18101 research outputs found
Sort by
Can the extent of neck pain in dogs be affected by use of a collar or harness? – an experimental study
Get PDFHalsband eller sele? Det är en fråga som många hundägare ställer sig, eftersom alla hundar ibland behöver vara kopplade, som exempelvis vid veterinärbesök. Flera hundägare är oroliga för att halsband ska orsaka nacksmärta och även om veterinärer ibland rekommenderar sele, finns det begränsad vetenskaplig evidens för att användning av halsband skulle vara skadligt, förutom vid våldsamt användande. I denna studie undersöktes därför om användning av sele respektive halsband påverkade graden av nacksmärta hos hund. Orsaker till smärta i nacke hos hundar är exempelvis diskbråck, steroid-responsiv meningit-arterit, chiari-like malformation, trauma och osteoartrit.
Två grupper av hundar undersöktes vid två tillfällen, sex veckor emellan, med hjälp av en metod för smärtbedömning med fokus på nacksmärta. Metoden baseras på palpation av nacke och aktivt rörelseomfång där bedömning sker genom en numerisk bedömningsskala. Varje grupp använde antingen halsband eller sele varje gång koppel var nödvändigt under studiens gång. Indelningen i grupperna skedde delvis slumpmässig (genom lottning) och delvis ett bekvämlighetsurval på grund av begränsad tillgång på storlekar av selar. Personerna som genomförde de kliniska bedömningarna var blindade till vilken typ av utrustning som hunden hade. Varje individs smärtvärde (både palpation, aktivt rörelseomfång och sammanlagt) jämfördes mellan de två mättillfällena genom en icke-parametrisk metod, vilket visade en signifikant skillnad inom båda grupperna, vid jämförelse av totala smärtvärden och palpationsbedömning. Det gjordes även jämförelser mellan gruppernas smärtvärde vid båda undersökningstillfällena, vilket inte visade någon signifikant skillnad.
Studien kunde således inte fastställa om det är bättre att använda halsband eller sele. Resultaten från denna studie indikerar att användande av sele/halsband påverkar graden av nacksmärta, men på grund av flertalet felkällor kan inga säkra slutsatser dras. Det är därför nödvändigt att genomföra mer forskning för att säkert fastställa hur sele- och halsbandsanvändning påverkar nacksmärta. Dock är det viktigt att påtala att vissa sjukdomstillstånd kan påverka om det är lämpligt att använda halsband, exempelvis diskbråck, trauma och trakealkollaps.A collar or harness? That is a choice that every dog-owner needs to do since all dogs need to be restrained by a leash in some situations, for example during veterinary visits. Some dog owners worry that use of collars lead to neck pain, and even if veterinarians sometimes recommend harnesses, there is no conclusive evidence that this is the case unless the dog is being manhandled. This study aims to evaluate if use of either a collar or harness affects the extent of neck pain in dogs. Causes of neck pain in dogs are for example intervertebrate disc disease, steroid-responsive meningitis-arteritis, chiari-like malformation, trauma, and osteoarthritis.
Two groups of dogs were examined at two occasions, six weeks apart, with a method focused on neck pain that was designed for this study. The method was based on both palpation and active range of motion, and a numerical rating scale was used as a rating system. Each group was made to wear either a collar or a harness every time a restraint was necessary. The dogs were sorted into the groups partly randomized and partly by convenience because of an insufficient number of different sized harnesses. The examiner was blinded to the groups at each examination. Each individual’s pain scores (both palpation, active range of motion and total) were compared within the two groups, between the two examinations by a non-parametric method, which showed a significant difference for both groups regarding total pain score and palpation score. There was also made comparisons between the two groups of the pain scores from both examinations, which did not show a significant difference.
The study was not able to conclude if it is better to use a collar or a harness. The results indicate that use of collar/harness affects neck pain in dogs, but because of many limitations to the study there can not be drawn any definitive conclusions. It is therefore important to do further research to understand more about how the use of collars and harnesses affects neck pain in dogs. It is also important to note that there are some diseases that affects if it is appropriate to use a collar such as intervertebrate disc disease, trauma, and tracheal collapse
Moose browsing in restoration burning : response by moose on fire
Get PDFThe moose is an important resource for Sweden but causes problems for forestry. Moose browsing damages annually cost forestry large amounts of money which makes it a hot topic
of discussion. Another hot topic is biodiversity which has increased the interest of nature conservation burnings as the lack of natural fires in the northern boreal region affects biodiversity negatively.
In this study, we examined diversity of tree species, moose browsing and feed availability in restoration burnings. The hypothesis was that the diversity, the absolute and relative
browsing, the average width of browsed deciduous shoots and the feed supply would be higher in burned plots. The study was conducted in four areas in north-eastern Finland.
Sample inventory was carried out 13 years after fire in form of a block design with 2-3 blocks each of fire and control for each area. Long-term studies on moose browsing in fire areas are a relatively unexplored issue.
The results showed significantly higher diversity, forage availability and absolute browsing in burnings. No difference in relative browsing in relation to forage supply or average width of browsed shoots was found. The results also showed that pine appears to be an unused resource in burnings, which was surprising as pine is normally heavily browsed by moose in winter. This can possibly be explained by the fact that burnings generated a high supply of forage that is preferred over pine or that the snow cover in the investigated areas made the pine inaccessible in winter. The results obtained were mainly expected with support of
previous studies.
The conclusion of this study is that burning could be used as a forage creating action in
forestry to increase the supply of desirable forage and thereby reduce browsing damages of pine, whilst it can benefit biodiversity as it provides good conditions for an increased number of deciduous trees in the forest.Älgen, (Alces alces), är för Sverige en viktig resurs men orsakar problem för skogsbruket. Betesskador av älg kostar årligen skogsbruket stora summor pengar vilket gör det till ett hett diskussionsämne. Ett annat hett diskussionsämne är biologisk mångfald vilket har ökat intresset för naturvårdsbränningar då avsaknaden av naturliga skogsbränder i boreal skog påverkat den biologiska mångfalden negativt.
I denna studie har vi undersökt artdiversitet i trädskiktet, älgbete och fodertillgång i restaureringsbränningar. Hypotesen var att artdiversiteten, det absoluta och relativa betet, medelbredden på betade lövskott samt fodertillgången skulle vara högre på brända ytor. Studien genomfördes på fyra områden i nordöstra Finland. Provyteinventering genomfördes 13 år efter brand i form av en blockdesign med 2 – 3 block vardera av brand respektive kontroll för varje område. Liknande långsiktiga studier på älgbete i brandområden är en relativt outredd fråga.
Resultaten visade på signifikant högre diversitet, fodertillgång och absolut bete på bränning. Ingen skillnad i relativt bete i förhållande till utbudet eller medelbredd av betade skott på löv påvisades. Resultatet visade också att tall, (Pinus sylvestris L), förefaller vara en outnyttjad foderresurs på brända ytor vilket var förvånande då tallen generellt betas hårt av älg vintertid. Detta kan möjligen förklaras av att bränningarna gav ett högt utbud av foder som prefereras framför tall av älg, eller att snötäcket i de undersökta områdena gjort tallen otillgänglig vintertid. Det erhållna resultatet var till stor del förväntat med stöd av tidigare studier.
Slutsatsen av denna studie är att bränning skulle kunna användas som en foderskapande åtgärd i skogsbruket för att öka utbudet av begärligt foder och därmed minska betesskadorna på tall, samtidigt som det kan gynna biologisk mångfald då det ger goda förutsättningar för en
ökad mängd löv i skogen
The impact of Ecoparks on longhorn beetles : species richness, abundance and communities in comparison to commercially used forest land
Get PDFSeveral dead wood-dependent beetles need substrates which to great extent have been disfavored by intense forestry. Active and continuous restoration in Ecoparks may offer an option with intention to improve the habitation conditions. This study investigated, with data from 2011 and 2020, if longhorn beetle species communities, abundance, species richness and red-listed occurrence were different in an Ecopark compared to a conventional production landscape as a
reference. The hypothesis was that the species richness and abundance in general are higher in the Ecopark, and that the trend over time will indicate a sharper difference between Ecoparks and conventionally managed forest. Regarding species communities and red-listed species, the assumption was that the Ecopark over time will inhabit another species composition and more redlisted species compared to the conventionally managed forest. The assumptions are based on
earlier studies showing that dead wood-dependent beetles are favored by nature conservation – in particular by creation of dead wood.
The beetles were collected in 2011 and 2020 by using insect traps on high stumps from birch and pine - in both Ecopark Hornsö and its reference landscape Hälleskog. Differences between Ecopark and reference landscape regarding abundance and species richness were tested with GLM-models. Differences in occurrence of red listed species over time in the Ecopark were also tested with GLM-model. Venn diagrams and box plots were used to illustrate data.
The tests showed a generally higher species richness and abundance of longhorn beetles in the Ecopark compared to the reference area, independent of the year. The models also showed a
general decline of abundance and species richness from 2011 to 2020, independent of the year. Red-listed longhorn species occurrence in the Ecopark showed a decline from 2011 to 2020. The landscapes inhabited on both occasions over 50 % of the species in common. The Ecopark inhabited on both occasions more than 30 % of the species not found in the production landscape. The production landscape on both occasions inhabited 10 % of the species not found in the
Ecopark. A total of 6 red-listed species was only found in the Ecopark, and not in the production landscape. The number of red-listed species found in the production landscape was 3, but these species were also found in the Ecopark. The results indicate that the strengthened conservation
creates a more favourable envirionment for longhorn beetles compared to conventional forest land. Despite that the study in contrast to the hypothesis do not show increased abundance or species richness over time, there are however indications that the Ecopark has a value – in particular
regarding the 6 red-listed species in total found exclusively in the Ecopark, but not in the conventional production landscape.Flertalet dödvedberoende skalbaggar behöver substrat som i stor omfattning missgynnats av långvarigt och intensivt skogsbruk. Aktiva och kontinuerliga restaureringsinsatser i exempelvis ekoparker kan utgöra ett alternativ i syfte att förbättra habitatförutsättningarna. Denna studie undersökte, med data från 2011 och 2020, om långhorningarnas artsamhällen, abundans, artrikedom samt hur förekomsten av rödlistade långhorningsarter skilde sig en ekopark i jämförelse med ett konventionellt produktionslandskap som referensområde. Hypotesen var att skalbaggarnas artrikedom samt abundans är generellt högre i ekoparken, samt att trenden över tid bör tala för än skarpare skillnad mellan ekoparken och produktionsskogen. Gällande artsamhällen
samt rödlistade arter antogs att ekoparken med tiden kommer uppvisa annorlunda artsammansättning samt fler rödlistade arter jämfört med produktionslandskapet. Hypoteserna
grundas på studier som visat att dödvedberoende skalbaggar gynnas av naturvårdsåtgärder – i synnerhet då död ved skapas.
Skalbaggarna samlades in 2011 och 2020 med hjälp av insektsfällor på tillskapade högstubbar av tall och björk - i både ekopark Hornsö samt dess referensområde Hälleskog. Skillnader mellan ekopark och referensområde avseende artrikedom och abundans testades med GLM-modeller. Förekomstförändringen över tid av rödlistade arter i ekoparken testades likaså med GLM-modell. Venndiagram och lådagram användes för att illustrera data.
Testerna visade generellt högre artrikedom och abundans av långhorningar i ekopark än referensområde, oberoende av år. Modellerna visade även generell minskning av artrikedom och
abundans från 2011 till 2020, oberoende av landskap. Rödlistade långhorningsarters förekomst i ekopark minskade från 2011 till 2020. Områdena hade vid båda tillfällena över 50 % av arterna gemensamt. Ekoparken hade vid båda tillfällena över 30 % av arterna som ej påträffades i produktionslandskapet. Produktionslandskapet hade vid båda tillfällena 10 % av arterna som ej påträffades i ekoparken. Totalt 6 rödlistade arter återfanns i ekoparken, men ej i produktionslandskapet. Totalt 3 rödlistade arter påträffades i referensområdet, men dessa påträffades även i ekoparken. Resultaten tyder på att ekoparkens förstärkta hänsyn och
naturvårdsinsatser generellt skapar en mer gynnsam miljö för långhorningar jämfört med konventionell produktionsskog. Trots att studien i motsats till hypotesen ej visar någon ökad abundans eller artrikedom över tid finns däremot tecken på att ekoparken har ett värde – i synnerhet med tanke på de totalt 6 rödlistade arter som enbart fanns i ekoparken, och ej i produktionslandskapet
Skogsbilvägens tillgänglighet och framkomlighet : en analys av beslutsunderlag för val av vägstandard för skogsbilvägar
Get PDFA well-functioning system of forest roads is important for enhancing accessibility to the forest and lowering costs for acquiring raw material. The construction of forest roads has been an important aspect of forestry since the mechanization in the second half of the 20th century and the procedure of constructing roads has varied over time. In 1983 the Swedish Forest Agency released their handbook “Principles of calculus for forest road planning1” which aimed to be a tool for anyone working with economical calculations in forest road projects.
The aim of this study was to evaluate certain parts of this handbook regarding changes in forestry since it was written and to suggest possible revisions.
Forest roads are categorized based on their standard. Road standard describes the accessibility and passability of a certain road. Passability describes what kind of vehicle that can use the road and what speed the road is suited for; this is also often referred to as geometric standard. Accessibility describes in what conditions the road can be used for transport which is mainly dependent on weather conditions.
The method for this project was to investigate the calculation models in the handbook combined with a literature study and an interview with relevant actors in the forest sector. The models have been reviewed to find out what different variables mean and what data they were based on. To analyze the actuality of the models, recent data has been applied on the models. The literature study and interview contributed by making it possible to weigh theoretical descriptions and recommendations to practical implementation and identify any differences between these.
The result of this study is shining a light on the differences between the theoretical and practical approaches to forest road planning. The study has also resulted in a modernized, more interactive, model for calculation turnover quantity. This new model could be used in further practical studies to validate if turnover quantity is an effective measure to use.Ett välfungerande system med skogsbilvägar är viktigt för att öka åtkomsten till skogen och minska kostnader för drivning och annan skötsel. Att anlägga skogsbilvägar har varit en viktig del av skogens brukande sedan mekaniseringen tog fart och tillvägagångssättet har varierat med tiden. År
1983 släppte Skogsstyrelsen boken ”Kalkylteknik vid skoglig vägnätsplanering” för att användas som verktyg vid projektering av skogsbilvägar.
Syftet med det här arbetet har varit att granska handbokens beräkningar avseende val av geometrisk standard för att undersöka dess aktualitet i dagsläget och samtidigt utreda möjligheter till revidering av densamma.
Skogsbilvägar kategoriseras efter dess vägstandard. Vägstandard beskriver framkomlighet och tillgänglighet för en väg. Framkomlighet beskriver hur väl ett fordon kan färdas på vägen och därmed vilken färdhastighet som är lämplig, detta kallas ofta för geometrisk standard. Tillgänglighet beskriver under vilka förhållanden vägen är tillgänglig främst beroende av väderlek och årstid.
Studien genomfördes genom att undersöka kalkylhandbokens beräkningsmodeller. Modellerna har granskats för att klargöra vad olika delar i modellen består av samt vilka data de är framtagna från. Dessutom har modellerna testats genom att applicera aktuella data på samma modell för att utreda hur användbar modellen är i dagsläget. Genom litteraturstudie och intervju med representanter från skogsbranschen har praktik och teori kunnat vägas mot varandra och beskrivas i text.
Resultatet av studien är en kartläggning av teorin och delar av branschens förhållning till vägprojektering med fokus på vägstandard. Dessutom uppmärksammas behovsområden för vidare
forskning avseende val av vägstandard och väghållning i skogen. Studien har även resulterat i en uppdaterad, mer interaktiv, beräkningsmodell för övergångskvantitet. Beräkningsmodellen kan nyttjas vid eventuella vidare studier på ämnet vilket skulle vara nödvändigt för att prova modellen i praktik och validera begreppet övergångskvantitets plats i vägprojekteringen
Forest inventory – a comparison between quick estimate calculation and circular sample plots
Get PDFFiskarheden Trävaru AB är ett sågverk i västra Dalarna som ej har någon egen skog att försörja industrin med, utan förlitar sig på en råvaruanskaffning i form av köp av avverkningsrätter, byten och leveransvirke. Virkesköparna står för en stor del av försörjningen med lokala köp från privata skogsägare. Innan kontrakt skrivs görs en taxering och utbytesberäkning av skogen för att lämna ett bud för den stående skogen. Taxeringen kan ske med olika inventeringsmetoder varav snabbkalkyl och cirkelytetaxering är två av metoderna.
Denna studie jämför inventeringsmetoderna snabbkalkyl och cirkelytetaxering för att undersöka om dessa skiljer sig åt beträffande uppskattning av virkesvolym, medelstam och timmerandel. Metodernas uppskattningar jämförs sedan med resultat från HPR-filer, d.v.s. produktionsfiler från skördaren. HPR-filerna har lästs in och analyserats i programmet HPR-analys, en tjänst som levererats av Skogforsk.
Resultatet visade att det inte går att statistiskt säkerställa några skillnader mellan metoderna gällande volym, där virkesköparna istället tenderade att dra mot medeltal. Beträffande medelstammen kunde för båda metoderna med stor säkerhet konstateras att de systematiskt överskattade denna (p < 0,001). Detta skulle kunna förklaras av att metoderna inte använts objektivt vid taxeringstillfällena. Timmerandelen visade inget samband att vare sig över- eller underskattas av metoden snabbkalkyl, medan cirkelytetaxeringen visade sig överskatta timmerandelen (p < 0,05).Fiskarheden Trävaru AB is a sawmill located in the west region in the county of Dalarna, Sweden. As the company does not dispose forest land or other sources of supply of its own it relies on the supply of raw material from mostly private forest owners. Employees whose responsibilities is to supply the mill with timber establishes contact with forest owners and execute forest inventory to calculate the value and a price for bidding for each stand of interest. The forest inventory can be done in varying forms, where the method of using a relascope in a term of quick estimate calculation, or the use of circular inventory sample plots are subjects for this study.
To compare these methods of forest inventory, data has been collected in forms of harvester-data files which assumes to depict the real outcome of the forest. Data has been analyzed to evaluate if there is any difference between the inventory methods in terms of precision of stand volume, average stem volume and proportion of timber and pulpwood.
The results shows that there was no statistical relationship between the methods when it comes to estimating the stand volume, where inventory tended towards avarage values. It was statistically significant by 99,9 percent that the estimation of avarage stem volume was overestimated by both methods, a result which might be explained by a hypothesis that the forest inventory has not been executed by objective means. The timber share showed no correlation to be under- or overestimate by the quick estimated calculation method but was overestimated by the method of circular plots
Inflammationsmarkörer hos nöt
Get PDFInflammation är en central del i det medfödda immunförsvaret och är en vanlig anledning till att
djur behandlas av veterinär. För att följa en systemisk inflammations förlopp i kroppen kan man
analysera olika inflammationsmarkörer, även kallade akutfasproteiner, i blod. Hos nöt har serumamyloid A (SAA) av flera författare klassats som ett av de viktigaste och mest användbara akutfasproteinerna vid inflammation, men det har tills nyligen inte funnits någon snabb och kostnadseffektiv metod för att analysera SAA hos nöt. För att analysera SAA kan man använda sig av en
metod som kallas turbidimetrisk latexagglutinationsimmunoanalys eller LATIA. Metoden har
använts länge inom veterinärmedicinen då den är snabb och kostnadseffektiv, men endast för analys
av ekvint och felint SAA då den ej fungerat för bovint SAA. Nyligen (2021) gjordes en studie i
Japan, där ett reagens för LATIA för humanbruk modifierats för att analysera bovint SAA.
Syftet med denna studie var att undersöka användbarheten hos det nya modifierade reagenset för
bovint SAA i jämförelse med några andra vanliga inflammationsmarkörer hos nöt. Om metoden
fungerar skulle det möjliggöra för att analys av SAA hos nöt kan tillämpas i den kliniska vardagen.
Studiepopulationen bestod av fem nöt inskrivna på idisslarkliniken vid SLU. Kriterier för
medverkan i studien var att djuret skulle genomgå kirurgi eller hade tecken på klinisk inflammation
och ett positivt glutavactest. Av djuren som medverkade skulle två opereras för högersidig löpmagsförskjutning, en för vänstersidig löpmagsförskjutning, en skulle amputera en extraspene och en hade
kraftig bursit i en has. Venöst blodprov togs från djuren före operationen (n=4), 24 timmar efter
operation, 48 timmar efter operation samt 72 timmar efter operation. Om djuret var inskrivet för
tillstånd som orsakade systemisk inflammation (n=1) togs ett 0-prov, sen prov 24, 48 och 72 timmar
efter 0-provet. I de fall djuret skrevs ut eller avlivades innan avslutad provtagning togs färre antal
prov. Proven analyserades med avseende på totalprotein, albumin, globuliner, SAA, fibrinogen och
hematologi. Före analys av SAA med det nya modifierade reagenset utvärderades metodens
variationskoefficienter och linjäritet efter spädning. Resultaten bedömdes ligga inom acceptabla
gränser. Genom mixed model analys visades en signifikant skillnad mellan provtagningarna för
SAA (p=0,039), men inte fibrinogen (p=0,51).
I studien kom man fram till att SAA-nivåerna hos djuren stämde väl överens med förväntad grad
av inflammation. Fibrinogen följde dock inte samma mönster. Djuren med högersidig löpmagsförskjutning hade högre värden på SAA än det med vänstersidig löpmagsförskjutning, vilket
överensstämmer med tidigare studier.
LATIA med en modifierad humanreagent för analys av bovint SAA visar enligt denna studie
vara en fungerande analysmetod på nöt. Resultaten från denna studie visar att SAA potentiellt är
mer lämplig för övervakning av inflammation hos nöt än glutavac och fibrinogen.Inflammation plays a central role in the innate immunity and is a common reason for veterinary
treatment of animals. To follow a systemic inflammation, different inflammatory markers, also
known as acute phase proteins, in blood can be analyzed. In cattle, serum amyloid A is, according
to several authors, one of the most important and most useful acute phase proteins, but up until
recently there have been no quick and cost-efficient method of analyzing SAA in cattle. To analyze
SAA a method called latex agglutination turbidimetric immunoassay, or LATIA, can be used. This
method has been used for a long time in veterinary medicine since it is quick and cost-efficient, but
only for analyzing equine and feline SAA. It has not worked for analyzing bovine SAA. In a recent
study (2021) made in Japan, a human reagent for LATIA was modified to detect the bovine SAA.
The aim of thisstudy was to examine the usefulness of the new modified reagent for the detection
of bovine SAA and to compare the serum levels of SAA with those of several other inflammatory
markers in cattle. A reliable method would enable the detection of bovine SAA in clinical day to
day work.
The study population consisted of five cattle admitted to the ruminant clinic at the Swedish
University of Agricultural Sciences. To be included in the study, the animals needed to be admitted
for undergoing surgery, or having signs of a clinical inflammation and a positive glutavac test. The
included animals underwent surgery for right abomasal displacement (n=2), left abomasal
displacement (n=1), amputated an extra teat (n=1), or had a severe bursitis on a hock (n=1). The
surgery patients (n=4) had a venous blood sample drawn before surgery, 24 hours after, 48 hours
after and 72 hours after surgery. If the animal had a condition that caused a systemic inflammation
(n=1), a 0-sample, 24 hours, 48 hours and 72 hours after the 0-sample, were drawn. If the animal
was discharged or euthanized before the sampling was done, fewer samples were drawn. Total
protein, albumin, globulins, SAA, fibrinogen and hematology were analyzed. Prior to the analysis
with the new modified reagent, an evaluation of the method was carried out. In this evaluation the
coefficient of variation (CV) and the linearity was assessed to lay within acceptable limits. With
mixed model analysis a significant difference of SAA between the first and last sampling occasion
was seen (p=0,039), but not for fibrinogen (p=0,51).
A main finding of this study was that the SAA-levels in the animals agreed with the expected
level of inflammation. Fibrinogen and glutavac did not follow this pattern. In agreement with
previous studies, the animals with right abomasal displacement had higher values on SAA than the
animal with left abomasal displacement.
LATIA with a modified human reagent for analysis of bovine SAA shows, according to this
study, promise as a functioning method more suitable for monitoring patients than the glutavac test
or analysis of fibrinogen
Förändringar i vilo-EKG hos hästar med dynamiska obstruktioner i de övre luftvägarna
Get PDFHästar med övre luftvägsobstruktioner har visat sig vara predisponerade för utvecklingen av arytmier. Även om dessa är relativt vanligt förekommande i återhämtningsfasen är en ökad förekomst
alarmerande då ventrikulära arytmier tros vara den vanligaste anledningen till de plötsliga dödsfall
som sker på banorna.
Det är känt att ökad träning leder till hypertrofi av hjärtmuskulaturen hos så väl hästar som hos
andra djurarter, detta för att kunna leva upp till kravet om en ökad hjärtminutvolym. Hypertrofi av
hjärtmuskulatur utgör en risk för utvecklandet av både blåsljud och arytmier. Vi vet ännu lite om
hur hästarnas hjärtan påverkas av syrebrist och får därför förlita oss på paralleller till andra arter.
Man har där kunnat konstatera att syrebrist ger en än större hypertrofi än den som orsakas av enbart
träning. Hos människor har intermittent hypoxi också visat sig kunna leda till arytmier.
Dynamiska luftvägsobstruktioner är relativt vanligt förekommande hos våra tävlingshästar.
Dessa tros till största del orsakas av nerv- och muskelskador till följd av exempelvis infektioner och
trauman. I vissa fall är problemen medfödda. Beroende på vilka nerver och muskler som drabbas
uppstår olika typer av fellägen som påverkar luftflödet i varierande grad.
Vi har i denna studie tittat på hur några av dessa luftvägsdiagnoser korrelerar med förändringar
i hästarnas vilo-EKG. Data för studien består av vilo-EKG samt viloendoskopi av de övre
luftvägarna och arbetsendoskopi för att ställa en så korrekt luftvägsdiagnos som möjligt. Hästarna
som ingått i studien är uteslutande travhästar i tävlingskondition, både varm- och kallblodiga. Vi
kan konstatera att andelen onormala T-vågor är högre hos hästar med obstruktiva förändringar. Hur
dessa T-vågsförändringar korrelerar med utvecklandet av de ventrikulära arytmier som tidigare setts
hos dessa grupper av hästar är oklart då inget arbets-EKG ingått i studien.Horses with upper airway obstructions have been showed to be predisposed to the development of
dysrhythmias. Although these are relatively common during the recovery phase, an increased incidence is alarming since ventricular arrhythmias are considered to be the most common cause of
sudden deaths that occur on the racetracks.
Exercise-induced cardiac remodeling has been reported in a large number of species as a natural
response to the requirements of an increased cardiac output. The myocardial hypertrophy may lead
to development of cardiac murmurs as well as arrhythmias. Little is yet known about how hypoxia
affects the equine heart. By drawing parallels to other species, we can learn wheather hypoxia may
induce a myocardial hypertrophy that is greater than the one that develops solely after increased
exercise. It has also been shown that intermittent hypoxia can induce arrhythmias in humans.
Dynamical upper airway obstructions are a relatively common finding in racehorses. These are
thought to occur due to nerve- and muscle damage as a result of, for example, infections or trauma.
In some cases, these obstructions are congenital. Depending on which nerves and muscles are
affected, different types of obstructions arise that compromises the airflow in various degrees.
In this study we aimed to investigate if changes in the resting electrocardiograms can be found
and correlated to upper airway obstructions. Statistics in this study were based upon resting ECGs
as well as resting endoscopy of the upper airways and overground endoscopy to establish the most
accurate airway diagnosis. The horses included in the study were exclusively trotters, cold- and
warmblooded, in racing condition. We conclude that the proportion of abnormal T-waves was higher
in horses with obstructive changes. How the abnormal T-waves correlate with the development of
ventricular dysrhythmias previously seen in these groups of horses is yet unknown as no exercise
ECG was included in the study
Quality parameters and protein profile in raw milk from individual cows with different lactation number and breed
Get PDFSwedish dairy cows have an average life expectancy of 5 years, which means that each cow undergoes about 2.5 lactation cycles through her life. Reasons for culling dairy cows are mainly impaired fertility, udder health (mastitis) and low milk yield. Animal welfare is related to increased longevity, which in turn leads to lower greenhouse gas emissions per unit of milk, thus reduced climate impact. The aim of this study was to investigate if the number of lactations or breed, affect milk quality paramters, i.e. protein profile, gross composition, pH and somatic cell count for the two major breeds of Swedish dairy cows. For this study, 110 milk samples from SRB and SLB cows were collected in herds partcipating in an on-going research project. Results from multivariate analysis did not show any major differences in milk composition between cows with different lactation numbers. Instead, milk composition seemed to differ between cows of different breeds and between cows from different farms. Milk from SRB cows had numerically higher content of fat and total solids, and higher relative concentrations of SFA, UFA, MUFA, PUFA, C14:0, C16:0, C18:0 and C18:1C9, compared to milk from SLB cows. Additionally, milk from SRB cows had higher relative concentrations of β-CN A1and lower relative concentrations of β-CN A2, compared to milk from SLB cows. Further reasearch, including larger numbers of individual cows, is required to be able to conclude whether the number of lactations has an affect on raw milk composition.Svenska mjölkkor lever i genomsnitt 5 år, och genomgår under sitt liv ungefär 2,5 laktationer. Anledningar till varför man slaktar mjölkkor är framförallt nedsatt fertilitet, juversjukdom (mastit) och låg mjölkavkastning. God djurvälfärd är förknippat med att kornas levnadslängd ökar, vilket i sin tur skulle leda till lägre utsläpp av växthusgaser per mjölkenhet och därmed minskad klimatpåverkan. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida laktationsnummer och ras påverkar kvalitetsparametrar i mjölk, dvs. proteinprofil, mjölksammansättning, pH och celltal (SCC). I denna studie ingick 110 mjölkprover från SRB och SLB kor, som ingick i besättningar i ett redan pågående forskningsprojekt. Resultat från multivariat analys visade inte på några tydliga skillnader i sammansättningen av mjölk från kor i olika laktationsnummer. Däremot fanns en tendens till liknande sammansättning för mjölkprover insamlade från kor av samma ras eller från samma gård. Mjölk från SRB-kor visade sig ha numeriskt högre halter av fett och torrsubstans, SFA, UFA, MUFA, PUFA, C14:0, C16:0, C18:0 and C18:1C9 (relativa koncentrationer), jämfört med mjölk från SLB-kor. Vidare hade mjölk från SRB-kor högre relativ koncentration β-CN A1och lägre relativ koncentration β-CN A2, jämfört med mjölk från SLB-kor. Ytterligare forskning, med fler individuella mjölkprover, krävs för att kunna dra slutsatser om huruvida laktationsnummer påverkar mjölkens sammansättning
Long-term phosphorus trends in Swedish rivers and streams
Get PDFPhosphorus (P) is often considered the limiting nutrient for freshwater productivity because of its relevant role in regulating algal production and determining community composition. The concern for increasing anthropogenic P inputs registered since the last century has shaped environmental policies around the world to limit the effects of algal bloom (also known as eutrophication) in freshwater ecosystems through the establishment of maximum threshold nutrient concentrations. In addition to water quality impairments due to eutrophication, a recent number of studies have detected critical P declines occurring in various countries of the northern hemisphere. In Sweden, the few research works within the topic have focused on lakes minimally affected by anthropogenic disturbance, showing persistent P declines across the country. The overall aim of the present study was to determine whether analogous nutrient depletion (also known as oligotrophication) could be found in Swedish streams and rivers (n=34) with comparable conditions. Time trends analyses showed that the majority of the statistically significant (Mann-Kendall test, p value <0.05) watercourses had relevant total phosphorus (Tot-P) and phosphate (PO₄P) declining concentrations between 1980 – 2020, and the most important losses were registered for river stations situated in
north Sweden. Despite the failure in identifying any correlational relationship between P trends and land use and land cover variables in the present study, further research work is needed to assess the validity of the hypothesised explanatory factors (vegetation, climate change and soil) for the ongoing oligotrophication. In conclusion, the study confirmed that a significant nutrient depletion is
occurring in minimally anthropogenic disturbed catchments across Sweden accordingly to previous research works on the subject matter. In view of the obtained results and the significant evidence that oligotrophication is occurring in freshwater ecosystems of the northern hemisphere, water
quality policies should complement their reference values with lower nutrient concentration thresholds to assess ecosystem health and consider possible water quality impairments that might develop from nutrient depletion
Characterization of bovine milk from indigenous species from Sri Lanka
Get PDFSri Lanka is a country in south Asia that from the beginning of the 21st century, until 2016 almost doubled their quantity in milk import, this to meet their national market demand for dairy products. The country is divided into different agroecological zones, which are the up-country, mid-country, and the lowlands. The dry lowland zone is the largest zone of the country, and the environment is severe for cattle holding, especially for European breeds that are used to a more temperate climate. In this zone the indigenous cattle breeds are the most common as they are better adapted to the environment than imported breeds as e.g., Jersey and Friesian. However, the indigenous cattle are known to have a low milk production.
In this study, the objective was to investigate and compare the protein profile and total proteolysis with gross composition, to find potential differences between cattle types. Four different cattle types were investigated: the Thamankaduwa White cattle, Lankan cattle (both indigenous cattle types) and crossbreeds of Jersey cattle and Friesian cattle. A total of 15 milk samples from each cattle type were analyzed by a fluorescence method for total proteolysis and by capillary electrophoresis for identification and quantification of the protein profiles. Each sample represented one individual, and a total of 15 individuals represented each cattle type. The milk samples were collected by a representant from the Rajarata University of Sri Lanka, where the gross composition of the samples was analyzed. Protein profile, total proteolysis and pH-value were measured and analyzed at the Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala.
Total fat, solid non-fat, somatic cell count, pH-value, κ-casein, and total proteolysis differed significantly between the cattle types in this study. Although, for the solid nonfat and somatic cell count the significance was low (p<0.05) with a high standard deviation for all cattle types. Thamankaduwa white cattle was the cattle type that differed with the highest significance (p<0.001) for the parameters pH-value, κ-casein, and total proteolysis, compared to the other cattle types. However, the significant differences in this study are based on limited number of factors. Also, the low number of individual cows in each group can be considered as a limitation. Therefore, this study can be considered as a contributing part in the work of deeper investigations of the indigenous cattle types in Sri Lanka