18101 research outputs found
Sort by
Design without Nature
Get PDFIntresset för naturbaserade lösningar ökar och de bedöms vara ett viktigt verktyg för att möta samtidens och framtidens samhällsutmaningar, så som global uppvärmning, massutdöende av arter, kollapsande ekosystem, m.m. En central idé med naturbaserade lösningar är att de ser till naturen som en förebild för bra lösningar. Men vad innebär det egentligen att naturbaserade lösningar är baserade på naturen?
Den här uppsatsen ämnar sprida kunskap kring relationen mellan natur och naturbaserade lösningar, samt föra en diskussion kring potentiella utmaningar konceptet kan medföra inom ramen för landskapsarkitektur. I uppsatsen undersöks naturbaserade lösningar genom ett urbant exempel i en svensk kontext. Kring exemplet förs en diskussion om naturbaserade lösningar utifrån landskapsarkitekten Robert L. Thayers teoretiska ramverk, som presenteras i boken Gray world, Green heart från 1994.
För att samla kunskap om naturbaserade lösningar och hur de är baserade på naturen har en kvalitativ litteraturstudie genomförts av samtida forskningsartiklar som på olika sätt diskuterar definitioner av naturbaserade lösningar eller på något vis behandlar naturbaserade lösningars relation till naturen. För att undersöka naturbaserade lösningar genom ett urbant exempel och undersöka vilka potentiella utmaningar konceptet kan innebära för landskapsarkitekter har en exempelstudie av Ekostaden Augustenborg genomförts. I den har en autoetnografisk metod använts för att genom personliga erfarenheter teoretisera kring utmaningar med naturbaserade lösningar för landskapsarkitekter. Resultatet från exempelstudien har sedan analyserats utifrån Thayers teoretiska ramverk.
Forskningen kring naturbaserade lösningar visar att konceptet fortfarande är under utveckling och att mer forskning behövs. Naturbaserade lösningar är baserade på naturen i den bemärkelse att de grundar sig i en naturvetenskaplig uppfattning om naturen genom ekologi, men det råder delade meningar om hur naturbaserade lösningar ska definieras och om konceptet tillför något nytt gentemot redan etablerade hållbarhetskoncept.
Denna uppsats visar att den naturvetenskapliga synen på vad naturbaserad innebär inte är den enda uppfattningen som definierar naturbaserade lösningar. Det är osäkert på vilket sätt naturbaserade lösningar egentligen är baserade på naturen, vilket i dagsläget medför flera utmaningar för landskapsarkitekter.The interest in nature-based solutions is increasing and seen as an important tool for meeting contemporary and future societal challenges, such as global warming, mass extinction of species, collapsing ecosystems, etc. A central idea within nature-based solutions is that they look to nature as a model for good solutions. But what does it really mean for nature-based solutions to be based on nature?
This thesis intends to spread knowledge about the relationship between nature and naturebased solutions and discuss potential challenges the concept may bring within the field of landscape architecture. In this thesis, nature-based solutions are examined through an urban example in a Swedish context. The example is surrounded by a discussion of nature-based solutions based on the theoretical framework of landscape architect Robert L. Thayer, which is presented in the book Gray world, Green heart from 1994.
To gather knowledge about nature-based solutions and how they are based on nature, a qualitative literature study has been conducted by contemporary research articles that in various ways discuss definitions of nature-based solutions or in some way deal with naturebased solutions' relationship to nature. An example study of Ekostaden Augustenborg has been carried out to investigate nature based solutions through an urban example and to investigate what potential challenges the concept may bring for landscape architects. An autoethnographic method was used to theorize about challenges with nature-based solutions for landscape architects. The results from the example study were analyzed through Thayer's theoretical framework.
Research on nature-based solutions shows that the concept is still under development and that more research is needed. Nature-based solutions are based on nature in the sense that they are based on a scientific conception of nature through the field of ecology, but there are divided opinions on how nature-based solutions should be defined and whether the concept adds something new to already established sustainability concepts.
This essay shows that the scientific view of what nature-based means is not the only perception that defines nature-based solutions. It is uncertain in what way nature-based solutions are based on nature, which currently entails several challenges for landscape architects
Pratar vi om samma sak när vi pratar om hållbar mobilitet?
Get PDFHur vårt transportsystem, som alltför länge varit bilcentrerat, planeras och utvecklas behöver förändras till en mer hållbar planering, utveckling och mobilitet. Utifrån detta har de flesta offentliga aktörer som planerar städer, infrastruktur och trafik formulerat mål för en ökad hållbar mobilitet – vilket ofta kretsar kring ökad andel resor som sker genom gång, cykel och kollektivtrafik. Det är dock enklare sagt än gjort att realisera denna planeringsinriktning i praktiken eftersom planering för hållbar mobilitet bygger på många olika sakfrågor, perspektiv, ansvar och planeringsaktörer som ska integreras och samverka då ingen enskild aktör vare sig äger problematiken eller lösningarna.
Syftet med denna studie är att förstå samverkan i planeringsprocesser för ökad hållbar mobilitet. För att konkretisera vilka utmaningar och möjligheter som präglar samverkan i planeringsprocesser för ökad hållbar mobilitet studeras Storstadspaketet i Malmö stad. Samverkan mellan aktörer på olika förvaltningsnivåer, med olika perspektiv och uppdrag upplevs ofta vara utmanande rent praktiskt, därför utreder studien även hur aktörer med ansvar för planering av trafik på regional och lokal nivå uppfattar samverkansstrukturer och hur dessa samverkansstrukturer påverkar förutsättningarna för en samverkande planering för ökad hållbar mobilitet i Malmö.
Fallstudien har innefattat en dokumentanalys samt sex semi-strukturerade intervjuer med tjänstepersoner på Malmö stad och Skånetrafiken. Resultatet visar att det krävs en nära och tidig samverkan mellan aktörer för att kunna möta den komplexitet som stads- och trafikplanering befinner sig i, men att samverkan i sig aldrig kommer att vara problemfri. Storstadspaketets samverkansstruktur upplevs som otydlig på den operativa nivån, men då projektet på många sätt fortfarande har mycket arbete framför sig borde det finnas en vilja, tid och resurser för att skapa en mer enhetlig och tydlig struktur för när, hur och varför samverkan ska ske mellan alla ingående aktörer. Utmaningarna som präglat samverkan hittills är kopplade till återkoppling, tydlighet, framförhållning, dialog, informationsutbyte, förväntningar, delaktighet och engagemang. Samtidigt görs framsteg och det finns en stor vilja hos aktörerna att förbättra samverkansstrukturerna. Det finns även en stor vilja att göra saker gemensamt och aktörerna vill skapa så bra förutsättningar som möjligt för gång, cykel och kollektivtrafik.How our transport system, which has been car-centered for too long, is planned and developed needs to change to a more sustainable planning, development, and mobility. Based on this, most public actors who plan cities, infrastructure and traffic have formulated goals for increased sustainable mobility – which often revolves around an increased proportion of travel made through walking, cycling and public transport. However, it is easier said than done to realize this planning focus practically because planning for a sustainable mobility is based on many different issues, perspectives, responsibilities, and planning actors who must be integrated and collaborate since no single actor owns either the problem or the solution.
The purpose of this study is to understand collaboration in planning processes for an increased sustainable mobility. To concretize the challenges and opportunities for increased sustainable mobility, Storstadspaketet in the City of Malmö is studied. Collaboration between actors at different administrative levels, with different perspectives and assignments, is often perceived as challenging in practical terms, therefore the study also investigates how actors responsible for traffic planning at a regional and local level perceive collaboration structures and how these structures affect the conditions for a collaborative planning for an increased sustainable mobility in the City of Malmö.
The case study has included a document analysis and six semi-structured interviews with officials at the City of Malmö and Skånetrafiken. The results show that a close and early collaboration between actors is required to be able to meet the complexity of urban and traffic planning, but that collaboration will never be problem-free. The collaboration structure of Storstadspaketet is perceived as unclear at an operational level, but as the project in many ways still has a lot of work ahead of it, there should be a will, time, and resources to create a more uniform and clear structure for when, how and why collaboration should occur between all participating actors. The challenges that have characterized the collaboration so far are linked to feedback, clarity, foresight, dialogue, exchange of information, expectations, participation, and dedication. At the same time, progress is being made and there is a great wish among the actors to improve the collaboration structures. There is also a great wish to do things together and the actors want to create as good conditions as possible for walking, cycling and public transport
Planning in the era of climate change : a study of the master plans in the municipality of Laholm 1987-2014
Get PDFKommuner har blivit utsedda till de viktigaste enheterna att driva åtgärder för att minska utsläpp
av växthusgaser och för att anpassa samhället till klimatförändringarna. Samhällsplanering anses
vara ett av kommunernas viktigaste verktyg i processen. Planering kan sägas vara en form av
maktutövning och återspeglar därför förhärskande politisk ideologi och samtida kontext. Med
utgångspunkt i detta skapas en struktur som antas reflekteras i utformade planer. Detta motiverar
studier i syfte att undersöka hur tankar om hållbar utveckling och klimatförändringar i stort påverkar
samhällsplanering men framför allt översiktsplanering.
Denna uppsats bidrar till forskningen genom att studera hur kunskap och lärande om åtgärder
som avser minska utsläppen av växthusgaser och utforma klimatanpassningsåtgärder har utvecklats
på kommunal nivå. Syftet har varit att försöka förstå den institutionella kontext som ligger till grund
för en kommuns översiktsplaner och utröna huruvida denna stärkts i förhållande till hållbar
utveckling och klimatfrågan. Översiktsplanerna i Laholms kommun under åren 1987–2014 är i
undersökningen satt under lupp. Frågan som undersökningen kretsar kring är hur översiktsplaner
ger uttryck för hänsyn till hållbar utveckling och klimatförändringarna? Undersökningen är
utformad som en kvalitativ fallstudie med ett tydlig humanvetenskapligt, hermeneutiskt och iterativt
anslag. Tid och temporatlitet har varit viktiga delar i studien då denna avsett undersöka hur
översiktsplanerna förändrats under årens lopp.
Undersökningens resultat visar tydligt att översiktsplanerna i Laholms kommun ger uttryck för
hållbar utveckling och klimatfrågan men på olika sätt, i ökande grad, utifrån sin tids kontext och
utifrån de frågor som kommunen verkar anse vara mest angelägna vid tidpunkten för aktuell
översiktsplan. Resultatet är däremot tvetydigt när det kommer till huruvida de kommunala
institutionerna stärkts när det gäller hållbar utveckling och hanteringen av klimatfrågan. Resultatet
indikerar möjligtvis ett gradvis lärande och ett gemensamt framväxande tankesätt, men detta kan
också vara ett uttryck för en kommunal följsamhet och vilja att göra rätt. Uppsatsen visar snarare att
det nuvarande institutionella systemet är otjänligt som det ser ut idag. Som det är utformat lyckas
kommuner inte implementera nationell klimatpolicy. Därmed kan undersökningen sägas visa att den
institutionella grunden för att effektivt motverka och lindra klimatförändringarna inte stärkts.The municipality has been appointed the most important entity to push mitigation and adaption work
forward in this era of climate change and planning as its most important tool. Planning is said to be
a form of exercise of power and a reflection of current political ideology and context. This justifies
studies with the purpose to investigate how ideas about sustainable development and climate change
affects planning in general, but master planning in particular.
This essay contributes to science by studying how mitigation and adaptation knowledge and
learning has evolved at the municipal level. The purpose has been to understand the institutional
foundation on which master plans are based to find out whether it has been strengthened regarding
sustainable development and climate change or not. The master plans in the municipality of Laholm
during 1987-2014 are put under the microscope. The research question the investigation is circling
is how master plans articulate sustainable development and climate change. The investigation is
designed as a qualitative case study with a clear interdisciplinary, hermeneutical, and iterative
approach. Time and temporality have been important elements in the investigation since its purpose
how the different master plans in the municipality differs from one another and how the story about
sustainability and climate change develops.
The result of the essay reveal how master plans of Laholm articulates a varying but increasing
degree of sustainable development and climate change but in different ways based on its contextual
setting and current issues. The result is ambiguous whether the institutions regarding sustainable
development and climate change have been strengthened or not. The result may indicate a gradual
learning and a growing knowledge, or a mindset, when it comes to sustainable development, but it
could also be an expression of compliance and a willingness to do the right thing. The essay rather
proves the institutions being contradictory resulting in municipalities being unable to implement
national policy to mitigate climate change
Some faba beans and a nice Chianti : prospects and challenges for increasing the production of faba beans as food
Get PDFSwedish produced faba beans have recently been acknowledged as a sustainable food product containing important nutrition and are produced with low environmental impact. Faba beans belong to the group of protein crops and have great potential to replace resource-demanding proteins, but today the crop is exclusively used as feed in Sweden. This study aims to understand how faba beans can play a role in the transition towards a sustainable diet as well as to investigate what prospects and challenges such transition may face. Cultivators and food processors constitute important actors within the production chain as well as possess certain valuable knowledge. The aim is hence narrowed into three research questions concerning how cultivators and food processors view faba beans and work practices related to the production, possibilities and restrictions in increasing the production of faba beans as food, and how the views from cultivators and food processors differ from each other. To approach the aim and questions, nine qualitative semi-structured interviews with cultivators and food processors were conducted, followed by applications of a summative content analysis and a conventional content analysis on the interview materials. The two content analyses aim to, in different ways, identify, summarise and adequately reflect the interview content.
The findings suggest that the role of faba beans is wide as it functions as food and feed as well as a means to gain economic returns and a means to address sustainability issues. The cultivators tend to view faba beans as feed and a tool to generate economic returns, and experience cultivation as positive, negative and neutral. However, they view food processing as mostly negative. Often, the cultivators experience the work practices in relation to the possibility to gain economic returns. The food processors tend to view faba beans as food and a means to combat sustainability issues, and experience cultivation and food processing as most positive or neutral. Often, the food processors experience the work practices in relation to a progressive work that mitigates environmental impact. Further suggested by the findings, the cultivators experience four aspects of possibilities for increasing the production of faba beans as food, which include access to knowledge, possible economic returns, cropping advantages and health benefits. Restrictions include cropping disadvantages, low economic returns, unsuitability as food and suitability exclusively as feed. The food processors experience six aspects of possibilities, including food security, environmental benefits, possible economic returns, cropping advantages and product development. Restrictions concern structural obstacles, cooperation networks, cropping disadvantages and novel food. Finally, the cultivators and food processors understand possibilities and restrictions differently, and a conclusion drawn is that depending on the perspectives reasoned from, possibilities and restrictions are understood differently.
The results supplement previous research and contribute to an understanding from a Swedish perspective and a food production perspective. In combination with previous research, the results may enable a transition towards a more sustainable diet, which in the longer term is a means to combat critical environmental issues.Svenskt producerade åkerbönor har på den senaste tiden identifierats som en hållbar livsmedelsprodukt. Åkerbönor produceras med lågmiljöpåverkan och tillhör gruppen proteingrödor som innehåller viktiga näringsämnen. Grödan har stor potential att ersätta proteinprodukter som har producerats under mer resurskrävande produktionssystem med högre miljöpåverkan, men idag används åkerbönor nästan uteslutande som foder. Därmed syftar denna studie till att förstå hur åkerbönor kan spela en roll i övergången till en hållbar kost samt undersöka vilka möjligheter och hinder en sådan övergång kan stå inför. Odlare och livsmedelsförädlare utgör viktiga komponenter i produktionssystemet och de besitter värdefull kunskap. Syftet besvaras därför med hjälp av tre forskningsfrågor som rör hur odlare och livsmedelsförädlare ser på åkerbönor och arbetet relaterat till produktionen, möjligheter och utmaningar för att öka produktionen av åkerböna som livsmedel samt hur synsätten från odlare och livsmedelsförädlare skiljer sig från varandra. För göra detta genomfördes nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med odlare och livsmedelsförädlare, följt av tillämpningar av dels en summerande innehållsanalys och dels en konventionell innehållsanalys på intervjumaterialet. De två innehållsanalyserna syftar till att på olika sätt identifiera, sammanfatta och adekvat återspegla intervjuinnehållet.
Resultaten tyder på att åkerbönans roll är bred eftersom åkerbönor fungerar som både mat och foder samt som både ett medel för att få ekonomisk avkastning och ett medel för att bekämpa problem relaterat till hållbarhet. Odlarna tenderar att se åkerbönor som foder och ett sätt att få ekonomisk avkastning. De upplever odling som positivt, negativt och neutralt, men livsmedelsförädling som mest negativt. Oftast upplever odlarna själva arbetet i relation till möjligheten att få ekonomisk avkastning. Livsmedelsförädlare tenderar däremot att se åkerbönor som livsmedel och ett medel för att bekämpa problem relaterat till hållbarhet, och de upplever både odling och livsmedelsförädling som mest positivt och neutralt. Oftast upplever de själva arbetet i relation till ett progressivt arbete som minskar miljöpåverkan. Vad som ytterligare föreslås av resultaten är att odlarna upplever fyra aspekter av möjligheter att öka produktionen av åkerbönor som mat. Dessa aspekter inkluderar tillgång till kunskap, möjlig ekonomisk avkastning, odlingsfördelar och hälsofördelar. Utmaningarna inkluderar odlingsnackdelar, låg ekonomisk avkastning, olämplighet som livsmedel och uteslutande lämpligheter som foder. Livsmedelsförädlarna upplever sex aspekter av möjligheter, vilka inkluderar livsmedelssäkerhet, miljöfördelar, möjlig ekonomisk avkastning, odlingsfördelar och produktutveckling. Utmaningarna inkluderar strukturella hinder, samarbetsnätverk, odlingsnackdelar och ’Novel Food’. Slutligen upplever odlarna och livsmedelsförädlarna olika möjligheter och hinder, och en slutsats som dras är att beroende på de perspektiv som aktörerna resonerar utifrån så förstås möjligheter och utmaningar olika.
Resultaten kompletterar tidigare forskning och bidrar till en förståelse ur ett svenskt perspektiv och ett livsmedelsproduktionsperspektiv. I kombination med tidigare forskning kan resultaten möjliggöra ett underlag för en övergång till en mer hållbar kost, vilket på sikt är ett medel för att lösa kritiska miljörelaterade problem
The potential of hydrogen in agriculture
Get PDFThe aim of this report is to dimension a system consisting of solar panels, hydrogen production and hydrogen storage in order to make a small farm self-sufficient for all its energy needs in two different scenarios. In scenario 1, the total energy use consists of the electricity consumption on the farm and one hydrogen-electric hybrid tractor in operation. In scenario 2, the energy needs include the farm’s electricity consumption and the possibility of operating two hydrogen-electric hybrid tractors or selling the excess hydrogen.
The simulation resulted in that scenario 1 will need 340 solar panels to be installed with a total installed effect of 134.3 kW, and for the second scenario 500 solar panels need to be installed with an installed effect of 197.5 kW. The hydrogen production plant in both scenarios requires battery of 60 kWh, an 150 kW electrolyzer, a 40 kW fuel cell and a storage of 8250 litres to meet the annual energy demand of the farm.
The total cost for this system is calculated to be 16,48 - 26,06 MSEK depending on the choice of fueling station and the amount of solar panels installed. The greenhouse gas emissions from the farm are expected to decrease with 60 % when one hybrid tractor is used and 92 % when two hybrid tractors are used instead of the tractors powered by HVO100.Syftet med denna rapport är att dimensionera ett system bestående av solcellspaneler, vätgasproduktion och vätgaslager för att göra ett mindre lantbruksjälv försörjande för alla dess energibehov i två olika scenarier. I scenario 1 innefattar energibehovet förbrukningen av elektrisk energi på gården samt att en vätgas-elhybridtraktor är i drift. I scenario 2 innefattar energibehovet gårdens förbrukning av elektrisk energi samt möjligheten att köra ytterligare en vätgaselhybridtraktor eller sälja överskottet av vätgas.
Simuleringen gav att i scenario 1 behöver 340 solcellspaneler monteras med en installerad effekt på 134,3 kW och för scenario 2 behöver 500 solcellspaneler monteras med en installerad effekt på 197,5 kW. För vätgasproduktionsanläggningen i båda scenarierna krävs ett batteri på 60 kWh, en elektrolysör med effekt på 150 kW, en bränslecell på 40 kW samt ett lager på 8250 liter för att uppfylla gårdens energibehov.
Den totala installationskostnaden uppskattas till 16,48 - 26,06 MSEK beroende på antalet solcellspaneler och val av tankstation. Gårdens växthusgasutsläpp beräknas minska med 60 % när en hybridtraktor används och 92 % i fallet att två hybridtraktorer används istället för dagens HVO100-drivna
Food losses and Waste at Bakeries, Retail and Household Levels –A Case of Sweden : a Case of Sweden
Get PDFReducing food waste is necessary to assure food security and overcome environmental issues. This study was aimed to assess food losses and waste (FLW) along bakery, retail, food service and household stages of bread value chain in Sweden, causes and identify potential measures to reduce losses and waste. Both quantitative and qualitative analyses were carried out. Both primary and secondary data were used in the study. The FLW was 80450tonnes per year in the entire Swedish bread supply chain. Household contributed to the highest waste fraction (37.2%) of bread waste in entire value chain among the bakery, retail, restaurant and canteen stages followed by the retail (34.9%), bakery (14.9%) and restaurants (8.9%), Canteens (3.3%). The major causes of FLW in household were forgetting to consume after purchase and over purchase of bread. Th most frequent cause for bread waste in bakeries were over production, TBA and poor production planning. Overstocking and passing expiry dates were identified as the most frequent causes of bread waste at retails and food services. More causes such as lack of knowledge regarding the issue, lack of attention, lack of collaborative effort among the actors, demand-driven food system, consumer demands for more types of bread products, etc. were identified. Strategies and actions identified to reduce waste and losses were proper sales and order planning, increasing awareness of FLW, reducing over purchase, freeze storage after purchase, prepare different products from left-over bread which have more shelf life, serve only sufficient amounts at food services, prepare different recipes at restaurants and canteens to motivate the consumers to finish what is served, donate to feed people in need and for animal feed, recycle food rather than wasting
Entrepreneurial benchmarking : How can established methods lead to innovative solutions in the Swedish agricultural sector?
Get PDFTill följd av förändringar på marknaden har kostnader för insatsvaror ökat kraftigt. Effekterna av detta väntas ge långvariga konsekvenser och utmaningar för den svenska lantbrukssektorn. Utmaningar som tvingar svenska lantbrukare till att ständigt söka efter nya lösningar för att förbättra verksamhetens utveckling och samtidigt bibehålla en konkurrenskraft på marknaden.
Att utveckla ett lantbruksföretag under dessa förhållande kan vara svårt. Denna studie undersöker hur lantbruksentreprenörens utveckling ser ut vid förändrade marknadsförhållanden. Studien utgår från svenska lantbrukets kontextuella förutsättningar för att tydliggöra hur lantbrukarnas entreprenörskap formas efter förutsättningarna. Att jämföra hur den egna verksamheten bär sig i förhållande till andras kan hjälpa lantbrukare att se om det finns utvecklingsmöjligheter som kan förbättra verksamheten. En metod för jämförelse är benchmarking. Benchmarking är ett redskap som lantbruksföretag kan använda för att utforska strategiska möjligheter.
Studien syftar till att öka förståelsen för begreppet entreprenöriell benchmarking inom den svenska lantbrukssektorn. I denna studie tolkas begreppet som en oxymoron, och vi undersöker därför kopplingen mellan entreprenörskap och benchmarking. Genom att koppla teorier om entreprenörskap, benchmarking och det kontextuella sammanhanget undersöker studien hur begreppen förhåller sig till varandra.
Studien har kvalitativ inriktning, vilket innebär att vikt läggs vid ord vid insamling av material. I denna studie intervjuades fyra svenska lantbrukare med olika produktionsinriktningar. I studien används det empiriska materialet för att skapa en djupare förståelse för hur benchmarking användas i lantbrukarnas entreprenöriella utveckling.
Författarna utgick från de intervjuade lantbrukarnas perspektiv och analyserade materialet med hjälp av en tematisk analys. Efter att ha tematiskt analyserat kunde författarna härleda en slutsats genom att besvara uppsatsens forskningsfrågor och på så vis uppfylla syftet med studien.
Till följd av marknadsförändringar och höjda priser på insatsvaror belyser denna studie vikten av lantbruksverksamheternas flexibilitet och anpassningsbarhet. Inom den svenska lantbrukssektorn måste lantbrukare ta mycket större hänsyn till omgivningens förutsättningar som många gånger inte tydliggörs i teorin om benchmarking. Studien upptäckte därför att skillnaden mellan benchmarking och entreprenöriell benchmarking beror på lantbrukarnas kontextuella sammanhang och förmågan att använda benchmarking på ett entreprenöriellt sätt.As a result of changes in the market, costs for input goods have increased sharply. This is expected to have long-term consequences and challenges for the Swedish agricultural sector. Challenges that force Swedish farmers to constantly seek new solutions to improve the development of the business and at the same time maintain competitiveness in the market.
Developing an agricultural business under these conditions can be difficult. At the same time, the importance of entrepreneurship has received increasing attention in the Swedish agricultural sector. This study examines what the agricultural entrepreneur's development looks like in changing market conditions. The study is based on the contextual conditions of Swedish agriculture to clarify how farmers' entrepreneurship is shaped according to the conditions. Comparing how one's own business behaves in relation to others can help farmers to see if there are development opportunities that can improve the business. One method of comparison is benchmarking. Benchmarking is a tool that agricultural companies can use to explore strategic opportunities.
The study aims to increase understanding of the concept of entrepreneurial benchmarking in the Swedish agricultural sector. In this study, the concept is interpreted as an oxymoron, and we, therefore, examine the link between entrepreneurship and benchmarking. By linking theories of entrepreneurship, benchmarking and contextual conditions, the study examines how the concepts relate to each other.
The study has a qualitative focus, which means that emphasis is placed on words when collecting materials. This allowed us to study in-depth the environment in which farmers live. The study uses empirical material to create a deeper understanding of how benchmarking is used in farmers' entrepreneurial development.
The authors interviewed farmers and analyzed the material with help of thematic analysis. After thematically analyzing, the authors were able to derive a conclusion by answering the research questions of the essay and thus fulfill the purpose of the study.
As a result of market changes and higher prices for inputs, this study highlights the importance of the flexibility and adaptability of agricultural activities. In the Swedish agricultural sector, farmers must take much greater account of the contextual conditions, which are often not clarified in the theory of benchmarking. The study, therefore, discovered that the difference between benchmarking and entrepreneurial benchmarking depends on the farmers' contextual context and the ability to use benchmarking in an entrepreneurial way
The connection between site index, soil moisture and spruce bark beetle in Uppsala and Västmanland
Get PDFDe senaste tre åren har i genomsnitt 25 procent av den magra marken planterats med gran i Sverige. Gran växer bäst på bördiga marker med god markfuktighet. Trenden har lett till att Skogsstyrelsen meddelat ett stopp för föryngring av gran på tallmark fr.o.m. 1 april 2022. Samtidigt visar statistik från SLU Riksskogstaxeringen att 0,9 procent av de produktiva granskogarna i Svealand är angripna av granbarkborre. Problemen med granbarkborre är omfattande och förväntas förvärras.
Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ståndortsindex, markfuktighetsklass och granbarkborreskador i Uppsalas och Västmanlands län.
Studien har utförts genom att besöka femtio angripna bestånd i fält för bedömning av ståndortsindex och markfuktighetsklass. Övrehöjdsmetoden användes för ståndortsbedömningen. En kvalitativ granskning gjordes i analysen av angreppens omfattning, orsak och samverkan med de angivna faktorerna, likväl en analys av studiens insamlade data. En kvalitetsgranskning genomfördes även där fältarbetets insamlade bedömningar ställdes mot SLU:s markfuktighetskarta.
Resultatet visade att granen växer bättre än tallen (m3sk/ha och år) på samtliga avdelningar. Om markfuktighet vägs in i beräkningen, sitter fel trädslag på 30 procent av avdelningarna. På dessa 30 procent (15 avdelningar av 50) vore tall rätt trädslag. Enligt fältarbetet klassades 29,3 procent av studiens provytor som torr markfuktighetsklass och denna överrepresentation i jämförelse med prognosen för hela Sverige likväl som prognosen för Uppsala och Västmanland skulle kunna tyda på att gran som planteras på torr mark är mer utsatt och löper högre risk för granbarkborreangrepp. När provytornas fuktighetsklass jämfördes med SLU:s markfuktighetskarta (via koordinater) synliggjordes en felmarginal på 25,4 procent. Denna felmarginal belyser skillnaderna mellan manuell bedömning i fält kontra data framtagna av ett system baserat på artificiell intelligens.
I Uppsala och Västmanland är den kvalitativa bedömningen att de hårdast drabbade skogarna var lokaliserade på torr mark, eller frisk mark med torr omkringliggande mark. Gran som planteras på torr mark har en lägre motståndskraft mot angrepp av granbarkborre då de i större omfattning drabbas av torkstress. Det har inte gått att kvantifiera relationen mellan ståndortsindex och granbarkborre, men markfuktighetsbedömningen i fält har kvalitetsgranskats.Over the last three years an average of 25 percent of the lean soil have been planted with norway spruce in Sweden. Norway spruce has the best growth in fertile soil with good soil moisture. This trend has led to a prohibition of planting spruce on lean soil according to a new regulation from Skogsstyrelsen. This regulation applies from April 1st 2022. At the same time statistics from riksskogstaxeringen shows that 0,9 percent of the productive spruce forest area in Svealand is affected by the spruce bark beetle, Ips Typographus. The problem with the spruce bark beetle is widely spread and is expected to get worse.
The purpose of this study has been to examine the relation between site index, soil moisture and spruce bark beetle assault in Uppsala and Västmanland.
This study has visited 50 sections that have been affected by the spruce bark beetle. These sections have been estimated for site index and soil moisture. For deciding of the site index the upper height method was used. A qualitative examination was made for the severity of the spruce bark beetle attack, cause and cooperation with the specified factors. Also, a quality review was made on the data of soil moisture that was put against SLUs map of soil moisture.
The result shows that the spruce grows better than the pine (cubic meter standing volume/hectare and year) in every section. If soil moisture is included in the calculation, 30 percent of the sections have a wrong selection of trees. The right tree choices for these sections (15 sections of 50) would have been Pinus sylvestris. According to the field work 29,3 percent of the sample areas had dry soil moisture. That result is higher than the average dry soil moisture for Sweden as whole as well as for Uppsala and Västmanland. That could indicate that spruce that has been planted on dry soil moisture is facing a higher risk of a spruce beetle attack. If the classification of the soil moisture performed by the field work is compared with SLUs map of soil moisture (by coordinates) a margin of error by 25,4 percent occurred. This margin of error illuminates the difference between human measuring in the field on one side and data supplied from an artificially intelligent system on the other hand.
In Uppsala and Västmanland the qualitative estimation is that the hardest affected forests of spruce bark beetle were situated on dry soil moisture, or on healthy soil moisture surrounded by dry soil moisture. Spruce that has been planted on dry soil moisture has a lower resilience when attacked by the spruce bark beetle because of the fact that they are more easily stressed from drought. It has not been able to quantify the relation between site index and spruce bark beetle occurrence, but the estimation of the soil moisture in the field has been quality reviewed
A qualitative study on drone-based laser scanning
Get PDFFjärranalys och nyttjandet av olika sensorer har under det senaste decenniet fått allt större betydelse inom skogsbruket (Nordkvist & Olsson 2012). Bland annat genomför Lantmäteriet löpande en rikstäckande laserskanning med flyg. Den data som samlas in finns tillgänglig för allmänheten och används bland annat för skogliga syften. På senare år har även laserskanning med drönare seglat upp som ett alternativ för att samla in skogliga data (Zhang et al. 2016; Nezami et al. 2020). I jämförelse med bemannat flyg kan drönaren flyga på lägre höjder, vilket innebär att de data som samlas in får högre detaljupplösning.
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vilka eventuella mervärden som kan komma av att nyttja laserskanning med drönare samt vad som upplevs begränsa denna anvädning. Studien avser även undersöka vilka fördelar laserskanning med drönare anses ge jämfört med laserskanning med flyg respektive fysisk skogsbruksplanering. Mot bakgrund av utvecklingen av sådana tekniker som laserskanning ämnar studien även försöka öka förståelsen för vilken påverkan digitaliseringen har för skogsbruket. Slutligen ämnar även studien åskådliggöra huruvida det finns utrymme att nyttja laserskanning med drönare under någon form av samhällskris. För att uppnå syftet har ett ändamålsenligt urval av sakkunniga, användare samt potentiella användare av laserskanning med drönare och förmedlare av tjänsten intervjuats. Sammanlagt har 13 respondenter deltagit i studien. De är verksamma inom svenska myndigheter, så som Lantmäteriet, Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet, arbetar på skogsbolag, skogsägarföreningar samt häradsallmänningar och privata företag som bland annat förmedlar tjänster inom laserskanning med drönare.
Studien visar att laserskanning med drönare upplevs ge flera typer av mervärden som framförallt går att knyta an till en form av tidseffektivitet. Det förekommer ett antal begränsningar, främst avseende kostnad men också vad gäller lagstiftning. I jämförelse med flygburen laserskanning förefaller drönaren ge fördelar i form av flexibel användning, dagsaktuella och högupplösta data. Vad beträffar fysisk skogsbruksplanering lyfts fram att drönaren kan avhjälpa sådana mätfel som fysisk skogsbruksplanering kan innebära. Bland respondenterna finns uppfattningen att den ökande digitaliseringen kommer att förändra skogsbruket. Allt fler skogliga värden kommer att samlas in genom fjärranalys, vilket delvis kan förändra arbetsmarknande även om fysiska fältbesök fortsatt är av stor vikt. Därtill finns stor potential att nyttja drönaren även utanför skogsbruket i samhälleliga kriser såsom vid skogsbränder och stormar. Däremot finns det frågetecken kring hur sådan verksamhet ska organiseras och samordnas.Remote sensing and the use of various sensors have become increasingly important within the forestry over the past decade (Nordkvist & Olsson 2012). The National Land Survey carries out continuous and nationwide laser scanning using aircraft. The data that is collected is available for the public and is used, among other things, for forestry purposes. In recent years, laser scanning with drones has emerged as an alternative for collecting forest data (Zhang et al. 2016; Nezami et al. 2020). In comparison with a manned airplane, the drone can fly at lower altitudes, which means that the data being collected has a higher detail resolution.
The purpose of this qualitative interview study is to investigate the possible added value that can come from using laser scanning with drones and what is perceived to limit its use. The study also intends to investigate what advantages laser scanning with drones is considered to provide compared with laser scanning with aircraft and physical forestry planning. In the light of the development of such techniques as laser scanning, the study also attempts to increase the understanding of the impact that digitalisation has on forestry. Finally, the study also intends to illustrate whether laser scanning with drones can be used during some form of societal crisis. To achieve this purpose, a selection of experts, users/potential users of drone-based laser scanning and representatives from companies that offer the service, have been interviewed. A total of 13 respondents participated in the study. They are active within Swedish authorities, such as the National Land Survey, the Swedish Forest Agency and the Swedish University of Agricultural Sciences, they work at forestry companies, forest owners’ associations and private companies that, among other things, offer drone-based laser scanning services.
The study shows that laser scanning with drones is perceived to provide several types of added value that can primarily be linked to time efficiency. There are a few restrictions, mainly in terms of cost but also in terms of legislation. In comparison with airborne laser scanning, the drone seems to provide advantages in the form of flexible use, up-to-date and high-resolution data. Regarding physical forestry planning, it is emphasised that the drone can remedy such measurement errors that physical forestry planning may entail. Among the respondents, there is the perception that the increasing digitalisation will change the forestry. An increasing number of values related to the forestry will be collected through remote sensing, which may partly change the labour market, even if physical field visits are still of great importance. In addition, there is great potential for using the drone in societal crises such as forest fires and storms. However, there are uncertainties about how such activities should be organised and coordinated
Svenska travtränares och mjölkbönders uppfattning om djurskyddslagstiftningen
Get PDFFarm animal welfare is an increasingly discussed topic in today's society. Swedish farmers have a notable reputation for their animal husbandry, which include high animal welfare and good health. The Swedish Board of Agriculture has the overall responsibility of the development and maintenance of animal welfare in Sweden. The Swedish Animal Welfare Act was recently revised to secure a higher animal protection and promote good animal welfare with respect for the animals. A report from the Swedish Board of Agriculture shows that non-compliances continue to be at a relatively high level.
This study is a part of a larger research project that is being conducted to investigate how dairy farmers and trotting-horse trainers perceive animal welfare controls, by sending out questionnaires to animal keepers. There is very little research on what Swedish animal keepers think about animal welfare legislation. This study aims to give a picture of the Swedish dairy farmers’ and trotting-horse trainers’ opinions of the animal welfare legislation. Furthermore, the work will investigate whether there are any similarities and differences between their opinions. This study conducted a qualitative analysis of the questions in the questionnaires regarding the perception of animal welfare legislation.
The results showed several differences regarding the perception of how easy it was to achieve compliance with the animal welfare legislation. The dairy farmers considered the requirements regarding pasture to be hard to comply with, as well as not promotion animal welfare. The trotting-horse trainers had most predicaments with the measurement requirements, which they also perceived to be the last beneficial requirements for their horses’ welfare. This could lead to a higher risk of lower compliance of these requirements. There were several requirements regarding documentation and record keeping that was considered to be redundant by the animal keepers. However, most of these requirements originated from other legislation than the animal welfare legislation. A considered amount of the animal keepers could not answer the questions, which indicate that they may not have enough knowledge about the animal welfare legislation.
In conclusion there are several areas in the animal welfare legislation that dairy farmers and trotting-horse trainers seems to be problematic, at the same time there is some difference between the groups. There is a need for further studies in order to get a deeper understanding of Swedish animal keepers’ perception of the animal welfare legislation