18101 research outputs found
Sort by
En studie om Kulturljudzon i Malmö
Get PDFDenna studie syftar till att förstå relationen mellan kultur och hållbar stadsutveckling. Detta genom
en exempelstudie av stadsutvecklingsinitiativet Kulturljudzon i Malmö samt en litteraturstudie.
Litteraturstudien har genomförts med fokus på kulturell- och social hållbarhet, samt ekonomiska
aspekter i förhållande till stadsutveckling och belyser både potentialer och utmaningar i staden. Det
går att konstatera att kultur kan användas både som mål och medel i relation till hållbar
stadsutveckling. Kultur kan bidra till social hållbarhet i form av identitetsskapande, mångfald,
betydelsefulla mötesplatser och ökad integration. Det kan även nyttjas i marknadsföring för att öka
en stads eller plats attraktivitet, vilket kan ha konsekvenser på kulturlivet som homogenisering eller
undanträngning orsakat av gentrifiering. För en fördjupad förståelse för hur kultur och hållbar
stadsutveckling kan samspela har en exempelstudie på Kulturljudzon i Malmö utförts.
Exempelstudien utgörs av dokumentstudier genom granskning av kommunala dokument, semistrukturerade intervjuer, samt platsbesök. Området där Kulturljudzon befinner sig är Sofielunds
verksamhetsområde som ligger i Malmös geografiska mittpunkt och består huvudsakligen av
industribyggnader till låga hyresnivåer. Dessa förutsättningar har resulterat i en mångfald av andra
verksamheter i området och är framförallt en viktig plats för stadens kulturliv. Områden av denna
karaktär tenderar att försvinna i takt med bebyggelseutveckling för att ersättas med blandad
stadsbebyggelse, vilket kan orsaka undanträngning av kulturliv till städers periferi. Med initiativet
Kulturljudzon avser Malmö stad bryta denna trend. Studiens resultat visar på att Kulturljudzon har
potential att möta behov hos stadens kulturliv som på andra platser kan vara svåra att tillgodose.
Detta kan exempelvis ha en integrerande effekt på Malmö stad. Dock finns det även faktorer som
tyder på att initiativet kan initiera en gentrifieringsprocess samt att kulturlivet inom Kulturljudzon
kan riskera att homogeniseras
Long term growth effects of fertilization in older stands : a study that examines if fertilization affects long term growth
Get PDFThe purpose of this study was to determine if fertilization had an impact on the long-term growth effects of pine forest on less fertile ground. It was done by using data from field trials to compare fertilized plots with control plots, and with that get results whether fertilization influences growth or not in a longer period, but also how production and height development acted together. The stands in the two fields trials were fertilized during the 1960 and 1970s, and the long-term effects was investigated in a period of 40 – 50 years after the fertilization was done. The growth aspects that were examined was total production, volume increment and upper height. The results showed an increase in growth both in a short time and over a long time. The results from the study were also tested statistically to determine if there were any difference between the first and last revision for fertilized and control plots, and to see if there were any difference between the field trials. What
could be seen was that height development was central in this study, a greater height makes all other growth factors increase over time. If the height increases rapidly and stays higher over time, then fertilization has a long-term effect on growth. The main results of this study were that long-term effects on growth from fertilization could be observed. The plots treated with fertilization got higher
site index than the plots with no treatment. Other studies that were investigated did not show an increase in height development from fertilization, and those studies could not prove any long-term effects either.Denna studie syftade till att undersöka tillväxteffekter av gödsling på lång sikt i tallbestånd på mager mark. Detta gjordes genom att använda data från fältförsök för att jämföra gödslade ytor mot kontrollytor och på så vis få fram resultat om hur tillväxten har förändrats över tid samt hur övre höjd och totalproduktion förhåller sig till varandra för respektive behandling. Bestånden i fältförsöken var gödslade två eller tre gånger under 1960 och 1970 talet, och långtidseffekter undersöktes på 40 – 50 års sikt. Genom att analysera resultaten kunde effekter på lång och kort sikt
tydas. De tillväxtfaktorer som undersöktes var totalproduktion, volymtillväxt och övre höjd. Den främsta effekten som kunde tydas i denna studie var att den övre höjden hade ökat på grund av gödslingen vilket gjorde att alla andra tillväxtfaktorer som undersöktes också ökade. Resultaten testades även statistiskt för att se om det var skillnad mellan sista och första revision för gödslade
ytor och kontrollytor, samt om det var skillnad mellan försöken. En slutsats av denna studie var att övre höjd är centralt för huruvida tillväxteffekter från gödsling ska ha en kvarstående effekt på längre sikt. Effekten på lång sikt av gödslingen var att den höjde ståndsortsindex för de gödslade ytorna jämfört med kontrollytorna. Långtidseffekter av gödsling kunde påvisas i dessa försök. Resultaten har jämförts med andra studier men där kunde ingen långsiktig effekt tydas, de studierna kunde dock inte påvisa någon förhöjning i övre höjd, vilket denna studie gjorde
Validation of mapping ground lichens as a support for reindeer husbandry : a comparative analysis of field-assessed ground lichen occurrence with model-based lichen map
Get PDFSince the 1950s, clear-cutting has been the dominant way of managing the Swedish forest. This has resulted in even aged forests and denser stands that have a negative impact on the distribution of terrestrial lichens. As a result, it has consequences for the reindeer husbandry, as the main food for the reindeer during the winter consists of terrestrial lichen, such as Cladonia spp. By this, it is important to identify the occurrence of terrestrial lichens today and where it existed.
This study has examined how well a model-based map matches field material collected for Sirges Reindeer husbandry plan 2004. It has also been studied whether the model-based map could be improved, by including both field inventory data and laser scanning data into the modeling process. The results showed that there was correlation in all analyzes, but with different precisions. Highest precision was found in the model-based map with laser data included in the modeling process. A map of the presence of terrestrial lichen in a landscape perspective is a basis that can,
and should, be used in consultations between Sami villages and the forest industry to increase the understanding of the distribution of terrestrial lichens, and in the long run improve consideration.Sedan 1950-talet har trakthyggesbruk varit den dominerande skogsskötselmetoden i Sverige. Följdeffekter av detta har resulterats i likåldriga skogar och tätare skogsbestånd, vilket har haft en negativ påverkan på marklavens utbredning. Följden av detta har inneburit negativa konsekvenser med minskad areal lavrika skogar för rennäringen, då den huvudsakliga födan för renen under
vinterhalvåret består av marklav, främst Cladonia spp. I och med minskningen, är det viktigt att veta marklavens förekomst idag och var den funnits. Således finns det behov av marklavskarteringar samt att förstå dess kvalitet.
I denna studie har jag genom analyser undersökt hur bra en kartmodell stämmer överens med verkligt fältmaterial insamlat till Sirges samebys Renbruksplan år 2004. Jag har även undersökt om den modellbaserade kartan kunde förbättras genom att inkludera både fältinventeringsdata och laserskanning i modelleringsprocessen. Resultatet i studien visade att det fanns korrelation i alla analyser, men med olika noggrannheter. Högst överensstämmelse och den bästa precisionen i jämförelseanalysen i fältbedömd marklavsförekomst med modellbaserad lavkarta fanns i matchningen med laserdata inkluderad i modelleringsprocessen. En karta över marklavens förekomst i ett landskapsperspektiv är ett underlag som kan, och borde användas vid samråd mellan samebyar och skogsindustrin för att öka förståelsen av marklavens utbredning och på sikt förbättra hänsynen
Training dogs to indicate synthetic pheromones from Plagionotus detritus, Coleoptera, Cerambycidae to detect living beetles
Get PDFUsing dogs to detect insects’ emitted volatiles is a non-invasive procedure, and a trained detection dog is potentially a fast and accurate method to search for saproxylic insects. The longhorn beetle Plagionotus detritus is categorized as Endangered in the Swedish Red List of Threatened Species. The beetle is difficult to detect and monitor with conventional survey methods. Studies indicate that the beetle can be monitored using pheromone traps. Pheromone works on large scale and using a detection dog might be a good complement. Performing the training of the dog on a synthetically reproduced scent from the beetle will not require access to live specimens of the endangered target species. In this study the potential for trained dogs to indicate synthetic pheromones from P. detritus to detect a living male beetle was examined. The dogs were first trained to indicate synthetic pheromone from P. detritus. The synthetic compounds used in the study were the two pheromone components of the P. detritus pheromone: (R)-3-hydroxy-hexan-2-one as the major component and (S)-2-hydroxy-octan-3-one as the minor component. Secondly, the dogs were taught to discriminate the target odour from similar decoys. Both compounds in the synthetic pheromone were used separately as decoys, in addition to three other compounds found in closely related Swedish longhorn beetle species, living in the same habitat. For the final test the synthetic pheromone was replaced with a living male beetle of P. detritus to determine if the dog trained to detect synthetic pheromone from P. detritus can recognize the scent from a living male beetle. The study was conducted on five dogs. The evaluation of a dog, the imprinting of the target scent, and the tests of the pheromone were carried out indoors for one day. All dogs managed to indicate the synthetic pheromone from P. detritus and learned to discriminate the decoys. Three of the dogs indicated the living male beetle in at least one out of three trials against synthetic decoys, and one dog indicated the beetle in three out of three trials. This method of indoor training on synthetics could be a valuable method for training dogs to detect endangered saproxylic insects in their habitat. This is promising for advancing the use of detection dogs for monitoring and protect endangered insects
Betydelsen av butorfanol vid sedering av nötkreatur
Get PDFKastration av handjur är ett rutinmässigt ingrepp som används av boskapsägare runtom i världen för
att underlätta hanteringen av deras djur. En kastration av en tjurkalv kan utföras på flera olika sätt,
men kirurgisk kastration är en metod som föredras av många veterinärer. Då ingreppet är smärtsamt
brukar man använda sig av smärtlindring i form av lokalbedövning och non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs).
Hos många djurslag använder man sig av opioider för att hantera smärttillstånd. Ett av de mest
välanvända analgetiska läkemedlen inom veterinärmedicinen är butorfanol som är en kappareceptoragonist och en agonist-antagonist på my-receptorn. Butorfanol verkar smärtlindrande,
speciellt på viscerala organ, och kan användas som ett tillägg för att få en mer balanserad sedering.
I svenska Distriktsveterinärernas behandlingsriktlinjer förespråkas tillägg av butorfanol till sederingen vid kastration av nötkalv. Det sederingsprotokoll som finns bifogat i behandlingsriktlinjen är
skapat av klinikern Axel Sannö. Sannö, A. och kollegor upplever att tillägg av butorfanol under
kirurgisk kastration av nötkalv gör att kalven ligger ner bättre under sederingen med färre reaktioner
och rörelser och går upp snabbare. Det finns dock ett begränsat antal studier över användandet av
butorfanol på nötkreatur då det för närvarande inte finns något butorfanol-preparat som är godkänt
för djurslaget.
Syftet med studien var att objektivt undersöka effekten av butorfanol under kastration av tjurkalvar
för att bekräfta den subjektiva upplevelsen beskriven av Sannö, A. och kollegor. I studien användes
54 tjurkalvar, samtliga sederades med xylazin, men 28 kalvar fick även ett tillägg av butorfanol.
Studiens hypotes var att butorfanolgruppen skulle ligga bättre under sederingen med färre reaktioner
på smärtsamt stimuli och resa sig snabbare efter kastrationen jämfört med gruppen som enbart fick
xylazin.
Studien kunde inte bekräfta att tillägg av butorfanol bidrog till en bättre smärtlindring av kalvarna
under kastrationen. Detta baserat på att det ej fanns en signifikant skillnad mellan reaktionerna på
smärtsamt stimuli mellan grupperna. Dock syntes en tendens till signifikans vad gällde reaktion på
kastrationsingreppet (p = 0,057). Det fanns heller inga statistiska belägg för att kalvarna som fick
en kombination av xylazin och butorfanol reste sig snabbare efter att ingreppet hade slutförts.
Slutsatsen blev således att hypotesen inte kunde bekräftas. Vid en signifikansgräns på p <0,05 kunde
studien inte visa att tillägg av butorfanol till sedering med xylazin bidrog med någon ytterligare
smärtlindring vid kastration av nötkalv som även behandlats med lokalbedövning och en NSAID
innan ingreppet, samt att tillägget inte bidrog till en snabbare resning efter ingreppets slut. Som
bifynd visade studien att kalvarna som fick tillägg av butorfanol var piggare när de väl reste sig efter
ingreppet (p = 0,007) samt att de vokaliserade betydligt mer jämfört med de som bara hade fått
xylazin (p = 0,005; p <0,001).Castration of male animals is a routine procedure used by livestock owners around the world to
facilitate the handling of their animals. A castration on a bull calf can be performed in several
different ways, but surgical castration is the method that is preferred by most veterinarians. Since
the procedure is painful, local anaesthesia and non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAID) are
usually used as a mean to control the pain.
In many animal species opioids are used to combat pain. One of the most widely used analgesic
drug in veterinary medicine is butorfanol which is a kappa-receptor agonist as well as a my-receptor
agonist-antagonist. Butorphanol provides pain relief, especially in viscera, and can be used as an
addition to obtain a more balanced sedation. The Swedish district veterinarians’ treatment guidelines
recommend adding butorphanol to the sedation when castrating bull calves. The sedation protocol
attached to the treatment guidelines was created by veterinary clinician Axel Sannö. The experience
reported by Sannö, A. and colleagues is that the addition of butorphanol during surgical castration
of bull calves makes the calf stay down better with fewer movements and reactions to stimuli and
rise quicker after the castration procedure is completed. However, there’s only a limited number of
studies regarding the use of butorphanol on cattle as there is currently no available butorphanol drug
approved for the species.
The purpose of this study was to objectively evaluate the effect of butorphanol during castration of
male calves to confirm the subjective experience reported by Sannö, A. and colleagues. 54 bull
calves were used in the study, all of which were sedated with xylazine. Out of these 54 calves, 28
also received an addition of butorphanol. The study’s hypothesis was that the group receiving the
addition of butorphanol would stay down better with fewer reactions to painful stimuli and rise
quicker at the end of the procedure compared to the group receiving only xylazine.
The study could not confirm that the addition of butorphanol contributed to a better pain relief for
the calves during castration. This was based on the fact that there was no significant difference in
the responses to painful stimuli between the groups. However, there was a tendency in significance
regarding the reaction to the castration procedure (p = 0,057). There was also no statistical evidence
that the calves given a combination of xylazine and butorphanol rose faster after the procedure was
completed. The conclusion was thus that the hypothesis could not be confirmed. At a significance
level of p <0,05 the study could not show that the addition of butorphanol to sedation with xylazine
contributed to any additional pain relief during castration of calves that were also treated with local
anaesthesia and an NSAID prior to the procedure, and that it does not contribute to the calves rising
faster after the end of the procedure. Incidental findings from the study showed that the calves that
received butorphanol were more alert when they got up after the procedure (p = 0.007) and that they
vocalized more compared to those who had only received xylazine (p = 0.005; p <0.001)
Water mapping in Scots pine stands after thinning
Get PDFClimate change is an ongoing issue in various fields, including forestry. More frequent
and severe droughts have been already noted around the world, also in Europe. Visible reduction
in available water in forests has adverse consequences such as increased tree mortality, higher
vulnerability and smaller growth. Appropriate silviculture treatment can improve forest conditions.
Proper thinning practices can reduce belowground competition for water.
In the current study, water with a detectable isotope (deuterium, 2H) was applied in Scots pine
stands with different intensities of thinning in order to investigate water route and horizontal root
systems structure. Based on the amount of the label in the sapwood cores of trees, water uptake
was examined. In addition the sapwood area of each analysed tree was calculated. Knowing
the exact location of trees, the water route on the plot was mapped.
The results showed a strong correlation between the place of water application and the distance
of a tree. Belowground roots overlap was proven and reached 3,5 trees /m2. In heavily thinned plots
labelled trees uptook the biggest amount of 2H. There was no correlation between the sapwood area
of a tree and the amount of uptaken label. Visual presentation of trees distribution showed
belowground avoidance of competition – root systems are not developed uniformly around tree
stem.
Although there are some limitations of this study such as the short time between thinning
and experiment establishment, the results obtained gave a valuable insight into the root system
and connected with other research, including examination of root development after thinning
in a few years, can be helpful and useful in adjusting thinning practice in face of lack of water
in the forest
The missing links in Latvia’s hiking system
Get PDFUrban green spaces provide ecosystem services, have a positive influence on human’s mental and
physical health, and give room to perform outdoor recreation. Research shows that outdoor recreation not only improves health but also benefits the economy, education, and integration. During the
COVID-19 pandemic, access to urban green space gained greater importance as a place to socialize and at the same time be able to keep distance from each other as other indoor and outdoor
activities became limited. Those facts gave an insight into how important it is to protect and give
access to urban green spaces and nature.
I heard about an EU project where they are currently developing a long-distance hiking trail through
Estonia, Latvia, and Lithuania. Beyond that, the hiking trails in Latvia are not as developed as in
Sweden and I decided to spend some time in Latvia to explore more. I have proposed a development plan for the Nature Park Talsu pauguraine with the purpose to improve the possibilities to hike and
to increase people’s access to hiking trails and thereby promote improved health through outdoor
recreation. I also researched about how the culture of outdoor recreation looks like in Latvia and how
the existing trails in Latvia are planned and managed.
Latvia has long traditions connected to nature but due to Latvia’s history and culture, outdoor recreation is not deeply anchored in society. Through education and improved access to nature with help
of an outdoor recreation infrastructure, the culture of outdoor recreation in Latvia could change with
the next generations.
In Latvia, the planning and management of hiking trails are relatively new, and several issues need
to be solved. The planning and management of hiking trails could be improved in Latvia by taking
inspiration from other countries like Sweden and, for example, implement an outdoor recreation
coordinator who simplifies the development and cooperations.
With simple actions, the hiking infrastructure can improve in Talsu pauguraine. What is challenging
is to reach an agreement with the involved actors in such a project. Moreover, the management of
the trails needs to take place continuously, the work needs to be evaluated and the development
plan must be updated regularly. For a faster result, one of the actors should be the project leader
and push the issues of improving the hiking trail infrastructure forward.Urbana grönområden tillhandahåller ekosystemtjänster, har en positiv inverkan på människors mentala och fysiska hälsa och ger utrymme för friluftsliv. Forskning visar att friluftsliv inte bara förbättrar
hälsan utan också gynnar ekonomin, utbildningen och integrationen. Under COVID-19-pandemin
fick tillgången till grönområden i städerna större betydelse och fungerade som en plats för att umgås
och samtidigt kunna hålla avstånd till varandra då andra inomhus- och utomhusaktiviteter blev begränsade. Denna information gav en inblick i hur viktigt det är att skydda och tillgängliggöra urbana
grönområden och natur.
Jag hörde om ett EU-projekt där de för närvarande utvecklar en långdistansvandringsled genom
Estland, Lettland och Litauen. Utöver det är vandringslederna i Lettland inte lika utvecklade som i
Sverige och jag bestämde mig för att tillbringa lite tid i Lettland för att lära mig mer. Jag har tagit fram
ett föreslag på en utvecklingsplan för naturparken Talsu pauguraine med syfte att förbättra möjligheterna att vandra och att öka människors tillgång till vandringsleder och därigenom främja förbättrad
hälsa genom friluftsliv. Jag undersökte även hur friluftskulturen ser ut i Lettland och hur de befintliga
lederna i Lettland planeras och sköts.
Lettland har långa traditioner kopplade till naturen men på grund av Lettlands historia och kultur är
friluftslivet inte djupt förankrat i samhället. Genom utbildning och förbättrad tillgång till naturen med
hjälp av en infrastruktur för friluftsliv kan kulturen för friluftsliv i Lettland förändras med kommande
generationer.
I Lettland är planering och förvaltning av vandringsleder relativt nytt och ett antal utmaningar måste
lösas. Planeringen och skötseln av vandringsleder skulle kunna förbättras i Lettland genom att hämta inspiration från andra länder som Sverige och till exempel implementera en friluftssamordnare
som förenklar utvecklingen och samarbete.
Med enkla åtgärder kan vandringsinfrastrukturen förbättras i Talsu pauguraine. Det som är utmanande är att nå en överenskommelse med de inblandade aktörerna i ett sådant projekt. Dessutom
behöver förvaltningen av lederna ske kontinuerligt, arbetet behöver utvärderas och utvecklingsplanen måste uppdateras regelbundet. För ett snabbare resultat bör en av aktörerna vara projektledare
och driva frågorna att förbättra vandringsledernas infrastruktur
How does habitat selection by brown bear (Ursus arctos) during the berry season change due to forestry and human disturbance
Get PDFBrown bear (Ursus arctos) is the most widespread large carnivore. It is an apex predator and does not have natural enemies but is hunted by humans in Sweden. During the period July to October their main food resource is bilberry, which contains carbohydrates that are important for their fat resources before entering hibernation. In Sweden, brown bears occur in both managed and non-managed forests, some management practices such as clear-cut have a large impact on the bilberry occurrence. This study looked at how brown bears changed their diurnal habitat selection before, after, and during the bear hunt. Furthermore, I studied how forest management affects bears habitat selection with bilberry as an index. I had position data for 106 female brown bears, the study area was placed in mid-central Sweden, and I used forest information such as age, thinning year, and habitat classes. I fitted an iSSF (integrated step selection function) to analyze brown bear habitat selection. I found that there was a difference between their habitat selection due to human presence and forestry in the different periods, be-fore, during, and after the hunt. During the day there was no difference in habitat use between the three periods except for before hunt during the day were the bears selected for deciduous forests over pine. During the night there was a difference for the forests that had been clear-cut for 6-30 years ago, for all periods. These changes could be due to human presence during the day, result-ing in bears selected for these areas during the night becoming more nocturnal. Thinning of the forest influenced the habitat selection of brown bears, during the hunt bears selected thinned forest over pine during the night, but less before the hunt during the day and after the hunt both day and night. Clear-cuts influenced the bear habitat selection and differed between the periods and whether it was day or night. The most common difference compared to pine was that those areas that had been clear-cut were used less than pine, except during the hunt during the night and after the hunt during the night where they were selected more in comparison
Luftvägsinfektion hos kalv
Get PDFLuftvägsinfektion är ett vanligt förekommande problem hos kalvar. Sjukdomen drabbar kalvar i alla
åldrar och kan på sikt leda till nedsatt tillväxt och bestående förändringar i lungorna.
Behandling mot luftvägsinfektion bör enligt Läkemedelsverkets rekommendationer sättas in vid
påvisande av feber, nedsatt allmäntillstånd och dyspné. Förstahandsvalet är penicillin och behovet
av NSAID och annan understödjande behandling bör utvärderas i varje enskilt fall. Man har sett att
tidigt insatt antibiotikabehandling är associerat med begränsad utveckling av konsolidering i
lungorna samt minskad risk för ombehandling. Därför är det av intresse att fånga upp och behandla
luftvägsinfektion hos kalv så tidigt som möjligt.
Det finns flera standardiserade poängsystem för att diagnosticera luftvägsinfektion hos kalv där
kliniska parametrar bedöms och poängsätts. Poängen summeras och kalvar med en poängsumma
över ett förutbestämt gränsvärde klassificeras som positiva för klinisk luftvägsinfektion. En annan
metod för diagnosticering är ultraljud av lungorna. Med ultraljud kan förändringar som konsolidering, atelektas, vätska i och kring lungorna samt lungbölder upptäckas. Ultraljudsundersökning
möjliggör upptäckt av subklinisk sjukdom dagar till veckor innan kliniska tecken ses.
Målet med studien var att utvärdera kriterierna för insättande av behandling samt behandlingseffekt
vid luftvägsinfektion hos kalv. Studien utfördes på 61 kalvar i en besättning som köper in kalvar via
mellangårdsavtal. Alla kalvar bedömdes kliniskt och med ultraljud av lungorna vid tio tillfällen från
cirka tre till fem veckors ålder. Kalvarna följdes sedan upp med klinisk bedömning och ultraljudsundersökning i samband med avvänjning vid cirka åtta veckors ålder. I försöksgruppen behandlades
kalvar vid påvisande av konsolidering av lungvävnad ≥2 cm. I kontrollgruppen sattes behandling in
av djurägaren enligt gårdens ViLA-instruktioner, alltså vid påvisande av feber, nedsatt allmäntillstånd och andningssvårighet. Tillväxt, ultraljuds- och kliniska bedömningar samt utveckling av
ultraljudsförändringar över tid jämfördes mellan de två grupperna.
Under studien insjuknade 16 kalvar i klinisk luftvägsinfektion och 2 kalvar i subklinisk
luftvägsinfektion. Totalt behandlades 4 kalvar inom ett dygn efter påvisande av lungförändringar ≥2
cm och 3 kalvar behandlades av djurägaren enligt gårdens ViLA-instruktioner. Elva kalvar med luftvägsinfektion fick inte behandling då de inte diagnosticerades av djurägaren enligt ViLA-instruktionerna.
Studien påvisade ingen skillnad i behandlingseffekt hos kalvar som behandlades enligt ViLAinstruktionerna jämfört med kalvar som behandlades inom ett dygn efter ultraljudsfynd ≥2 cm. Ingen
statistiskt signifikant skillnad i tillväxt mellan kontroll- och försöksgrupp eller mellan kalvarna som
behandlades inom ett dygn och kalvarna som behandlades av djurägaren kunde påvisas. Studien har
stött på utmaningar i form av confounders och ett lågt antal behandlade kalvar, vilket gör det svårt
att dra säkra slutsatser. Detta är något man bör ha i åtanke vid framtida studier inom ämnet.Bovine respiratory disease (BRD) is a common disease among calves of all ages. The disease can
affect growth performance and result in long-lasting changes in the lungs.
Treatment against BRD should be given to calves showing signs of depression, dyspnea, and fever.
The first choice of treatment in Sweden is penicillin according to the Swedish Medical Products
Agency. The need for additional treatment such as NSAIDs, fluids, and/or extra nutrition should be
evaluated individually for each case. Early antibiotic treatment has been shown to be associated with
limited development of consolidation of the lungs as well as a smaller risk of needing a second
treatment within a week. Therefore, it is of great interest to identify and treat calves with BRD as
early as possible.
There are several standardized scoring systems for diagnosing BRD in calves. These are based on
assessment and scoring of a number of clinical signs including fever, coughing, eye discharge, nasal
discharge, and attitude. Calves with a total score above a predetermined cut-off value are classified
as positive for BRD. Another diagnostic method for BRD is thoracic ultrasound. This method can
detect changes such as consolidation, atelectasis, fluid in or around the lungs, and lung abscesses.
When performing an ultrasonographic examination it is possible to detect changes in the lungs days
to weeks prior to clinical signs.
The aim of this study was to evaluate criteria for treatment and effect of treatment of BRD in calves.
A total of 61 calves were submitted to daily clinical and ultrasonographic examination at the age of
approximately three to five weeks. The calves were once again examined at weaning at the age of
eight weeks. Calves in the experimental group received treatment once their ultrasound showed lung
consolidation ≥2 cm, and the control group received treatment from the farmer according to the
farm’s medical instructions. The instructions given were that calves exhibiting fever, depression,
and dyspnea should receive treatment. Growth performance, clinical and ultrasound scores, and
development of ultrasound scores over time were compared between the two groups.
During the study period, 16 calves were diagnosed with clinical BRD and 2 calves with subclinical
BRD. A total of 4 calves were treated within 24 hours of detection of lung consolidation ≥2 cm and
3 calves were treated by the owner according to the medical instructions on the farm. The remaining
11 calves received no treatment due to not being recognized by the farmer/not fulfilling the criteria
for treatment in the farm’s medical instructions.
No difference in treatment effect could be shown between calves treated by the farmer and calves
treated within 24 hours of detection of lung consolidation ≥2 cm. No statistically significant
differences in growth could be shown between the control and the trial group, as well as between
calves treated within 24 hours of diagnosis and calves treated by the farmer. The study encountered
challenges such as confounders and a smaller study group than expected, which made it hard to draw
firm conclusions. This should be considered when performing future studies
Plantskoleproduktion utan torv
Get PDFTorvmarker täcker ~3% av världens landyta och har sedan senaste istiden fungerat som en viktig
kolsänka, som tar upp koldioxid (CO2) ur atmosfären. Ungefär 10% av torvmarkerna på jorden har
dränerats, huvudsakligen för skogs- och lantbruk, samt till viss del för torvbruk. Genom utdikning
förlorar torvmarker sin funktion som kolsänka, och i stället ger den utdikade arealen upphov till ett
utsläpp av 2 miljarder ton CO2 per år, som motsvarar ~5% av det mänsklig orsakade utsläpp av CO2.
Eftersom återvätning av torvmarker kan vända denna process, har många länder satt i gång
miljöprogram i syfte att skydda och återställer torvmarker.
I Storbritannien har den politiska diskussionen kring torv lett till att användningen av odlingstorv
ska fasas ut inom hela trädgårdsbranschen fram till 2030. Även om omsättningen av detta mål är
frivilligt, finns det ett flertal plantskolor i Storbritannien som redan idag producerar sina
containerodlade växter helt utan torv. Inom ramen för detta arbete kontaktades dessa plantskolor
med en enkätundersökning i syfte att ta del av deras erfarenheter med torvfria odlingssystem.
Främsta målen med detta var att ta reda på vilka odlingssubstrat dessa torvfria plantskolor använder
i stället och att identifiera vilka fördelar och utmaningar som uppstår vid torvfri
plantskoleproduktion.
Det visade sig att kokosfiber, barkmull, träfiber, grönkompost och komposterad ull är de
substratkomponenter som används mest i torvfria odlingssubstrat för containerodling i
Storbritannien. Anpassningen av odlingssystemen till torvfria odlingssubstrat baserade på dessa
komponenter upplevs av majoriteten som hanterbart. Ur resultaten framgick dock därutom att
optimeringen av växtnäringsförsörjningen och bevattningsrutinerna kan upplevas som utmanande
och således rekommenderas att dessa arbetsmoment bör kontrolleras noggrant. Dessutom upplevs
den delvis begränsade tillgängligheten och varierande kvaliteten av torvfria odlingssubstrat som
problematisk. Som fördelaktigt upplever odlarna fram för allt att märkningen som en ”torvfri
plantskola” är bra för marknadsföringen och kan således utnyttjas för att attrahera både, privat- och
företagskunder, som vill handla hållbart producerade växter. Sammanlagt visar resultaten av detta
arbete att det är fullt möjligt att producera ett brett sortiment av olika växtslag helt utan torv, såväl i
liten som stor skala, och att en torvfri plantskola kan vara en lönsam affärsmodell.Peatlands cover ~3% of the earth´s land surface and have since the last ice age functioned as an
important carbon sink, taking up carbon dioxide (CO2) from the atmosphere. About 10% of the
global peatlands have been drained, mainly for forestry and agriculture, and to some extent for peat
extraction. Drained peatlands not only lose their function as carbon sinks, but instead give rise to an
emission of almost 2 billion tonnes of CO2 per year, which corresponds to ~5% of the human-caused
CO2 emissions. Because rewetting of peatlands can reverse this process, many countries have
launched environmental programs aimed at protecting and restoring peatlands.
In the United Kingdom (UK), the political discussion about peat has led to the decision that the
use of peat has to be phased out within the entire horticultural industry by 2030. Although the
implementation of this goal is voluntary, there are several nurseries in the UK that already produce
their container-grown plants completely without peat. As part of this study, these nurseries were
contacted with a survey to take part in their experiences with peat-free cultivation systems. The main
objectives of this were to investigate which growing media these peat-free nurseries use to replace
peat and to identify the benefits and challenges that arise in peat-free nursery production.
The results show that coir, composted bark, wood fibre, green compost and composted wool are
the substrate components most used in peat-free growing media for container nursery production in
the UK. The adaptation of the cultivation systems to peat-free growing media based on these
components is perceived by the majority as manageable. However, the results also showed that the
optimisation of plant nutrition and irrigation routines can be perceived as challenging and thus it is
recommended that these aspects should be controlled carefully. In addition, the partly limited
availability and varying quality of peat-free growing media is perceived as problematic. As main
advantage the nurseries experience that the label “peat-free” is good for marketing and can thus be
used to attract both, private and corporate customers, who want to buy sustainably produced plants.
Overall, the results of this study show that it is possible to produce a wide range of different plant
species completely without peat, both on small and large scale, and that a peat-free nursery can be
a profitable business model