäännösarvo.
Hankearvioinnin tavoitteena oli tarkastella Rauma–Kokemäki-henkilöliikenteen aloittamisen vaikutuksia sekä tukea päätöksentekoa liikennöintimallin ja pysähdyskäyttäytymisen valintaan liittyen. Hankevaihtoehtojen kannattavuuslaskelman perusteella havaittiin, että kaikkien tarkasteltujen vaihtoehtojen hyöty-kustannussuhteet jäävät negatiivisiksi, eli kaikki tarkastellut hankevaihtoehdot osoittautuivat yhteiskuntataloudellisesti kannattamattomiksi. Suurin selittävä tekijä negatiivisille hyöty-kustannussuhteille ovat uusien junayhteyksien liikennöintikustannukset, jotka ovat niin suuret, etteivät lipputulot riitä niitä kattamaan.
Epävarmuustekijöiden vaikutusta kannattavuuslaskelman lopputulokseen arvioitiin herkkyystarkastelujen avulla. Herkkyystarkastelujen perusteella investointikustannusten ja kokonaismatkustajamäärien suuruudella sekä junien kalustokierrolla on vaikutus hankkeiden nettonykyarvoon, mutta niidenkään seurauksena mikään hankevaihtoehto ei osoittautunut kannattavaksi
Preschoolers develop math skills through performing arts : an intervention study
No full textI den här kvantitativa interventionsstudien deltog 16 förskolebarn från interventionsgruppen (INT) och 15 förskolebarn från kontrollgruppen (KON). Syftet för studien var att undersöka hur förskolebarns grundläggande matematiska färdigheter utvecklades genom deltagande i matematikundervisning i form av scenkonst jämfört med förskolebarn som får traditionell undervisning. Barnen i INT-gruppen deltog både i traditionell matematikundervisning och matematikundervisning genom scenkonst. Med mätinstrumentet LukiMat kartlades barnens matematiska färdigheter före och efter interventionerna i båda grupperna. Baserat på syftet har följande forskningsfrågor formulerats:
1. Hur ser skillnaden ut för förskolebarnens matematiska färdigheter i interventions- och kontrollgruppen före och efter interventionerna?
2. Hur utvecklas förskolebarnens matematiska delfärdigheter inom och mellan interventions- och kontrollgruppen mellan mättidpunkterna?
För att besvara forskningsfrågorna användes korrelationsanalys, faktoranalys och T-tester. Resultaten i den här studien visar att barnens grundläggande matematiska färdigheter utvecklades mellan mättidpunkterna. Inom båda grupperna skedde den största utvecklingen inom delfärdigheterna förståelse för matematiska samband och räknefärdigheter. Studiens resultat visar inga statistiskt signifikanta skillnader mellan förskolebarnens matematiska färdigheter i interventions- och kontrollgruppen vid andra mättidpunkten. Resultaten pekar på att förskolebarnens matematiska färdigheter utvecklades i samma utsträckning över tid, vilket indikerar att både interventionsmetoden och den traditionella undervisningen hade lika god effekt
Utökad användning av fjärranslutningar vid rättegång. Påverkan på rätten till en rättvis rättegång.
No full textSyftet med denna avhandling är att utforska hur en ökad användning av fjärranslutningar under rättegångar kan påverka rätten till en rättvis rättegång och rättsskyddet. Under de senaste decennierna har regleringen kring användningen av fjärranslutningar vid allmänna domstolar genomgått flera förändringar. Sedan 2003 har möjligheterna att använda fjärranslutningar för att höra parter och vittnen vid rättegångar utökats genom flera reformer av både rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål. Covid-19-pandemin, i kombination med den teknologiska utvecklingen, har varit en betydande drivkraft för att främja användningen av fjärranslutningar. I lagen om ändringar i rättegångsbalken (886/2024) och lagen om ändringar i lagen om rättegång i brottmål (887/2024) utökas möjligheterna att använda fjärranslutningar i domstolarna, med syftet att underlätta rättegångarna. Lagändringarna innebär möjligheter för domare att delta i rättegångar via fjärranslutning samt möjligheter att hålla den muntliga förhandlingen i sin helhet via fjärranslutning. Domstolen får även möjlighet att besluta att en parts rätt att närvara vid muntlig förhandling ska kunna tillgodoses med anlitande av fjärranslutning. I avhandlingen används en rättsdogmatisk metod för att söka svar på forskningsfrågorna: På vilka sätt inverkar användning av fjärranslutningar vid rättegång i domstol på rätten till en rättvis rättegång? Hur kan de grundläggande processrättsliga principerna för rättegångsförfarandet påverkas när användningen av fjärranslutningar vid rättegång i domstol utökas?
Regleringen angående rättegångsförfarandet strävar till att säkra att ett materiellt korrekt slutresultat uppnås genom en rättvis rättegång och ett etiskt acceptabelt rättegångsförfarande. Dessutom ska en rättegång utföras på ett ändamålsenligt sätt och vara säker och skyndsam. De centrala normativa grunderna för rättegångsprocessen är att säkerställa att kraven uppfylls från Finlands grundlag 21 § om rättsskydd, Europakonventionens artikel 6 om rätten till en rättvis rättegång, MP-konventionens artikel 14 om rätten till en rättvis och offentlig förhandling inför domstol samt EU:s grundrättighetsstadga artikel 47 om rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol. Europadomstolens rättspraxis och rättsprinciperna för rättegångsförfarandet är centrala. Omedelbarhetsprincipen, koncentrationsprincipen och muntlighetsprincipen har ansetts som de mest centrala rättsprinciperna för rättegångsförfarandet. Användning av fjärranslutningar vid rättegång behöver inte som sådant stå i strid med Europakonventionen, men förfarandet bör basera sig på den nationella lagstiftningen samt tjäna något godtagbart syfte samt uppfylla de krav som anges i artikel 6 i konventionen. En ökad användning av fjärranslutningar kan inverka positivt på individens rätt till en rättvis rättegång inom skälig tid. Om en domare deltar i rättegången via fjärranslutning, måste det finnas en välgrundad anledning för förfarandet, och parternas grundläggande rättigheter ska tillgodoses på ett korrekt sätt. Om en rättegång genomförs helt via fjärranslutning, måste arrangemangen säkerställa att speciellt offentlighetsprincipen uppfylls i praktiken. Om domstolen beslutar att en part ska delta via fjärranslutning vid sin egen rättegång, måste särskild hänsyn tas till speciellt svarandens grundläggande rättigheter
ChatGPT as a tool in sloyd education
No full textArtificiell intelligens (AI) har genomgått en snabb utveckling de senaste åren och är nu på väg in i utbildningssektorn. Forskning kring AI-verktyg i undervisning har bland annat fokuserat på hur verktygen kan användas för att skapa ett mer individanpassat lärande. Avhandlingens syfte är därför att beskriva den potential som AI-verktyget ChatGPT har för slöjdämnet våren 2025 och skapa en framtidsvision om hur ChatGPT kunde användas. Utifrån syftet har följande forskningsfrågor formulerats:
1. Hur kan slöjdläraren använda ChatGPT i sin planering av slöjdundervisning?
2. Hur kan ChatGPT användas i olika moment av en slöjdprocess?
3. Inom vilka slöjdtekniker kan ChatGPT:s filskapande användas?
För att besvara forskningsfrågorna samlades data in i 18 olika diskussioner med ChatGPT-Plus mellan februari och mars 2025. ChatGPT:s svar analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys där jag gjorde en subjektiv beskrivning över hur väl ChatGPT presterar i de olika uppgifterna verktyget tilldelats.
Resultatet visar att ChatGPT kunde assistera slöjdläraren med: lektionsplanering, idébank för projekt och uppgifter, bedömning och utvärdering, skapande av instruktioner och arbetsordningar, samtalsstöd, organisering av materialinköp och underhåll av slöjdsalen. ChatGPT användes som handledare i en simulerad slöjdprocess och utifrån den slöjdprocessen omarbetade jag Perkins et al.:s (2024) skala. Min omarbetade skala är ett första försök att skissa upp i vilken mån eleverna kunde använda AI i sin slöjdprocess och den innefattar fem nivåer:
1. Ingen AI
2. AI används för att redigera egna bilder och filer
3. AI används för att utföra ett visst moment i slöjdprocessen
4. AI används som stöd i hela slöjdprocessen
5. AI används fritt i alla steg av slöjdprocessen
Utifrån testerna såg jag att ChatGPT kan generera filer för 3d-printing, laserskärning, programmering och textila tekniker. Resultatet visar också att ChatGPT systematisk löser mina uppmaningar och använder inga pedagogiska tankar i förslagen den genererar fram, vilket framhäver vikten av att använda verktyget målmedvetet. I diskussionerna utvecklade jag min egen slöjdplanering och ChatGPT:s förslag ledde till nya idéer om hur jag kunde forma min slöjdundervisning. Verktyget har dock ingen kontextuell förståelse för slöjd och genererade flera förslag som inte är genomförbara eller korrekta inom slöjdens praktik. Slutsatsen blir därför att ChatGPT har flera potentiella användningsområden inom slöjdämnet och är ett användbart verktyg till utvalda moment, men verktyget kan inte ersätta det mångfacetterade arbetet som krävs av en lärare och elever i slöjdämnet. Slöjdämnets fokus får inte förskjutas från långsiktiga och innovativa arbetsprocesser som ger tillfredsställelse och stärker självkänslan hos eleverna
Differences in romantic relationship dynamics dependent on depression and anxiety symptoms
No full textThe purpose of this study was to explore how trait-like differences in depression and anxiety symptoms influence state-like romantic relationship dynamics, using a daily diary design across four months and a network approach. The sample (N = 143) was divided into two groups based on baseline depression and anxiety symptoms, a high (n = 72) and a low (n = 71) psychological distress group. Various variables representing both romantic relationship quality and mood were included to explore the relationship dynamics. Multilevel models were used to test differences in mean and variance levels between the groups over the study period. The associations between variables were estimated using partial correlation networks. Two types of networks were used in the analysis: contemporaneous network models, which capture associations between variables within day, and temporal network models, which reflect associations between variables from day to day. The results showed that individuals with high psychological distress experienced more negative mood, less positive mood, more variance over time in negative mood and less variance over time in romantic relationship quality compared to individuals with low psychological distress. Furthermore, the results revealed qualitative differences in both within-day and between-day network dynamics, indicating that psychological distress fundamentally influences the dynamic functioning of emotions and romantic relationship experiences. For example, the results indicated that individuals with high psychological distress interpret relationship experiences more negatively, view their relationship as more central, experience greater emotional suppression and regulate their emotions in a more distressing way compared to individuals with low psychological distress
Organisationers kriskommunikation vid en hållbarhetskris : En analys av Stora Ensos kriskommunikation i samband med musselmassakern 2024
No full textI takt med att hållbarhet blir allt mer integrerat i samhället och näringslivet växer också en större förväntan fram på att företag på något sätt ska hantera alla dessa hållbarhetsfrågor. Ibland brister eventuellt en organisations hållbarhetsarbete till följd av att de inte lever upp till de påståenden som de har lovat i sin kriskommunikation, vilket medför att de bör vara redo att använda sig av olika krisresponsstrategier för att återuppbygga och reparera sin image och sitt rykte i sviterna av en hållbarhetskris. När en stor skogsindustrikoncern som Stora Enso kör över tusentals utrotningshotade flodpärlmusslor börjar samhället ifrågasätta deras gröna arbete och anklaga dem för grönmålning. Under sådana krissituationer som följer pressas en organisation till sina maximala gränser varav det är viktigt för organisationen att använda sig av olika krisresponsstrategier för att inte gå miste om samhällets förtroende (Ketola, 2006).
Syftet med denna magisteravhandling är att bidra med kunskap kring hur ett företag utformar sin kriskommunikation och reparerar sin image i samband med en hållbarhetskris.
Utgående från avhandlingens syfte har fyra forskningsfrågor formulerats:
1) På vilka sätt använde sig Stora Enso av kriskommunikation i samband med musselmassakern 2024?
2) I vilka olika kanaler uttrycker Stora Enso sina krisresponsstrategier efter musselmassakern 2024?
3) Vilka krisresponsstrategier använde sig Stora Enso av för att reparera sin image efter musselmassakern 2024?
4) Finns det skillnader i hur Stora Enso har använt sig av krisresponsstrategier under musselmassakerns olika krisfaser: före krisen, krisen och efter krisen?
För att få svar på avhandlingens forskningsfrågor har forskningsmetoden kvantitativ innehållsanalys använts. Studiens datamaterial består av Stora Ensos egna publicerade pressmeddelanden, årsrapport från år 2023, inlägg från Instagram, LinkedIn och Facebook samt direkta uttalanden från Stora Enso hämtade ur nyhetsmedierna HS, HBL och Svenska Yle. Datamaterialet samlades in utgående från en två månaders tidsperiod (augusti–september 2024) och har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. För att se mönster och samband kodades datamaterialet utgående från studiens kodschema. Resultaten har sammanställts i tabeller.
Analysen av resultaten påvisar att Stora Enso har använt sig av både traditionella medier och sociala medier i sin kriskommunikation i samband med musselmassakern. Användningen av krisresponsstrategierna IRT och SCCT intensifierades under krisens andra fas, för att därefter avta i den tredje fasen. Trots att resultaten påvisar en viss användning av sociala medier i samband med krisen, så finns det fortfarande utrymme för förbättring gällande användningen av sociala medier som ett forum för kriskommunikation
Barn som fallit offer för våld i hemmet : En kvalitativ intervjustudie om professionellas erfarenheter och upplevelser av att stöda våldsutsatta barn
No full textSyfte: Avhandlingens syfte är att belysa barns utsatthet för våld i hemmet. Därtill är syftet att undersöka professionellas erfarenheter och upplevelser i arbetet att stöda barn som upplevt våld.
Avhandlingens frågeställningar är:
1. Vilka utmaningar kopplade till våldsutsatta barn och föräldrar identifierar professionella?
2. På vilket sätt stöder professionella de barn som upplevt våld i hemmet?
3. Vilka faktorer upplever professionella kan öka risken för barns våldsutsatthet?
Metod: Som metod används kvalitativa intervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta professionella som arbetar inom öppenvårds- eller skyddshemsverksamhet i Svenskfinland. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en färdigt utformad semistrukturerad intervjuguide.
Resultat: Utmaningar som professionella beskriver involverar föräldrars omedvetenhet om bevittnat våld och psykiskt våld, föräldrars känslor av skam, föräldrars användning av aga i uppfostringssyfte, att föräldrar väntar för länge med att söka stöd, föräldrars okunskap om barnskyddsprocessen, barns känslor av skuld och att barn blir beskyddande gentemot sina föräldrar. Professionellas stöd kan indelas i direkt stöd, indirekt stöd och aspekter kring bemötande. Riskfaktorerna som professionella identifierar kan indelas i egenskaper hos föräldern, hos barnet samt i miljömässiga och kulturella riskfaktorer.
Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och den teoretiska referensramen
Rapportering av information som berör anställda i Finland: En kvantitativ studie om faktorer som påverkar rapporteringen av icke-finansiell information
No full textInformation som berör arbetstagare är information som handlar om ett företags arbetskraft. Rapporteringen av information som berör arbetstagare har ökat under 2000-talet, och företag rapporterar olika mycket information om sina arbetstagare. Tidigare forskning har studerat vilka faktorer som påverkar hur mycket information företag rapporterar om sina anställda i olika länder, men resultaten är omdebatterade. Tidigare forskning är inte enig om faktorerna anställda, lönsamhet och skuldsättning påverkar hur mycket information om arbetstagare ett företag väljer att rapportera.
Syftet med avhandlingen är att undersöka vilka av de omdebatterade faktorerna antalet anställda, lönsamhet och skuldsättning har ett samband med mängden information finska noterade företag rapporterar om sina anställda. Enligt intressentteorin, legitimitetsteorin och signaleringsteorin antas de ovannämnda faktorerna påverka mängden rapporterad information om arbetstagare positivt. I avhandlingen mäts den relativa mängden rapporterad information som berör arbetstagare.
Avhandlingens frågeställning är vilka faktorer som påverkar den relativa mängden rapporterad information som berör arbetstagare i finska noterade företags årsredovisningar. För att besvara frågeställningen har multipel linjär regression använts. Den relativa mängden information innebär att antalet sidor som berör anställda ställs i förhållande till årsredovisningens längd.
Resultaten visar att antalet anställda påverkar den relativa mängden information som berör arbetstagare positivt. Ett samband mellan lönsamheten och den relativa mängden information om anställda hittas inte. Likaså visar resultaten att det inte finns ett samband mellan skuldsättningen och den relativa mängden information som berör arbetstagare. Företag som har publicerat separata hållbarhetsrapporter utöver sina årsredovisningar, rapporterar mer information om sina arbetstagare.
Finska noterade företag med ett större antal anställda rapporterar mer information om sina anställda, eftersom anställdas relevans som intressentgrupp ökar då antalet anställda ökar. När en intressentgrupps relevans ökar måste ett företag uppmärksamma intressentgruppen ytterligare. En separat hållbarhetsrapport är ett sätt för företag att skicka fler signaler till sina intressenter. Vilka av faktorerna antalet anställda, skuldsättning och lönsamhet som påverkar rapporteringen varierar mellan olika länder och världsdelar, vilket tyder på att landet företaget befinner sig i påverkar företagets rapportering av information som berör arbetstagare
Äldre personers upplevelser av sorg, psykisk hälsa och livsmening i samband med en partners bortgång
No full textEn växande andel av befolkningen utgörs av äldre personer, varav många i något skede genomgår förlusten av en partner. Att en partner avlider har visats öka risken för sjuklighet och dödlighet bland efterlevande äldre. Psykisk ohälsa och försvagad livstillfredsställelse är vanligt bland änkor och änklingar. Detta motiverar behovet av forskning som belyser hur psykisk hälsa och upplevelser av livsmening kan stärkas i samband med en sådan livsförändring.
Syftet med studien var att utforska äldre personers upplevelser av sorg efter en avliden partner och hur psykisk hälsa och livsmening kan stärkas i samband med denna livshändelse. Studien svarade på följande frågeställningar:
1. Hur upplever äldre personer sorg efter en avliden partner?
2. Hur kan psykisk hälsa och livsmening för äldre personer stärkas efter en partners bortgång?
Katie Erikssons teori om lidande och Aaron Antonovskys teori om salutogenes användes som teoretiska utgångspunkter i avhandlingen. Studien baserade sig på en kvalitativ forskningsdesign, där semistrukturerade intervjuer utfördes med elva äldre personer. Sju av dessa var kvinnor och fyra var män. Forskningspersonerna var i åldern 65–88 och hade på äldre dagar varit med om en partners bortgång. Kvalitativ innehållsanalys användes för analys av data.
Analysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier totalt. Huvudkategorierna var Att mötas av en ny verklighet, Tomrum efter den avlidna och Resurser för kraft och mening. Resultatet visar att äldre som förlorar sin partner ställs inför en ny livsrealitet, där variationer i hur sorgen upplevs finns äldre emellan och som förändringar över tid. Upplevelser såsom chock, lättnad, förnekelse och ett successivt infinnande i den nya tillvaron framkom. Saknad och ensamhet efter partnern fanns kvar i vardagen för de äldre, särskilt i samband med påminnelser om förlusten. Socialt stöd, sysselsättning och livsstruktur, samt existentiell trygghet lyftes fram som centrala resurser för att hantera sorgen och bevara livsmening.
Studiens resultat belyser att möjligheter att återfinna mening och kraft efter förlusten av en partner finns, trots att det är en livsomställning. För att stödja änkor och änklingar i detta framkom ett behov av att erbjuda lättillgängligare information om stödmöjligheter och insatser som motverkar isolering och ensamhet till följd av en förlust som denna