18101 research outputs found
Sort by
From Strategy to Reality : a study on knowledge transfer and sustainable green space management in the municipality of Lund
Get PDFDenna studie undersöker hur kunskap om ekologisk hållbarhet överförs och hur strategiska hållbarhetsmål implementeras i praktiken inom ramen för Lunds kommuns grönyteförvaltning. I fokus står den vertikala samverkan mellan tre organisatoriska nivåer, policy, taktisk och operationell nivå och hur kommunens visioner för grönyteförvaltning konkretiseras i det dagliga skötselarbetet. Studien bygger på en flerfallstudie av två parker i Lund, Stadsparken, som drivs i intraprenad, och Folkparken, som förvaltas av en entreprenör. Genom att analysera dessa två förvaltningsmodeller ges insikter i hur olika organisationsformer påverkar kunskapsöverföring, ansvarsfördelning och tolkningen av hållbarhetsmål till praktisk förankring.
Studien visar att det finns ett kunskapsglapp mellan strategi och praktik där bristande kommunikation och otydliga organisatoriska strukturer försvårar förverkligandet av Lunds kommuns hållbarhetsmål. På den operationella nivån är kännedomen om styrande policydokument och deras visioner generellt låg, vilket innebär att strategiska mål sällan når den praktiska skötseln. Den nyligen införda samhällsbyggnadsförvaltningen har som syfte att förbättra samordningen inom kommunen men studien visar att dess effekter hittills är svåra att urskilja. Förvaltningen av grönytor präglas fortsatt av begränsad målimplementering och dialog mellan de olika nivåerna, vilket försvårar en sammanhållen och långsiktigt hållbar skötsel.
Genom dokumentstudier, intervjuer och fokusgrupper framkommer att hållbarhetsmål riskerar att förlora sin praktiska relevans om de inte förankras genom dialog och konkretiseras i praktiska åtgärder. Studien betonar vikten av en sammanhängande vertikal kommunikation och en strategisk förvaltning som bygger på långsiktighet och kontinuitet. För att uppnå en hållbar och strategiskt förankrad grönyteförvaltning krävs att planering, styrning och praktiskt arbete kopplas ihop i en gemensam och pågående process.This study investigates how knowledge about ecological sustainability is transferred and how strategic sustainability goals are implemented in practice within the green space management of Lund Municipality. The focus lies on the vertical interaction between three organizational levels, policy, tactical, and operational and how the municipality's visions for green space management are translated into day-to-day maintenance work. The study is based on a multiple case study of two parks in Lund: Stadsparken, managed through municipal intrapreneurship, and Folkparken, managed by an external contractor. By analyzing these two management models, the study provides insights into how different organizational forms affect knowledge transfer, the distribution of responsibilities, and the interpretation of sustainability goals into practical action.
The study reveals a knowledge gap between strategy and practice, where weak communication and unclear organizational structures hinder the realization of Lund’s sustainability objectives. At the operational level, awareness of policy documents and their visions is generally low, resulting in strategic goals rarely reaching daily maintenance routines. Although the newly introduced urban development department aims to improve coordination within the municipality, the effects of this reform remain difficult to identify. Green space management continues to be characterized by limited goal implementation and insufficient dialogue between organizational levels, which undermines coherent and long-term sustainable management.
Through document analysis, interviews, and focus groups, the study finds that sustainability goals risk losing their practical relevance if they are not anchored through dialogue and translated into concrete actions. It emphasizes the importance of coherent vertical communication and strategic management based on continuity and long-term planning. Achieving sustainable and strategically grounded green space management requires integrating planning, governance, and practice into a shared and ongoing process
Att balansera mellan externa hållbarhetskrav och interna resurser : en komparativ fallstudie av två SMEs
Get PDFDenna studie undersöker hur små och medelstora företag (SME) upplever och hanterar utmaningar i att utveckla och genomföra hållbarhetsstrategier. Genom en kvalitativ, komparativ fallstudie av två SMEs i olika branscher analyseras hur externa krav, såsom nya regelverk och kundförväntningar, samspelar med interna resurser som kompetens, struktur och ekonomi.
Studien visar att hållbarhetsarbete i SME ofta drivs av behovet av struktur, kontroll och affärsnytta snarare än värderingsstyrda ambitioner. Samtidigt påverkar företagens verksamhetsförutsättningar vilka strategier som formas. Det ena företaget arbetar främst utifrån ekonomiska drivkrafter genom utveckling av tekniska hållbarhetsverktyg, medan det andra har ett mer långsiktigt och internt fokuserat arbetssätt med satsningar på struktur, kompetens och kommunikation.
Genom att kombinera institutionell teori och resursbaserad teori visar studien att en framgångsrik hållbarhetsstrategi kräver både yttre påtryckningar och intern kapacitet. Studien bidrar därmed med ett teoretiskt ramverk som förklarar hur SME kan navigera mellan legitimitetssökande anpassning och effektivt resursutnyttjande.
Eftersom studien baseras på ett begränsat urval bör resultaten ses som illustrativa, snarare än generellt överförbara till andra kontexter. Fortsatt forskning behövs för att utveckla anpassade och praktiskt användbara verktyg som stödjer hållbar omställning inom olika typer av SME.This study explores how small and medium-sized enterprises (SMEs) perceive and manage challenges in developing and implementing sustainability strategies. Through a qualitative, comparative case study of two SMEs from different industries, the analysis focuses on how external demands, such as new regulations and customer expectations, interact with internal resources such as competence, structure, and financial capacity.
The study shows that sustainability efforts in SMEs are often driven by the need for structure, control, and business value rather than values-based ambitions. At the same time, the companies’ operational conditions influence the strategies they adopt. One company is primarily driven by economic incentives through the development of technical sustainability tools, while the other takes a more long-term, internally focused approach, emphasizing investments in structure, competence, and communication.
By combining institutional theory and resource-based theory, the study demonstrates that a successful sustainability strategy requires both external pressure and internal capacity. It thus contributes a theoretical framework explaining how SMEs can navigate between legitimacy-seeking adaptation and effective use of resources.
As the study is based on a limited sample, the findings should be viewed as illustrative rather than generally transferable to other contexts. Further research is needed to develop tailored and practically applicable tools that support sustainable transitions in different types of SMEs
How do catchment characteristics of the National water monitoring system compare to catchment characteristics of Raw water sources in Sweden?
Get PDFThe chemical composition and surrounding land use of bodies of water in a catchment are vital
factors concerning how water within lakes can be used. Sweden has for a long time monitored
these factors via the national water monitoring system, resulting in a large time series of data
collected with the same method in a consistent way. These data are important, since it is used to
draw overarching conclusions about the state of Swedish water. One of the use cases of this data
would be drawing conclusions concerning the Swedish drinking water, as having a large
overarching set of data would provide insights into the condition of our drinking water lakes. The
purpose of this thesis is to find out if the conclusions drawn from the National water monitoring
system are relevant to the drinking water industry based on the comparison of their catchment
characteristics, thereby allowing the researchers and environmental analysts to use this data to
draw conclusions concerning the Swedish drinking water. This was done by me creating a GIS
shapefile of the catchments of lakes that are possible raw water sources. As a proxy for raw water
sources we used lakes covered by water protection areas, as the location and ID’s of the actual raw
water sources aren’t publicly available information. The attributes of these are then extracted and
compared to the attributes of the National water monitoring system via non-parametric tests and
comparison of the distributions. The aggregated forest characteristic was shown to be comparable
to both NWMS categories, the peat depth, open wetland, longitude and water characteristic to the
Omdrevslake category, and the latitude characteristic comparable to the Trendlake category
Vid kanten av havet
No full textVad känner vi när vi står vid havet? Den frågan blev utgångspunkt för ett konstnärligt och sensoriskt undersökande projekt i Kosterhavets nationalpark. Syftet har varit att utforska hur naturvägledning kan gestaltas ur ett landskapsarkitektoniskt perspektiv, med ambitionen att skapa en rumslig upplevelse som stärker besökarens känslomässiga relation till havet, och på så vis ge dem en koppling till platsen. Projektet tar vid där Naturum slutar, i ett möte mellan land, hav och människa, vilket leder till ett gestaltningsförslag som tolkar och konkretiserar havets närvaro genom form, material och platsens specifika karaktär.
Arbetet är uppdelat i tre delar: en utredande fas med fokus på begrepp som naturvägledning, tillgänglighet och miljöpsykologi; en utforskande fas där intuition, litteratur, platsbesök och konstnärliga uttryck använts för att fördjupa förståelsen av landskapet; samt en utformande fas där dessa insikter omvandlats till konkreta förslag. Metoden har varit iterativ och processinriktad, där det kreativa utforskandet fått en central roll.
Arbetet resulterade i fyra gestaltningsförslag, två detaljerade och två mer generella, som både ökar den fysiska tillgängligheten till havet och gestaltar en mental tillgänglighet genom en sinnlig och estetisk tolkning av platsen. Arbetet visar att en känsla kan konkretiseras till form, och att konstnärliga metoder kan bidra till att fördjupa förståelsen för naturen. Genom att låta natur och gestaltning samverka snarare än dominera, föreslår projektet ett varsamt sätt att närma sig havet – där naturvägledningen blir en upplevelse i sig.What do we feel when we stand by the sea? This question formed the starting point for an artistic and sensory exploration at Kosterhavet National Park. The aim of the project has been to investigate how nature interpretation can be expressed through landscape architecture, with the ambition to create a spatial experience that strengthens the visitor’s emotional connection to the place.
The project begins where the visitor center (Naturum) ends – at the meeting point between land, sea, and people – and results in a design proposal that interprets and materializes the presence of the sea through form, material, and the specific character of the site.
The project is structured in three parts: an investigative phase focusing on concepts such as nature interpretation, accessibility, and environmental psychology; an exploratory phase in which intuition, literature, site visits, and artistic approaches were used to deepen the understanding of the landscape; and a design phase where these insights were translated into concrete proposals. The method was iterative and process-oriented, with creative exploration playing a central role.
The project resulted in four design proposals – two detailed and site-specific, and two more general – which enhance both physical accessibility to the sea and mental accessibility through a sensory and aesthetic interpretation of the place. The work demonstrates that an emotion can be translated into form, and that artistic methods can deepen our understanding of nature. By allowing nature and design to cooperate rather than dominate, the project proposes a gentle approach to the sea, where nature interpretation becomes an experience in itself
Återhämtning av tropiska sekundärskogars kolförråd i Sabah, Malaysia
Get PDFDegradering av tropiska skogar är ett utbrett problem med långtgående konsekvenser för biologisk mångfald, ekosystemtjänster och den globala kolbalansen. Trots omfattande restaureringsinitiativ kvarstår kunskapsluckor kring vilka faktorer som påverkar tillväxten och vilka strategier som mest effektivt återställer skogarnas kolförråd. Denna studie undersöker hur restaureringsmetod och initialt kolförråd påverkar den årliga tillväxten av kol i sekundära tropiska regnskogar i Sabah, Malaysia. Genom analys av omfattande fältdata från restaurerade provytor undersöks följande; om aktiv restaurering (AR) främjar koltillväxt mer än passiv restaurering (PR), om högre initialt kolförråd är positivt korrelerat med tillväxt, samt om det föreligger någon interaktion mellan dessa faktorer. Resultaten visar att AR skog uppvisar nästan tre gånger högre årlig koltillväxt (4.08 Mg C ha⁻¹ år⁻¹) jämfört med PR skog (1.34 Mg C ha⁻¹ år⁻¹). Inget signifikant samband hittades mellan initialt kolförråd och tillväxt. Emellertid påvisades en signifikant interaktionseffekt mellan restaureringsstrategi och initialt kolförråd som påverkar tillväxten. Studien indikerar att restaurering av tropisk regnskog är kontextberoende och kräver platsanpassade strategier. Fortsatt långsiktig uppföljning behövs för att bättre förstå dynamiken i dessa komplexa ekosystem.Tropical forest degradation is a widespread issue with far-reaching consequences for biodiversity, ecosystem services and the global carbon balance. Despite extensive restoration initiatives, knowledge gaps remain regarding the factors that influence carbon growth and the strategies that most effectively restore forest carbon stocks. This study examines how restoration method and initial carbon stock influence the annual carbon growth in secondary tropical rainforests in Sabah, Malaysia. Using extensive field data from restored plots, this study investigates whether active restoration (AR) promotes greater carbon accumulation than passive restoration (PR), whether higher initial carbon stocks are positively correlated with carbon growth, and whether an interaction exists between these factors. Results show that AR forests exhibit nearly three times higher annual carbon growth (4.08 Mg C ha⁻¹ yr⁻¹) compared to PR forests (1.34 Mg C ha⁻¹ yr⁻¹). No significant relationship was found between initial carbon stock and growth. However, a significant interaction effect between restoration strategy and initial carbon stock was observed, which influences growth. The study indicates that tropical forest restoration is context-dependent and requires site-specific approaches. Continued long-term monitoring is needed to deepen understanding of carbon dynamics in these complex ecosystems
A survey of steroidal glycoalkaloid levels in Swedish table potatoes
Get PDFThe potato (Solanum tuberosum ssp. tuberosum) is today the fourth most important food crop species in the world. The potato tuber is a storage organ rich in nutritious substances such as starch, vitamin C and minerals. However, tubers also contain steroidal glycoalkaloids (SGAs), which in excessive doses can be toxic to consumers. SGAs are present also in other members of the Solanaceae, e.g. in tomato, eggplant, and pepper, but also occur in some species within the Liliaceae. In the cultivated potato, more than 95 % of the SGAs are in the form of α-solanine and α-chaconine. The basal SGA level in tubers at harvest varies strongly between cultivars, and certain stresses such as light and/or damage can increase the SGA levels well above the basal one. The toxicity of SGAs is due both to their interaction with cell membranes and an inhibition of acetylcholinesterase activity. Signs of acute toxicity are abdominal pain, diarrhoea, and vomiting. More severe signs of poisoning are coma, paralysis and even rare cases of death have been reported. To avoid these problems, it is in many countries recommended that potatoes for human consumption should contain less than 200 mg/kg (fresh weight) of SGAs. In Sweden, this limit is legally binding.
Despite the SGA hazard, relatively little is known about SGA levels in tubers that are sold in retail stores, and to what extent the forms of package and display influences the SGA levels. In the present study, the levels of α-solanine and α-chaconine were analysed in table potato cultivars of common use in Sweden. The tubers were purchased in different sorts of packages from food stores in the Uppsala area, or obtained from plants grown outdoors. SGA levels were analysed by liquid chromatography-mass spectrometry (LC-MS).
Results from potatoes grown outdoors at Ultuna in year 2020 showed that the basal SGA level differed between cultivars. Also, the SGA-promoting effect of a light treatment was shown to differ between cultivars. None of the over 50 samples from retail stores contained SGA levels over the upper safe limit of 200 mg/kg.
The knowledge about how cultivars react differently to light treatments can be used by the potato industry to adapt suitable tuber package, display and post-harvest conditions. For example, if some cultivars are more sensitive to light, they might not be suitable for transparent bags but more suitable to sell in dark paper bags to prevent SGA levels from rising. Information about which cultivars that are more prone to maintain low levels of SGAs might also be of importance for potato breeders to breed potatoes with lower levels of SGAs. Finally, results also indicate that the occurrence of tuber batches with high SGA levels is very low under retail conditions (less than 1 in 50; or below 2 %). Future attempts to monitor SGA levels in table potatoes will thus need to be designed accordingly, and include sample numbers well above the 50 used here, to be able to detect a high-SGA sample with reasonable probability.Potatis är en av världens viktigaste grödor som odlas som livsmedel och är rik på en rad näringsämnen så som stärkelse, C-vitamin och mineraler. Potatis innehåller inte bara nyttigheter utan även glykoalkaloider vilket kan vara giftigt om man får i sig en stor mängd. Symptom på att man har fått i sig för stora mängder glykoalkaloider kan vara kräkningar, diarré och illamående. Det finns fall där personer har fått i sig så mycket glykoalkaloider att de har hamnat i koma, drabbats av förlamning och det exempel på att människor har dött av stora mängder glykoalkaloider. Potatis är del av familjen Solanaceae och flera andra grödor i samma familj innehåller glykoalkaloider, till exempel tomat, aubergine och spanskpeppar. Glykoalkaloider finns också i vissa medlemmar i familjen liljeväxter. Mängden glykoalkaloider i potatis vid skörd varierar mellan olika sorter och kan sedan öka om knölarna utsätts för stress som ljusexponering och/eller skada. För att undvika problem med glykoalkaloider finns det i många länder en högsta rekommenderade dos på 200 mg/kg (färsk vikt) glykoalkaloider som potatis får innehålla. I Sverige finns denna gräns och den får inte överstigas enligt lag.
I den här studien undersöktes mängden glykoalkaloider i olika vanligt förekommande potatissorter. Potatisen som undersöktes köptes antingen in från olika butiker i Uppsalaområdet eller odlades utomhus i krukor på Ultuna. Resultatet visade att glykoalkaloidnivån varierade mellan olika potatissorter vid skörd och att inga av de över 50 inköpta potatisarna hade nivåer över 200 mg/kg
Assessing the potential of natural regeneration of Fraxinus excelsior that have been selected for tolerance of the ash dieback pathogen Hymenoscyphus fraxineus
Get PDFEuropean ash (Fraxinus excelsior) is a noble broadleaf of significant cultural and biological importance in Europe. In past years, its population has been in rapid decline due to an invasive fungal disease known as ash dieback, caused by the pathogen Hymenoscyphus fraxineus which causes necrosis and eventual death of the tree. The stability and existence of ash in the landscape of Europe are in danger. In this study, we inventoried 27 sites from an existing database of 1300 trees that show signs of resistance. The selection was based on the presence of at least one tree showing signs of resistance to the disease and their distribution in Sweden. Around each selected tree, we established eight circular sample plots of 2,78 m with centres located 8 and 20 meters away in the North, South, East and West directions. In each plot, we counted the number of naturally regenerated seedlings, higher than 25 cm, and categorized them into three size strata, six health classes (from No symptoms of disease to dead) and three stem forms. Later data about the site properties was extracted from online databases. The purpose of the study is to analyze the status of the understory seedlings and saplings of phenotypically tolerant ash trees, considering their potential for tolerance, as well as to grasp a better understanding of the joint effects of the disease and other environmental and site factors on ash natural regeneration. It was found that the natural regeneration surrounding ash trees selected for tolerance differed in health between sites. Correlation was found between ash dieback symptoms and stem form of the regeneration.The disease severity of the three size strata differed from each other, with trees higher than 4m exhibiting significantly worse health. In this study we have found that while the there is large potential in the natural regeneration, environmental and site factors may in complex ways affect the success and health of natural regeneration under the pressure of ash dieback
Dubbelcertifieringens lönsamhet i ett monetärt avseende
Get PDFTill följd av de snabbt växande art- och miljöfrågorna under slutet av 1900-talet började olika sorters certifieringssystem att växa fram. Startskottet för skogsbrukscertifiering gick vid FN:s toppmöte ”Earth summit” i Rio De Janeiro år 1992. Här beslutades att virket på den internationella marknaden måste komma från hållbart brukad skog. Detta skall senare komma att påverka Sveriges enskilda privata skogsägare i form av två certifieringssystem, FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme of the Endorsement of Forest Certification schemes). Skogsägare kan välja att certifiera sig inom båda eller något av dessa certifieringssystem. I utbyte erhåller skogsägaren en certifieringspremie i form av ett ökat kubikmeterpris på det sålda virket. Att certifiera sitt skogsbruk innebär inte bara en premie, utan markägaren åtar sig också att följa flertalet certifieringsåtaganden enligt FSC- och PEFC-standarderna.
Att det är lönsamt för en markägare att certifiera sig är inte självklart ur ett nuvärdesperspektiv. Därför undersöker arbetet nyttan av den dubbelcertifierade markägarens ekonomiska mervärde (certifieringspremien) jämfört med ocertifierat traditionellt skogsbruk. Arbetet behandlar geografiskt Värmlands län med ersättningsmodeller från tre företag med olika företagsformer (staten, skogsägareföreningen och aktiebolaget). Som komplement hölls tre djupintervjuer för ett mer nyanserat resultat med djupare förståelse för marknaden, synen och hanteringen av certifieringssystemen.
Resultatet visar att för samtliga företagsformer, oberoende av beståndets ålder, genererar ocertifierat skogsbruk högst ekonomiskt nuvärde. Genomgående skapar skogsägarföreningens ersättningsmodell högst nuvärde. Gemensamt för alla tre företag var att det äldsta beståndet genererade högst nuvärde. En ökning av certifieringspremien var således befogad för samtliga företag. Först då erhöll den privata enskilda skogsägaren samma avkastningsvärde vid dubbelcertifierat skogsbruk som vid traditionellt ocertifierat referensskogsbruk.
I praktiken finns dock även icke monetära värden som värderas olika högt av olika markägare. Exempelvis är certifieringen ett kvitto på att markägaren är dedikerad till att bedriva ett hållbart skogsbruk. Vidare innehar flertalet fastigheter naturliga avsättningar vilket i praktiken inte skulle förändra skogsägarens brukande av skogen om denne certifierar sig. I dessa fall kommer certifieringspremien inneha ett högre ekonomiskt värde. Resultatet av arbetet kan därför ses som en vägvisare för dubbelcertifieringens ekonomiska betydelse för enskilda privata markägare. Ett förbehåll är dock att endast några certifieringsåtaganden värderats i detta arbete.
Den huvudsakliga slutsatsen är att dubbelcertifierat skogsbruk ekonomiskt sett är mindre lönsamt än ocertifierat traditionellt skogsbruk för en privat enskild skogsägare. Frågan är sedan hur de ickemonetära nyttorna, samt hur fler certifieringsåtaganden, påverkar värdet av certifieringen. Vidare studier är således befogade för att nyansera bilden av dubbelcertifieringens totala påverkan på markägare.As a result of the rapidly growing environmental concerns at the end of the 20th century, various types of certification schemes began to emerge. The starting point for forestry certification was the UN's “Earth Summit” in Rio de Janeiro in 1992. At the summit, it was decided that timber traded on the global market should come from sustainably managed forests. This decision would later affect Sweden’s individual private forest owners through the introduction of two certification schemes: FSC (Forest Stewardship Council) and PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes).
Forest owners can choose to certify their forests under either of the schemes. In return, they receive a “certification premium,” an increase in the price of timber sold. However, certification not only brings financial benefits; it also requires compliance with FSC and PEFC standards.
Whether certification is economically profitable for a forest owner is not self-evident from a present value perspective. Therefore, this study examines the economic added value (the certification premium) for double-certified landowners compared to those practicing traditional, uncertified forestry. The geographical focus of the study is Värmland County, and the compensation models of three different types of companies (a state-owned company, a forest owners’ association, and a limited company) are analysed. To complement the analysis, three in-depth interviews were conducted to provide a more nuanced understanding of the market, perceptions, and management of certification systems.
The results show that for all company types, and regardless of the age of the stand, uncertified forestry generates the highest present value. Across the board, the forest owners' association’s compensation model produced the highest present value. A common finding among all three companies was that the oldest tree stands yielded the highest present value. An increase in the certification premium is thus justified for all companies. Only with such an increase would private individual forest owners receive the same yield from double-certified forestry as from traditionally uncertified forestry.
In practice, however, there are non-monetary values that are weighted differently by individual landowners. For example, certification can serve as recognition of a landowner’s commitment to sustainable forestry. Furthermore, many properties include natural set-asides, which would not be affected by certification, meaning that certification would not alter the owner’s forest use. In these cases, the certification premium may carry greater economic significance.
The results of this study can therefore serve as a guide to the economic relevance of double certification for private individual landowners, with the caveat that only a limited number of certification requirements were evaluated.
The main conclusion is that double-certified forestry is economically less profitable than uncertified traditional forestry for private individual forest owners. However, questions remain regarding the value of non-monetary benefits and how additional certification requirements might impact the overall value of certification. Further research is needed to provide a more comprehensive understanding of the total impact of double certification on landowners
Genetisk diversitet hos linderödssvin
Get PDFDetta arbete undersöker den genetiska diversiteten hos linderödssvinet, Sveriges enda kvarvarande oförädlade grisras. Genom att analysera ett lokus av det mitokondriella DNA:t (mtDNA) från 18 prover från linderödsgrisar, har studien identifierat en haplotyp som var gemensam hos alla prov-tagna grisar. Detta innebär att den undersökta regionen av mitokondriekromosomen har låg gene-tisk diversitet hos linderödsgrisen. Vilket kan bero på den begränsade grundpopulation som dagens linderödsgrisar utgår ifrån, samt inavel inom raspopulationen. Att alla grisar delade samma haplo-typ indikerar också att founders från alla tre linderödslinjerna kan spåra sitt ursprung till en ge-mensam anmoder.
Den haplotyp som identifierats hos linderödsgrisen jämfördes med flera europeiska och asiatiska vildsvin och tamsvin, och det fylogenetiska trädet som skapats i studien visar att linderödsgrisens haplotyp återfinns hos flera av dessa. Flera europeiska och asiatiska grisraser och vildsvin kunde identifieras med samma haplotyp. Det indikerar ett historiskt genetiskt band mellan dessa gris-raser. När och hur det här bandet har bildats är oklart. Majoriteten av de grisraser och vildsvin som delade haplotyp med linderödssvinet var europeiska, det finns därför indikationer på att anmodern till den här haplotypen hade sitt ursprung på den europeiska kontinenten.This study investigates the genetic diversity of the Linderöd pig, Sweden's only remaining unre-fined pig breed. By analyzing a locus of mitochondrial DNA (mtDNA) from 18 samples of Linderöd pigs, the study identified a unique haplotype that was common to all sampled pigs. This indicates that the examined region of the mitochondrial chromosome has low genetic diversity in the Linderöd pig, which may be due to the limited founder population from which today's Linde-röd pigs originate, as well as inbreeding within the breed population. The fact that all pigs shared the same haplotype also suggests that founders from all three Linderöd lines can trace their origin to a common ancestor.
The haplotype identified in the Linderöd pig was compared with several European and Asian wild boars and domestic pigs, and the phylogenetic tree created in the study shows that the Linderöd pig's haplotype is found in several of these. Several European and Asian pig breeds and wild boars were identified with the same haplotype. This indicates a historical genetic link between these pig breeds; however, when and how this link was formed is unclear. The majority of pig breeds and wild boars that shared the haplotype with the Linderöd pig were European, indicating that the ancestor of this haplotype originated on the European continent
Spridning och utbredning av europeiska växtarter i ett snabbt förändrande klimat
Get PDFMed en kraftig uppvärmning av klimatet behöver många arter flytta sig norrut för att följa med i utvecklingen. Växter är beroende av fröspridningsmetoder för att deras avkomma ska ta sig vidare över landskapet. Denna studie avser därmed undersöka fröspridningsmetodernas påverkan för utbredningen av europeiska växtarter och dess betydelse i samband med klimatförändringar. Databasen EuDiS användes för information om europeiska växtarters olika spridningsmetoder, uppdelade som lång- eller kortdistansspridning och biotisk eller abiotisk spridning. Dessutom användes databasen Climplant för information om växtarternas utbredningsområden (area, nordgräns, sydgräns och medeltemperatur). Denna studie visar att växtarter anpassade för biotiska spridningsmetoder främst förekommer i utbredningsområden med en hög medeltemperatur vilket kan antas vara främst sydliga områden. Detta kan relateras till en högre diversitet av djurarter och att den senaste istiden inte nådde till södra Europa vilket underlättar specialisering och mutualistiska relationer mellan växt och fröspridare. Även om inga andra signifikanta samband hittades mellan spridningsmetod och utbredningsområde kan möjligheten till långdistansspridning ha stor betydelse för att hålla jämna steg med klimatförändringarna. De grupper som kan få det svårt i förändringen är framförallt kortdistansspridda arter samt de som förlitar sig på symbiotiska förhållanden. Detta eftersom det också pågår en defaunering som hindrar spridningen av många biotiskt spridda arter. Arter i bergs- och nordliga områden kommer även att drabbas, då dessa inte har samma möjlighet för migration norrut när klimatet blir varmare. Detta leder till populationsminskningar och minskning i genetisk diversitet, vilket försämrar arternas anpassningsförmåga.With the extensive heating of the atmosphere many species migrate northward to track the changes in climate. Plants are dependent on seed dispersal so their offspring can move across the landscape. The purpose of this study is therefore to examine seed dispersals significance on the distribution for European plant species in a rapidly changing climate. The database EuDiS was used for information about dispersal methods of European plant species divided into long- or short distance dispersal and biotic or abiotic dispersal. The database Climplant was used for information about plant species distribution (size, northern limit, southern limit and average temperature). This study concludes that species adapted for biotic dispersal are more prevalent for species in areas with a higher average temperature which would translate to southern distributions. A reason for this pattern could be that the last ice age didn´t reach southern Europe and a higher diversity of animal species which facilitates development of mutualistic relations between plants and seed dispersers. Even though no other connection between seed dispersal and distribution could be concluded by this study it may have a grave impact on species’ ability to track climate change. The possibility to utilize long distance dispersal can be an important quality to be able to keep up with the changing climate. On the other hand, short distance dispersed species dependent on symbiotic relations may face the greatest challenges following the changing climate. This is because a significant defaunation hinders the dispersal of many plant species dependent on biotic seed dispersal. Northern species have limited options for northward migration which could lead to a decrease in genetic diversity and therefore a lower adaptability in a changing environment