18101 research outputs found
Sort by
Kroppsvikt och höftledsdysplasi hos labrador retriever av jakt- respektive sällskapstyp
No full textHöftledsdysplasi (HD) är en vanlig ortopedisk sjukdom hos hund och stora snabbväxande raser drabbas i högst utsträckning. Sjukdomen uppstår på grund av felaktig utveckling av höftleden, vilket påverkas av både miljöfaktorer och genetik. Det finns ett flertal kända riskfaktorer som kan bidra till utvecklandet av HD, till exempel hög kroppsvikt, obalanserat näringsintag, tidig kastra-tion och typ av hundras. Labrador retriever, som är en predisponerad ras för sjukdomen, förekom-mer i två typer - jakt- respektive sällskapstyp. Dessa skiljer sig åt exteriört, där de jaktavlade gene-rellt har lägre kroppsvikt samt slankare kroppstyp.
Syftet med studien var att undersöka skillnaden i kroppsvikt mellan olika HD-grader hos alla inkluderade labrador retrievers, samt separat för de av jakt- respektive sällskapstyp. Studien undersökte även om HD-graden skiljde sig åt mellan de två rastyperna. Materialet utgjordes av 12–24 månader gamla labrador retrievers som blivit höftledsröntgade inom Svenska Kennel-klubbens (SKK:s) hälsoprogram år 2007–2016. Höftlederna graderades A-E baserat på ett system från Fédération Cynologique Internationale (FCI). Grad A och B representerar normala höftleder, medan C-E representerar dysplasi av ökande grad (lindrig, måttlig, höggradig). Totalt ingick 13 125 individer, varav 6 009 klassificerades som jakttyp och 6 485 som sällskapstyp. Klassificeringen baserades inledningsvis på individernas kennelnamn, vilka söktes upp på www.rasdata.nu i registren för ”Labrador retriever” samt ”Jaktavlad labrador retriever”. Därefter skedde utökade efterforskningar gällande individerna som ej kunde klassificeras initialt. Efter-forskningarna baserades på information såsom individens registreringsnummer, texter/bilder på kennelns hemsida eller Facebooksida eller föräldrarnas kenneltillhörighet.
Resultatet påvisade signifikant lägre kroppsvikt hos jakttypen jämfört med sällskapstypen (t-test, p-värde <0,0001). Signifikant skillnad i fördelningen av HD-grader mellan hundrastyperna konsta-terades även (chi-2-test, p-värde <0,0001). En större andel individer av sällskapstyp var bedömd till de dysplastiska graderna C och D, jämfört med andelen individer av jakttyp. Ingen signifikant skillnad mellan rastyperna identifierades för grad E. Signifikanta skillnader i kroppsvikt mellan olika HD-grader konstaterades för alla labrador retrievers inkluderade i kohorten, samt separat för dem av jakt- respektive sällskapstyp (ANOVA, p-värde <0,0001). Vid parvisa jämförelse av kroppsvikt mellan olika HD-grader för de tre grupperna bekräftades ett flertal signifikanta skill-nader, där HD-graden generellt ökade med ökad kroppsvikt. Undantag fanns dock, exempelvis vid majoriteten av jämförelserna mot grad E. Detta misstänktes bero på det relativt låga antalet hundar bedömda till grad E, vilket ökade osäkerheten i de observerade skillnaderna.
Sammanfattningsvis visade studien att labradorer av jakttyp vägde mindre samt var friskare av-seende HD än labradorer av sällskapstyp. Det fanns signifikanta skillnader i kroppsvikt mellan olika HD-grader hos samtliga inkluderade labrador retrievers, samt hos dem av jakt- respektive sällskapstyp. När kroppsvikten jämfördes separat mellan olika HD-grader observerades generellt en ökad HD-grad med ökande kroppsvikt, dock med vissa undantag. Resultaten stämde därmed till stor del överens med hypoteserna att HD-graden ökade med ökad kroppsvikt samt att det var van-ligare med en högre grad av HD hos labradorer av sällskapstyp jämfört med labradorer av jakttyp. Den kliniska betydelsen av resultaten behöver dock undersökas vidare.Hip dysplasia (HD) is a common orthopedic disease in dogs, with large fast-growing breeds being most affected. The disease occurs due to an incorrect development of the hip joint, which is influenced by both environmental factors and genetics. Several risk factors have been identified as contributors to HD development, for example high body weight, nutritional imbalance, early castration and breed type. The Labrador retriever, which is a breed predisposed to the disease, exists in two main types – gundog and companion type. These differ in exterior, where the gundog generally has a lower body weight and leaner body type.
The study aimed to investigate differences in body weight between different HD grades in Labrador retrievers, as well as separately for dogs of gundog and companion type. The study also examined whether HD grade differed between the two breed types. The material consisted of 12–24-month-old Labrador retrievers that had undergone hip radiographic examination within the Swedish Kennel Clubs (SKKs) health program in 2007–2016. The hip joints were graded A-E based on a system from Fédération Cynologique Internationale (FCI). Grade A and B represent normal hip joints, while C-E represent dysplasia of increasing grade (mild, moderate, severe). A total of 13 125 individuals were included, of which 6 099 were classified as gundog type and 6 485 as companion type. The classification was primarily based on the individuals’ kennel names, which were searched on www.rasdata.nu in the registers for “Labrador retriever” and “Gundog Labrador retriever”. Extended searches were conducted regarding individuals that could not be classified initially. The searches were based on information such as the individual’s registration number, text/images on the kennel’s website or Facebook page, or the parents’ kennel affiliation.
The result showed significantly lower body weight in the gundog type compared to the companion type (t-test, p-value <0.0001). Significant difference in the distribution of HD grades between the dog types was also found (chi-2-test, p-value <0.0001). A greater proportion of companion type individuals were assessed to the dysplastic hip joint grades C and D, compared to the proportion of gundog type individuals. No significant difference between the breed types was identified for grade E. Significant differences in body weight were found between different HD grades for all Labrador retrievers included in the cohort, as well as separately for those of gundog and com-panion type (ANOVA, p-value <0.0001). Pairwise comparisons of body weight between different HD grades for the three groups confirmed several significant differences, with HD grade generally increasing with increasing body weight. However, there were exceptions, for example in most comparisons made against grade E. This was suspected to be due to the relatively low number of dogs assessed as grade E, which increased the uncertainty in the observed differences.
In conclusion, the study showed that Labrador retrievers of gundog type weighed less and were healthier regarding HD than Labrador retrievers of companion type. There were significant differences in body weight between different HD grades in all included Labrador retrievers, as well as in those of gundog and companion type. When body weight was compared separately between different HD grades, a general trend of increasing HD grade with increasing body weight was observed, with some exceptions. The results were thus largely consistent with the hypotheses that the grade of HD increased with increasing body weight and that a higher grade of HD was more common in Labrador retrievers of companion type compared to Labrador retrievers of gundog type. The clinical significance of the results, however, needs to be further investigated
Effekten av behandling med pyrantel mot Anoplocephala perfoliata hos häst i Sverige
Get PDFHästens vanligaste bandmask, Anoplocephala perfoliata, förekommer världen över. Förekomsten hos vuxna hästar har i Sverige som mest rapporterats till 65 %. Merparten av infekterade hästar visar inga symtom, men en parasitbörda på 20 vuxna maskar eller mer kan föranleda allvarlig gastrointestinal sjukdom. Trots att det finns flera diagnostiska metoder tillgängliga finns ingen ”gold standard” för att detektera bandmaskinfektion då samtliga analyser har sina begränsningar. I USA upptäcktes nyligen första tecknet på behandlingssvikt hos hästens bandmask mot de två enda anthelmintika med cestodeffekt som finns tillgängliga. Denna studie syftade huvudsakligen till att undersöka effekten av behandling med pyrantel hos bandmaskinfekterade hästar i Sverige, samt jämföra de diagnostiska metoderna modifierad kvalitativ flotation och salivbaserad ELISA.
Totalt deltog 99 hästar från 19 olika gårdar i södra och mellersta Sverige. Under våren 2024 behandlades 36 hästar träckprovspositiva för bandmask med pyrantel per oralt. Uppföljande träckprov togs 14 dagar efter behandling och analyserades med modifierad kvalitativ flotation vid Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt. Salivprov togs i samband med det uppföljande träckprovet från de positiva hästarna och i vissa fall även på negativa hagkompisar. Salivproverna analyserades med en specifik trestegs ELISA av Austin Davis Biologics Ltd, UK.
Bandmaskägg påvisades hos två hästar vid uppföljande träckprovsanalys vilket resulterade i att behandlingseffekten blev 94,4 %. Därmed fanns ingen misstanke om att resistens förelåg. De diagnostiska metoderna genererade mycket varierande resultat där 37 % av proven klassificerades som bandmaskpositiva enligt flotation och 79 % enligt ELISA. Resultatet från beräkning av Cohens kappa visade på bristfällig överrensstämmelse mellan de två metoderna. Det vore således värdefullt med fortsatt forskning som syftar till att utveckla och standardisera känsliga metoder för att förbättra diagnostiken av hästens bandmask. Vidare borde effektstudier utföras i olika delar av världen för att upptäcka eventuell behandlingssvikt mot A. perfoliata och övervaka resistensläget.The most common tapeworm in horses, Anoplocephala perfoliata, occurs worldwide. The prevalence in Sweden has been reported to be as much as 65% in adult horses. Most infected horses do not show any clinical symptoms, but a parasite burden of 20 adult worms or more has been shown to cause severe gastrointestinal disease. Although there are several diagnostic methods available, there is no “gold standard” for detecting tapeworm infection as all analyzes have their limitations. The first report of treatment failure of praziquantel and pyrantel pamoate against the equine tapeworm in the USA was recently published. This study mainly aimed to investigate the efficacy of treatment with pyrantel in tapeworm-infected horses in Sweden, and to compare the diagnostic methods modified qualitative flotation and saliva-based ELISA.
A total of 99 horses from 19 different farms in southern and central Sweden participated in the study. In the spring of 2024, 36 horses positive for tapeworm using fecal analysis were treated orally with pyrantel. Post-treatment fecal samples were taken 14 days later and analyzed with modified qualitative flotation at the Swedish university of agricultural sciences and the Swedish veterinary agency. Saliva samples were taken at same time as the post-treatment fecal samples from the positive horses and on some farms also from negative horses that shared pasture with positive horses. The saliva samples were analyzed with a specific three-step ELISA by Austin Davis Biologics Ltd in the UK.
Tapeworm eggs were found in two of the 36 samples at the post-treatment fecal analysis, which resulted in a treatment efficacy of 94,4% and thus, there was no suspicion of anthelmintic resistance. Highly variable results were generated from the diagnostic methods, where 37% of the samples were classified as tapeworm positive according to the flotation, whereas 79% according to the ELISA. The results from the calculation of Cohen’s kappa showed poor agreement between the two methods. Thus, it would be valuable to conduct further research aimed at developing and standardizing sensitive methods to improve the diagnosis of equine tapeworm. Furthermore, efficacy studies should be carried out in different parts of the world to detect potential treatment failure against A. perfoliata and to monitor the resistance situation
Endo- and epizoochorous weed dispersal by wild boar : a study of the impact of wild boar on weed dispersal in the agricultural landscape of Sweden
Get PDFOgräs har varit en utmaning för lantbrukare världen över ända sedan människan började bryta och odla mark. Ogräs sänker skördens kvalitet och kvantitet, vilket gör att lantbrukare behöver hålla ogräsmängden på en rimlig nivå för att säkra skördebortfall. De pågående klimatförändringarna som bland annat ger högre temperaturer och längre växtsäsong, kommer att påverka sammansättningen av den svenska ogräsfloran. År 2024 var det första året som en medeltemperatur på 1,5 ̊C varmare uppmättes sedan förindustriell tid. Den ökande medeltemperaturen leder till att Sverige ställs inför att nya svårbekämpade ogräsarter kan föröka sig i Sverige samtidigt som tillgången på herbicider minskar och problemen med herbicidresistens ökar. Att kartlägga hur besvärliga ogräsarter sprids till och inom landet är därför angeläget. Sammantaget är det viktigt att ta hänsyn och vara medveten om alla aspekter när det kommer till spridning av nya och gamla ogräsarter till och inom Sverige.
Flertalet internationella studier har visat att vildsvin och andra vilda djur spelar en viktig roll för spridning av växters diasporer (spridningskroppar). Denna spridningsmekanism har dock fått begränsad uppmärksamhet i Sverige. Vildsvin bidrar, enligt tidigare internationella studier, till spridning av diasporer både genom epi- och endozookori. Deras stora hemområde och unika födosöksbeteende, särskilt jämfört med andra svenska vilda djur, gör enligt utländska studier dem till mycket effektiva spridare av diasporer. Dessa egenskaper understryker vikten att förstå vildsvins roll i spridning av problematiska och invasiva växtarter i Sverige. Detta för att kunna förbättra kartläggning och förståelse kring hur ogräs sprider sig i jordbrukslandskapet. En ytterligare aspekt som lyfts i denna studie är hur åtelplatser med åtelfoder kan fungera som lokala och nationella introduktionskällor för nya växtarter.
För att undersöka om vildsvin och hantering av åtelfoder utgör en spridningsvektor för ogräs i Sverige gjordes tre delmoment: 1) insamling av material från päls och klövar från fjorton vildsvin och 36 exkrementerprover för undersökning av diasporinnehåll, 2) undersökning av förekomsten av ogräsfrön i tolv olika åtelfodermaterial och 3) sammanställning av information om regelverk för kontroll av kommersiellt foder.
Fältinsamling av material gjordes under oktober och november 2024 i Uppland samt Skåne, vilka är två geografiska områden som skiljer sig åt i flora och klimat. Diasporer från päls- och klövmaterial extraherades genom borstning/skrapning samt sållning. Frön från exkrementer extraherades genom upplösning i vatten, filtrering och sållning. Vitalitet av frön i exkrementproverna bestämdes med tetrazoliumtest. Åtelmaterialproverna sållades för att få fram diasporer. Allt diaspor/frömaterial sorterades sedan i olika klasser (diasportyp, storlek, form, antal och vidhäftningsförmåga). Därefter gjordes familj/artbestämningar av de insamlade diasporerna/fröna.
Resultaten visade att diasporer fanns i 100 % av pälsproverna och i 92 % av klövproverna. I studien extraherades i snitt 382 diasporer/vildsvin från päls och 26 från klövar. Motsvarande siffror för diasportyp var 23 i päls och fem i klövar. Totalt återfanns 78 växtfrön i 58 % av exkrementproverna. Av de 78 frön som passerat mag- och tarmkanalen i vildsvinen bedömdes 27 % vara vitala. Av de tolv åtelfodertyper som analyserades innehöll samtliga diasporer. Av diasporerna funna i päls kunde 52 % identifieras till familj/art. En stor del av diasporerna från pälsproverna utgjordes av gräsfrön. Hos hälften av de provtagna vildsvinen i Skåne återfanns hönshirs (Echinochloa crus-galli) i pälsproverna. För klövproverna kunde 43 % identifieras till familj/art.
Studien bekräftar resultat från tidigare internationella studier: att vildsvin är mycket effektiva diasporspridare med stor möjlighet att sprida besvärliga och invasiva ogräsarter i Sverige. Dessutom visade studien att hantering av åtelfoder på åtelplatser utgör en betydande risk för ogrässpridning och att nuvarande regelverk kring import av åtelfoder inte begränsar riskerna. Vi rekommenderar därför en översyn av regelverket för import av åtelfoder och bedömer att ytterligare forskning behövs rörande riskerna med att vildsvin sprider svårbekämpade ogräsarter i Sverige.Weeds have been a challenge for farmers all over the world ever since humans began to cultivate land. Weeds reduce the quality and quantity of the harvest, which means that farmers need to keep weeds under control to minimize crop losses. The ongoing climate change, which among other things, leads to higher mean temperatures and an extended growing season, will also affect the composition of the Swedish weed flora. In 2024, the global mean temperature 1.5 ̊C warmer for the first time since pre-industrial time. The increasing mean temperature increases the risk of new persistent weed species spreading and reproducing in Sweden. This coincides with a decrease in the availability of herbicides and an increase in the development of herbicide resistance. Describing and understanding how weed species are spread to and within Sweden is urgent. All in all, it is important to take all factors into account when considering the dispersal of weed species to and within Sweden.
International studies have shown the impact wild boar and other wild animals have on the dispersal of diaspores (dispersal unit). However, this dispersal mechanism has received little attention in Sweden. According to international studies, wild boars contribute to dispersal of diaspores both by means of endozoochory and epizoochory. The wild boars have, in comparison to other wild living animals in Sweden, large home areas and unique ways to foraging and rooting. These characteristics, according to previous studies, makes wild boars effective dispersers of diaspores. These factors highlight the importance of understanding the wild boar’s role in the spread of problematic and invasive plants in Sweden. This study aimed to increase the understanding of how wild boars spread weeds in the agricultural landscape. Another aspect emphasized in this study, was import and selling of game feed may serve as local and national entry points for new plant species.
To investigate whether wild boars and the handling of game feed are risk factors for weed dispersal in Sweden the following three aspects were studied: 1) material from fur and hooves of fourteen wild boars and 36 excrement samples were collected to investigate the presence of diaspores, 2) the presence of weed diaspores in twelve different types of game feed was investigated and 3) information on laws and regulation regarding commercial game feed was complied.
The field collection of the material was conducted during October and November in Uppland and Skåne, which are geographically distinct regarding flora and climate. Diaspore material from fur and hooves was extracted through brushing/scraping along with sifting. Seeds from excrements were extracted through dissolution in water, filtration and sifting. The vitality of seeds extracted from the excrements was determined by tetrazolium analysis. Game feed was sifted to separate the diaspores from the feed. All material was then sorted into different categories (diaspore type, size, shape, quantity and adhesive mechanism). Furthermore, identification of family and species of the collected diaspores and seeds were carried out.
Diaspores were present in 100% of the fur samples and in 92% of the hooves samples. On average 382 diaspores/wild boar were extracted from the fur and 26 diaspores/wild boar from hooves. Seeds were found in 58% of the excrement samples. Out of 78 seeds that had passed through the digestive system of the wild boars, 30% were assessed to be viable. All game feed samples contained diaspores. Fifty two percent of the diaspores found in wild boar’s fur was identified to family or species. A large amount was identified as grass weeds. Fifty percent of the examined wild boars in Skåne, had seeds of barnyard grass (Echinochloa crus-galli) in their fur. Forty three percent of diaspores in the hooves samples was identified to family or species.
The results found in this study confirm results from previous international studies, for example that wild boars are effective diaspore dispersers with a significant potential to spread problematic and invasive weed species in Sweden. Furthermore, the study showed that the handling of game feed at attractants poses a risk for weed dispersal and that current regulations regarding import of game feed do not reduce these risks in a sufficient way. Therefore, we recommend a revision of the import regulations of game feed and further research on the risks regarding weed dispersal by means of wild boars in Sweden
Food safety and hygiene practices in street food vendors in Kathmandu and Pokhara, Nepal
Get PDFFood hygiene is a critical component of food safety and public health, aiming to minimize contamination and prevent foodborne illnesses. Poor food hygiene practices can lead to severe health risks, including diseases caused by harmful bacteria, viruses, and parasites. This study examines food safety and hygiene practices among street food vendors in Kathmandu and Pokhara, Nepal, using a cross-sectional approach that combines Hazard Analysis Critical Control Point (HACCP) concepts with the assessment of social environments. The objective is to evaluate vendors’ understanding of food safety, their hygiene practices, and their compliances with sanitation regulations, as well as the implications for public health, economic stability, and consumer confidence.
The study finds that many street food vendors in Nepal face challenges in maintaining proper hygiene due to a lack of formal training, inadequate resources, and inconsistent infrastructure. While some vendors exhibit good hygiene practices, such as regular handwashing and utensil sanitization, critical gaps still exist in majority of the respondents on food safety knowledge, risks and practices such as using food thermometers and proper waste management in vending sites. A significant number of vendors also lacks awareness of foodborne pathogens like E. coli. Despite these challenges, there is a strong willingness among vendors to engage in further training to improve their practices. This study highlights the need for targeted interventions, including educational programs, infrastructural improvements, and specific municipal policies to ensure safer food preparation and handling
Lek på olika villkor
Get PDFSyftet med detta kandidatarbete har varit att observera utvalda skolgårdar i olika socioekonomiska områden i Uppsala kommun, för att vidare jämföra om och hur utformningen skiljer sig dem emellan. Observationen har gjorts med hjälp av ett protokoll där kvalitetsaspekter som främjar fysisk aktivitet poängsatts. Vi har analyserat observationsprotokollets resultat för att se hur skolgårdens gestaltning i sin tur påverkar elevernas förutsättningar för fysisk aktivitet beroende på socioekonomisk status. Studien lyfter vikten av en väl utformad skolgårds betydelse för barns utveckling och fysisk aktivitet, särskilt i ett samhälle där rörelsefriheten minskar. Sveriges mål om en likvärdig skola skapar en problematik där skolverksamhetens andra delar än skolgården prioriteras.
Studiens resultat visar på att Uppsala kommuns elever inte har samma förutsättningar för fysisk aktivitet. Skolor belägna i områden med högst socioekonomisk status fick högre totalpoäng än de skolorna med lägst socioekonomisk status. Vårt resultat indikerar på att Sveriges mål om en likvärdig skola ej nås och att kommunens yngre generations förutsättningar för fysisk aktivitet ej är likvärdig. Vi hoppas att arbetet kan skapa en djupare förståelse som alltmer tillåter att den välutformade skolgården prioriteras mer, för en likvärdig skola.The purpose of this bachelor's thesis has been to observe selected schoolyards in different socio-economic areas in Uppsala Municipality, in order to further compare whether and how the design differs between them. The observation has been made using a protocol where quality aspects that promote physical activity were scored. We have analyzed the results of the observation protocol to see how the design of the schoolyard in turn affects the students' conditions for physical activity depending on their socio-economic status. The study highlights the importance of a well-designed schoolyard for children's development and physical activity, especially in a society where freedom of movement is decreasing. Sweden's goal of an equal school creates a problem where other parts of school operations than the schoolyard are prioritized.
The results of the study show that Uppsala Municipality's students do not have the same conditions for physical activity. Schools located in areas with the highest socio-economic status received higher total scores than schools with the lowest socio-economic status. Our results indicate that Sweden's goal of an equal school is not being reached and that the conditions for physical activity of the municipality's younger generation are not equal. We hope that our work can create a broader understanding that increasingly allows the well-designed schoolyard to be prioritized more, for an equal school
Förskolegårdar i samspel med naturen
Get PDFLeken är grundläggande för barns fysiska-, mentala-, och sociala utveckling. Under de senaste femtio åren har barns rörelsefrihet minskat, vilket innebär att de i allt mindre utsträckning kan välja var och hur de vill leka. De flesta lekplatser, såväl som förskolegårdar, är utformade med traditionella, konstruerade lekredskap med specifika syften, vilket begränsar barns möjligheter till kreativ och utforskande lek. Forskning visar att barns fria lek gynnas av naturmiljöer, där leken blir programmerad, individanpassad och engagerar alla sinnen.
I dagens samhälle tillbringar barn en stor del av sina första fem år på förskolan. Därför blir förskolegårdarna en central plats för barnens fria utomhuslek. Denna studie undersöker förskolepedagogers perspektiv av att införa naturmiljöer på förskolegårdar, med fokus på hur deras riskbedömning förhåller sig till värdet av naturmiljöer i barns utveckling. Pedagogernas bedömningar och åsikter samlades in genom en enkät som stod som grund för vår studie.
Resultatet visar att pedagogerna generellt är positiva till naturelement i förskolemiljön. De pedagoger som redan har inslag av naturmiljöer på sina förskolegårdar uttrycker en stark positiv inställning, medan de som saknar starka naturelement påvisar högre grad av oro för olycksrisker. Det framkommer en högre grad av osäkerhet kring vatten än andra naturliga lek-element, där oro över olycksrisker och personalbrist för att minimera skador och olyckor lyfts fram som centrala faktorer för osäkerheten.
För framtida studier föreslår vi en vidare undersökning av hur vattenelement kan integreras på ett tryggt sätt för förskoleverksamheter, med hjälp av olika säkerhetsåtgärder. Förslaget baseras på forskning som belyser hur barn gynnas av naturlek både på kort och lång sikt, vilket även stöds av pedagogernas generella positiva inställning till naturmiljöer i förskolan. Vi ser vikten av att naturelement får närvara på förskolegårdar från ett tidigt stadium, då forskning lyfter fram dess positiva inverkan på barns utveckling och lärande.Play is fundamental for children's physical-, mental- and social development. Children's independence has been reduced in the past fifty years, which means they no longer have the same opportunities to choose where and how they play. Most playgrounds, as well as preschool playgrounds are designed with traditional, constructed equipment with specific purposes, which limits opportunities for creative and explorational play. Research shows that children's free play benefits from natural environments, where play is unprogrammed, individual and engages all senses.
In our current society children spend a big part of their first five years in preschool. The preschool playground therefore plays a big part in the child’s outside play experience. This study examines preschool teachers' perspectives of implementing natural play environments in preschool playgrounds, with a focus on their risk evaluations and the benefits of nature-elements in children's development. The teachers' assessments and opinions were collected through a survey that became the foundation of our study.
The results demonstrated generally positive feedback to the various nature environments from the preschool teachers. The teachers that already have strong nature elements on their preschool’s playground exhibited a higher degree of positive responses while the preschools that lacked in nature elements were generally more worried about accidents. There was a higher degree overall about the presence of water, concerns were raised about accidents and a staff shortage regarding minimising risks.
Topics for future studies would be how water elements can be implemented in a way that is regarded as safe for preschool, with the help of safety measures. This proposition is based on research regarding how children benefit from nature play in the short and long term, which the generally positive response from the preschool teachers to natural environments support. We see the importance of natural environments from an early stage in preschool, as the research supports its benefits in children's development and learning
Trädförslag för varma, solexponerade gator
Get PDFÖkande areal hårdgjorda miljöer i kombination med klimatförändringar ökar temperaturen i städer.
Förtätning av städer sker på bekostnad av stadens grönytor, stadsnära naturområden, parker och
öppna jordbrukslandskap ersä tts med hårdgjorda ytor som fylls med byggnader. Framkomlighet,
hållfasthet av material och grundläggande infrastruktur är nödvändigt för att en stad ska fungera
samt klara de krav som ställs på urbana miljöer. Konsekvenser av en tätare stad med fler
hårdgjorda ytor och färre grönytor leder till en ökad värmeö-effekt. Därför blir behovet av
strategisk planering för temperaturreducerande åtgärder i staden allt viktigare. Gatuträden reglerar
lokalklimatet genom evapotranspiration och skuggning och därför spelar de en viktig roll när det
kommer till att reducera temperaturen på stadens gator och dess intilliggande byggnader. Syftet av
undersökningen var att få en bild av hur skuggan från gatuträd påverkar temperaturer på
hårdgjorda material. Detta utfördes genom att undersöka temperaturskillnader på Betty Petterssons
gata, mellan skuggade och solexponerade delar på olika material, med olika färg. Syftet är även att
ta fram ett trädförslag som maximerar reglerandet av lokalklimat på gatumiljöer. Trädförslaget
togs fram genom en systematisk utsållning. För att besvara frågeställningarna grundades
utsållningsprocessen för trädvalen i vetenskaplig litteratur, och en platsanalys genomfördes för att
undersöka gatuträdens påverkan på temperaturskillnader mellan skuggade och solexponerade
material. Arbetet resulterade i sju föreslagna trädarter som maximerar regleringen av lokalklimat
på varma, solexponerade gator. Platsanalysens resultat visade att träden på Betty Petterssons gata
hade liknande temperaturreglerande effekt jämfört med tidigare forskning, det vill säga gatuträds
skugga sänker yttemperaturen på hårda markmaterial. Träd behövs för att sänka temperaturen på
gator och byggnader, i vilken utsträckning träd bidrar med reglerande av lokalklimat beror på
tätheten av kronan. Effekten skugga har på hårdgjorda material varierar också beroende på
materialets albedo.The increasing number of hardscaped areas in combination with climate change intensifies the
temperature of cities. The densification of cities takes place at the expense of urban green spaces,
with urban nature areas, parks, open agricultural landscapes being replaced by hard surfaces filled
with buildings. Accessibility, the strength of materials and basic infrastructure are necessary for a
city to function and meet the requirements of urban areas. The consequences of a denser city with
more hardscaped areas and fewer green spaces leads to an increased urban heat island effect.
Therefore, the need for strategic planning for temperature reduction measures in the city has
become increasingly important. Street trees regulate the local climate through the process of
evapotranspiration and shading and therefore play an important role in reducing the temperature of
streets in the city and their surrounding buildings. The purpose of the investigation was to get a
clear picture of how street trees impact the temperature of hard materials. This was carried out by
examining temperature differences between shaded and sun-exposed parts on different materials,
with different colours. The aim was also to produce a tree proposal that maximizes the regulation
of local climate on streets, which was developed through a systematic selection approach.
To answer the problem statements the tree proposals were anchored in available literature, and a
site analysis was conducted to examine the effect that the street trees had on temperature
differences between shaded and sun-exposed materials. The systematic selection approach resulted
in seven proposed tree species that maximize the regulation of local climate on hot, sun-exposed
streets. The result of the site analysis showed that the trees on Betty Petterssons gata had similar
temperature reducing effects in comparison to previous research, that is, the shade of street trees
lowers the surface temperature of hard materials. Trees are needed to lower the temperature of
streets and buildings and to what extent trees regulate the local climate depends on the density of
their canopy. The effect that shade has on hard materials also varies depending on the materials
albedo
I jakten på jättarna
Get PDFJätteträd är träd vars stamdiameter är större än 100 centimeter. Dessa träd besitter stora biologiska, kulturhistoriska samt landskapsarkitektoniska värden och det har ofta tagit flera hundra år att nå sin imponerande storlek. Sverige har ett unikt stort bestånd av jätteträd ur en europeisk kontext och därför enligt Naturvårdsverket också ett särskilt ansvar att vårda och bevara dessa. För att göra det måste man veta var träden finns, men enligt Länsstyrelsen finns ett stort mörkertal över antalet jätteträd i Sverige.
I denna rapport har metoder för automatisk identifiering av jätteträd undersökts. För detta krävs en modell som automatiskt kan identifiera och segmentera trädkronor från ortofoton och en modell som kan undersöka sambandet mellan kron- och stamdiameter.
Metoder för individuell trädkroneavgränsning (ITCD) har undersökts genom en narrativ litteraturstudie. Resultatet från litteraturstudien visar att det finns lovande djupinlärningsmodeller för individuell trädkroneavgränsning och segmentering. Den modell med högst precision har tränat på 20 000 individuellt segmenterade träd vilket är ett tidskrävande arbetsmoment.
Däremot saknas modeller för att korrelera krondiameter med stamdiameter. Därför har, som konceptvalidering, en maskininlärningsmodell tagits fram i programspråket Python. Modellen tränades med data från Malmös träddatabas. Resultatet från konceptvalidering visar ett generellt starkt linjärt samband mellan kron- och stamdiameter för flera arter, med R2 värden upp mot 0,72. Detta samband blir dock mindre tydligt för de grövsta träden för samtliga arter. Därför kan modellen i sin nuvarande form inte användas för att identifiera jätteträd med tillräckligt hög precision.
Vidare studier kan med fördel utföras för att vidareutveckla konceptvalideringsmodellen. Dels för att träna nuvarande modell med mer och bättre data, och dels för att förfina modellen för att kunna påvisa ett tydligare samband mellan kron- och stamdiameter för jätteträd.Giant trees are trees whose trunk diameter exceeds 100 centimeter. These trees hold great biological, cultural and landscape architectural values and has often taken several centuries to reach their impressive size. Sweden has an unusual large number of giant trees in a European context and according to Naturvårdsverket also a special responsibility to care for and preserve these. To be able to do that you have to know where the trees are and according to Länstyrelsen there is a large dark figure regarding the number of giant trees in Sweden.
In this report, methods for automatic identification of giant trees has been explored. The method requires two models in order for this to work. One model that automatically can identify and segment individual tree crowns based on orthophotos. Another model that can explore the relation¨between trunk size and crown size. Methods for segmenting individual tree crowns has been explored through a literature study.
The results from the literature study shows that there are promising deep learning models for individual crown detection and segmentation. The models showing the highest precision was trained using 20 000 manually segmented trees, a very labor-intensive task.
Models that correlates the relationship between crown- and trunk diameter does not exist however. Therefore, as a concept validation, such a model was developed using the programming language Python. The model was trained using data from Malmö´s tree data base. The results from the concept validation shows a generally strong linear correlation between crown- and trunk diameter for several tree species. With R2 values reaching up towards 0.72. However, this correlation grows weaker for the trees with the biggest trunk diameter for all species. Therefor the model in its current form can not be used to identify giant trees with a satisfactory precision.
Further studies can be performed to further develop the concept validation model. Partly to train it with more and better data, and partly to refine the model to show a clearer correlation between crown- and trunk diameter for giant trees
Hur street art påverkar upplevelsen och användningen av Malmös offentliga ytor
Get PDFFöljande kandidatuppsats undersöker hur Street Art påverkar upplevelsen och användningen av offentliga miljöer i Malmö. Detta arbete behandlar specifikt muraler, som har varit kommunalt beställda eller organiserade med mål om att utveckla offentliga rum i Malmö. För att få en förståelse för hur Malmö stad arbetar med implementering av Street Art i staden, har kommunala dokument analyserats. Därutöver har ett platsbesök ägt rum, med ändamål att i ett praktiskt sammanhang undersöka hur muralen påverkar allmäna platser. Författarna till uppsatsen har baserat sina analyser av platsbesök, med hjälp av tre relevanta teorier från Jan Gehls bok Life Between Buildings. Dessa teorier behandlar urban mänsklig aktivitet, frivillig och nödvändig aktivitet, samt gestaltning i den mänskliga skalan. De huvudsakliga slutsatserna som framkommer i arbetet tyder på att muraler främjar frivillig aktivitet, kan användas av praktiska anledningar och agera som identitetsbildare. Till vilken grad dessa faktorer påverkar en offentlig yta beror, enligt uppsatsen, på den urbana kontexten där konstverket är placerat.The following bachelor’s thesis analyses how Street Art affects the perception and use of urban spaces in Malmö. This paper focuses on murals commissioned by the Malmö municipality or created to enhance various urban spaces within the city. To gain a deeper understanding of how the municipality works to integrate Street Art into public spaces, the authors have analysed municipal documents. Additionally, a field study was conducted to further examine the impact of Street Art on public areas. The analysis during the field study is based on three relevant theories from Jan Gehl’s book Life Between Buildings. These theories address human activities in an urban context, the distinction between necessary and optional activities, and the importance of designing shared spaces at a human scale. The main findings of the thesis suggest that murals promote optional activities, can serve practical purposes, and play a key role in shaping local identities within different neighbourhoods. The effectiveness of a mural in fulfilling these roles depends on the urban context in which it is situated, according to the study
Biokol i urbana miljöer
Get PDFFörtätning av städer och förändrat klimat förväntas försvåra livssituationen för stadsträden och risken finns att stadsträd aldrig får växa sig stora. Detta riskerar i sin tur att påverka människors hälsa och välmående i städer till de sämre. Då kopplingen till naturen kan drabbas och trädens ekosystemtjänster, som till exempel sänkning av temperatur eller deras bidragande till biologisk mångfald, går förlorade. I det här sammanhanget har skelettjordar en stor potential att bromsa problemen och bidra till en grönare infrastruktur i städer. Ett vanligt komplement som används i dagens skelettjordar är biokol. Biokol är ett material som är framställt av biomassa som genomgått en pyrolysprocess. Materialet har många fördelar och nackdelar vid användning för jordförbättring, men det finns flera osäkerheter och utmaningar som behöver utvärderas och undersökas.
Resultaten visar att biokol förbättrar skelettjordars vattenhållande och näringshållande förmåga. Skelettjorden får även en förbättrad porstruktur vilket gynnar träds och växters tillväxt. Materialet binder tungmetaller, minskar näringsläckage och bidrar generellt till en bättre miljö för växter. Biokolet fungerar även som en kolsänka. Trotts de olika möjligheterna som biokol ger till växter i skelettjord finns det även vissa utmaningar. Till exempel kan biokol bidra till ett ökat pH värde i skelettjorden vilket kan påverka växtligheten negativt. Om porerna i biokolet är för små kan de låsa vattnet från att tas upp av växternas rötter. Även produktionen av biokol är under utveckling och kan vara dyr, beroende på vilka råmaterial som används och vilken process som tillämpas. Om efterfrågan på biokol ökar snabbare än produktionen kan detta påverka både priset och tillgången på materialet. Det finns också etiska aspekter att beakta vid biokolets produktion, särskilt när det gäller arbetsförhållanden i länder där biokol produceras under mindre reglerade förhållanden.
För att biokolets användning i skelettjordar ska bli mer hållbar och effektiv krävs ytterligare forskning och långsiktiga fältstudier. Det behövs en djupare förståelse för hur biokol interagerar med andra komponenter i skelettjordar och hur det påverkar delar som mikrobiologiskt liv, markstruktur och växttillväxt på lång sikt. Dessutom måste riktlinjer och standarder utvecklas för att säkerställa biokolets positiva effekter samtidigt som eventuella risker minimeras