18101 research outputs found
Sort by
Temperatursänkande åtgärder på hårdgjorda ytor med hjälp av GYF
Get PDFVärlden befinner sig i en situation där klimatkrisen är ett faktum. Koldioxidhalterna har stigit de senaste åren och de väntas fortsätta stiga även kommande år. Som en konsekvens av klimatkrisen bildas värmeöar över hårdgjorda ytor i staden. Värmeöar kan motarbetas med hjälp av implementering av ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Ekosystemtjänsterna bidrar med funktioner som gynnar oss människor, till exempel via temperaturreglering, luftrening och vattenrening. I den här uppsatsen har en gestaltning utförts med syfte att sänka temperaturen på en parkeringsplats i Boländerna i Uppsala. Planeringsverktyget grönytefaktor (GYF) har använts som en vägledning för att testa ställa samma krav på klimatanpassning av en parkeringsplats som i ett bostadsområde. Syftet har varit att minska värmeöar på en parkeringsyta med hjälp av ekosystemtjänster och samtidigt bibehålla funktionen som parkeringsplats. Antalet parkeringar har minskat i enlighet med Uppsala kommuns riktlinjer för parkeringstal. Förutom GYF har även litteratur bidragit till gestaltningen. Vid inventering och platsbesök visade det sig att parkeringsytan endast innehöll 14% gröna element med resterande hårdgjorda ytor. Gestaltningen resulterade i att 268 stycken träd planterats, gräsytor har bytts ut till ängsytor och en damm installerats. Växtmaterialet består av både icke-traditionella arter och inhemska arter som fyller olika funktioner. Fokus har legat på att använda arter som tål torka bra samt har en eller flera av följande egenskaper; snabbväxande, stor storlek, bred krona, tät krona och hög höjd. En av uppsatsens slutsatser är att bilen tar mycket plats och när man minskar på bilens anspråk i staden frigörs mycket yta som kan användas till ekosystemtjänster. GYF kan vara ett bra alternativ till vägledning i projekt som rör bostadsområden men i fallet med parkeringsytan i Boländerna har det varit svårt att utnyttja GYF till det specifika målet att åstadkomma temperatursänkande åtgärder. Litteraturen har varit till mer hjälp i den frågan på grund av att den gett konkreta svar på vad det är som påverkar temperaturen.The world is in a situation where the climate crisis is a fact. Carbon dioxide levels have increased in recent years and are expected to continue to increase in the future. As a consequence of the climate crisis, heat islands are forming over paved surfaces in the city. Heat islands can be counteracted by implementing ecosystem services in spatial planning. The ecosystem services contribute with functions that benefit us humans, for example through temperature control, air purification and water purification. In this master thesis, a design has been made with the aim of lowering the temperature in a parking lot in Boländerna in Uppsala. The planning tool green area factor (GAF) has been used as a guide to test the same requirements for climate adaptation of a parking area as in a residential area. The purpose has been to reduce heat islands in a parking area with the help of ecosystem services and at the same time maintain the function as a parking space. The number of parking spaces has decreased in union with Uppsala municipality’s guidelines for parking numbers. In addition to GYF, literature has also contributed to the design. During inventory and site visits, it turned out that the parking area contained only 14% green elements with the remaining percentages being impervious surfaces. The design resulted in 268 trees being planted, grass areas being replaced with meadow areas and a pond being installed. The plant material consists of both non-traditional species and native species that fulfill different functions. The focus has been on using species that can withstand drought well and have one or more of the following characteristics; fast-growing, large size, broad crown, dense crown and high height. One of the thesis’ conclusions is that the car takes up a lot of space and when you reduce the car’s demands in the city, a lot of space is freed up that can be used for ecosystem services. GAF can be a good alternative to guidance in projects related to residential areas, but in the case of the parking area in Boländerna, it has been difficult to use GAF for the specific goal of achieving temperature-lowering measures. The literature has been more helpful in that question because it has given concrete answers to what it is that affects the temperature
Effekter av styrmedel på fordonsgasmarknaden
Get PDFOne third of Sweden’s greenhouse gas emissions originates from the transport sector, nearly exclusively from domestic road transport. To reach the goal of net zero emissions by 2045, biofuels are needed to complement the electrification of the vehicle fleet. For biogas to be competitive compared to its fossil alternatives, policy instruments are required. There are many instruments like these in place in Sweden, but to ensure that resources are spent effectively, continuous evaluations of the different policy instruments are needed. This case study compares the combination of different policy instruments between Sweden and a comparable
country in relation to their respective development of the vehicle gas market.
To identify the country that is suitable for the comparison, calculations of Mahalanobis distance were performed. Then, the differences in development of the two vehicle gas markets were established through a hypothesis testing and
lastly an analysis of the different policy instrument mixtures were conducted. The results show that Finland is the most suitable country for the comparison, based
on several variables related to the biomass potential and the propensity for introducing climate policy instruments. The Finnish biogas market is less developed than the Swedish one, mainly due to a drive for nuclear power and other biofuels. An increase in the percentage change of refueling stations as well as the number of gas vehicles can be seen in Finland between 2016 and 2017. This can be a consequence of the state-owned Gasum investing in refueling infrastructure. Furthermore, Sweden have been directing policy instruments toward increased usage of biogas in the transport sector for a long time and thereby allowing faith in a stable market such that market actors dare to invest in biogas production and upgrading facilities.En tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp kommer från transportsektorn, framför allt från inhemsk vägtransport. För att nå målet om netto-noll utsläpp till 2045 ses biobränslen som ett nödvändigt komplement till elektrifieringen av fordonsflottan. Biogas är en blandning av främst metan och koldioxid som produceras genom rötning av olika typer av organiskt material. Den blandning av
biogas och naturgas som används som fordonsbränsle kallas just fordonsgas. För att göra fordonsgas konkurrenskraftigt gentemot fossila alternativ behövs styrmedel. Olika typer av styrmedel påverkar olika delar av kedjan, det finns bland annat stöd som stöttar produktionen och andra som stöttar vid investeringar när det exempelvis ska byggas olika typer av anläggningar. Det finns redan idag många styrmedel på plats i Sverige, men för att se till att resurserna spenderas effektivt måste effekten av dessa utvärderas med jämna mellanrum. I denna fallstudie jämförs kombinationen av styrmedel mellan Sverige och ett annat land, vilket sedan relateras till respektive utveckling av fordonsgas-marknaden.
Studien består av tre delar som alla besvarar var sin frågeställning. Statistiska metoder har valts för att kvantifiera skillnaderna i marknadsutveckling och för att ta hänsyn till ett flertal variabler för att hitta det land som liknar Sverige mest. Först identifieras det bästa landet för jämförelsen genom att matchas med Sverige baserat på valda variabler som beskriver förutsättningarna för att utveckla en biogasmarknad. Sedan fastställs skillnaderna i utvecklingen av fordonsgas-marknaden genom att jämföra utvecklingen av antalet uppgraderingsanläggningar,
fordonsgastankstationer och biogasfordon. Slutligen förs en diskussion om vilka effekter införandet av de olika styrmedlen har haft på marknadsutvecklingen och länderna jämförs i sin helhet.
Resultaten visar att Finland är det mest lämpliga landet för jämförelsen. Det är ett väntat resultat då Finland och Sverige har liknande geografi och kultur. Studien visar att den finska biogasmarknaden är mindre utvecklad än den svenska, främst på grund av en satsning på andra bränslen i transportsektorn och andra ändamål för användningen biomassa. Dessutom har Sverige satsat på en ökad användning av biogas i transportsektorn under lång tid vilket har gjort att det idag finns ett stort antal biogaslastbilar på vägarna. Den ökade användningen av biogasfordon har genererat en efterfrågan på tankstationer. Utvecklingen av båda dessa delar har skapat en tilltro till en stabil marknad vilket gör att aktörer vågar investera i produktionsanläggningar. Det går att se en stor procentuell ökning i antal biogaslastbilar och tankstationer i Finland mellan 2016 och 2017 vilket kan förklaras av att det statligt ägda Gasum började investerade i tankinfrastruktur för fordonsgas 2016, vilket sedan dess kan ha haft en inverkan på utvecklingen av antalet gasfordon.
Att utvärdera effekterna av styrmedel kan vara invecklat i och med att det finns andra aspekter som påverkar marknadsutvecklingen i länderna, utöver just styrmedlen. Därför kan det vara svårt att hitta exakta samband, och i den här studien förs i stället en diskussion om införandet av de olika styrmedlen kopplat till hur marknaden utvecklats i samband med detta. För att styrka slutsatserna skulle vidare studier kunna inkludera jämförelser med andra länder som har liknande typer av styrmedel. Slutsatserna om att marknadsutvecklingen faktiskt går att koppla till införandet av stöden skulle kunna styrkas genom att studera marknadsutvecklingen runt tidpunkten för införandet av dessa stöd även i andra länder
Stand characteristics and temperature’s effect on bilberry availability and quality
Get PDFStand characteristics is a crude description of a forest and provides general knowledge of what the forest looks like, for example plant composition and site productivity. Factors and measurements like tree canopy and basal area affects the near ground microclimate through temperature regulation, light intake, and available soil nutrient. This study focuses on the effect of stand characteristics and temperature on availability and quality of the ericaceous dwarf shrub bilberry, Vaccinium myrtillus. The data used derives from central Södermanland, Sweden, and has been collected during a short time-period of two weeks by the end of March this year, 2021. The temperature loggers were installed the previous year and retrieved this year. Day temperature decreased with increased basal area while the night temperature was affected by maturity classes. There was a significant difference between bilberry coverage and maturity classes. A further pairwise comparison revealed the difference to be between final harvest and the other maturity classes. However, when looking at bilberry weight, it was only positively correlated to bilberry coverage. The quality of the dwarf shrub as forage, defined as Total Digestible Nutrients, was affected by neither maturity classes nor the weight. By connecting bilberry to suitable silviculture practise and longer rotation periods may increase the availability and thus mitigating ungulate related forest damages
Sustainable intensification and agroecology
Get PDFAgroecology and sustainable intensification are presented by their respective proponents as solutions to improve the sustainability of agricultural production. The present research investigates the similarities and differences of the two approaches and their potential to contribute to sustainable development in praxis. A comparative analysis of practices contained in the FAO 10 elements of agroecology and 13 agroecological principles with those in sustainable intensification found that the two approaches are very similar. The main difference lies on their focuses: the focus on goals in sustainable intensification, and the focus on means in agroecology, as well as differing scopes: farm scale in sustainable intensification, and food system scale in agroecology. It followed that sustainable intensification is limited to showing sustainable development only retrospectively, while agroecology can inform practices for sustainable farm development. It is proposed that sustainable intensification could benefit by a broadened definition which includes social elements. Due to the similar aims of both the concepts to increase agricultural sustainability, proponents of sustainable intensification and agroecology are best advised to focus on similarity, rather than difference
One City in Two Countries
Get PDFThe collaborative cross-border region HaparandaTornio has been recognised as the most peaceful border in the world due to its
shared history, which can be examined through the common tangible and intangible cultural heritage. The tangible cultural heritage
can be investigated through four phases of HaparandaTornio's institutionalisation; (1) the motion of single projects, (2) joint local policy
agreements, (3) creating a joint body and (4) continued responsibility of being defined as a Twin City. The intangible cultural heritage
can be recognised through the border being a uniting seam, rather than an isolating barrier, where different languages, mentality
and traditions have merged. In March 2020 the COVID-19 pandemic forced national decision-makers to close the border between
HaparandaTornio. The border closing has not only restricted local habitants of moving freely in their region but also intensified the "we
and them"-mentality amongst the habitants from the respective cities. This shows that collaborative regional decision-making is crucial
of maintaining the common cultural heritage of HaparandaTornio, but also to cultivate the everyday life of the habitants living in the
cross-border region. Yet, HaparandaTornio remains just as a concept, being identified as one city in two countries. This identification can
not be legally defined which creates contradictions in the regional will and national law. If the border were to close again, communication
between regional authorities and national decision-makers are necessary, to constitute reasonable measures that serves cross-border
regions. The results of this thesis have been gathered through a site-visit, interviews and a survey
Kommuniceras övervikt hos katt från veterinär till djurägare i syfte att förebygga fetma?
Get PDFÖvervikt och fetma är vanligt förekommande hälsoproblem hos katter världen över som predisponerar för diverse sjukdomar samt kan förorsaka en sämre livskvalité. Överviktiga katter når sällan
sin idealvikt och många som gör det går upp i vikt igen efter avslutat viktminskningsprogram. De
hälsorisker som föreligger vid övervikt hos katt i kombination med påvisade svårigheter med en
lyckad viktnedgång talar för en ökad betydelse av att jobba förebyggande mot olämplig viktökning.
Enligt djurägare tycks bilden av en katt i normalt hull vara en något överviktig katt då många tenderar att underskatta sin katts body condition score (BCS). Få studier har undersökt hur veterinärer
jobbar kommunikativt med djurägare i syfte att förebygga utvecklande av fetma hos katt.
Syftet med denna studie var att undersöka hur veterinärer, genom kommunikation, till djurägare
jobbar förebyggande mot fetma samt att skatta prevalensen av övervikt/fetma hos katter som besöker
djurkliniker i Sverige.
En webbaserad enkät skickades ut till smådjurskliniker i Sverige. Målgruppen var kliniskt verksamma veterinärer som i sitt arbete mottog kattpatienter. Enkäten besvarades fullständigt av 158
personer.
Studiens resultat indikerar att veterinärer vid djurkliniker i Sverige i ganska hög grad bedömer
(85 %) och journalför (72 %) BCS hos en majoritet av sina kattpatienter. 60 % av veterinärerna
kommunicerar övervikt hos katt till djurägaren i en majoritet av fallen. Tidsbrist (54 %) och prioritering av annan diagnos (71 %) visade sig vara de två främsta orsakerna till att övervikt ej diskuterades med djurägare. En majoritet (56 %) upplevde sig inneha tillräcklig kunskap för att utforma ett
viktminskningsprogram för katt. 47 % av respondenterna skattade att mer än 60 % av de kattpatienter som de mottog under de senaste sex månaderna hade ett BCS över 5 och 35 % skattade att 40–
60 % av katterna hade BCS över 5.Overweight and obesity are common health problems in cats all over the world and predispose to
various diseases and can cause a poorer quality of life. Overweight cats rarely reach their ideal
weight and many who does regain their previous weight after completing a weight-loss program.
The health risks associated with overweight in cats in combination with proven difficulties with a
successful weight loss speak for an increased importance of working preventively against inappropriate weight gain. According to pet owners, the image of a cat in ideal weight seems to be a slightly
overweight cat as many tend to underestimate their cats body condition score (BCS). Few studies
have examined how veterinarians work communicatively with pet owners to prevent the development of obesity in cats.
The purpose of this study was to investigate how veterinarians, through communication to animal
owners, work preventively against obesity and to estimate the prevalence of overweight and obesity
in cats visiting animal clinics in Sweden.
A web-based questionnaire was sent out to small animal clinics in Sweden. The target group was
clinically active veterinarians who received cat patients in their work. The questionnaire was completely answered by 158 persons.
The results of the study indicate that veterinarians at animal clinics in Sweden assess (85%) and
record (72%) BCS in their cat patients to a high degree. 60% of the veterinarians communicate
overweight in cats to the pet owner in most cases. Lack of time (54%) and prioritization of another
diagnosis (71%) were the two main reasons why obesity was not discussed with pet owners. A
majority (56%) felt they had sufficient knowledge to design a weight-loss program for cats. 47% of
respondents estimated that more than 60% of their cat patients in the last six months had a BCS over
5 and 35% estimated that 40-60% of cats had BCS over 5
Hur mår hästkastanjen egentligen?
Get PDFHästkastanjen, Aesculus hippocastanum, har genom åren varit ett mycket välanvänt stadsträd med höga kulturhistoriska och sociala värden. På senare tid har arten sjunkit i popularitet då den drabbats av flertalet skadegörare och sjukdomar. I denna litteratur- och intervjustudie beskrivs vilka fem skadegörare och sjukdomar som är vanligast i svensk stadsmiljö i nuläget. Bland dessa finns två insekter: kastanjemal (Cameraria ohridella), som skapar blåsminor på hästkastanjens blad, och hästkastanjsköldlus (Pulvinaria regalis), som förfular trädets stam och grenar med vita beläggningar. Kastanjebladbränna, som orsakas av svampen Guignardia aesculi, är en vanlig sjukdom och visar sig som bruna fläckar på hästkastanjens blad. Bakteriesjukdomen kastanjeblödarsjuka orsakas av Pseudomonas syringae pv. aesculi och syns som blödande sår på hästkastanjens stam. Sjukdomen kan leda till att hela eller delar av trädet dör. Phytophthora spp. är ett släkte inom klassen algsvampar som kan ge stora skador hos hästkastanjer och andra trädarter. Skadorna kan till exempel synas som sår på stammen eller som döda partier i trädkronan.
En översiktlig bild över dessa skadegörares utbredningsområde har tagits fram genom en intervjustudie med åtta svenska städer. Cameraria ohridella och Guignardia aesculi är framförallt aktiva i södra Sverige, medan Pseudomonas syringae pv. aesculi påträffats i nästintill alla intervjuade städer, ända upp till Umeå. Av de åtta städerna har Phytophthora spp. endast observerats i Göteborg. Detsamma gäller för Pulvinaria regalis, dock har denna observerats på lind (Tilia spp.) och inte på hästkastanj.
För en minskad spridning av skadegörare är det viktigt att hålla en hög diversitet bland stadsträden, till exempel genom att följa 10-20-30-regeln av Santamour (1990). Genom att sätta rätt träd på rätt plats ökar trädens motståndskraft mot skadeangrepp. I hästkastanjens fall betyder det att plantera trädet i väldränerad jord, med tillgång till näring och rörligt vatten, det vill säga inte i hårdgjorda ytor. Andra åtgärder för minskad spridning av hästkastanjens skadegörare kan vara att öka kunskapen hos personal, rengöra redskap vid beskärning samt fortsätta arbetet mot att hitta resistent växtmaterial.The horse chestnut, Aesculus hippocastanum, has for a long time been a well-used urban tree with high cultural and social values. Lately the species has decreased in popularity, because of the infestations from several different pests and diseases. In this study, which is based on literature and interviews, the five most common pests and diseases in the Swedish urban environment are described. Among those there are two insects: the horse chestnut leaf miner (Cameraria ohridella), which is causing mines on the leaves of the horse chestnut, and the horse chestnut scale (Pulvinaria regalis), which is damaging the appearance of the tree with white spots on the trunk and branches. Leaf blotch, which is caused by the fungus Guignardia aesculi, is a common disease that appears as brown spots on the leaves of the horse chestnut. The bacterial disease bleeding canker is caused by Pseudomonas syringae pv. aesculi and appears as bleeding lesions on the horse chestnut's trunk. The disease can potentially kill parts of the tree, or in some cases even the entire tree. Phytophthora spp. is a genus in the class oomycetes which can severely harm horse chestnuts and other tree species. The wounds can for example appear as lesions on the trunk or as dead parts in the crown.
An overview of the pests’ distribution area has been created by an interview study with eight different cities in Sweden. Cameraria ohridella and Guignardia aesculi are mostly active in southern parts of Sweden, while Pseudomonas syringae pv. aesculi has been observed in almost every interviewed city, even as far north as Umeå. Out of the eight cities Phytophthora spp. and Pulvinaria regalis have only been observed in Gothenburg. However, P. regalis has only been observed on Tilia spp., and not on horse chestnuts.
To reduce the spread of pests and diseases it is important to have a high diversity among the urban trees, for example by following the 10-20-30-rule by Santamour (1990). By putting the right tree on the right place the tree's resistance against pest infestation will increase. In the case of the horse chestnut, it means planting the tree in well drained soil, with access to nutrients and flowing water, and not in impervious surfaces. Other actions for a reduced spread of the pests can be to educate the staff working in the industry, clean tools when pruning and keep working towards finding resistant plant material
Att rusta för ökade vattenmängder och skapa rum för upplevelser i urban miljö
Get PDFSamhällsstrukturer och naturmiljöer påverkas ständigt av klimatförändringarna och kommer behöva utstå än mer konsekvenser för varje år som går. På senare tid har därför arbete med hållbar öppen dagvattenhantering blivit allt mer integrerat inom stadsplanering. Dessa lösningar benämns naturbaserade dagvattenlösningar och syftar till att främja en hållbar stadsutveckling, stärka ekosystemtjänster och biologisk mångfald och verkar motståndskraftigt genom mångfunktionalitet. Att de är mångfunktionella innebär exempelvis att de kan leverera kulturella ekosystemtjänster, som innehåller upplevelsevärden i form av rekreation, kognitiv utveckling och estetiska upplevelser. I detta arbete undersöktes hur en kombination av dagvattenhantering och kulturella ekosystemtjänster kan uppnås i en naturbaserad lösning, för att bidra med flera funktioner i urban miljö. Syftet har varit att granska två projekt för att ta reda på om och i så fall hur dagvatten fått utgöra en resurs för upplevelsevärden. Metoden som tillämpades innehöll dokumentstudier, platsbesök samt dialog med landskapsarkitekter knutna till de studerade projekten. Studien resulterade i att flera av de upplevelsevärden som utgicks ifrån kunde återfinnas på platserna, men inte alla. I diskussionen resoneras således projektens olika förutsättningar och ingångar som kan ha påverkat det inkluderande de kulturella ekosystemtjänsterna fått. Det visade sig vidare att projekten kan ses som förebilder med potential att utvecklas.Community structures and natural environments are constantly affected by climate change and will have to endure even more consequences with each passing year. Recently, therefore, work on sustainable open stormwater management has become increasingly integrated into urban planning. These solutions are referred to as nature-based stormwater solutions and aim to promote sustainable urban development, enhance ecosystem services and biodiversity, and act resiliently through multi-functionality. Their multifunctionality means, for example, that they can deliver cultural ecosystem services, which include experiential values in the form of recreation, cognitive development and aesthetic experiences. This work explored how a combination of stormwater management and cultural ecosystem services can be achieved in a nature-based solution, to contribute multiple functions in urban environments. The aim was to review two projects to find out whether and, if so, how experiential values have informed the design of stormwater facilities. The methodology used included document studies, site visits and dialogue with landscape architects associated with the projects studied. As a result of the study, several of the experience values that were assumed could be found on the sites, but not all. The discussion thus resonated with the different conditions and inputs of the projects that may have influenced the inclusiveness of the cultural ecosystem services. It was also shown that the projects can be seen as models with potential for further development
Parametrisk modellering i designprocessen
Get PDFSmitvägar är ett fenomen som de flesta människor någon gång stött på under en
promenad, men hur många ägnar en tanke åt dem? Smitvägar har uppstått i gräsytor
under olika tider, med olika syften, och tyder på en utformning av våra gångvägar
som inte överensstämmer med människors behov eller preferenser. I de områden
där smitvägar går att finna har analyser kring människors faktiska rörelse varit
bristfällande, eller kanske inte inkluderats i utformningen av olika tänkbara
anledningar, kanske av en brist på ägnad tanke, tid eller vetskap. Topografiska
förhållanden, effektivitet och möjlighet till en ostörd gångrytm är exempel på
faktorer som påverkar fotgängarens val av rutt under en promenad, och dessa tas
inte alltid i hänsyn vid planering av nya gångvägar.
Syftet med denna uppsats är att utifrån litteraturstudier och intervjuer utforska de
möjligheter som parametrisk design erbjuder för att förutse potentiella smitvägar i
designprocessen av gångvägar. Uppsatsen avser även att undersöka om
yrkesverksamma landskapsarkitekter i Sverige och i andra länder använder sig av
parametrisk design i sitt vardagliga arbete, och om de har nytta av verktygen.
Verktyg som Rhinoceros 3D tillsammans med tillägget Grasshopper kan integrera
kriterier, preferenser och topografiska förhållanden vid utformning av gångvägar
och generera alternativa rutter utifrån den inmatade informationen.
Smitvägar uppstår av att gångvägar inte anpassats utifrån människans behov, och
genom att identifiera behoven och preferenserna och inkludera dem när vi designar
vägar, kan det gå att undvika uppkomsten av vissa smitvägar. Litteraturstudien
presenterar olika perspektiv på parametrisk design och exempelprojekt som visar
de möjligheter som parametriska verktyg erbjuder vid utformning av gångvägar.
Uppsatsen visar att parametrisk design kan effektivisera designprocesser och att det
finns möjligheter att involvera de faktorer som påverkar människans val av rutt i
designprocesser av gångvägar, men hur länge vägar är relevanta beror på de
omkringliggande strukturerna och människans behov som i växande samhälle
ständigt förändras
Rum för kontemplation i staden
Get PDFDet tycks bli allt svårare att hitta stunder i vardagslivet där en kan stanna upp, koppla från och
koppla av från alla de krav och intryck som stadens höga tempo utgör i dagens moderna samhälle. Med rådande brist på grönområden, börjar
allt fler platser för stillhet och reflektion försvinna
till fördel för ”multifunktionella” miljöer. Trots
detta kvarstår människans behov av miljöer som
erbjuder lugn och ro och en paus från vardagslivet. Rum där tiden saktar ner och man kan andas
ut. Rum där en kan reflektera och kontemplera
över livet, döden, världen och universum. Rum
där vi fylls av något ”annat” än det vi är, tänker
och gör till vardags. Var existerar dessa rum i
staden idag? - frågar vi oss själva. Rum som kan
beskrivas som kontemplativa. Kyrkogården som
historiskt sett har ansetts vara just en sådan miljö,
präglas idag av en intressekonflikt, där bristen på
grönområden i staden har resulterat i att människor i allt större utsträckning har börjat använda
platsen som en park, än en plats för sorg och
kontemplation. Likväl ställde vi oss frågan om
man kan skapa dessa rum idag, utan någon kulturell, historisk, eller som fallet med kyrkogårdar,
religiös anknytning. Är det ens möjligt att skapa
dessa i dagens urbana miljöer, och vilka strategier
finns isåfall för att göra det. Dessa frågor tog vi
avstamp i vid formuleringen av vår uppsats. Genom litteraturstudier och platsbesök, undersöker vi i denna uppsats vad kontemplation är, på vilket
sätt den fysiska miljön kan stödja kontemplativa
upplevelser, samt hur vi som landskapsarkitekter
kan skapa rum för kontemplation i staden idag.
Litteraturstudien genomfördes framför allt med
syftet att reda i begreppet kontemplation, samt
med målet att undersöka vilka faktorer som anses
viktiga i den fysiska miljön för att nå en kontemplativ upplevelse. Därigenom framkom en mängd
intressant fakta, som vi ställde mot vår egen
observation kring de element som vi ansåg var
viktiga under våra platsbesök. På dessa grunder
arbetades slutligen ett analysramverk fram, där
vi sammanfattar de faktorer och aspekter som vi
anser är viktiga att tänka på vid gestaltningen av
rum för kontemplation i staden.It seems to be increasingly difficult to find the
time and space to take a break and unwind from
all the demands and impressions from day-today life in today’s high paced society. Due to
the current lack of green areas, more and more
spaces where one simply can sit in silence and
reflect, are beginning to disappear in favour of
“multifunctional” environments. Despite this, the
need for environments that offer peace and quiet
and a break from day-to-day life remains. Spaces
where time slows down and you can take a breath.
Spaces where one can reflect and contemplate on
life, death, the world and the universe. Rooms
where we are filled with something “different”
than what we are, think and do in everyday life.
Where do these rooms exist in the city today? -
We asked ourselves. Rooms that can be described
as contemplative. Cemeteries, that historically
have been considered to be such an environment,
are today characterised by a prevailing conflict
of interest, where people increasingly are using
the cemeteries as parks, rather than as a place of
grief and contemplation. Nevertheless, we asked
ourselves whether it would be possible to create
“new ‘’ places for contemplation. Without any
of the cultural, historical, or, as in the case with
the cemeteries religious connections that most of
these remaining spaces have today. Would it even
be possible to create these places in today’s urban environments, and if so, what strategies exist to
do so. We used these questions to start off the formulation of our essay. Through literature studies
and site visits, we examined the meaning behind
contemplation, in what way the physical environment can support contemplative experiences, and
how we as landscape architects can create spaces
for contemplation in the city today. The literature
study was primarily carried out with the aim to
further understand contemplation as a concept.
It was also carried out with the goal to examine
which factors, in the physical environment, are
considered to be important in relation to putting
a person in a contemplative state. These findings resulted in several interesting observations,
which we set against our own observations about
the elements that we considered to be important during our site visits. On these grounds, an
analytical framework was finally developed, where
we summarised all the factors and aspects that we
considered to be of importance in relation to what
one should keep in mind when designing rooms
for contemplation in the city