18101 research outputs found
Sort by
Den kreativa skissen
Get PDFI denna uppsats undersöks skissen som verktyg i landskapsarkitektens kreativa arbetsprocess. Syftet med studien är att skapa en större förståelse för hur skissen kan användas i ett tidigt idéstadie där omätbara värden så som känslor och fantasi används. Arbetet riktar sig främst mot andra landskapsarkitektstudenter med avsikt att bidra till ett underlag för vidare diskussion.
Inhämtad kunskap från akademisk litteratur provas i en egen skissprocess. De två arbetssätten utförs om vartannat i ett iterativt flöde. Tillsammans utgör de en undersökning av skissen som verktyg i landskapsarkitektens kreativa arbetsprocess.
Arbetet visar att skissen som verktyg huvudsakligen fungerar som ett undersökande medium som drivs av personliga värdering, där känslor och fantasi kan kopplas med yttre strukturer i form av sinnliga intryck.In this essay, the sketch is examined as an instrument in the landscape architect’s creative work process. The purpose of the study is to create a greater understanding of how the sketch can be used at an early stage of ideas where immeasurable values such as emotions and imagination are used.
The work is mainly aimed at other landscape architecture students with the intention of contributing to a basis of further discussion.
Knowledge acquired from academic literature is tested in a separate sketching process. The two working methods are performed alternately in an iterative flow. Together, they constitute an examination of the sketch as an instrument in the landscape architect’s creative process.
The result shows that the sketch as an instrument mainly function as an exploratory medium driven
by personal values, where emotions can be linked to external structures in the form of sensual impressions
Trä som byggnadsmaterial
Get PDFSveriges landskap är till stora delar skogsbeklädd, huvudsakligen med gran och tall som odlas fram i ett rotationsskogsbruk. Träanvändningen inom byggnadsbranschen ökar, vilket öppnat en diskussion för hur intensivt skogen ska brukas med hänsyn till miljön. Delade meningar finns gällande hanteringen av klimatkrisen, biologisk mångfald, koldioxidutsläpp och konsumtionsbeteenden. I denna uppsats undersöks främst hållbarhet ur ett miljömässigt perspektiv. Träets egenskaper har både svagheter och möjligheter som påverkar klimatet och materialets livslängd. För att mäta totala miljöbelastning av en produkts livscykel används livscykelanalys. Källan till hög miljöbelastning är nyttjandet av fossila bränslen, överkonsumtion, ineffektiv resursanvändning samt materialval. I processen av att framställa träprodukter går stora delar av en trästock till förbränning, vilket avger koldioxid till atmosfären. I användningen av trä som byggnadsmaterial finns en hel del utvecklingspotentialer. Syftet i uppsatsen är att undersöka klimatpåverkan av trä och belysa konflikter inom forskning, bygg- och träindustrin. Metoden i arbetet är semistrukturerad intervju. Intervjuresultatet talar för trä som ett användbart byggnadsmaterial inom byggnadsbranschen, och identifierar meningsskiljaktigheter som finns angående användningen av trä som byggnadsmaterial, svenskt skogsbruk och livscykelanalys.Sweden´s landscape is largely forested, mainly consisting of spruce and pine that are cultivated in a rotational forestry. The use of wood in the construction industry is increasing, which has opened a discussion regarding the extent to which the forest should be used with the environment in consideration. Divided opinions are present regarding the management of the climate crisis, biodiversity, carbon dioxide emissions and consumption behaviour. In this essay, sustainability is mainly examined from an environmental perspective. Wood possesses both weak traits and possibilities that affect the climate and lifespan of the material. To measure the total environmental impact of a product´s life cycle, life cycle analysis is used. The source of high environmental impact is the use of fossil fuels, overconsumption, inefficient resource use and material selection. Within the process of manufacturing wood products, large parts of a log go to incineration, which in turn emits carbon dioxide into the atmosphere. There exists a lot of potential developments in the use of wood as a building material. The purpose of this essay is to investigate the climate impact of wood and conflicts within research, construction and wood industry. The method in this essay is semi-structured interview. The interview results speak for wood as a useful building material in the construction industry, and identifies differences of opinion regarding the use of wood as a construction material, Swedish forestry and life cycle analysis
Individers användning av socialt kapital i den kollektiva utvecklingen av lokalsamhällen
Get PDFSyftet med den här studien är att undersöka betydelsen av kompetenserna hos ledande representanter inom civilsamhället i Sverige och deras möjligheter att omsätta sina kompetenser till utveckling för sina lokalsamhällen. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där intervjuer med representanter från föreningar som arbetar med att utveckla sina lokalsamhällen på landsbygden har utgjort grunden för insamlandet av empiri. Med hjälp av det teoretiska konceptet socialt kapital har en modell utformats för att analysera den empiri som samlats in genom intervjuerna. Modellen visar den process som sker när en individ använder sig av socialt kapital för bidra till utvecklingen av sitt lokalsamhälle. Analysen är indelad i tre avsnitt där det första avsnittet beskriver individens förutsättningar. Här betonas vikten av tidigare erfarenheter, ledarskapsrollen och de förutsättningar som är viktiga för en individ för att kunna använda sig av socialt kapital för sitt lokalsamhälles utveckling. I den andra delen understryks vikten av nätverk, i studien beskrivna som inre och yttre nätverk, och hur de kan komma till användning. Den tredje delen avhandlar vad användandet av socialt kapital faktiskt kan ge för effekter för ett lokalsamhälle och hur synen på en framtida utveckling kan se ut. De slutsatser som studien visar på är bland annat hur individuella egenskaper och kompetenser är av betydelse för ett lokalsamhälles utveckling, men också hur konceptet socialt kapital kan användas för att beskriva sambandet mellan individ och kollektiv.The purpose of this study is to examine how leading representatives in the civil society in Sweden can convert their competence into the development of their local communities. The study was conducted with a qualitative approach where interviews were made with representatives from civil associations working to develop their local communities in rural areas. With the aid of the theoretical concept of social capital, a model has been designed that form the basis for analyzing the empirical data collected through the interviews. The model shows the process that takes place when an individual uses social capital for the development of their local community. The analysis is divided into three parts, where the first part describes the individual’s conditions. Here, the importance of previous experience, the role of leadership and the conditions that are important for an individual to be able to use social capital for the development of their local community is emphasized. The second part of the analysis emphasizes the importance of social networks, described in the study as internal and external networks, and how they can be used. The third part of the analysis regards the use and importance of social capital in a local community. The third part also investigates ideas and views about future development for local communities. The conclusions that the study shows include how individual characteristics and competencies are important for the development of a local community, but also how the concept of social capital can be used to describe the connection between an individual and a collective
Hur lantbrukares vilja att restaurera betesmark förhåller sig till policy
Get PDFSemi-natural pastures are one of the essential types of land for biodiversity in Sweden; the land provides significant beneficial values for biodiversity and is an essential part of the primary food production system. This study aims to increase understanding of how the new policy may influence farmers who wish to restore pastures. Through interviews with farmers and advisors, combined with a policy overview, four main factors which motivate farmers to restore pastures are identified: Profitability, nature conservation, preparedness, and an open landscape. The new national policy excludes restoration support from the available subsidies in conjunction with the new CAP reform. Independent of the EU policy, Sweden will implement a new national support system to implement subsidies regarding grazing and restoration. This policy change could be an opportunity to maintain and restore more semi-natural pastures in Sweden. However, the new support system risks a heavier administration burden for the farmers. The study also identifies an underlying land-use conflict between carbon capture and biodiversity when carbon capture and biodiversity policy apply to the same land.Naturbetesmarkerna är bland de viktigaste markerna som finns i Sverige när det gäller biologisk mångfald. Att bevara naturbetesmarkerna är viktigt för de hundratals växterna, svampar, insekter och andra djur som utgör den stora biologiska mångfalden i marken. För att sköta naturbetesmarkerna behöver de betas av kor, hästar eller får för att inte växa igen. Dessa marker har minskat dramatiskt sedan 1945 och i hög grad växt igen eller planterats med skog. Både företag, myndigheter och intresseorganisationer betonar vikten av att öka arealen naturbetesmark i Sverige. Tidigare har det funnits restaureringsstöd för att återskapa igenvuxen naturbetesmark. I samband med nya CAP har restaureringsstödet lyfts ur stödsystemet som det ser ut idag. Den här uppsatsen undersöker lantbrukares motivation att restaurera naturbetesmark i relation till den nya jordbrukspolicyn. Genom intervjuer med lantbrukare och rådgivare samt genomgång av jordbrukspolicy framkommer vad som är viktiga drivkrafter för att lantbrukare ska restaurera naturbetesmark. Lönsamhet, naturvårdsintresse, krisberedskap och ett öppnare landskap är de fyra viktigaste faktorerna som identifieras. I relation med ny policy och jordbrukspolitik kommer restaureringsstödet lyftas ur Jordbruksverkets stödsystem i landsbygdsprogrammet och skötas via ett nytt nationellt system administrerat av Naturvårdsverket. När restaureringsstödet lyfts ut i ett separat system kan det ge möjlighet att bromsa minskningen av naturbetesmarker samt restaurera mer naturbetesmark. Dock medför det risker med ökad administration för lantbrukarna när stöden ska sökas hos olika myndigheter. Utifrån policy identifieras också en underliggande konflikt i markanvändning mellan jordbruk och skogsbruk, där båda discipliner har ett intresse av marken
Further development of an interactive digital forestry plan
Get PDFDenna studie har genomförts i samarbete med skogsägareföreningen Norra Skog. Syftet med studien var att redogöra för vilka faktorer som spelar roll i markägares beslutsfattande kring skogsskötsel, samt hur deras medlemsapp kan utvecklas i framtiden. Resultatet i studien kommer användas som underlag vid utformningen av nya tjänster i appen.
I resultatet framgick det i enkäten att 85,9 procent kände till appen vilket motiverar vidare marknadsföring av appen. Respondenternas generella åsikt om appen var i grunden positiv (3,24 medelvärde av 5 möjliga). Det som de ansåg kan förbättras bland appens aktuella tjänster var främst appsupport, kassaboken samt användargränssnittet då 10,7 procent ibland upplevde den som svårnavigerad.
Det som de svarande upplevde att de saknade i appen och som kan implementeras i framtiden var främst tjänster kopplade till brandrisk och vind/storm. Även övriga riskfaktorer som behandlas hade ett visst intresse. Här önskade man att tjänsten presenteras i ett kartunderlag eller som en beskrivande faktatext. I fritextfrågorna diskuterades möjligheten till att få verktyg kopplade mot vägar och brandrisk.
De värden som främst påverkar markägare vid beslutsfattande kring skogsskötsel var tillväxt och ekonomi. Hos äldre kunde dock planeringen kring generationsskifte påverka besluten, vilket resulterar i att ekonomi och tillväxt blir bortprioriterad. Miljö och sociala värden utgjorde även de påverkande faktorer då även andra värden utöver de ekonomiska ibland är prioriterade, såsom exempelvis varierade skogsmiljöer för att skapa biologisk mångfald.This study was conducted in cooperation with the forest owners association Norra Skog. The purpose of the study was to explain which factors matters in the members decision-making on forest management, and how the membersapp can be developed in the future. The results from this study will be used to create new services in the app.
The results of the survey showed that 85,9 percent knew about the app which motivates further marketing of the app. General opinion among those answering the surveys about the app had a positive attitude (3,24 average of 5). Improvement of the apps services today was primarily the app support, cashbook and that the app was expressed as hard to navigate by 10,7 percent.
Those who answered the survey expressed that the things that was missing but could be implemented in the future was primarily services connected to risk of fire and wind. The other risk factors discussed in the study are also of interest. They could be presented in a map or as informing text. In the open questions they discussed the possibility to get tools for roads and fire risk in the app.
The values that primarily affect the decision-making of landowners when it comes to forest management was growth in volume and economy. The older landowners could be affected in the planning by their will to leave something for the next generation, which has the result that economy and growth in volume loses priority. Environment and social values also affect the decision-making since these types of values differs from economical values and has other purposes like the interest in having a variety in forest to create for example biodiversity
Visitors as conservationists – case study Nämdöskärgården : nature guidance as a tool
Get PDFTurister kan gynna gräsmarker och skydda havsfåglar som sillgrisslor emot predatorer genom endast närvaro. Det finns också aktiva exempel där lokala dykare och turister hjälper till att fånga den invasiva drakfisken i Mexiko som sen serveras på restaurang till turister. Dessa är exempel på naturinteraktioner som gynnas av besökare och redan är kopplade till turism. Vilka fler naturinteraktioner kan gynnas av turism? Syftet med arbetet var att genom en litteratursammanställning identifiera interaktioner mellan människa och natur som faktiskt kan gynnas av turism i skärgården och sedan forma metoder för besökare som naturvårdare i Nämdöskärgården. Samt tillämpa naturvägledning som ett verktyg. Det finns idag flera satsningar för att gynna ekosystem i haven och skärgården, i detta arbete har flera aktiviteter sammanställts. Aktiviteter som att exempelvis servera turister underutnyttjade fiskarter i stället för torsk eller sätta ut pålbojor för att minska ankringsskador av båttursiter. Sammanfattningsvis presenteras ett praktiskt exempel på besökare som naturvårdare, som tar avstamp i naturvägledning som modell. Nämdöskärgården anses ha höga naturvärden och det finns idag befintliga naturreservat och planer för en framtida nationalpark och ett eventuellt biosfärområde. Detta ger en unik chans och finansieringsmöjligheter att utveckla Nämdöskärgården till ett modellområde inom hållbar samhällsutveckling och turism genom att utveckla metoder i lokala sammanhang. Metoderna presenterade i arbetet går att tillämpa i andra delar av Östersjön eller Nordsjön
Transport av sediment I små bäckar är beroende av bredden på kantzonen : en jämförelse mellan breda och smala kantzoner
Get PDFThis study aims to provide information about how different widths of riparian buffers affect the quantity and quality of sediments transported in a small stream after a clear – cut harvest. Small streams have critical influences on downstream rivers and excessive transported sediments can have large negative effects on the aquatic system. A small stream located 45 km north-west from Umeå, Sweden was studied. Traps were used to catch sediments transported along the stream bottom at the end of 100 m long sections of stream that either had a narrow (5m) or wide (15m) riparian buffer or was located within intact forest. The sediment collected was separated into coarse sediment, fine sediment and very fine sediment.
A narrow riparian buffer was found to cause significantly (p < 0.05) heavier amounts of coarse transported sediments than a wide riparian buffer after a clear – cut harvest. A narrow riparian buffer caused heavier weights of transported sediments from the pre-harvest and the un-harvested control than the wide riparian buffer. After a clear – cut harvest, the amount of inorganic transported sediments weighed significantly (p < 0.05) more than the amount of organic transported sediments. Additionally, it was found that a wide buffer could produce larger amounts of coarse organic transported sediments than a narrow buffer – at least during a wind and rain storm.
With the results from this study, and with support from previous studies, it is suggested that a wide riparian buffer should be used when a clear – cut harvest is made. The wide riparian buffer will better meet the Swedish management objectives regarding sedimentation than a narrow one
A study of climate labels’ promise to redefine the climate impact of the restaurant industry : a case study of Klimato
Get PDFPurpose Collective efforts are needed to reach these ambitious goals to change the status quo to combat climate change. As the food industry accounts for more than one-third of global anthropogenic greenhouse gas emissions, it is one of the single largest contributors to climate change. Strategies for reductions of CO2e (equivalent) emissions must be put in place to regulate the impact the food systems have on the climate. It is namely in restaurants where environmental communication by use of climate labels sharing information on carbon footprints can help reduce GHGs emissions on a systemic scale. Aim The aim is to gain insights and study how the label, as a communication tool, influences the meaning of what is a climate-friendly restaurant and its capacity to bridge the gap between knowledge, awareness, and action. This aim will be addressed with the following research questions; What are the motivations for restaurants’ employees to adopt climate-friendly behaviour with the Klimato label? How does the use of the Klimato label influence the decision for restaurants to track their carbon footprint overtime, communicate the carbon footprint of dishes, and adapt menus to be more climate friendly? Method This study is based on a case study of the Swedish startup Klimato and their climate labels. The data was collected with eight semi-structured interviews made with video communication with three restaurant chains and four Klimato employees. Analysis The data collected via the interviews were examined using an inductive thematic analysis to identify key themes. The interpretative approach used was the transcending transmission approach to communication that helps gain insights into both instrumental and constitutive communication dynamics. The theoretical approach for analysis chosen for this study is ‘symbolic interactionism’ as it can help untangle those constitutive aspects of environmental communication surrounding climate labels to analyse the process of meaning-making through its use, co-creation and interpretation. Results and discussion The analysis brought forward four main themes; First, the role of communication and interaction between Klimato and the restaurants in defining and shaping climate-friendly restaurants. Secondly, the interactions between the scientific data accessible in Klimato’s tool and the restaurants. Thirdly, the diverse implications of sustainability marketing for motivating climate actions and what they look like. And finally, climate actions and how they are being apprehended and implemented by the restaurants. The promise of Klimato’s climate labels was discussed by both elaborating on sociocultural dynamics, sustainability marketing and activism forces and impulses influencing the motivations for restaurants to use Klimato’s tool. I then discussed the capacity to transcend information into action through collaboration, and inclusiveness to overcome fear, greenwashing, and detachment. Conclusions This thesis found that restaurants have both an interest to implement climate labels in their business for the survival of their companies, as well as an intrinsic desire to be a company that take actions for the planet because of the restaurants’ employees’ convictions. However, restaurants find themselves in a tricky situation where they can be damned if they take ‘wrong’ actions that can be considered greenwashing, and damned if they do nothing. It is in that context that Klimato gains value as a tool that enables restaurants to legitimise their actions, build them and communicate them in a way that makes restaurants resilient and evolves as science and regulations do
Betesdriftens kostnad
Get PDFI Sverige finns en beteslagstiftning som är tvingande och därmed måste alla nötkreatur över sex månaders ålder vara ute på bete under sommaren. Beroende på vart i landet produktionen bedrivs är längden av betesdriften varierande. Betesdrift ger upphov till en rad positiva effekter, såsom ökad djurvälfärd, friskare djur, öppna landskap och ökad biologisk mångfald. Det finns idag en kritik mot Sveriges beteslagstiftning, trots detta har lantbrukaren sina djur ute på bete längre tid än vad som är lagstiftat. På grund av detta ska studien undersöka den ekonomiska aspekten av att ha ungdjur ute på bete. Syftet med studien är att undersöka om utevistelsens längd på bete och om olika stöd påverkar mjölkföretagarens uppfödningskostnad för kvigor. Befintliga täckningsbidrag (TBkalkyler) från HIR Skåne och Hushållningssällskapets efterkalkyler för växtodling och husdjur ligger till grund för den kostnadssimulering som görs i arbetet. Studien utgår från att kvigan ska kalva in vid 24 månaders ålder vilket idag är den rekommenderade åldern för kvigor att kalva in. De två vanligaste raserna i Sverige, svensk röd och vit boskap (SRB) och Holstein kommer att användas i studien. Dessa ska väga 320 kg (SRB) och 350 kg (Holstein) och semineras mellan 13 – 15 ålder för att få en genomsnittligt inkalvningsålder på 24 månader. Utifrån dessa har beräkningar gjorts som visar att en längre betesperiod ger upphov till positiv ekonomisk effekt för lantbrukaren så länge kvigan växer på bete. Om stöden inte räknas med skulle kvigorna behöva växa minst 600 g/dag för att det ska vara ekonomiskt bättre att ha kvigorna ute på bete mot att ha dem inne på stall. Vilket visar att de befintliga stöden kompenserar för lägre tillväxt under betesperioden.In Sweden there is a legal requirement for all cattle over the age of six months to be let out to graze during the summer. The period spent grazing is dependent on where in the country the business is situated. Grazing has positive effects for animal health and welfare, as well as helping to maintain open landscapes and increasing biological diversity. Today there is some opposition in Sweden to the grazing requirement; however, in practice farmers allow their animals to graze for a longer period than is required by law. In this study the economic aspect of keeping young cattle on pasture will be investigated. The purpose of the study is to investigate if the length of the grazing period, and different types of economic support, influence the cost of rearing heifers in dairy farms. Contribution margin data from HIR Skåne and accounts for crop and animal production from Hushållningssällskapet form the basis for the cost simulations in this analysis. In the study a first calving age of 24 months is assumed, which is the current recommended age for heifers to have their first calf. The two most common dairy breeds in Sweden, Swedish Red-and-White (SRB) and Holstein will be used, with their weight being 320kg (SRB) and 350kg (Holstein) when inseminated at an age of 13-15 months, in order to have an average first calving age of 24 months. Using these assumptions, calculations were made showing that a longer grazing period generates a positive economic outcome for the farmer, as long as the heifer keeps gaining weight. If the economic supports are excluded, the heifers would have to gain at least 600 g/day for a grazing-based system to have a better economic outcome compared to keeping the heifers inside. This shows that the existing supports compensate well for lower weight gain during the grazing period
Sandytor som habitat för insekter
Get PDFMånga insekter är beroende av sandiga marker för sin överlevnad. Exempelvis gräver många arter av bin, getingar och skalbaggar sina bon i sandmarker. Under 1900-talet har dock den totala arealen sandmark minskat betydligt till följd av förändrad markanvändning, och tillståndet för sandlevande arter har försämrats. Ett flertal sandlevande arter är idag hotade. År 2020–2021 anlade Solna kommun ett antal sandbäddar och sandblottor i syfte att gynna sandlevande insekter. I denna studie undersöktes förekomsten av sandlevande insekter på fyra av dessa sandytor och ytterligare sju ytor, varav en sandbädd och sex naturligt förekommande sandytor. Förekomsten mättes genom att räkna antal bohål grävda av insekter. På samtliga lokaler dokumenterades även sandytans area, lutning, riktning (väderstreck), sandjordens grovlek, täckningsgrad av markvegetation, solexponering och förekomsten av sälg för att undersöka om dessa miljövariabler påverkar förekomsten av insekter. Resultatet visade att de studerade sandytorna hade varierande täthet av bohål. Högst antal bohål per m2 observerades på tre av de naturligt förekommande sandytorna och den sandblotta som ingick i studien, vilket tyder på att dessa är värdefulla att bevara i det fortsatta naturvårdsarbetet i Solna kommun. På sandbäddarna observerades färre antal bohål (i genomsnitt 1,4 bohål per m2) än på de övriga sandytorna (ytorna med naturlig sandjord) där i genomsnitt 17,4 bohål per m2 observerades. Vidare studier av sandbäddar kan visa om detta resultat är generaliserbart eller ej. Ingen av miljövariablerna uppvisade ett statistiskt signifikant samband med tätheten av bohål på sandytorna, vilket tyder på att variablerna inte påverkar förekomsten av sandlevande insekter. Tidigare studier visar dock att dessa variabler kan ha en påverkan och därför är det rimligt att tro att det finns samband som ej framgick i denna studie.Open sandy areas are important habitats for many species of insects, such as ground nesting bees, wasps and beetles. Since the 20th century the total area of sandy habitats has declined in northern Europe because of changes in land use, and many sand-living species are now rare and endangered. In 2020 and 2021 the municipality of Solna constructed sand beds and sand blots to improve the situation for sand-living insects in Solna. In this study, the presence of insects was examined at four of these sand patches and another seven patches, including one sand bed and six natural sandy habitats. The presence was measured by calculating the number of nests dug by insects. The area, slope and direction of the sand patches, the roughness of the sandy soil, vegetation cover, sun exposure and the presence of willow trees were also measured at each path in order to investigate whether these environmental variables affect the presence of insects. It was found that the number of nests per m2 varied among the studied sand patches. The highest numbers were observed at three of the natural sand patches and the sand blot that were included in the study, indicating they are valuable habitats and important to preserve. The sand beds had fewer nests (1,4 nests per m2 on average) than the other sand patches (patches with natural sandy soils) which had an average of 17,4 nests per m2. Further studies of sand beds may investigate whether this result is generalizable or not. The analysis of the studied environmental variables indicates that none of them affects the presence of sand-living insects in a significant way. However, previous studies show that these variables may have an impact on the presence of insects, suggesting there are correlations that did not appear in this study