Publikationer från Uppsala Universitet
Not a member yet
127603 research outputs found
Sort by
Sambandet mellan preoperativ oro och postoperativ smärta : -en kvantitativ litteraturöversikt
No full textSAMMANFATTNING Bakgrund: Operationssjuksköterskans uppgift är att optimera patienten fysiskt och psykiskt inför ett kirurgiskt ingrepp. Oro inför ingreppet är en vanligt förekommande känslomässig respons hos patienter. Det kan orsaka lidande för patienten som medför illamående, längre återhämtning från anestesin och ökat behov av analgetika postoperativt. Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan oro preoperativt och smärta postoperativt hos patienter som genomgår elektiv kirurgi i narkos, samt variabler som påverkar sambandet. Metod: Kvantitativ litteraturöversikt med teoretisk utgångspunkt i Katie Erikssons teori om lidande, med narrativ syntes som analysmetod. Resultat: De två teman som framkom i resultatanalysen var “Sambandet mellan preoperativ oro och postoperativ smärta” och “Variabler som påverkar sambandet mellan preoperativ oro och postoperativ smärta”. Resultatet visade att sambandet mellan preoperativ oro och smärta var starkt i 15 av 19 undersökta studier. En högre preoperativ oro kan därför antas innebära en högre postoperativ smärta, främst vid olika tidpunkter upp till 24 timmar efter det kirurgiska ingreppet. Variabler som påverkade sambandet mellan preoperativ oro och smärta var ålder, kön, socioekonomisk status/utbildning, psykologiska faktorer, preoperativ smärta, otillräcklig information och operationstyp. Slutsats: Identifiering av sjukdomslidande och vårdlidande bland patienter inom perioperativ vård möjliggör för operationssköterskor att individanpassa omvårdnadsåtgärder utifrån patienternas behov. Av resultatet kan slutsatsen dras att postoperativ smärta i vissa fall kan lindras genom att patientens oro behandlas preoperativt, vilket innebär att orosminskande preoperativa omvårdnadsåtgärder måste utvärderas och utforskas inom perioperativ omvårdnad.Background: The Specialist Surgical Nurse is tasked to optimize the patient before surgery, both physically and psychologically. Anxiety before surgery is a common emotional response among surgical patients. It can cause the patient to suffer from nausea, longer recovery time from anesthesia and increased usage of analgesics in the postoperative phase. Aim: To examine if there is a relationship between preoperative anxiety and postoperative pain among patients undergoing elective surgery in anaesthesia, and to examine variables influencing said relationship. Method: Quantitative literature review with theoretical background in theory of suffering by Katie Eriksson, and a narrative synthesis as analysis method. Results: The two themes that emerged in the analysis of the results were “The relationship between preoperative anxiety and postoperative pain” and “Variables that influence the relationship between preoperative anxiety and postoperative pain”. The relationship between preoperative anxiety and pain was strong in 15 of 19 studies examined. Higher preoperative anxiety can therefore be assumed to cause higher postoperative pain, mainly at various times up to 24 hours postoperatively. The variables that influenced the relationship between preoperative anxiety and pain were age, gender, socioeconomic status/education, psychological factors, preoperative pain, insufficient information, and type of surgery performed. Conclusion: Identification of illness and care suffering among patients in perioperative care enables surgical nurses to individualize nursing interventions based on patients' needs. The results suggest that postoperative pain can in some cases be alleviated by treating patient anxiety preoperatively, which means that anxiety-reducing preoperative nursing interventions must be evaluated and explored in perioperative care
Gräsrotsbyråkrater i beroendevården : En kvalitativ studie om socialsekreterares erfarenheter av arbetet med personer i LARO-programmet
No full textDenna kvalitativa studie undersöker socialsekreterares erfarenheter av att arbeta med personer inom läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, med särskilt fokus på klientens livssituation, behov av psykosocialt stöd samt de organisatoriska och strukturella villkor som påverkar arbetet. Studien utgår från teorin om människobehandlande organisationer, teorin om gräsrotsbyråkrater samt stigma- och stämplingsteori, vilka kompletterar varandra och bidrar till en analys på flera nivåer: den organisatoriska kontexten, det professionella handlingsutrymmet samt de sociala processer som påverkar individers position i samhället. Empirin bygger på nio semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från olika kommuner i södra Sverige och har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att LARO-deltagare utgör en heterogen grupp med komplexa behov, där samsjuklighet, sidomissbruk och social isolering är vanligt förekommande. Socialsekreterarna beskriver att det psykosociala stödet är avgörande för återhämtning men ofta bristfälligt, vilket riskerar att försvaga effekten av den medicinska behandlingen. Det framkommer att samverkan mellan socialtjänst och beroendevård är avgörande men ofta fragmenterad, särskilt i mer komplexa ärenden. Resultatet visar även att socialsekreterarnas handlingsutrymme påverkas av ekonomiska ramar, organisatoriska begränsningar och lokal resurstillgång, vilket skapar ojämlikhet i det stöd som kan erbjudas. Stigmatisering framträder som ett genomgående hinder, både i klienternas möte med samhällets institutioner och i deras möjligheter till bostad, arbete och återintegrering. Studien visar att det råder en spänning mellan olika aktörers mål med behandlingen, där fokus på medicinsk stabilisering ibland sker på bekostnad av social förändring. Slutsatserna understryker behovet av ökad samverkan, förstärkt psykosocialt stöd och antistigma-arbete för att uppnå en mer jämlik och hållbar vård- och stödkedja för personer inom LARO-programmet
”To Bear the Weight of People’s Lives”
No full textStudiens syfte är att undersöka hur emotionellt arbete påverkar socialarbetare som arbetar med våldsutövare, samt att identifiera de faktorer som bidrar till denna påverkan. För att besvara syftet genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom frivården och socialtjänsten. Materialet analyserades tematiskt utifrån Hochschilds teori om emotionellt arbete, kompletterat med Figleys teori om empatitrötthet. Resultaten visar att känslor av empati, frustration, meningsfullhet och maktlöshet är särskilt framträdande vid arbetet med våldsutövare. Ett empatiskt förhållningssätt beskrivs som ett nödvändigt verktyg för att skapa relationer med klienterna. Frustrationen uppstår delvis i samband med låg förändringsbenägenhet hos klienterna, men kopplas främst till en hög arbetsbelastning som försämrar förutsättningarna för återhämtning. Att känna meningsfullhet har ett samband med att bidra till en positiv samhällsförändring och utgör en central drivkraft i arbetet, medan känslan av maktlöshet istället uppstår vid upplevelsen av låg påverkanskraft. Socialarbetarna beskriver hur deras strävan efter att åstadkomma förändring ofta krockar med verklighetens begränsningar, vilket förstärker känslomässig belastning. För att hantera dessa utmaningar använder socialarbetarna strategier som distansering till arbetet och kollegialt stöd. Strategier såsom självreflektion och emotionell gränssättning bidrar till att upprätthålla en sund distansering till arbetet, vilket upplevs nödvändigt för att undvika empatitrötthet. Samtidigt bidrar kollegialt stöd till en avgörande känslomässig bearbetning och normalisering av känslor. Trots detta framkommer att det kollegiala stödet ofta är informellt och beroende av spontana tillfällen, vilket skapar en osäkerhet kring huruvida det finns praktiska möjligheter att bearbeta sina känslor. Flera respondenter uttrycker därför ett behov av mer strukturerat och schemalagt kollegialt stöd för att bättre hantera arbetsbelastningen. Resultaten understryker behovet av stärkta stödfunktioner och organisatoriska insatser för att skapa hållbara arbetsvillkor för socialarbetare som arbetar med våldsutövare.
Heating of Dannemora Mine for a Sustainable Future : A study of a heat exchanger, fuel boiler, and heat pump as possible heating solutions for Dannemora mine
No full textGRANGEX/Dannemora Iron AB plans on re-opening the Dannemora mine in Sweden with a focus on sustainable iron ore production. This bachelor thesis aims to evaluate three potential heating solutions for the Dannemora mine. These systems are assessed based on three perspectives: heating demand, sustainability and costs. Heating of the incoming ventilation air is crucial to prevent ice formations at the entrance of the mine. The heating demand of Dannemora mine is compared to the thermal output of a fuel boiler, heat pump and heat exchanger. The results show that both the heat pump and fuel boiler are capable of consistently meeting the mine's heating demand, while the heat exchanger may require supplementary heating solutions during colder hours. The sustainability and costs of the systems are also discussed. From a sustainability perspective, the heat pump and heat exchanger are more aligned with GRANGEX’s sustainability goals. Economically, the heat exchanger offers the lowest fuel and operation and maintenance costs, followed by the heat pump with relatively low operating expenses. The fuel boiler has the highest fuel and operating and maintenance costs of the three alternatives
"Mellan omsorg och självbestämmande "
No full textDenna studie syftar till att undersöka hur yrkesverksamma inom LSS-verksamhet uppfattar kvinnors med intellektuell funktionsnedsättning möjlighet till delaktighet i nära relationer. Studien utgår från ett intersektionellt perspektiv och autonomiprincipen för att analysera hur maktordningar, beroende positioner och normer påverkar kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning, självbestämmande, relationer och livsvillkor. En kvalitativ metod har tillämpats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Totalt intervjuades tio yrkesverksamma kvinnor verksamma inom LSS, med varierande erfarenhet från tre till trettio år. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt i enlighet med principerna för systematisk kvalitativ analys. Resultatet visar att personalens attityd, kunskaper och värderingar har en avgörande betydelse för kvinnors möjlighet att etablera och upprätthålla nära relationer. Bristande riktlinjer och organisatoriskt stöd skapar osäkerhet, vilket i sin tur riskerar att begränsa kvinnors autonomi och rätt till självbestämmande. Balansen mellan skydd och självbestämmande framstår som ett centralt dilemma, där skyddsaspekten ibland tenderar att leda till kontroll och begränsningar av kvinnors livsutrymme. Studien visar att delaktighet i nära relationer för kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning inte kan tas för given utan förutsätter ett aktivt, reflekterande och rättighetsbaserat stöd från professionella. För att främja kvinnors självbestämmande krävs utbildning, normkritisk reflektion och utveckling av tydliga organisatoriska riktlinjer. Resultatet bidrar till ökad förståelse för komplexiteten i stödarbetet och lyfter fram behovet av strukturella förändringar för att förverkliga de rättigheter som LSS och FN:s konvention syftar till att säkerställa.
Security, Stability and Selectivity : A political discourse analysis of the Trump administration's focus on counterterrorism over regime change in Syria
No full textRätts(o)säkra bestämmelser : En diskursanalys om rättssäkerhet i fastställandet av säkra ursprungsländer och uppenbart ogrundade ansökningar
No full textThis paper attempts to target an underexplored regulation in the migration literature, called safe countries of origin (SCO). The aim is to investigate how the concept of legal certainty and its intended beneficiaries are constructed by the involved actors, within the regulations on SCO and manifestly unfounded applications. This becomes highly relevant as an increasing number of SCO tends to be countries that are not consolidated democracies, raising questions about legal justice and inclusivity. Discourse analysis as theory and method is used to examine the legislative procedure that adopted the SCO regulations. The study found that two perspectives seem to shape the construction of legal certainty: a procedural one and an individual one. The division between the perspectives also shapes if the intended beneficiaries of the legal certainty is the individual asylum seeker or the asylum system. As the Tidö parties propose changes in the regulations, the results stress the need for further research on legal certainty and SCO.
We Don’t Need No Fortification : Analyzing the Effects of Border Walls on Violence Committed by Rebel Groups Engaged in Smuggling
No full textIn recent decades, a rapid acceleration of border wall construction has coincided with the widespread use of smuggling as a key funding strategy for rebel groups. While scholars have argued that border fortification may reduce rebel violence by interdicting smuggling routes, no study has systematically tested this theoretical argument. This study addresses this gap by answering the question: How does border fortification affect the violence of non-state armed groups engaged in smuggling? Here, it employs fixed effects models to analyze a global sample of border walls built from 1990 to 2015, comparing their impact on violence committed by smuggling and non-smuggling rebel groups. It provides an innovative operationalization, using spatial matching to examine geographic disaggregations in walls’ effects, and integrating novel data on infrastructure development at international border crossing points. Contrary to its hypotheses, this study finds consistent evidence against the argument that walls reduce rebel violence by interdicting smuggling routes. While these findings are preliminary and subject to limitations in the data and methodology, they challenge widely held assumptions about the security benefits of walls and highlight the need for nuanced, evidence-based border policy
Ctrl+Alt+Defend : A Comparative Study of Path Deviation in Defence Policies of Sweden, Denmark, and the Netherlands After the Ukraine War
No full textAfter the Russian invasion of Ukraine in 2022 Sweden and Denmark made historic policy changes by joining NATO and the Common Security and Defence Policy of the EU. The Netherlands only increased the budget for the Armed Forces. Scientific literature discusses various arguments of this kind of policy processes. One argument is by combining Historical Institutionalism and the Multiple Streams Framework to develop the concept of path deviation. To explain this phenomenon the following research question is answered: How do institutional legacies and policy-making dynamics shape national defence responses to external security shocks? This case study of Sweden, Denmark and the Netherlands is answered using various news articles, government documents and parliamentary debates. This research shows that path deviation requires the alignment of the problem, policy and political streams in the Multiple Streams Framework with the problem stream as the essential trigger. Policy communities shape the direction and content of policy proposals by determining the range of feasible alternatives, which are inherently linked to the institutional frameworks affected by the change. Policy entrepreneurs advocate for certain policy change to deal with the problem situation which creates attention and support in the needed parts of the various streams and policy communities. The Swedish and Danish cases show that when these elements align, path deviation occurs. In contrast, the Dutch case illustrates how the absence of the three streams leads to no policy change.