18101 research outputs found
Sort by
Kartläggning av näringsinnehåll i Sedum album och Phedimus spurius i produktion av mattor för extensiva gröna tak
Get PDFEftersom allt fler människor bor i städer är det viktigt att hitta vägar mot en hållbar stadsmiljö. Detta avspeglas också i en ständigt ökande efterfrågan av Sedum-mattor som odlas för användning på gröna tak. Företaget Veg Tech AB odlar sådana mattor för den nordiska marknaden och för att kunna möta den ökade efterfrågan och minimera sina näringsförluster vill de försöka optimera sin gödslingsstrategi för en effektiv produktion. Detta projekt syftar till att undersöka näringsstatusen i odlingarna med nuvarande gödslingsstrategi och kartlägga hur koncentrationer och näringsinnehåll i mattorna förändras under säsongen, vid gödsling och vid klippning av skott som används för förökning. Odlingarna gödslas i dagsläget omväxlande med NPK 11-5-18 och N27. Provtagningar i odlingarna har skett vid fyra tillfällen på tre olika platser och växtvävnadsanalyser, växtsaftsanalyser och analyser av substratet har gjorts. Även färskvikt och TS-halt har bestämts. Den i mattorna vanligast förekommande arten Sedum album har analyserats vid samtliga tillfällen och vid ett av tillfällena kompletterades studien med analyser av Phedimus spurius. En litteraturstudie i ämnet har också genomförts och resultaten av analyserna har jämförts med data från de fåtal studier som gjorts i ämnet.
Ytterst få studier har gjorts av näringsbehovet under produktionsfasen. De rekommendationer som finns i litteraturen gäller i de flesta fall installerade tak och ligger på mellan 6,5 och 20 g N/m2 och år. Under projektets gång har givor motsvarande 9,8 g N/m2 tillförts vilket utifrån rekommendationer i litteraturen verkar vara en rimlig mängd. För att minska problem med ogräs och minimera risken för läckage föreslås att givorna av N27 skulle kunna minskas något. För P, K, Mg och Zn var koncentrationerna i vävnaderna lägre än vad som rapporterats i andra studier. pH var förhållandevis högt på alla platser, en sänkning skulle kunna bidra till att öka tillgängligheten av exempelvis P. Det skulle också kunna gynna utbredningen av P. spurius och andra arter inom släktet Phedimus, som i dagsläget förekommer sparsamt i mattorna. Minskad kalkhalt i substratet skulle utöver lägre pH också kunna öka upptaget av Mg eftersom Ca/Mg-kvoten i substratet i de flesta fall var väldigt hög. För att minimera risken för näringsläckage skulle ett byte till långtidsverkande gödselmedel (CRF) kunna vara ett alternativ.
Resultatet av växtsaftsanalyserna visade att det finns en tydlig positiv korrelation mellan koncentrationen av NO3- och K+ i växtsaften och N och K i vävnadsanalyserna. Det betyder att Veg Tech själva kan utföra enkla växtsaftsanalyser för att snabbt skaffa sig en uppfattning om innevarande näringsstatus i sina odlingar, vilket kan vara ett verktyg för att fortsätta kartlägga näringssituationen i Sedum-mattorna och utarbeta en optimal gödslingsstrategi.Given that an increasing number of people is living in urban areas, it is of great importance to find ways towards a more sustainable environment in the cities. This is also reflected in the fact that the demand for vegetation mats with Sedum spp. for green roofs constantly increases. The company Veg Tech AB cultivates such vegetation mats for the Nordic market. To be able to meet the increased demand and to minimize their nutrient losses, they wish to optimize their fertilization management for an efficient production. This project aims to investigate the nutrient status in the Sedum-cultures under current fertilization practises and to map the changes in nutrient concentrations and nutrient content in the vegetation mats during the growing season, after fertilization and after removal of cuttings used for propagation. Currently, the fertilization is done with NPK 11-5-18 and N27 alternately. Sampling for plant tissues analyses, plant sap analyses and analyses of the substrate in the cultures was carried out at four occasions in three different places. Fresh weight as well as dry weigth was also determined. While the most abundant species in the vegetation mats, Sedum album, was analyzed every time, the study was complemented by analyses of Phedimus spurius at one occasion. A literature study of the subject has also been performed and the results of the different analyses have been compared to data from the few existing studies within this field.
Very few studies of the nutrient demand during production stage have previously been performed. The recommendations in the literature is most often valid for installed roofs and ranges from 6,5 to 20 g N/m2 and year. During this project, 9,8 g N/m2 have been applied, which seems reasonable, with regard to the recommendations in the literature. To reduce weed problems and to minimize the risk of leakages, a reduced dose of N27 is suggested. When it comes to P, K, Mg and Zn, the concentrations in the plant tissues were lower than previously reported in other studies. pH was comparatively high in all places, a reduction could contribute to increased levels of plant-available P, for example. It could also enhance the occurrence of P. spurius and other species within the genus Phedimus, that is currently sparsley present in the mats. A reduction of the lime content in the substrate could, in addition to a lower pH, lead to an increased uptake of Mg, since the Ca/Mg-ratio in the substrate over all was very high. In order to minimize the risk of leakages, a shift towards controlled release fertilizers (CRF) could be an option.
The results of the plant sap analyses revealed a clear positive correlation between the concentrations of NO3- and K+ in the sap and N and K in the tissues. This means that Veg Tech can perform simple plant sap analyses of their own to quickly get a picture of the status in the fields. This could be a valuable tool in their continuous work with mapping the nutrient situation in the Sedum-mats and to develop an optimal fertilization plan
Effects of moose (Alces alces) browsing on naturally regenerated deciduous trees and field layer in Swedish pine stands
Get PDFNational and international forest biodiversity goals are not being met in Sweden, with 67% of productive forest area covered in even-aged monoculture coniferous forest stands. To diversify the forest management in order to increase, among other things, biodiversity in these stands, using natural deciduous regeneration can help in creating more mixed stands. Ungulate browsing can affect survival of this regeneration and possibly limit which trees forestry can select for. This thesis aimed to study the effects of ungulate browsing on the natural deciduous regeneration and field layer in young planted Scots pine (Pinus sylvestris) stands. This was done by comparing data from exclosure plots with unfenced plots, spanning a large part of the latitudinal range of Sweden. GLMM analyses showed that browsing affect the number of established (>2.5 m height) trees and the amount of deciduous forage biomass of the species silver birch Betula pendula, downy birch Betula pubescens, rowan Sorbus aucuparia, aspen Populus tremula and Salix spp. The abundance of RAS (i.e. rowan, aspen and Salix spp.) was low, even inside of the exclosures, which points out that regeneration of RAS is low even when browsers are excluded and thus other factors are also affecting abundance of RAS regeneration. The species composition as depicted by NMDS ordination and the Shannon diversity of different plots did not differ significantly, but did show patterns of more variation in species composition and diversity in the browsed plots.
These results imply that management of browsed stands is less predictable than that of unbrowsed stands and thus delaying precommerical thinning could provide management with a clearer idea of which trees could be selected as main stems in the mixed stand. Further research efforts should focus on disentangling different factors affecting deciduous tree regeneration
Active front spaces : the urban interface between building and street
Get PDFDenna masteruppsats i landskapsarkitektur utforskar övergångszonen mellan byggnad och gata och dess potential att bidra till hållbar stadsutveckling. Med fokus på mänsklig skala, ekologiska värden och social interaktion undersöker och presenterar uppsatsen ett koncept för ’aktiva förgårdsrum’ som syftar till att integrera arkitektur, urbanekologi och stadsplanering.
Konceptet bygger på urbanekologiska principer och urbanmorfologiska insikter för att skapa multifunktionella utrymmen som främjar social aktivitet, klimatlindring och biologisk mångfald. Genom att använda naturbaserade lösningar som regnbäddar, gröna fasader och permeabla material adresseras klimatutmaningar som dagvattenhantering och biodiversitetsförlust. Uppsatsen belyser vikten av helhetsperspektiv, där det rumsliga mötet mellan byggnad och gata harmoniserar arkitektoniska, funktionella, sociala och ekologiska aspekter.
Uppsatsen kombinerar teori och praktik genom en pragmatisk Research Through Design-metodik. Litteraturstudier och samtal med expertis, tillsammans med författarens 15 års erfarenhet som arkitekt, ger underlag för uppsatsens studier och konceptutveckling. Ett särskilt fokus ligger på de svenska etablerade stadsplaneverktygen ’aktiva/levande botten-våningar’ och ’förgårdsmark’, och hur dessa kan vidareutvecklas för att inkludera naturbaserade lösningar.
Ett särskilt fokus ligger på de svenska etablerade stadsplaneverktygen ’aktiva/levande bottenvåningar’ och ’förgårdsmark’, och hur dessa kan vidareutvecklas för att inkludera naturbaserade lösningar.
Diskussionen lyfter både möjligheter och utmaningar med studien och det utvecklade konceptet. Naturbaserade lösningar kräver långsiktig förvaltning och anpassning till lokala förhållanden. Samtidigt kan socioekonomiska faktorer skapa ojämlikheter, så kallad ’green gentrification’, om inte rättviseperspektiv integreras. Uppsatsen avslutas med en uppmaning till inter-disciplinärt samarbete och framtida forskning för att utveckla konceptet ’aktiva förgårdsrum’ vidare.
Definitionen av ’aktiva förgårdsrum’ betonar dess roll som en övergångszon som integrerar social interaktion, ekosystemtjänster och arkitektonisk gestaltning. Konceptet har intentionen att vara ett värdefullt bidrag till hållbar stadsplanering i både befintlig och ny urban miljö, med konkreta verktyg för att möta samtidens klimat- och urbaniseringsutmaningar.This master’s thesis in landscape architecture explores the transition zone between buildings and streets and its potential contribution to sustainable urban development. Focusing on human scale, ecological values, and social interaction, the thesis investigates and presents a concept for ‘active front spaces’ (aktiva förgårdsrum) aimed at integrating architecture, urban ecology, and urban planning.
The concept is based on urban ecological principles and urban morphological insights to create multifunctional spaces that promote social activity. climate adaption and biodiversity. By utilizing nature-based solutions such as rain gardens, green facades, and permeable materials, the concept addresses climate challenges like stormwater management and biodiversity loss. The thesis emphasizes the importance of a holistic perspective, where the spatial interface between buildings and streets harmonizes architectural, functional, social, and ecological aspects.
The thesis combines theory and practice through a pragmatic Research Through Design methodology. Literature studies and dialogues with experts, together with the author’s 15 years of experience as an architect, form the foundation for the thesis’s research and concept development.
Special focus is placed on Swedish existing urban planning tools, such as ‘active ground floors’ (aktiva/levande bottenvåningar) and ‘front yard zones’ (förgårdsmark) and how these can be further developed to incorporate nature-based solutions.
The discussion highlights both opportunities and challenges associated with the study and the developed concept. Nature-based solutions require long-term management and adaptation to local conditions. At the same time, socioeco-nomic factors may create inequalities, known as ‘green gentrification,’ if justice perspectives are not integrated. The thesis concludes with a call for interdisciplinary collaboration and future research to further develop the concept of ‘active front spaces.’
The definition of ‘active front spaces’ emphasizes its role as a transitional zone that integrates social interaction, ecosystem services, and architectural design. The concept aims to be a valuable contribution to sustainable urban planning in both existing and new urban environments, offering practical tools to address contemporary challenges of climate change and urbanization
Kommunernas strategiska arbete för gröna skolgårdar : med fokus på klimatanpassning och barns välbefinnande
Get PDFDenna studie undersöker hur tre svenska kommuner arbetar med grönska på skolgårdar i en tid där klimatförändringarna sätter allt djupare spår. Världens medeltemperatur ökar snabbt och det påver-kar hela jordens befolkning. Samtidigt sker en urbanisering där städer förtätas, fler människor be-höver samsas på en mindre yta och grönytor minskar till förmån för hårdgjorda ytor. Statistik visar att barns behov av stora gröna utemiljöer nedprioriteras, vilket även gäller deras skolgårdar. Effekten av klimatförändringarna ger intensifierade värmeböljor, som medför hälsorisker för barn, ge-nom att de utsätts för ökad UV-strålning men även av värmestress.
Eftersom barnen enligt svensk lag har skolplikt, kommer barnen att vistas en stor del av sin tid i skolmiljö, varav en tredjedel av sin skoltid på skolgården. Det är därför viktigt att dessa utemiljöer planeras, projekteras och förvaltas med barnens välbefinnande i åtanke. Skolans utemiljö har stora värden för barnen då det i flera fall är den enda tiden på dagen de vistas på en plats med grönska. Boverket har därför tagit fram riktlinjer med allmänna råd, som ett komplement till Plan- och bygglagen, gällande storleken på friytan som barn bör ha på skolgården för att säkra att vegetation får plats i utemiljön för lek, rekreation, fysisk aktivitet och pedagogik.
Syftet med denna studie är att undersöka tre svenska kommuners arbete med grönska på skolgår-dar inom projektering, förvaltning och klimatanpassning. De utvalda kommunerna är Helsingborgs kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun. I studien ingick en litteraturstudie samt en multipel fallstudie i två delar. Litteraturstudien utforskade lagar, regler och råd som kommuner har att förhålla sig till gällande klimatanpassning i projektering och förvaltning, samt grönskas påver-kan på barnen och på vilket sätt grönskan är en viktig byggsten i klimatanpassningsarbetet. Genom att jämföra de olika kommunernas arbetssätt i en fallstudie som inkluderar en enkät och dokument-studier, får vi en djupare förståelse för hur skolgårdarna bör utformas och förvaltas med barns väl-befinnande och säkerhet i åtanke för framtiden. Studien gav oss möjlighet att se hur de olika kommunerna tolkade rekommendationerna från Boverket.
Resultatet visar att det finns ett stort antal lagar, regionala och lokala åtgärdsprogram samt
internationella konventioner för klimatanpassning. Kommunens organisationsstruktur är anpassad till de politiska ramarna inom en demokrati. Detta påverkar arbetet med skolgårdarna, där det inte finns några lagstadgade mått för hur dessa ska utformas utan endast allmänna råd och rekommendationer. Utifrån studien kunde slutsatser dras att förvaltningsövergripande samarbete är avgörande för arbetet med skolgårdar i en kommunal organisation. Med tanke på de ökade klimatför-ändringarna skulle ett strategiskt klimatarbete kunna stärkas genom ett lagstadgat krav om friytor och grönska på skolgårdar.This study investigates how three Swedish municipalities work with greenery in schoolyards at a time when climate change is leaving deeper marks. The average temperature of the world is increasing rapidly and it's affecting the entire world's population. Cities are becoming densely populated, more people need to share smaller spaces. The green spaces are decreasing in favor of paved surfaces. Statistics show that children's needs for larger green outdoor environments are being downgraded, including their schoolyards.
The effects of climate change result in more intense heatwaves, which poses health risks to child-ren, both due to increased UV radiation and heatstress. Since children must spend a third of their school time in the schoolyard according to Swedish law, it is important that these outdoor environ-ments are managed and designed with the children's well-being in mind. Schoolyards have great value for children, as they are often the only time during the day when they are in a green environ-ment. The Swedish National Board of Housing, Building and Planning (Boverket) has developed guidelines with general advice, as a complement to the Planning and Building Act, regarding the size of the open space that children should have in the schoolyard for play, recreation, physical activity and outdoor education.
The purpose of this study is to examine the work of three Swedish municipalities with greenery in schoolyards and how they interpret the recommendations from Boverket. The selected municipalities are the municipality of Helsingborg, the municipality of Jönköping and the municipality of Lund. The research questions were answered through a literature review and a multiple case study that includes a questionnaire and document studies. The literature review explored laws, regulations and advice that municipalities must consider in relation to climate adaptation in design and management, as well as the impact of greenery on children and how greenery plays a key role in the efforts for climate adaptation. By comparing the different municipalities' working methods in a case study, a deeper understanding is gained of how schoolyards should be designed and managed with children's well-being and safety in mind for the future.
The results show that there are many laws, regional and local actionprograms and conventions on climate adaptation, and that the municipalities organizational structures operate within political frameworks. This affects the work with schoolyards, where there are no statutory standards for de-sign, only general advice and recommendations. Based on the study, conclusions could be drawn that cross-departmental collaboration is crucial for working with schoolyards within a municipal organization. Given the increasing climate change, a strategic climate approach could be strengthened by implementing a statutory requirement for open spaces and greenery in schoolyards.
Keywords: climate change, climate adaptation, urbanization, children's rights, schoolyards, effects of greenery on children, heatstress, Swedish National Board of Housing, Building and Planning, Planning and Building Act, open space, municipalities, organizational structure
Estudi exploratori d’Una infrastructura verda i blava rehabilitadora i resilient a la calor : cas d’estudi: Lleida, Catalunya, Espanya
Get PDFAs heat waves intensify, posing significant threats to human health, ecological integrity, and overall urban resilience, city living becomes increasingly challenging. High levels of impervious surfaces exacerbate temperature extremes, while the loss of biodiversity diminishes natural cooling capacities. Recent European restoration policies emphasise the urgent need to create healthier environments for both people and ecosystems, offering a strategic opportunity to integrate ecological rehabilitation into urban heat mitigation efforts. This research investigates the role of landscape architecture in addressing urban heat stress through innovative design and planning strategies that simultaneously enhance resilience and restore novel ecosystems.
This study employs a multi-method approach to explore the intersections of urban heat mitigation, ecological restoration, and landscape planning. The medium-sized city of Lleida, located in northeastern Spain, serves as the case study due to its semi-arid, continental climate and extensive rural-urban interface. The analysis combines geospatial data from Landsat-8 to generate a land surface temperature [LST] heat map with on-site explorations and localised assessments of cooling island compositions. The ESTER 2.0 tool is used to evaluate ecosystem services and compare patch compositions, contributing valuable insights into effective urban cooling strategies.
Findings reveal significant temperature variations of up to 13°C across the urban fabric, with tree-covered areas demonstrating the most pronounced cooling effects. In contrast, industrial zones, abandoned plots, and agricultural fields emerge as critical heat sources. The study underscores the importance of water availability, topography, and landform configurations in facilitating cooling mechanisms such as evapotranspiration and airflow. Jack Ahern’s (2011) resilience framework is applied to propose a heat-resilient network that aligns with geomorphological structures, promoting strategic connectivity between existing and rehabilitated green-blue infrastructures. Multiscalar, modular interventions — integrating tree-dominated systems, wind corridors, and sustainable water management — are identified as essential for mitigating urban heat while enhancing ecosystem functionality. However, knowledge gaps persist concerning the characterisation of referent habitat for rehabilitative practices and the potential role of xeric landscapes in urban heat resilience, necessitating further investigation research.
This research highlights the critical role of landscape planning and design in mitigating heat stress and fostering urban resilience. To address the increasing frequency of extreme heat events, planners and designers must adopt a holistic, multi-scalar approach that integrates ecological restoration with adaptive urban strategies. Collaborative efforts between policymakers, ecologists, and local communities are essential to developing sustainable, site-responsive interventions that reduce heat stress and contribute to the long-term ecological and social health of urban environments
Nybyggarna i Norr
Get PDFDen gröna nyindustrialiseringen i norra Sverige,
driven av EU:s klimatmål och statens ambition
att bli världsledande inom grön industri innebär
omfattande förändringar för de perifera kommuner
där satsningarna lokaliseras. Kommunerna
förväntas möjliggöra industriell expansion och
befolkningstillväxt, men saknar ofta motsvarande
makt, resurser och institutionellt handlingsutrymme.
Med utgångspunkt i frågan om hur kommunernas
transformativa kapacitet formas och uttrycks i
mötet med en accelererad industriell omställning,
analyserar studien tre norrländska kommuner:
Gällivare, Boden och Luleå. Resultaten visar att
kommunerna utgör en central roll i omställningen
och anstränger sig för att agera transformativt,
men att deras kapacitet inte kan förstås isolerat.
Kommunens kapacitet påverkas i hög grad av
det omgivande flernivåsystemet, där strukturella
faktorer försvårar för långsiktiga och strategiska
förutsättningar. Studien belyser hur obalanser
i ansvar, risktagande, tidsramar, resurser och
beslutsmandat skapar en strukturell sårbarhet och visar på behovet av systemförändringar som erkänner kommunenernas roll och kompenserar de risker de förväntas bära.The green reindustrialization in Northern
Sweden, driven by the EU’s climate goals and
the state’s ambition to become a world leader in
green industry, entails extensive changes for the
peripheral municipalities where the investments are
located. The municipalities are expected to enable
industrial expansion and population growth, but
often lack the corresponding power, resources and
institutional room for action. Based on the question
of how the municipalities’ transformative capacity
is shaped and expressed in the encounter with an
accelerated industrial transition, the study analyzes
three municipalities in northern Sweden: Gällivare,
Boden and Luleå. The results show that the
municipalities play a central role in the transitionand make an effort to act transformatively, but that
their capacity cannot be understood in isolation.
The capacity of the municipality is greatly affected
by the surrounding multi-level system, where
structural factors make it difficult for long-term
and strategic conditions. The study highlights how
imbalances in responsibility, risk-taking, time
frames, resources and decision-making mandates
create a structural vulnerability and shows the need
for systemic transformation that recognize the role
of the municipalities and compensate for the risks
they are expected to take on
”Det är lite klurigt”
Get PDFInom samhällsplanering beskrivs ofta medborgarinvolvering som ett medel för att stärka demokratin. Dock går det att genom tidigare forskning ifrågasätta förutsättningarna medborgarinvolvering har att vara demokratistärkande inom samhällsplanering. Uppsatsen ämnar att skapa en större förståelse kring förutsättningar för demokratistärkande medborgarinvolvering inom planering genom en fallstudie av planprogrammet för västra Flensburg i Malmö. Undersökningen består av en dokument- och intervjustudie av tjänstepersoners möjlighet att förvalta den medborgarinvolvering som utförts i arbetet med planprogrammet. Möjligheterna har vidare genomlysts med begrepp från deliberativ demokrati och agonistisk pluralism för att förstås ur ett demokratiteoretiskt perspektiv. Undersökningen visar att det i Malmö stad finns förutsättningar för utförandet av demokratistärkande medborgarinvolvering genom en påvisad strävan efter kommunikativa planeringsideal. Samtidigt visar undersökningen att tjänstepersonerna behöver förhålla sigIn urban planning citizen involvement is often described as a means of strengthening democracy. However, previous research allows for questioning the conditions under which citizen involvement can truly contribute to democratic strengthening within planning. This thesis aims to create a deeper understanding of the conditions for democracy-enhancing citizen involvement within urban planning through a case study of the planning program for västra Flensburg in Malmö. The study consists of a document and interview analysis examining the ability of civil servants to manage the citizen involvement carried out in the planning program. These conditions are further analyzed using concepts from deliberative democracy and agonistic pluralism, in order to be understood from a democratic theoretical perspective. The study shows that the City of Malmö offers conditions for conducting democracy-strengthening citizen involvement, as evidenced by a demonstrated aspiration toward communicative planning ideals. At the same time, the study reveals that civil servants must respond to overarching aspects of the planning process, which has made it difficult to prioritize citizen involvement. This, in turn, points to challenges in implementing and managing democracy-enhanzing citizen involvement within the planning process. Based on the case and the applied theoretical perspectives, the study identifies tendencies toward a conflict between the logics of the planning process and the logics of democracy
Narratives of water
Get PDFWater in the landscape is and has been an integral part of life in the Netherlands. Its management goes back to the year 800 when people started to build dikes to protect themselves and the country from the water. Since then, water management policies have been evolving into technological constructions, thereby creating an identity for the Dutch people as masters over water. However, the current trend shows that policies are moving towards nature-inclusive measures and views on nature are changing towards stewardship instead of mastery.
This study uncovers relationships of people to water in the landscape in the Netherlands and explores how people relate to this change in policies and views on nature. The relationships are constituted by social and ecological factors that were studied by listening to stories and walking through the landscape where these stories were located. Collecting and combining similar stories led to the identification of six narratives reflecting human-water relationships that were analyzed using cultural narrative analysis.
The Dutch identity of mastery over nature is still present in stories that people tell. It is connected to the question of responsibility of the water management. Participants saw a role for the State to protect citizens from floods and other water disasters. Individual experiences were mainly related to light, happy memories with the water that was close by. The stories showed also a high level of reflection from participants during the interviews. The social-ecological approach was beneficial for understanding the stories and their context better, as well as enhancing reflexivity of the researcher.
The narratives show how human-water relationships are closely related to concepts of agency and collectivity, where collective memory of water disasters contributes to the idea of the Dutch as both victims and heroes that conquer the water. Stewardship of water is limited to drinking water and water scarcity, but citizen science research provides examples of how community-based natural resource management can enhance the stewardship of nature. Applying this in the Netherlands could help increase awareness of and care for water in the landscape
Landskapsarkitekters estetiska arbete
Get PDFEstetik är en av landskapsarkitekters kärnkompetenser men det är också ett område som kan upplevas svårt att diskutera. Genom kunskaps- och estetisk teori undersöks i detta arbete landskapsarkitekters estetiska arbete i gestaltningsprojektet Stora torg i Eslöv. Syftet är att artikulera kunskapen i hur landskapsarkitekter arbetar med estetiska frågor för att bidra till en djupare förståelse för landskapsarkitekters estetiska kompetens. Detta gjordes genom att undersöka hur det estetiska arbetet utfördes under de olika faserna av projektet Stora torg i Eslöv.
För att svara på frågeställningen redogörs först för estetik, genom en bakgrund och två teoretiska utgångspunkter, för att förstå vad landskapsarkitekterna arbetar med. Sedan redogörs för landskapsarkitekternas kompetens i sig genom kunskapsteori. Med dessa två delar som teoretisk bakgrund undersöktes fallet Stora torg i Eslöv genom dokumentstudie och kvalitativa intervjuer med ansvariga landskapsarkitekter.
Resultatet presenteras som en analys av materialet där slutsatserna sammanfattningsvis handlar om att estetik förekom som (i) mål, (ii) medel och (iii) motivering genom projektet. Analysen visar att landskapsarkitekternas arbete med estetiska frågor skilde sig åt under projektets gång: Under den förberedande fasen argumenterade landskapsarkitekterna för sin estetiska kompetens. Under tävlingsfasen arbetade de med kunskap om relationen mellan icke-estetiska och estetiska egenskaper utifrån problemformuleringar som integrerade estetik med andra aspekter. Under utredningsfasen arbetade landskapsarkitekterna med att visualisera möjliga lösningar för att synliggöra tyst kunskap om estetiska egenskaper för att möjliggöra diskussion och beslut. Sist, under projekteringsfasen användes tävlingsförslaget som en gemensam plattform för att relatera detaljer till helheten för att bevara estetiska visioner.
Arbetet visar på att det estetiska arbetet var integrerat med arbetet med övriga aspekter, vilket innebär att en förståelse för landskapsarkitekternas arbete behöver ta estetik i beaktning. Dessutom visar arbetet hur landskapsarkitekterna använde estetiska medel för att skapa sociala, mellanmänskliga värden, och på så vis knyts det estetiska arbetet till främjandet av omätbara värden och en nyansering av begränsande förståelser av kunskap.Aesthetics is one of the foundational competencies of landscape architects but it is also a topic which can be hard to discuss. Using epistemology and aesthetic theory this thesis explores how the landscape architects worked with aesthetics in the project Stora torg in Eslöv. The purpose is to articulate the knowledge in how landscape architects work with aesthetic issues to contribute to a deeper understanding of this foundational competency for landscape architects. This was done by examining how the landscape architects worked with aesthetics during the different phases of the project Stora torg in Eslöv.
To answer this question a background on aesthetics was introduced to understand what it is that the landscape architects worked with, as well as a background on epistemology in order to understand the competency in and of itself. From this theoretical foundation the case was examined through document study and qualitative interviews.
The result is presented as an analysis of the material where the conclusions in short are that aesthetics were used in the project as (i) goals, as (ii) means and as (iii) motivations. The analysis shows that the work with aesthetic issues differed during the project: During the preparatory phase the landscape architects used their aesthetic knowledge as an argument in order to be allowed to compete. During the competition phase they worked with their knowledge of the relationship between non-aesthetic and aesthetic properties, by using wicked questions which integrated aesthetic aspects with other aspects. During the investigative phase the landscape architects worked with visualizing tacit knowledge regarding aesthetic properties in order to facilitate discussions and decision. Finally, during the final phase, when building plans were produced, the competition entry was used as a common ground to relate details to the whole in order to preserve visions regarding the aesthetic.
This thesis shows how work with aesthetics was integrated with other aspects of the work, therefore an understanding of the work of landscape architects would have to take aesthetics into consideration. In addition, the thesis shows how the landscape architects used aesthetic means in order to achieve social, interpersonal values and in doing so, the work with aesthetics is tied to immeasurable values (omätbara värden) and posited as a way of nuancing the limiting understandings of knowledge
Hållbara affärsmodeller för kooperativa NTFP verksamheter i Kenya
Get PDFIn Kenya, community-based enterprises built around non-timber forest products (NTFPs) are crucial for enhancing rural livelihoods and encouraging sustainable resource management. While NTFPs has received attention in research, little is known about the underlying business models that underpin these local NTFP enterprises and how they relate to sustainability. This study investigates the operations of two community-based NTFP groups in Kenya, focusing on tamarind and apiculture, their perceptions of their business models, and the sustainability implications of their enterprises. An explorative qualitative abductive approach inspired by participatory research was employed, involving local participants in both data collection and analysis. Focus group discussions (FGDs) were conducted with both groups, followed by joint co-analysis sessions. The sustainable business model (SBM) framework guided this exploration, aiding in the description of their business models and sustainability implications. Key success factors, challenges, opportunities, and ambitions were identified. The findings reveal that partnerships, training, and adaptability are important aspects of their enterprises. Numerous challenges emerged, including navigating unfair markets, limited access to financing, and issues surrounding corruption. Both groups articulated ambitious aspirations, such as expanding their operations, enhancing value-adding processes, and reaching international markets. They underscored the significance of product quality, customer trust, and social value, which includes income for households and gender inclusivity. These NTFPs demonstrate promising potential for sustainable development, particularly regarding social benefits, along with some environmental advantages, and they indicate connections to several Sustainable Development Goals (SDGs). The study further illustrates how the SBM framework can be used to support reflection and learning in informal contexts. It presents recommendations for development initiatives and highlights issues that need to be addressed in policy frameworks.
Kooperativa företag som bygger på icke-träbaserade skogsprodukter har blivit en viktig del av landsbygdsutvecklingen i Kenya. De bidrar inte bara till lokal försörjning utan också till en mer hållbar användning av naturresurser. Trots detta finns det begränsad kunskap om hur dessa företag faktiskt fungerar, särskilt när det gäller deras affärsmodeller och kopplingen till hållbar utveckling.
Den här studien utforskar förståelsen för hur två lokala grupper i Kenya, en som arbetar med tamarind och en med biodling, organiserar sina verksamheter. Studien fokuserar både på hur grupperna själva uppfattar sina affärsmodeller och vilka hållbarhetsaspekter som blir synliga i deras arbete.
En kvalitativ och utforskande ansats antogs, där lokala deltagare medverkade i både datainsamling och analys. Fokusgruppsdiskussioner och gemensamma analysmöten genomfördes med båda grupperna. Studien tog stöd i ett ramverk för hållbara affärsmodeller (SBM) för att strukturera analysen.
Resultaten visar att faktorer som partnerskap, kompetensutveckling och anpassningsförmåga är centrala för gruppernas utveckling. Samtidigt framkom flera hinder, till exempel begränsad tillgång till kapital, korruption och svårigheter att konkurrera på rättvisa marknader. Trots detta uttrycker grupperna starka framtidsvisioner, såsom att nå internationella marknader och öka förädlingsgraden på sina produkter.
Slutsatsen är att dessa lokala företag har stor potential att bidra till hållbar utveckling, framför allt socialt men även miljömässigt. Möjligtvis kan likande verksamheter, i liknande kontexter också bidra till hållbar utveckling. Studien visar också att SBM-ramverket kan fungera som ett stöd för reflektion och lärande i informella sammanhang likt detta. Utifrån resultaten ges rekommendationer för utvecklingsarbete och belyser problem som bör adresseras i policyutformning