18101 research outputs found
Sort by
Betselförslitning på första kindtanden i underkäken och dess samband med användandet av olika typer av bett
Full text linkFörslitning på de första kindtänderna i underkäken (tand 306 och 406) är ett relativt vanligt före-kommande problem hos många hästar. Veterinärer i dag jobbar utifrån principen att det är bettet som orsakar dessa skador men de vetenskapliga bevisen för detta är begränsade. Denna studies syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan förslitningar på tand 306 och 406 och faktorer rörande bettet. Även sambandet med grovfoder undersöktes. Detta för att verifiera eller motbevisa de generella teorier som man jobbar efter i dag.
Bilder på tänderna samlades in, blindades och grad av betselförslitning bedömdes av veterinärer med vidareutbildning inom hästtandvård och hästens munhåla. Resultatet från detta ställdes sedan mot om hästen använde bett, vilket bett hästen använde, hur hästen upplevdes med bett i munnen samt vilket grovfoder hästen åt. Detta för att försöka se samband, dels om det verkligen var bettet som orsakade dessa karakteristiska förslitningar och dels vilken typ av bett som i sådana fall ver-kade göra det i störst grad. Graden av samband beräknades med p-värde.
Slutsatsen som kunde dras var att det fanns ett samband mellan att hästen använde bett och betsel-förslitning på 306 och 406. Av de hästar som inte använde bett hade ingen denna typ av förslitning medan prevalensen bland de som använde bett var 38 %, något som visar på att bett kan orsaka betselförslitning men att det inte alltid gör det. När olika bettyper studerades fick det begränsas till tredelat bett och rakt bett då det enbart var de som förekom i tillräckligt stor utsträckning. Det fanns ett samband mellan tredelat bett och betselförslitning men inte för rakt bett. Vidare sågs att typ av grovfoder samt ryttarens/kuskens upplevelse av problem relaterat till bettet vid ridning/ körning inte hade något statistiskt signifikant samband med betselförslitningar.Wear of the first premolars in the mandible (teeth 306 and 406) is a quite common issue in many horses. Today, veterinarians operate on the principle that the bit is the cause of these damages, but the scientific evidence is limited. The purpose of this study was to investigate whether there is a correlation between wear on teeth 306 and 406 and factors related to the bit. The relationship with roughage was also examined. This was done to verify or disprove the general theories currently in practice.
Images of the teeth were collected, anonymized, and the degree of bit-related wear was assessed by veterinarians with advanced training in equine dentistry and oral health. These results were then compared against whether the horse uses a bit, the type of bit used, the horse's behaviour with a bit in its mouth, and the type of forage the horse consumes. The goal was to identify correlations, specifically whether the bit truly causes these characteristic wear patterns and, if so, which type of bit is most associated with the damage. The degree of association was calculated using p-value.
The conclusion drawn was that there is an association between the use of a bit and wear on teeth 306 and 406. None of the horses that did not use a bit exhibited this type of wear, while the preva-lence among horses that used a bit was 38%. This indicates that bits can cause wear but does not necessarily have to. When examining different types of bits, the analysis was limited to double-jointed snaffle and mullen, as only these were sufficiently represented in the sample. There was a correlation between double-jointed snaffle and bit-related wear, but not for mullen. Furthermore, it was observed that the type of roughage and the rider’s/driver’s perception of problems related to the bit during riding/driving had no statistically significant correlation with bit-related wear
Optimera försörjningskedjan för GROT
Full text linkEn intervjustudie har genomförts som ett examensarbete med Holmen Skog AB som uppdragsgivare. Arbetet behandlar handel och hantering av grot (grenar och toppar) som är ett fast primärt biobränsle.
Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad kunskap inom branschen och därmed förstå hela försörjningskedjan kring grot och synliggöra hur olika aktörer arbetar med framställningen. På så vis kommer ny kunskap tas fram som Holmen Skog AB kan använda i sin verksamhet, detta främst med kapitallagring, fukthalter, leveranskrav och leveranssäkerhet i beaktande. Ämnet är viktigt då branschen växer och groten blir alltmer viktig.
Fasta skogsbränslen används i stor utsträckning till el- och värmeproduktion och biobränslepriserna varierar mycket eftersom de följer konjunkturcyklerna i samhället. Urvalet av informanter har skett i Mellansverige tillsammans med biobränslechef och ansvarig för kundkontakt för sekundära biobränslen på Holmen. Värmeverkskunder i olika storlek och med olika förbränningstekniker har inkluderats. Även åkerier för transport av flisad och oflisad grot. Vidare har olika tekniker för flisning och skotning ingått i studien. Köpchef för Mälardalen har representerat Holmen i intervjuerna.
Kvalitetskrav från kunder och leveranssäkerhet är centrala i hanteringen. Kvaliteten på grot är varierande. Lagringsförutsättningarna på anläggningarna i studien har visat sig vara mycket begränsade samtidigt som bristande traktbanker hos entreprenörer har konstaterats. En stor traktbank innebär större valmöjligheter och en bättre torkning som leder till ett högvärdigt bränsle som tål längre transportavstånd. Här finns det mycket att vinna enligt informanterna. Även användandet av returfrakter har visat sig vara effektivt. Nuvarande fenomen styr för mycket mot leveranser till värmeverken, ”Just-In-Time” vilket ger ett mer sårbart system. Större pannor har visat sig vara betydligt mer toleranta än mindre gällande grotens fukthalt, fraktioner, kvävehalter, föroreningar och asksmältpunkter. Större anläggningar har inte heller samma problem med att elda färsk, grön grot, beroende på säsong. Efterfrågad fukthalt varierar, delvis beroende på hur hög effekt man önskar få ut från rökgaskondensor kontra direktkondensering.
En oklarhet och oro kring kväverikt bränsle och NOx-utsläpp, dvs. kväveoxider, har konstaterats. Det har även konstaterats att grot är en mycket känslig produkt där årstid, skotningsplanering, ersättningsform för skördarförarna, bra vältplatser, optimal hantering och planering kring transporter spelar särskilt stor roll. Att ta fram sortimentet grot är kostsammare jämfört med sekundära biobränslen; därför bör det också vara torrt med ett högre effektivt värmevärde. Erfarenhetsmässigt krävs generellt en sommars torkning. Åsikterna om skotning av grön kontra brun grot har visat sig vara delade.A qualitative interview study has been conducted as a thesis with Holmen Skog AB as the client. The work deals with trade and handling of forest residue (branches and tops), which are a primary solid biofuel.
The aim of the work has been to gain in-depth knowledge within the industry and thereby understand the entire supply chain around forest residues and make visible how different actors work with the production. In this way, new knowledge will be developed that Holmen Skog AB can use in its operations, primarily considering capital storage, moisture content, delivery requirements and its reliability. This topic is important as the industry is growing and forest residue is becoming increasingly more important.
Solid forest fuels are widely used for electricity and heat production and biofuel prices vary greatly because they usually follow business cycles in society. The selection of informants has been made in central Sweden together with the biofuel manager and the person responsible for customer contact for secondary biofuels at Holmen. It has been desirable to have a spread of the study. Therefore, heating plant customers of different sizes and with different combustion technologies have been included. Also, haulage companies for the transport of chipped and unchipped forest residue. Furthermore, different techniques for chipping and forwarding have been included in the study. The purchasing manager for the Mälardalen region has represented Holmen in the interviews.
Quality requirements from customers and delivery reliability are central to the management. The quality for forest residues vary. Storage conditions at plants in the study have proven to be very limited, while a lack of tract banks among contractors has been found. A large tract bank means greater choice and better drying, which leads to a high-quality fuel that withstands longer transport distances. There is much to be gained here, according to the informants. The use of return freight has also proven effective. The current phenomenon is more towards a Just-In-Time approach and a more fragile system. Larger plants have proven to be significantly more tolerant than smaller ones regarding forest residues. This is mainly a matter of moisture content, fractions, nitrogen content, impurities and ash melting points. Larger plants also do not have the same problems with burning fresh, green residue, depending on the season. The required moisture content varies, partly depending on how high an output one wishes to obtain from a flue gas condenser versus direct condensation.
An uncertainty and concern about nitrogen-rich fuel and NOx emissions, i.e. nitrogen oxides, has been noted. It has also been noted that forest residues are a relatively sensitive product where the season, forwarding planning, compensation for forwarder drivers, good tipping sites, optimal handling and planning for transport play a particularly important role. Producing the assortment forest residues is more costly compared to secondary biofuels; therefore, it should also be dry with a higher effective heating value. Experience shows that a summer of drying is generally required. Opinions on forwarding fresh green versus dry brown residue have proven to be divided
Hur skogen har förändrats på tio år i Götaland
Full text linkDen svenska skogen har genom tiderna påverkats av yttre faktorer som bland annat olika lagstiftningar på grund av ett virkesbehov, miljödebatter och även tekniska utvecklingar, vilket styrt skogens skötsel. Studien genomfördes för att undersöka hur skogen och skogsbruket i Götaland förändrats under de senaste tio åren. Studien baserades på en litteratursökning, statistisk analys av data från Riksskogstaxeringen, SCB och Skogsstyrelsen, samt djupintervjuer med sex skogsförvaltare i Götaland.
Studien visar att den totala virkesvolymen och andelen gammal skog i Götaland har ökat, medan naturlig föryngring har minskat. Skogsbruket har ändrat trädslagsval till mer tall, generellt ökat andelen formella avsättningar och den generella hänsynen. Orsaker till dessa förändringar är bland annat ökade barkborreangrepp, torka, mer virkesrika skogar och certifieringskrav. Detta visar på hur yttre faktorer som ett förändrat klimat och politiska debatter påverkar skogen och hur den förvaltas.The Swedish forest has throughout history been influenced by external factors such as various legislations driven by timber demand, environmental debates, and technological developments, all of which have shaped forest management. This study was conducted to examine how the forest and forestry in Götaland has changed over the past ten years. The study was based on a literature study, statistical analysis of data from the Riksskogstaxeringen, SCB, and Skogsstyrelsen as well as in-depth interviews with six forest managers in Götaland.
The study shows that the total timber volume and the proportion of old forest in Götaland have increased, while natural regeneration has decreased. Forestry has shifted towards planting more pine, generally increased formal conservation areas and overall environmental consideration. The causes of these changes include, among others, increased bark beetle infestations, drought, more timber-rich forests, and certification requirements. This highlights how external factors such as a changing climate and political debates influence the forest and its management
Stories of sustainable Baltic herring governance : an analysis of the Swedish herring debate
Full text linkFor many years, the ocean has been neglected as an environmental issue. The opportunities for seafood are plenty, both as sustainable diets and climate smart food production compared to land-based production. The challenges of seafood productions differ depending on where the production takes place. In the past few years, Sweden has gained interest in increasing the direct consumption of Baltic herring. At the same time there has been a debate in the Swedish media, of the dire conditions of the fish stock. This study examines the arguments and proposed solutions from different stakeholders on how to manage the resource. Additionally, connecting local discourse to global meta-discourses of environmental governance helps explain stakeholder perspectives on Baltic herring management.
Discourse analysis is a useful tool as it allows a critical analysis of the power relationships between dominant narratives and conflicting knowledge claims. In this thesis, I use a discourse analytic framework to critically analyse the debate that has emerged around the Baltic herring utilization. To further deepen the analysis, I applied the three global meta discourses of environmental governance that Bäckstrand (2006) identified: ecological modernisation, green governmentality and civic environmentalism. The herring debate provides multiple conflicting discourses that are representing a microcosm of the global environmental discourses. The focus in the thesis lies on the discourses of governance surrounding the new food security initiative, from the Swedish government, as well as the narratives that are employed by the stakeholders when discussing herring as food security.
This thesis highlights the importance of acknowledging the power-knowledge relationship between different truths, and that different views of nature will lead to different solutions on how a resource is managed. The result of this thesis shows that the three meta discourses of environmental resource governance help explain why certain actors propose and argue for certain solutions. In addition, it is shown that natural resource governance solutions and benefits need to be critically analysed, and the ecological trade-offs need to be further investigated, before the human and social benefits can become a reality. It is argued that the neoliberal focus that is shaping how the herring is discussed and managed is marginalizing other knowledge, such as the concerns of small-scale producers and concerns about environmental degradation. The neoliberal focus leads to a belief that ecological consideration and exploitation of the Baltic herring can create a win-win situation for everyone involved. To minimize the marginalisation of knowledges and perspectives, this thesis advocates more attention to other solutions than those based on the market and economic profit, where nature values are disregarded
Designing climate-adapted and sustainable urban landscapes : a design for today’s and tomorrow’s climate
Full text linkKlimatet förändras i en takt som kan innebära förödande konsekvenser om åtgärder inte sker. Ekosystem bryts ner, arter dör ut och extremväder sker allt oftare. Därför har vi i detta arbete genom en litteraturstudie och ett gestaltningsförslag studerat påverkan av höjda temperaturer och förändrad nederbörd i urbana miljöer för att få en djupare förståelse kring hur grön infrastruktur kan implementeras i stadsplanering för att bygga mer klimatresilienta och hållbara städer.
Baserat på litteraturstudien har ett gestaltningsförslag tagits fram till en framtida park i Nyhamnen i Malmö, ett område som idag präglas av industri men som planeras att bli en integrerad del av centrala Malmö. Gestaltningsförslaget bygger på principer för grön infrastruktur och naturbaserade lösningar, med fokus på att stärka ekosystemtjänster, skapa ett värdefullt grönområde för biologisk mångfald samtidigt som det skapar rekreativa värden för människor. Särskild vikt har lagts vid hur klimatanpassning kan stärkas i städer genom vegetation och att planera in rätt växt på rätt plats. Genom att dela upp parken i olika vegetationszoner har korta växtlistor tagits fram som exempelväxter för arter som hade trivts väl i vegetationszonens specifika ståndort. Dessa listor kan verka som exempellistor för andra projekt där ståndorten stämmer överens med de vegetationszoner som presenterats i arbetet.The climate is changing in a way that can lead to irreversible consequences if action is not taken. Ecosystems are degrading, species are going extinct and extreme weather events are becoming increasingly more common. Through a literature review and a design proposal this study has examined the impact of rising temperatures and altered precipitation patterns in urban environments. To gain a deeper understanding of how green infrastructure can be integrated into urban planning to build more climate resilient and sustainable cities.
Based on the findings a design proposal was developed for a future park in Nyhamnen, Malmö, an area currently characterized by its industrial past but projected to become an integrated part of the city centre. The proposal is grounded in principles of green infrastructure and nature-based solutions. Focusing on strengthening ecosystem services and promoting biodiversity while simultaneously creating recreational value for people. Emphasis was placed on reducing the climate impact in urban environments through vegetation and selecting the right plant species for the right location. By dividing the park into different vegetation zones, targeted plant lists were created, suggesting suitable species for the specific site conditions of each zone. These lists may serve as examples for other projects where the site conditions align with the vegetation zones presented in this study
När blomsterlupinen tar plats : effekter på vårfloran och tidiga pollinatörer
Full text linkBlomsterlupinen är en invasiv främmande art som trivs i vägkanter men detta habitat är även viktigt för många inhemska växter och vilda pollinatörer. Blomsterlupinens effekt som en invasiv art är relativt välstuderad under dess blomningsperiod (juni-juli) där den reducerar artrikedom och diversitet i växtsamhällen längs vägkanter. Men det finns ett kunskapsglapp gällande dess effekt tidigare på året under våren. Denna studie syftar därför till att undersöka ifall blomsterlupinen har någon effekt på den tidiga vårfloran och därmed någon påverkan på pollinatörer. Detta undersöktes genom en inventering där tio lokaler valdes ut längs med bilvägar inom Örebro län varav fem med blomsterlupiner och fem utan. Inventeringarna genomfördes längs en sex meter lång sträcka på varje lokal där täckningsgrad av lupiner, artdiversitet och individantal för vårblommor och andra identifierade kärlväxter dokumenterades. Täckningsgraden för lupiner uppskattades både visuellt och genom beräkningar. För att analysera data beräknades bland annat medelvärden för art- och individantal samt diversitetsindex. Vidare analyserades resultatet i programmet R. Totalt identifierades 11 arter, varav 6 definierades som vårblommor. Lupinfria lokaler hyste samtliga sex vårblommor medan lupinlokalerna endast hade tre. Resultaten indikerade att lupinlokaler hade en genomsnittligt lägre artrikedom. För vårblommor uppgick det genomsnittliga antalet arter per lokal till 2,0 i lupinlokaler och 2,8 i lupinfria lokaler. När samtliga arter inkluderades uppgick motsvarande värden till 3,8 respektive 5,0. Dessa skillnader var dock inte statistiskt signifikanta enligt ett dubbelsidigt t-test (p> 0,05). Även Shannon-index fick ett ej signifikant resultat vid en jämförelse av lokaltyperna. Ett punktdiagram över blomsterlupinens täckningsgrad och växtsamhällenas mångfald visade ett svagt negativt samband. Förklaringsgraden (R²) var 13,18 % för artantalet och 13,97 % för individantalet. Däremot observerades ett starkt positivt samband mellan antalet arter av vårblommor och hur lång tid blomsterlupinen varit etablerad på platsen (R² = 0,9237). Även individantalet av vårblommor visade ett måttligt positivt samband med en kortare etableringstid (R² = 0,594). Av dessa var det dock endast sambandet mellan artantal och etableringstid som var statistiskt signifikant. Den ekologiska variationen mellan lokalerna och det begränsade antalet undersökta platser kan dock ha dämpat effekterna av blomsterlupinen. För att bättre förstå hur blomsterlupinen påverkar den tidiga vårfloran och pollinatörer krävs därför ytterligare studier med fler och mer ekologiskt homogena lokaler.The garden lupine is an invasive alien species that thrive in road verges, but this habitat is also important for many native plants and wild pollinators. The effect of the lupine as an invasive species is relatively well-studied during its flowering period (June-July), where it reduces species richness and diversity in plant communities along road verges. However, there is a knowledge gap regarding its effect earlier in the year, during the spring. Therefore, this study aims to investigate whether the garden lupine has any impact on the early spring flora and, consequently, on pollinators. This was examined through a survey of ten sites along roads in Orebro County, five with lupines and five without. The surveys were conducted along a six-meter stretch at each site, documenting the cover of lupines, species diversity, and the number of spring flowers and other identified vascular plants. Lupine cover was estimated both visually and through calculations. To analyse the data, means for species and individual counts, as well as a diversity index, were
calculated. Further analysis was carried out using the software R. A total of eleven species were identified, of which six were defined as spring flowers. All six species of spring flowers were found at the lupin-free sites, whereas only three were recorded at the lupin sites. The results indicated that the lupin sites had a lower species richness, on average. For spring flowers, the average number of species per site was 2.0 at lupin sites and 2.8 at lupin-free sites. When all species were included, the corresponding values were 3.8 and 5.0, respectively. However, these differences were not statistically significant according to a two-tailed t-test (p > 0.05). The Shannon index also showed a non-significant result when comparing site types. A scatter plot of lupine cover and plant community diversity showed a weak negative correlation. The coefficient of determination (R²) was 13.18% for number of species and 13.97% for number of individuals.
In contrast, a strong positive correlation was observed between the number of spring flower species and shorter lupin establishment time (R² = 0.9237). The number of spring flower individuals also showed a moderately positive correlation with shorter establishment time (R² = 0.594). Out of these values were however only the correlation between the number of species and establishment time statistically significant. The ecological variation among sites and the low number of examined sites may have attenuated potential effects from the lupine. To better understand the influence of the garden lupin on early spring flora and pollinators, further studies involving additional and more homogeneous sites are needed
Effects of altitude and climate on the efficiency of push-pull in Sub-Saharan Africa
Full text linkSmåskaligt jordbruk utgör en livsnödvändig försörjningskälla för en stor del av befolkningen i subsahariska Afrika. Dock hotas skördarna kontinuerligt av skadedjur som Spodoptera frugiperda (majsfly) och ogräs som Striga spp. Push-pull-metoden (PP) har visat sig vara en effektiv strategi för att minska dessa angrepp och samtidigt förbättra markhälsa och skördar. Syftet med denna studie var att undersöka hur geografiska och klimatrelaterade faktorer – särskilt altitud, temperatur och nederbörd – påverkar effektiviteten av push-pull-odling jämfört med traditionell odling (NPP) i Rwanda, Uganda och Kenya. Genom fältdata och statistisk analys undersöktes mängden Striga-frön i jorden, bladskador från fjärilslarver samt grödans avkastning i relation till höjd över havet. Resultaten visar att push-pull i vissa fall gav färre Striga-frön och högre avkastning, särskilt i Kenya. Samtidigt visade sig effekterna vara mycket varierande mellan de olika länderna. Studien visar att push-pull kan vara ett effektivt men kontextberoende verktyg i kampen mot skadedjur och ogräs, där lokala miljöförhållanden och jordbrukspraxis har stor betydelse för resultatet.Small-scale farming is a vital livelihood for much of the population in sub-Saharan Africa. However, crop yields are frequently threatened by pests such as Spodoptera frugiperda (fall armyworm) and parasitic weeds like Striga spp. The push-pull cropping system (PP) has been shown to effectively reduce pest infestations while improving soil health and crop productivity. This study aimed to examine how geographic and climatic factors—particularly altitude, temperature, and precipitation—influence the effectiveness of push-pull farming compared to conventional non-push-pull (NPP) systems in Rwanda, Uganda, and Kenya. Field data and statistical analyses were used to assess the relationship between altitude and the presence of Striga seeds in soil, leaf damage from lepidopteran pests, and overall crop yield. Results showed that push-pull fields generally had fewer Striga seeds and, in some cases, higher yields—especially in Kenya. However, the outcomes varied significantly between the different countries. The findings suggest that while push-pull farming can be effective, its success is highly context dependent and influenced by local environmental conditions and farming practices
Diversifying Swedish forestry through advice : a study on how forest advisors in southern Sweden perceive and work with variation in forest management
Full text linkForests cover nearly 70% of Sweden’s land area, making them a cornerstone for biodiversity as
well as an important economical asset. As demands for sustainable forest management increase,
tensions have emerged between environmental concerns and economic interests. These ultimately
impact forest managers and advisors, creating challenges in their practical day-to-day work with
forest owners. In this study, I examine how forest advisors see variation and approach the needs
for a more diverse forest management in Sweden. I make emphasis on their role and how the
services they provide can affect the conditions for a more varied forest management in southern
Sweden, with an additional focus on how they navigate and operate within the governance context
of Swedish forestry. Data was collected through semi-structured interviews with forest advisors
employed at diverse geographical locations within the forest owner association Södra. Forest
advisors identified that members who choose alternative management approaches value their
forest beyond economic reasons, which strongly influences management goals and practices.
Advisors influence forest variation and diversity through both active and passive means and the
outcome of their service depend on the interactions between several factors: trust, values,
motivations, communication, and knowledge & information. While advisors express an interest in
promoting variation, there are aspects that can hinder the establishment of more alternative
management practices such as standard forestry norms. Moreover, participants expressed how the
growing polarisation in forestry creates a challenging and rapidly evolving professional
environment where forest advisors feel to be unfairly portrayed as one-sided. This research
reinforces the importance of studying the role of the advisor and their practice in shaping Swedish
forests ecosystems, and how they are critical for more varied forest practices in Sweden
Människors attityder till varg i Sverige : en enkätstudie
Full text linkVarg är ett av de stora rovdjuren som finns i Sverige och som, efter att blivit utrotad, har ökat i antal sedan ungefär år 2000, både Sverige och också i andra delar av världen. De senaste åren har dock populationen i bland annat Sverige minskats, till stor del av rådande viltförvaltning. Vargen associeras ofta med något negativt och rör ofta upp mycket känslor. Syftet med detta examensarbete var att, genom en enkätstudie, undersöka människors attityd till varg i Sverige samt att undersöka vilka faktorer som kan ligga bakom detta. Detta gjordes genom att en digital enkät skickades ut via Netigate till olika intresseorganisationer, studenter samt andra. Enkäten var fri att sprida vidare. Enkäten var ute under en månad och resultaten analyserades och bearbetades i Excel samt Minitab. Enkäten innehöll olika frågor vars syfte var att få en bild av respondenternas attityd samt eventuella rädsla för varg. Resultaten visade att det inte är så många som känner en stark rädsla för varg, men däremot att man har en negativ attityd till varg. Detta berodde ofta på att man kände en rädsla för att vargen skulle attackera ens hund eller boskapsdjur, eller ens kära och kära så som små barn. Resultaten visade även att det finns väldigt mycket blandade åsikter om varg. De allra flesta anser inte att deras åsikt om varg ändrats mycket under de senaste åren, och anser inte heller att åsikten kan ändras av yttre faktorer, så som medierapportering eller andras åsikter. De respondenter som var djurhållare och bedrev produktion använde sig till största del av någon förebyggande åtgärd mot stora rovdjur, dock ansåg de flesta att åtgärderna inte fungerar. En stor majoritet av respondenterna hade dock inte varit utsatta för en vargattack. Som ovan nämnt visade resultaten i enkäten att samhället är väldigt splittrat när det kommer till vargfrågan, och att det inte är något som skulle ändras med mer kunskap kring vargens roll som toppredator. Slutsatsen i detta arbete är att det krävs mer forskning kring hur människor skulle kunna samexistera med vargen, genom exempelvis bättre förebyggande skydd mot stora rovdjur
Real browsed biomass and loss of green needle biomass in Scots pine, caused by moose : a study in Uppland, Sweden
Full text linkÄlgen (Alces alces) står för många ekosystemtjänster och är kulturellt viktig i Sverige. Dess diet består bland annat av unga tallar (Pinus sylvestris). Viltbete skapar kemisk och morfologisk respons i träden, och kan leda till minskad virkesproduktion och virkeskvalitet. Det är därför viktigt att undersöka älgbetets effekter på träden för att få kunskapsunderlag att förhålla sig till inom skogsskötsel och älgförvaltning. Eftersom fotosyntesen som driver tallens tillväxt sker i barren, bromsar sidoskottsbetning volymtillväxten genom förlorad barrbiomassa. Sidoskotten varierar i storlek, och vilka som betas påverkar hur mycket biomassa ett träd förlorar. Den här studien undersöker hur älgar fördelar sitt bete på tallar av olika höjder, och uppmäter reell betad biomassa givet andel och placering av betade sidoskott. Resultatet visar på en stor variation i betestryck på tall, även inom samma höjdspann. Hur mycket en specifik tall kommer att betas är därmed svårt att förutse. En större mängd biomassa hämtades av älgar från större tallar än från mindre, samtidigt som betning orsakade proportionellt högst biomassaförlust hos de minsta tallarna. Ett förslag är därför att fokusera på att skydda små plantor från viltbete. Vidare hämtades en större mängd biomassa av älgar i form av sidoskott än av toppskott. Detta kan sammantaget innebära att Äbin, den nationella betesskadeinventeringen, inte är en tillräckligt precis metod för bedömning av barrmasseförlust, och inte heller ger en tillräcklig indikation på minskad volymtillväxt hos tall orsakad av bete.The moose (Alces alces) provides many ecosystem services and is culturally important in Sweden. Its diet consists of, among other things, young Scots pine (Pinus sylvestris). Ungulate browsing creates chemical and morphological responses in trees, which may lead to reduced wood production and wood quality. It is therefore important to investigate the effects of moose browsing on trees in order to obtain knowledge for guidance in forestry and moose management. Because the photosynthesis that drives pine tree growth occurs in the needles, side shoot grazing slows down volume growth by loss of needle biomass. Side shoots vary in size, and the specific ones that are browsed influence the amount of biomass a tree loses. This study investigates how moose distribute their grazing over pine trees of different heights, and also estimates biomass consumed, given the proportion and placement of browsed side shoots. The results show that there is a large variation in browsing pressure on pine trees, even within the same height ranges. It is therefore difficult to predict how much a specific pine tree will be browsed. A greater amount of biomass was consumed by moose from larger pines than from smaller ones, while browsing caused the proportionally highest biomass loss in the smallest pines. One suggestion is therefore to focus on protecting small plants from ungulate browsing. Furthermore, a greater amount of biomass was taken by moose in the form of side shoots than top shoots. Altogether, this may mean that Äbin, the national browsing damage inventory, is not a sufficiently precise method for assessing biomass loss, nor does it provide a sufficient indication of reduced volume growth in pines caused by browsing