Digitala Vetenskapliga Arkivet - Academic Archive On-line
Not a member yet
734120 research outputs found
Sort by
Från Pixlar till Produktion: Automatisering av design-till-kod-arbetsflöden med Figma : En empirisk studie om förbättrat samarbete genom automatiserad översättning av Figma-designartefakter till produktionsfärdig kod
No full textThis thesis explores how automated design-to-code workflows can bridge the gap between designers and developers, with a focus on improving usability, scalability, and efficiency in collaborative environments. Motivated by persistent challenges in manual handoffs and misaligned workflows, the study investigates the translation of structured design artifacts from Figma into production-ready code. As an empirical study, it follows the Design Research Methodology (DRM), the research includes contextual investigations, iterative prototyping, and a pluralistic walkthrough conducted at the software company Configura. The developed prototype automates the export of design system variables and icons to a version control system, reducing manual tasks and supporting a more efficient design-to-code workflow. Usability testing through a pluralistic walkthrough revealed benefits such as reduced ambiguity, clearer traceability, and faster workflows, while also highlighting areas for improvement, including better feedback mechanisms and onboarding for designers unfamiliar with internal version-control tools. The results demonstrate that a structured digital handoff solution, when guided by usability principles, can effectively streamline the transition from design to implementation and support more seamless cross-functional collaboration
Reliability and validity of the Swedish version of the re-injury anxiety inventory (RIAI-S) : For use among Swedish athletes following ACL reconstruction
No full textSammanfattning: Bakgrund: Främre korsbandsskada (ACL) är vanligt och drabbar många unga idrottare. Psykologiskafaktorer som rädsla för återskada påverkar ofta rehabilitering och återgång till idrott negativt. Tidigaremätinstrument som Tampa Scale of Kinesiophobia (TSK) är inte anpassade för denna kontext, medan ACLReturn to Sport after Injury Scale (ACL-RSI) är mer relevant men har begränsningar i att mäta ångest föråterskada. Syfte: Att utvärdera reliabilitet och validitet för den svenska versionen av Re-Injury Anxiety Inventory(RIAI-S), med fokus på test-retest reliabilitet och konvergent validitet i förhållande till ACL-RSI. Metod: Ett snöbollsurval av 9 deltagare (17-31 år, idrottare på motions- eller elitnivå) genomgick tvåmättillfällen med RIAI-S, med en veckas mellanrum. Svarstider varierade och fördröjningar på upp till 1-2veckor accepterades utan att beaktas som avvikande. Data samlades in digitalt via REDCap ochanalyserades i Jamovi med Intraclass Correlation Coefficient (ICC) och Spearman’s rho. Resultat: RIAI-S total visade måttlig till utmärkt test-retest reliabilitet. Delområdena “rehabilitering” och“tävling” uppvisade liknande resultat av test-retest reliabilitet och uppfyllde riktlinjerna för måttlig tillutmärkt reliabilitet baserat på ICC-värde och konfidensintervall. En stark negativ korrelation identifieradesmellan RIAI-S totalpoäng och ACL-RSI. Därtill en mycket stark korrelation mellan delområdet “tävling”och ACL-RSI.Slutsats: RIAI-S uppvisar goda psykometriska egenskaper och är baserat på studien ett tillförlitligtinstrument för att mäta ångest inför återgång till idrott efter en ACL-skada. Ytterligare studier och ett störreurval rekommenderas för att stärka generaliserbarheten och den statistiska styrkan.
Sambandet mellan välmående, lagidrott och känsla av sammanhang
No full textForskning har visat att både känsla av sammanhang (KASAM) och fysisk aktivitet kan bidra till stärkt psykisk hälsa. Sambandet mellan lagidrott, KASAM och välmående är relativt outforskat. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan deltagande i lagidrott, KASAM och psykiskt välmående. En enkät besvarades av 120 deltagare och innehöll instrumentet KASAM-13, egenkonstruerade frågor om välmående samt bakgrundsfrågor. Två t-test genomfördes, det ena visade ingen signifikant skillnad i KASAM mellan deltagare och icke-deltagare i lagidrott. Det andra visade en signifikant skillnad i KASAM mellan åldersgrupperna, där deltagare över 30 år rapporterade högre nivåer av KASAM jämfört med yngre deltagare. En korrelationsanalys visade ett starkt positivt samband mellan KASAM och välmående. I en hierarkisk regressionsanalys var KASAM den starkaste prediktorn för välmående medan lagidrott visade en mindre men signifikant effekt. Vidare forskning som inkluderar fler psykosociala faktorer och längre uppföljning för att fördjupa förståelsen av sambandet kan vara värdefullt
Nurse's Experiences of Palliative Care in the Context of Home Care : A literature review
No full textHoreshka, K & Yosefi, N. Sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård ur hemsjukvårds kontext. Litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2025. Bakgrund: Fler och fler svårt sjuka önskar att tillbringa den sista tiden i livet hemma, i en bekant miljö, omgivna av närstående och gamla minnen. Därmed har även behovet av palliativ vård i hemmet ökat, vilket ställer höga krav på såväl kompetens som välfungerande tvärprofessionellt samarbete. Sjuksköterskor har en nyckelroll i samordningen av resurser och agerar advokat för patientens bästa i kontakten med andra instanser. Genom att utforma vården i partnerskap med patienten och närstående kan sjuksköterskor tillhandahålla personcentrerad och kvalitativ vård. Palliativ vård utgår från en holistisk syn och syftar att tillgodose patientens fysiska, psykosociala och existentiella behov för att främja välbefinnandet. Syftet: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskornas upplevelser av palliativ vård i ordinärt boende. Metod: Literaturstudien är underbyggd på empiriska studier med kvalitativ ansats. SBU-s kvalitetsgranskningsmall och Popenoes analysmetod användes för att granska och analysera de empiriska artiklarna som uppfyllde inklusions- och exklusionskriterier. Resultat: Resultatet mynnade ut i två kategorier och åtta subkategorier som berörde såväl emotionella aspekter som organisatoriska strukturer. 1- Personlig påverkan; 1.1 - Positiv känslomässig effekt, 1.2 - Negativ känslomässig effekt och 1.3 - Självreflektion. 2 - Förutsättningar för god vård; 2.1 - Betydelsen av vårdrelationen, 2.2 - Utmaningar i arbetet, 2.3 - Synen på kompetens, 2.4 -Arbetsgruppens betydelse och 2.5 – Kommunikation och samarbete Konklusion: Sjuksköterskor upplevde arbetet med palliativ vård som emotionellt komplex, där känslor av meningsfullhet, tacksamhet och professionell stolthet vävdes samman med sorg, maktlöshet och emotionell utmattning. Arbetet präglas av en balans mellan professionellt ansvar och personligt engagemang, där reflektion och kollegialt stöd framträder som centrala faktorer för att navigera i känslomässigt komplexa situationer. Å andra sidan underströks vikten av adekvata strukturella förutsättningar för att möta vårdens komplexa krav, där otillräcklig utbildning, resursbrist samt bristande kommunikation och samverkan utgör hinder.Horeshka, K & Yosefi, N. Nurse's experiences of palliative care in the context of home care. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2025. Background: More and more seriously ill individuals wish to spend their last time at home, in a familiar environment, surrounded by loved ones and old memories. Consequently, the need for palliative care at home has increased, which places high demands on both competence and well-functioning interdisciplinary cooperation. Nurses play a key role in coordinating resources and act as advocates for the patient's best interests when interacting with other organizations. By designing care in partnership with the patient and family, nurses can provide person-centered and high-quality care. Palliative care is based on a holistic view and aims to meet the patient's physical, psychosocial, and existential needs to promote well-being. Purpose: The purpose of this literature study is to highlight nurses' experiences of palliative care in ordinary housing. Method: The literature review is based on empirical studies with a qualitative approach. SBU’s quality review checklist and Popenoe's analysis method were used to review and analyze the empirical articles that met the inclusion and exclusion criteria. Results: The results culminated in two categories and eight subcategories that addressed both emotional aspects and organizational structures. 1.Personal impact; 1.1 - Positive emotional effect, 1.2 - Negative emotional effect and 1.3 - Self-reflection. 2-Preconditions for good care; 2.1 - The importance of the care relationship, 2.2 - Challenges in the work, 2.3 - Views on competence, 2.4 - The importance of the workgroup and 2.5 - Communication and collaboration. Conclusion: Nurses reflected on the work with palliative care as emotionally complex, where feelings of meaningfulness, gratitude, and professional pride intertwine with sorrowness, helplessness, and emotional exhaustion. The work is characterized by a balance between professional responsibility and personal engagement, where reflection and collegial support emerge as central factors for navigating emotionally complex situations. On the other hand, the importance of adequate structural conditions to meet the complex demands of care is emphasized, with insufficient training, lack of resources, and poor communication and collaboration being obstacles
Registered nurse's experience of performing suicide risk assessments : A literature review
No full textBakgrund Suicid innebär att en person medvetet tar sitt eget liv, medan suicidförsök refererar till handlingar där skadan inte leder till döden. Globalt är suicid den tredje vanligaste dödsorsaken bland unga vuxna. Sjuksköterskor behöver arbeta förebyggande genom att känna igen riskfaktorer och använda metoder som personcentrerad vård för att stödja patienter. Syfte Att sammanställa kunskap kring sjuksköterskors upplevelse av att utföra suicidriskbedömning. Metod Denna studie genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av metodologi från systematiska översikter. Resultat bygger på totalt tolv granskade artiklar. Databaserna som användes var PubMed och CINAHL. Dataanalysen i studien genomfördes med hjälp av en femstegsanalys. Resultat Resultatet gav tre huvudkategorier med två underkategorier vardera. Slutsats Sjuksköterskor upplevde en känsla av otillräcklighet och en oro för konsekvenser. Det var viktigt att bygga en förtroendefull allians mellan sjuksköterska och patient, samt att ha ett öppet och icke-dömande förhållningssätt. För att kunna genomföra suicidriskbedömningar på ett tryggt och professionellt sätt var tid, utbildning och stöd från kollegor avgörande. Background Suicide means that a person deliberately takes their own life, while suicide attempts refer to actions where the harm does not lead to death. Globally, suicide is the third most common cause of death among young adults. Nurses need to work preventively by recognizing risk factors and using methods such as personcentered care to support patients. Aim To compile knowledge about nurses' experiences of performing suicide risk assessment. Method This study was conducted as a structured literature review with elements of methodology from systematic reviews. Results are based on a total of twelve reviewed articles. The databases used were PubMed and CINAHL. The dataanalysis in the study was carried out using a five-step analysis. Results The results yielded three main categories with two subcategories each. Conclusions Nurses experienced a sense of inadequacy and concern about potential consequences. It was important to build a trusting alliance between the nurse and the patient, as well as to maintain an open and non-judgmental attitude. To be able to carry out suicide risk assessments in a safe and professional manner, time, education, and support from colleagues were essential
Betydelsen av patientpositionering och AI för bildkvalitet och diagnostisk bedömning vid lågdos-DT av lungnoduli.
No full textBakgrund Datortomografi (DT) är en viktig metod för tidig upptäckt av lungnoduli, men eftersom uppföljning ofta kräver upprepade undersökningar används lågdosprotokoll för att minska stråldosen. Den reducerade dosen kan dock påverka bildkvaliteten, vilket ställer högre krav på optimering. Korrekt patientpositionering och artificiell intelligens (AI) har därför lyfts fram som möjliga sätt att förbättra den diagnostisk säkerheten vid lågdosundersökningar. Syfte Att studera vilken betydelse patientpositionering och AI har för bildkvalitet och diagnostisk effektivitet vid lågdos-DT av lungnoduli. Metod En systematisk litteraturstudie baserad på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Datainsamlingen skedde via databaserna PubMed och Scopus. De valda artiklarna uppfyllde fastställda inklusionskriterier och genomgick därefter en noggrann kvalitetsgranskning enligt Willmans granskningsprotokoll. Resultaten analyserades genom att använda integrerad analys, där innehållet granskades i syfte att identifiera likheter och skillnader. Artiklarnas huvudfynd sammanställdes i ett överskådligt protokoll, vilket låg till grund för tre kategorier som strukturerade resultatredovisningen. Resultat AI-baserade system visade sig kunna förbättra noggrannheten vid patientcentrering, vilket i sin tur ledde till lägre stråldos och bättre bildkvalitet. Djupinlärningsbaserade rekonstruktionsmetoder möjliggjorde diagnostiska bedömningar även vid mycket låg dos, utan att den diagnostiska noggrannheten försämrades. Flera studier visade att AI-algoritmer med hög tillförlitlighet kunde identifiera, följa och riskbedöma lungnoduli, ibland med samma noggrannhet som erfarna radiologer. Vissa modeller kunde även kombineras med biomarkörer för att förbättra prediktionen av malignitet och därigenom minska behovet av onödiga uppföljningar. Slutsats AI bidrar till förbättrad bildkvalitet och lägre stråldosen vid lågdos-DT av lungnoduli och kan samtidigt öka den diagnostiska noggrannheten och effektiviteten. För röntgensjuksköterskor utgör AI ett användbart verktyg för att säkerställa att bilderna håller tillräckligt kvalitet för diagnostik, vilket i sin tur minskar behovet av omtagningar. Detta leder till minskad strålexponering och ökad patientsäkerhet. Background Computed tomography (CT) plays an important role in early detection of pulmonary nodules. Since follow-up often requires repeated scans, low-dose protocols are employed to minimize radiation exposure. However, reducing the dose may compromise image quality, thereby increasing the need för optimization. Proper patient positioning and artificial intelligence (AI) have been highlighted as potential tools for improving diagnostic safety in low-dose CT scan. Aim To study the impact of patient positioning and AI on image quality and diagnostic effectiveness in low-dose computed tomography (LDCT) of pulmonary nodules. Method A systematic literature review was conducted based on fifteen quantitative scientific articles. The data were collected through the databases PubMed and Scopus. All selected articles met the defined inclusion criteria and underwent a thorough quality assessment using Willman’s appraisal protocol. The results were analyzed using integrated analysis, in which the findings from the included studies were examined to identify patterns of similarity and difference. Key findings were then organized into a structured summary table, which served as the foundation for three overarching categories used to present the results. Result AI-based systems improved positioning accuracy, which led to lower radiation doses and better image quality. Deep learning reconstruction methods enabled diagnostic imaging even at ultra-low doses without compromising diagnostic accuracy. Several studies also demonstrated that AI algorithms could identify, track, and assess the risk of pulmonary nodules, in some cases performing on par with experienced radiologists. Some models were further enhanced by integrating biomarkers to improve malignancy prediction and reduce unnecessary follow-ups. Conclusion AI improves image quality and reduces radiation dose in low-dose CT of pulmonary nodules while also enhancing diagnostic accuracy and efficiency. For radiographers, AI offers an effective tool to ensure diagnostically useful images, thereby reducing the need for retakes. This leads to lower radiation exposure and increased patient safety.
Efter implementering av CSRD: Utmaningar och förbättringsområden i hållbarhetsrapporteringen : En fallstudie på ett multinationellt företag
No full textTitel: Efter implementering av CSRD: Utmaningar och förbättringsområden i hållbarhetsrapporteringen – En fallstudie på ett multinationellt företag Datum: 2025-05-20 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi 30hp, Civilekonomprogrammet Författare: Viktor Ahlgren & Jacob Olsson Handledare: Fazle Rahi Examinator: Savvas Papadopoulos Bakgrund: Företag spelar en central roll i arbetet för en hållbar framtid, där företags hållbarhetsrapportering innebär en redogörelse över hur de arbetar för en hållbar utveckling. NFRD är ett EU-direktiv inom hållbarhetsrapportering som infördes 2014 med syftet att öka företags transparens kring ekonomiska, sociala och styrningsfrågor. NFRD upplevdes otillräcklig och som respons kom EU-kommissionen med ett nytt direktiv, CSRD. CSRD blev för en kategori företag obligatorisk att hållbarhetsrapportera enligt först 2024. Direktivet är en del av EU:s handlingsplan för hållbar finansiering och ett steg i att nå målen i EU:s gröna giv. På grund av direktivets komplexitet, omfattning och aktualitet har implementering av CSRD inneburit en stor omställning från tidigare krav. Tidigare forskning har behandlat perspektiv före implementering av CSRD men det saknas forskning på hur företag faktiskt upplevt en första implementering av CSRD. Syfte: Studien syftar till att identifiera utmaningar och svårigheter som företaget har ställts inför vid implementering av CSRD i sin hållbarhetsrapportering. Vidare ämnar studien till att ge förbättringsförslag till de utmaningar och svårigheter som identifierats. Forskningsfråga: Vilka har varit de huvudsakliga utmaningarna som företaget ställts inför vid implementering av hållbarhetsrapportering enligt CSRD och vilka förbättringsområden har kunnat identifieras? Metod: Studien har använt sig av kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats. För insamling av empirisk data genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter från studiens fallföretag. Slutsatser: Studien visar att utmaningar både funnits vid implementering av CSRD i företaget och med direktivet som helhet. Implementeringsutmaningar som identifierats är tolkningar och riktlinjer, datainsamling och system, omfattning och arbetsbörda, extern granskning och omnibusförslaget. Studien har identifierat följande förbättringsområden i företaget, systemutveckling och struktur, upprättandet av rapporten och CSRD som verktyg för intressenter. Förbättringsområden till direktivet är följande, förenkling och tydligare riktlinjer, globala riktlinjer för hållbarhetsrapportering samt stöd och utbildningfrån beslutsfattare.Title: After implementation of CSRD: Challenges and areas for improvement in sustainability reporting - A case study of a multinational company Date: 2025-05-20 Level: Master´s thesis 30 credits, Master of Science in Business and Economics Authors: Viktor Ahlgren & Jacob Olsson Supervisor: Fazle Rahi Examiner: Savvas Papadopoulos Background: Companies play a central role in the work for a sustainable future, where corporate sustainability reporting means an account of how they work for sustainable development. The NFRD is an EU sustainability reporting directive introduced in 2014 with the aim of increasing companies' transparency on economic, social and governance issues. The NFRD was perceived as insufficient and in response the European Commission came up with a new directive, the CSRD. The CSRD became mandatory for a category of companies to report on sustainability only in 2024. The directive is part of the EU Action Plan on Sustainable Finance and a step in achieving the objectives of the EU Green Deal. Due to the complexity, scope and timeliness of the Directive, implementing CSRD has meant a major shift from previous requirements. Previous research has addressed perspectives prior to CSRD implementation, but there is a lack of research on how companies actually experienced a first implementation of CSRD. Purpose: The study aims to identify challenges and difficulties that the company has faced in implementing CSRD in its sustainability reporting. Furthermore, the study aims to provide suggestions for improvement to the challenges and difficulties identified. Research question: What have been the main challenges faced by the company in implementing sustainability reporting according to CSRD and what areas of improvement have been identified? Methodology: The study has used qualitative research methodology with an abductive research approach. For the collection of empirical data, semi-structured interviews were conducted with eight respondents from the study's case company. Conclusions: The study's conclusions show that challenges have been encountered both in the implementation of CSRD in the company and with the directive as a whole. Implementation challenges identified are interpretations and guidelines, data collection and systems, scope and workload, external review and the omnibus proposal. The study has identified the following areas for improvement in the company, system development and structure, the drafting of the report and the CSRD as a tool for stakeholders. Areas of improvement to the Directive are as follows, simplification and clearer guidelines, global guidelines for sustainability reporting and support and training from policy makers
Understanding the transport of drugs across biomimetic barriers of various phospholipid compositions using a combined experimental and computational approach
No full textPermeapad® is an artificial biomimetic barrier for in vitro permeation experiments, which has an intricate nano- and microstructure consisting of two cellulose hydrate sheets enclosing a layer of phospholipids forming multiple, multilamellar vesicles in contact with the assay medium. Due to this structure, transport across this barrier can be regarded as complex deserving further attention. Until now, only Permeapad® with phosphatidylcholine, the most abundant phospholipid in cell membranes, has been described in literature. However, from biological systems and other artificial barriers, it is known that permeation properties can vary with phospholipid composition. This study presents a combination of experimental and computational techniques to study and explain the transport of molecules across the Permeapad® barrier. For this, we investigated Permeapad® variants with other phospholipid compositions including phosphatidylethanolamine, the second most abundant phospholipid in cell membranes, and phosphatidylglycerol, representing a phospholipid with a negatively charged headgroup by measuring the permeability of three drugs, metoprolol (a weak base), naproxen (a weak acid) and hydrocortisone (a non-ionizable drug). Phospholipid composition only affected the permeability of metoprolol significantly. We used molecular dynamics simulations to understand the underlying mechanisms of the permeability differences extracting several descriptors of membrane properties and predicting permeability. Surprisingly, an almost inverse relationship between experimental and computational permeability was observed. Permeapad®'s highly compartmentalized structure was hypothesized to cause this observation. This study offers a deeper understanding of the functionality of the Permeapad® barrier.De två första författarna delar förstaförfattarskapet</p
Facing emotions : A study on adolescents' experiences of undergoing ERGT-A
No full textSyftet med studien var att undersöka upplevelsen av att genomgå emotionsreglerande behandling i grupp (ERGT-A) för ungdomar med självskadebeteende. Antalet individer med självskadebeteende har ökat under de senaste decennierna och den största ökningen har skett för ungdomar. Ett område som är i behov av ökad kunskap är subjektiva upplevelser av att genomgå ERGT-A för att komplettera kvantitativa studier samt erbjuda vägledning till behandlare avseende hur ERGT-A kan tillämpas på ett mer hjälpsamt sätt, vilket kan bidra till utvecklingen av behandlingen. Studiens utgångspunkt är kvalitativ och den valda datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Studien ingår i ett större forskningsprojekt och samtliga åtta deltagare i urvalet är hämtade från det större forskningsprojektet. Analysen genomfördes utifrån tematisk analys enligt stegen i Braun och Clarke (2006), på en semantisk nivå med en induktiv ansats. De huvudteman som framkommer i resultatet är: gemenskap, drivkraft och engagemang, behandlingsinslag samt förändringar och lärdomar. Deltagarna framför att gemenskapen i gruppen och möjligheten att utbyta erfarenheter med andra har varit viktig. Det framkommer även att ungdomarnas drivkraft till att genomföra behandlingen har påverkats av både socialt stöd från omgivningen och materiella faktorer som exempelvis klistermärken och fika. Likväl beskrivs värdet av olika behandlingsinslag såsom behandlarnas förhållningssätt. Ungdomarna beskriver även förändringar som uppmärksammats såsom en ökad förmåga att möta sina känslor. Flertalet likheter med tidigare studier visas i diskussionen där exempelvis mötet med andra deltagare och behandlarnas förhållningssätt upplevts ha minskat skam och stigmatisering samt att nya emotionsregleringsstrategier lärts in vilket går i linje med tidigare forskning. Tidigare studier har visat risken för utanförskap i gruppbehandlingar men det överensstämmer inte med resultaten i föreliggande studie då samtliga deltagare förmedlar känslor av samhörighet, även de som inte upplevt behandlingen som hjälpsam. Ungdomarna beskriver sin upplevelse av att behandlingen bidragit med minskad skam, fördjupad samhörighet och ökade färdigheter relaterat till att sortera, möta och kommunicera känslor. Resultatet kan tänkas ligga till grund för vidare forskning och användas i utvecklingen av ERGT-A. Behandlare kan även ha nytta av resultaten för att utföra ERGT-A på ett mer hjälpsamt sätt. The aim of the study was to explore the experience of participating in emotion regulation group therapy (ERGT-A) for adolescents with self-harm. Self-harming behaviors have increased over past decades, especially among adolescents. The subjective experience of participating in ERGT-A is an area requiring further research to complement quantitative studies and to provide guidance to clinicians on how to apply ERGT-A in a more helpful way, which may contribute to the development of the treatment. A qualitative approach was adopted in this study, using semi-structured interviews as the data collection method. The study is part of a larger research project and the eight participants were selected from the main project. The analysis was conducted using thematic analysis following the steps by Braun and Clarke (2006), at a semantic level and with an inductive approach. The main themes that emerged in the results were: connection, motivation and engagement, treatment components and change and insights. Participants emphasized the importance of group connection and the opportunity to share experiences with others. It also emerged that the adolescents' motivation to participate in the treatment was influenced by both social factors from their environment and material factors, such as stickers and coffee breaks. Furthermore, the value of specific treatment components—such as the therapists’ approach—was highlighted. The adolescents also described perceived changes, such as an increased ability to acknowledge and process their emotions. Several similarities with previous studies are discussed, including the impact of peer interaction and the therapeutic approach, which were experienced as reducing shame and stigma. In addition, the development of new emotion regulation strategies aligns with previous research. The risk of exclusion in group therapy settings have been highlighted in previous studies, although this was not supported in the present study as all participants reported a sense of belonging - even those who did not find the treatment helpful. The adolescents described their experience of the treatment as contributing to a deeper sense of connection and enhanced skills in recognizing, acknowledging, and communicating emotions. These findings may form a foundation for future research and contribute to the ongoing development of ERGT-A. Furthermore, these findings may help clinicians implement ERGT-A in a more supportive and effective way
Cystatin C-derived measures of renal function as risk factors for mortality and renal replacement therapy in the critically ill - An analysis of the SWECRIT cohort.
No full textPURPOSE: Assess if cystatin C-derived measures of kidney function are associated with mortality in septic- and non-septic intensive care unit (ICU) patients. METHODS: Data from adult patients staying >24 h in four ICUs in Sweden from November 2015-December 2018 included. Outcomes were mortality and need for renal replacement therapy (RRT) due to acute kidney injury. Associations between cystatin C-estimated glomerular filtration rate (eGFRcys) and shrunken pore syndrome (SPS) and outcomes were assessed with Cox-regression in unadjusted and analyses adjusted for sex, age, illness severity, chronic kidney disease and creatinine. SPS was defined as a ratio between eGFRcys and eGFRcreatinine <0.6. RESULTS: In total, 4455 patients were included in the analysis, of which 32 % had sepsis. SPS was present in 7.4 % of the cohort, and 90-day mortality was 30.8 %. In sepsis- and non-sepsis patients, SPS and eGFRcys were associated with 90-day-, 1-year mortality and RRT in unadjusted analyses. In an adjusted analysis, SPS was associated with 1-year mortality in sepsis patients (hazard ratio [HR] 1.4, 95 % CI 1.1-1.9, p = 0.021), and eGFRcys was associated with RRT in both sepsis and non-sepsis patients (HR 3.1, 95 % CI 1.6-6.0, p < 0.001, eGFRcys <20 vs ≥60 ml/min/1.73m2). No other associations between eGFRcys, SPS and mortality were detected in adjusted analyses. CONCLUSION: Our finding that SPS is more robustly associated with mortality in sepsis patients than in non-sepsis patients suggests that the association between SPS and mortality may depend on underlying pathophysiology. A cystatin C-based estimate of GFR is independently associated with RRT in sepsis and non-sepsis