18101 research outputs found
Sort by
Att arbeta för en värld som fungerar
Get PDFI uppsatsen undersöks hur odlingsutbildningar utanför den akademiska världen överbryggar förståelsen av varandras filosofiska synsätt och epistemologiska utgångspunkter. Studien undersöker skillnader och likheter mellan odlingsinriktningar, hur formella och informella samarbeten ser ut och redogör för samtalen som pågår mellan representanter för odlingsinriktningarna. Studien är abduktiv och det teoretiska ramverket har växt fram i takt med att empirin samlats in. Metoden som använts är semi-strukturerade intervjuer. Centrala begrepp för uppsatsen är ”kunskapssökande” och ”synsätt”. Studien utgår från Gilles Deleuzes & Félix Guattaris poststrukturalistiska förståelsemodell och organiseringsmönster ”rhizom” som uppmuntrar till ”samtal i mellanrummen”, som utmärks av att skapa nya kopplingar snarare än dialektiska samtal. Uppsatsen visar att informanterna har en öppenhet inför att förstå olika odlingsinriktningars filosofiska synsätt och epistemologiska utgångspunkt, men att den förståelsen sträcker sig till en viss gräns, då informanterna upplever att verklighetsuppfattningarna delvis skiljer dem åt. Intervjuerna visar att det framför allt tycks utgöras av en upplevd skillnad, snarare än en verklig skillnad. Uppsatsen visar att informanterna delar både en holistisk syn på världen och en kritik mot hur livsmedelssystemet är organiserat på ett strukturellt plan. Merparten av informanterna uppfattar att odlare inom deras respektive synsätt, finner det främsta handlingsutrymmet för en hållbar omställning av livsmedelssystemet, inom den egna livsvärlden. I uppsatsen framkommer även att det pågår informella samtal mellan odlingsinriktningarna, där informanterna delar praktisk kunskap om odling i syfte att utröna hur det är möjligt att skapa hållbara odlingssystem. Detta sker bland annat genom att informanterna för de olika odlingsinriktningarna delar med sig av och studerar varandras kursmaterial. Informanterna uppfattar dock inte dessa samtal i sig som ett verktyg för förändring, utan menar framför allt att den rådande samhällsdiskursen förhindrar den hållbara omställningen av livsmedelssystemet. I studien diskuteras hur samtal om kunskapssyn skulle kunna öka förståelse mellan människor som strävar mot hållbar förändring av livsmedelssystemet. Tidigare forskning om den alternativa odlingsrörelsen har främst fokuserat på rörelsens strategier och upplevda motsättningar inom rörelsen. Resultatet från den här studien bidrar till att vidga förståelsen för hur gemensamma samtal, som efterföljs av handling understödjer en hållbar omställning av livsmedelssystemet.The study examines how non-academic educations bridge understanding of each other's philosophical views and epistemological starting points. The study examines differences and similarities between farming orientations, what formal and informal collaborations look like and describes the ongoing conversations between representatives of the educations. The study is abductive, and the theoretical framework has emerged as the empirical data has been collected. The method used is semi-structured interviews. Central concepts for the study are "knowledge-seeking" and “outlook”. The study is based on Gilles Deleuzes & Félix Guattari's poststructuralist understanding model and organizational pattern "rhizome" which encourages "conversations in the space between", which is characterized by creating new connections rather than creating dialectical conversations. The study shows that the informants are open to understand the philosophical views and epistemological starting points of different farming orientations, but that this understanding extends to a certain limit, as the informants feel that the perceptions of reality partly separate them. The interviews show that above all it seems to be a perceived difference, rather than a real difference. The study shows that the informants share both a holistic worldview and a critique of how the food system is organized on a structural level. Most of the informants perceive that farmers, within their respective perspectives, find the main scope for action for a sustainable conversion of the food system, within their own lifeworld. The study also shows that there are informal conversations between the farming orientations, where the informants share practical knowledge about farming to find out how it is possible to create sustainable farming systems. This is done, among other things, by the informants for the different farming orientations by sharing and studying each other's course material. However, the informants do not perceive these conversations per se as a tool for change, but above all believe that the prevailing societal discourse prevents the sustainable adjustment of the food system. The study discusses how conversations about views of knowledge could increase understanding between people who strive for sustainable change in the food system. Previous research on the alternative food movement has mainly focused on the movement's strategies and perceived contradictions within the movement. The result of this study aims to broaden the understanding of how joint conversations, followed by action, support a sustainable transformation of the food system
Insect pests in sugar beets
Get PDFDet finns ett flertal skadeinsekter som kan angripa sockerbetor i Sverige och Danmark. 2018 förbjöds betning med neonikotionider vilket har varit ett säkert skydd mot insekter i sockerbetor. Inför år 2022 förbjöds även pyretroiderna Fastac 50 samt Beta-Baythroid SC 025 som var de enda godkända pyretroiderna, dock finns en dispens för Nexide CS för år 2022 men framtiden för tillåten bekämpning med pyretrioder är oviss. Denna studie har i syfte att undersöka vilka skadeinsekter som orsakar de mest betydande skadorna samt se vilka alternativa bekämpningar det finns att tillgå. I studien undersöks om det finns några skillnader i förekomst av olika skadegörare samt skillnad i angreppsgrad mellan Sverige och Danmark utifrån temperatur och nederbörd. Nordic Beet Research har gjort inventeringar i svenska och danska sockerbetsfält mellan åren 2019 och 2021. Under de tre åren graderades totalt 66 fält i Sverige samt 28 fält i Danmark. Fälten började inventeras i slutet av april och sista gradering skedde i början, alternativt i mitten på juli. Fälten i Sverige är främst koncentrerade till västra och södra Skåne. Enstaka fält är belägna i östra Skåne. I Danmark är fälten belägna i de södra delarna av landet, Lolland samt Falster.
Utifrån resultatet från inventeringar samt tidigare litteratur sammanställdes att de mest betydande skadeinsekterna var vart betbladlus, lilla betbaggen, betjordloppan, betfluga samt trips. I Sverige var lilla betbaggen den mest betydande skadeinsekten där den år 2019 hade ett medelvärde på 42 % angripna plantor följt av betjorloppan med ett medelvärde för angrepp på 17 % angripna plantor mellan åren 2019–2021. I Danmark var däremot angrepp av trips de mest omfattande med ett medelvärde på 26 % angripna plantor mellan åren 2019–2021. Skillnaderna mellan länderna skulle kunna bero på skillnader i temperatur och nederbörd, men det är svårt att fastställa. Andra faktorer som kan påverka resultatet och som hade varit intressanta att undersöka är såtidunkt, avstånd mellan tidigare års sockerbetsfält och angripna fält året därpå framförallt för lilla betbaggen och betflugan. Angreppshistorik i området samt olika typer av jordbearbetningsmetoder samt insådd av korn mellan betraderna är ytterligare faktorer av intresse.There are several insects in sugar beets that can cause damage in both Sweden and Denmark. In 2018 neonicotinoids were banned which has offered a safe protection against insect pests in sugar beets. In 2022 the pyrethroids Fastac 50 and Beta-Baythroid were also banned which were the only approved pyrethroids for spraying, however, there is as dispensation for Nexide CS for the year 2022 but the future of permitted control with pyrethroids is uncertain. The purpose of this study is to investigate which insect pests that cause the most significant damage and to explore alternative controls. The study examines whether there are any differences in the occurrence of different pests and a difference in the degree of infestation between Sweden and Denmark based on temperature and precipitation. Nordic Beet Research has made inventories of Swedish and Danish sugar beet fields between the years 2019 and 2021. During the three years, a total of 66 fields were assessed in Sweden and 28 fields in Denmark. The fields began to be inventoried at the end of April and the last grading took place at the beginning, alternatively in the middle of July. The fields in Sweden are mainly concentrated in western and southern part of Skåne. A few fields are located in eastern part of Skåne. In Denmark, the fields are located in the southern parts of the country, Lolland and Falster. Based on the results from inventories and previous literature, it was determined that the most significant pests were black bean aphid, pygmy mangold beetle, beet flea beetle, beet miner fly and thrips. In Sweden, the pygmy mangold beetle was the most significant pest, where in 2019 it had an average value of 42 % infested plants, followed by the beet flea beetle with an average value for infested plants of 17 % 2019–2021. In Denmark, on the other hand, infestations of thrips were the most extensive, with an average value of 26 % infested plants 2019–2021 The differences between the countries could be due to differences in temperature and precipitation, but it is difficult to determine. Other factors that can affect the result and that would have been interesting to investigate are sowing time and distance to previous years’ sugar beet fields, especially for the pygmy mangold beetle and the beet miner fly. History of infestation in the area as well as different types of tillage methods and sowing of barley between the beets are also further factors of interest
The secret language of sled dogs : behaviours observed by mushers during a long distance race
Get PDFSled dogs are covering hundreds of kilometers during a long-distance race. The sport has been questioned from an animal welfare perspective. Mandatory resting periods and regular veterinary checks are bound by rules, to assure animal welfare during long-distance races. Can the sled dogs’ welfare be further assured through observations and actions by mushers during the race stages? During Polardistans, the long-distance world championships 2022, 33 mushers were interviewed at two separate points. Eight behaviours related to possible welfare issues were identified from the interviews. The behaviours were compared to the veterinary clinical findings during the competition.
The mushers had noticed behavioural changes in 26.8% of the dogs that showed clinical signs of pain during the veterinary check. The highest observational rate was of shoulder injuries where the mushers had predicted 40.0% of the clinical findings. This study shows that mushers can increase sled dog welfare through behavioural observations during long-distance stages. Further studies must be conducted to specify the significance of each behaviour and thereby guide the mushers to make the right decisions at the right time
Tidsmässig utvärdering av hänsynsytors utveckling : hänsynsytor i svenskt skogsbruk
Get PDFThe demands on the world’s forests are increasing rapidly and the different interests are conflicting, often including goals of biodiversity and timber production. Forest management has since the 1990s included a scientifically validated measure known as retention forestry, to better balance conflicting goals of forest management. It is implemented by leaving portions of stands unlogged to maintain continuity of important structural diversity, facilitate organism dispersal and enhance landscape connectivity. Due to retention forestry being relatively new, there is a lack of knowledge regarding retention forestry maintenance over time. We conducted a spatial analysis on isolated retention patches on clear-cuts in near coastal and inland Västerbotten county, examining areal decreases between 2007 and 2017 in the geographics information system QGIS. Locations, forest cover types, original retention patch size, distance to clear-cut edge and clear-cut ID were the basis for a statistical analysis, assessing if the factors influenced retention patch areal decrease. We found that retention patches in Västerbotten had a mean size of 0.11 ha and that they had decreased to 0.08 ha on average. Furthermore, our statistical model showed that original retention patch size was the only significant factor explaining areal decrease. Earlier studies have stated that the main cause for retention patch reduction is wind effects and exposure, something our project did not account for. The results showed that larger retention patches had lower percentage decreases compared to smaller retention patches. For future studies, more data and variables should be used, possibly over a larger timespan and geographical range.Världens behov av skogens nyttor ökar snabbt och olika behov som timmerproduktion och bevarande av biodiversitet är ofta motstridiga. Skogsskötseln har sedan 1990-talet inkluderat vetenskapligt validerad naturhänsyn i skogsbruket för att bättre balansera skogsskötselns motstridiga mål. Detta implementeras genom att lämna delar av bestånd oavverkade för att bibehålla kontinuitet av viktig strukturell diversitet, främja organismers spridning och öka landskapets konnektivitet. Då lämnande av naturhänsyn i skogsbruk är relativt nytt så finns det lite kunskap om skötseln av naturhänsynen över tid. Vi genomförde en rumslig analys på isolerade hänsynsytor på hyggen i Västerbottens inland och nära kusten, där vi utforskade areella minskningar mellan 2007 och 2017 med hjälp av det geografiska informationssystemet QGIS. Områdena, skogstäckena, hänsynsytornas ursprungliga storlek, distansen till närmsta hyggeskant och hygges-ID användes i en statistisk analys för att bedöma om någon av faktorerna påverkade hänsynsytornas areella minskning. Våra resultat visade att Västerbottens hänsynsytor hade en medelstorlek på 0.11 ha och att de i snitt hade minskat till 0.08 ha. Vår statistiska modell visade att hänsynsytornas ursprungliga storlek var den enda signifikanta faktorn som beskrev den areella minskningen. Tidigare forskning har visat att huvudorsaken till hänsynsytors storleksminskning är vindeffekter och vindutsatthet, vilket vårt projekt inte undersökte. Resultaten visade att större hänsynsytor hade lägre procentuella minskningar jämfört med mindre hänsynsytor. Mer data och variabler bör användas i framtida studier, om möjligt över ett längre tidsspann och en bredare geografisk utbredning
Fungicidresistans mot fluopyram hos Alternaria solani
Get PDFEarly blight in potato production can be devastating and to minimize crop damage the use of fungicides has been the key. New fungicides called the SDHIs have been used against the early blight pathogen, Alternaria Solani in potato fields to reduce yield losses. However, repeated fungicide applications run the risk of fungicide resistance development in the fungal population, through the selection of mutations in the genes that are targeted by the fungicides. Mutations that confer a loss of sensitivity to the fungicide (i.e., fungicide resistance) will be selected for in fungal populations where there is a significant selection pressure, through for example, the repeated use of one class of fungicides. To investigate whether A. solani was becoming insensitive to the new SDHI fungicide fluopyram, a growth study was conducted where 20 different strains of A.solani were grown on solid medium with five different concentrations to see if some of the strains were less susceptible than others. It was difficult to draw in depth conclusions from this growth study, however some samples showed less sensitivity to the fluopyram. A DNA analysis of the fluopyram target gene was also performed to try to determine if there were any mutations associated with resistance present. However, due to problems with the PCR and sequencing experiments it was not possible to make any firm conclusions from this
The challenge of a just transition in northern Sweden : uncovering environmental justice related frames of actors actively involved in wind energy development in northern Sweden
Get PDFThe Swedish government has set the goal of taking a pioneer role and targeting a transition towards 100% renewable energy use until 2040. To reach this goal, the focus in energy production is shifting towards solar, hydro as well as wind power. Since 2010, wind power in Sweden is a fast-growing industry, promoted as one solution to reach climate goals and ensure more sustainability. Nevertheless, wind power is also criticised and the cause of several land-use conflicts all over Sweden. When it comes to the northern Swedish counties, wind power plants are overlapping with traditional Sámi herding districts. Especially here critical questions regarding a misrecognition of indigenous rights as well as the meaning and implications of justice in the current transition are raised.
This Master thesis addresses the current development of wind farming on Sámi lands in northern Sweden within the energy transition and sheds light on wind-power related conflicts. Therefore, the analytical frameworks environmental justice (EJ) and frame theory (FA) are used, to identify and explain tensions and map possible leverage points. The thesis combines an empirically grounded approach to explore how actors actively involved in wind farming make meaning of environmental justice, and a theory-driven approach to identify leverage points and map injustices. For this reason, in total two methods are used to collect the empirical data material: semi-structured interviews (subjected to FA) as well as a literature review (subjected to the EJ framework).
The results of the frame analysis show that within the actors actively involved in wind farming four different frames can be uncovered, which lead to differing problem definitions as well as suggested solutions. The identified frames cover due to their agenda-setting character not all injustices that were derived from literature review. Furthermore, within the frames several normative dilemmas and tensions were observed, that raise the necessity to reflect on existing frames as well as on the implications of the EJ framework
En kvalitativ intervjustudie av alternativa överlåtelseformer för generationsskifte i lantbruksföretag : varför är det ovanligt med, share-farming, delägarskap eller kooperativ i svenska lantbruksföretag? Finns det juridiska eller ekonomiska hinder, kulturskillnader eller beror det på bristande kunskap?
Get PDFI Sverige och övriga Europa domineras lantbruksföretag av en åldrande lantbrukarkår, där
33 % av lantbrukarna 65 år eller äldre. Generationsskiften på gårdar har en förmåga att skjutas på men, det är en process som förr eller senare måste ske och desto tidigare processen påbörjas desto lättare blir processen. Att överlåta ett lantbruk till någon annan är såväl tidskrävande som en stor mental påfrestning för de inblandade - i de flesta fall är det ett livsverk som lämnas över till en yngre generation. Antalet gårdar och lantbruksföretag har i hela Europa minskat betydande genom åren. I samband med att gårdarna blir färre har de också blivit större och det är en betydande faktor när gårdarna ska generationsskiftas. En del av problematiken med generationsskifte som lyfts fram i denna kvalitativa studie är att det finns många unga som har ett intresse och en vilja för att driva ett lantbruk men, saknar samtidigt ett lantbruk att ta över. Idag krävs det höga kapitalinsatser vid köp av lantbruksfastigheter, vilket utgör en stor inträdesbarriär för unga personer födda utanför branschen. Samtidigt finns det många unga som har ett lantbruk att ta över hemma men, de saknar vilja och intresse att fortsätta bedriva föräldrarnas produktion.
Möjligheterna vid överlåtelse av lantbruk är många. På Nya Zeeland och i Australien finns det andra modeller som används vid generationsskifte, vilket i sin tur bidrar till möjligheter för unga att ta över lantbruksföretag. Denna kvalitativa studie syftar till att utreda varför överlåtelseformer som exempelvis share-farming, som är vanligt förekommande i ovanstående länder, är ovanligt i Sverige. Det finns möjligheter att generationsskifta till personer utanför familjen genom delägarskap eller lantbrukskooperativt men, detta är mycket ovanligt i Sverige. Första steget i denna intervjustudie har varit att undersöka hur generationsskiften i regel sker i Sverige idag och vad som är det vanligaste. I andra steget har det undersökts vilka typer som inte görs. För att söka svar på frågeställningen har i tredje steget intervjuer genomförts med personer som besitter kunskap i ämnet. Respondenterna i studien är rådgivare, revisorer och banktjänstemän. De har under intervjuerna fått frågor rörande ämnet och har i sin tur berättat om sina erfarenheter och åsikter. Vad som kan konstateras är att det saknas viss kunskap om överlåtelseformer som share-farming, delägarksap och kooperativt drivande av lantbruk. Anledningen till detta kan bland annat anses vara att dessa typer av överlåtelseformer inte efterfrågas av lantbrukare som vänder sig till generationsskiftesrådgivare. Det finns andra delar inom generationsskifte som tar upp en stor del av frågan, nämligen gåvor och inskränkning av arvsrätt. För att överlåtelseformer som exempelvis share-farming skall bli aktuellt för svenska lantbrukare skulle en försvenskning av konceptet behöva ske - för att det skall passa svensk kultur, lag etc.In Sweden and the rest of Europe, agricultural companies are dominated by an aging population, 33% of Europe's farmers are 65 years or older. Farm succession have a tendency to be postponed, but sooner or later the time will come for a younger generation to come in and the earlier the process can begin, the better. Transferring a farm to someone else is a lengthy process, never the less a great mental strain. In most cases, it is a farmers life’s work which is to be handed over. The number of farms and agricultural holdings throughout Europe has decreased significantly over the years. In correlation with that, the remaining farms are increasing in size, this is a significant factor when the farms are to shift generations. Part of the problem with generational change which is highlighted in this qualitative study is that there are many young people who have an interest and a will to run a farm but, at the same time, lack a farm to take over. Today, high capital investments are required when buying agricultural properties, which constitutes a major entry barrier for young people born outside the industry. At the same time, there are many young people who have a farm to take over at home but, they lack the will and interest to continue to run their parents' production.
The possibilities for transferring agriculture are many. In New Zealand and Australia, there are other models used in generational change, which in turn contributes to opportunities for young people to take over agricultural businesses. This qualitative study aims to investigate why forms of transfer such as share-farming, which are common in the above countries, are unusual in Sweden. There are opportunities to change generations to people outside the family through co-ownership or agricultural cooperatives, but this is very unusual in Sweden. The first step in this interview study has been to investigate how generational shifts usually take place in Sweden today and what is the most common. In the second step, it has been investigated which types are not made. In order to seek answers to the question, in the third step, interviews were conducted with people who possess knowledge in the subject. The respondents in the study are advisers, accountants and bank officials. During the interviews, they were asked questions about the subject and in turn told about their experiences and opinions. What can be stated is that there is a lack of certain knowledge about forms of transfer such as share-farming, co-ownership and co-operative farming. The reason for this can be considered, among other things, that these types of transfer forms are not in demand by farmers who turn to generational change advisers. There are other parts of generational change that address a large part of the issue, namely gifts and restriction of inheritance rights. In order for transfer forms such as share-farming to become relevant for Swedish farmers, a Swedishisation of the concept would need to take place - in order for it to suit Swedish culture, law, etc
Why doesn’t more farmers start to grow specialty crops? : a qualitative interview study with focus on behavior
Get PDFAtt utveckla ett lantbruksföretag i form av att köpa eller arrendera mer mark kräver mycket kapital. Ett sätt att öka värdet på en odling är att odla grödor med hög omsättning såsom specialgrödor. Efterfrågan av grönsaker på marknaden är stigande och möjligheten att omsätta mycket pengar per hektar är stor i jämförelse med traditionell spannmålsproduktion. Dessutom är marknadsandelen låg för specialgrödor exempelvis grönsaker vilket tyder på att det finns utrymme på marknaden för fler odlare. Med tanke på den efterfrågan som verkar finnas på specialgrödor och den möjligheten till att kunna omsätta en högre summa pengar per hektar så skapar odling av specialgrödor större möjligheter samt vägar mot en lönsam produktion. Varför väljer då vissa lantbrukare att bortse från denna möjlighet? Och varför väljer andra lantbrukare att ta vara på möjligheten?
I den här kvalitativa intervjustudien har totalt åtta lantbrukare intervjuats. Fyra som har börjat odla specialgrödor och fyra som inte börjat ännu. Till hjälp att undersöka lantbrukarnas underliggande faktorer används Theory of planned behavior som används till att förklara och förutse beteenden utifrån att identifiera en individs underliggande psykologiska faktorer såsom attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll.
Resultatet visar att lantbrukare som inte börjat odla specialgrödor ser fler hinder än möjligheter. Bland annat att det är hög risk, mycket kapital som krävs för uppstart, stress och mycket handarbete. Lantbrukare som börjat odla specialgrödor var snabba till beslut, hade en vilja att maximera utnyttjandet av befintliga tillgångar samt kände endast en liten oro och risk inför uppstart.
Detta kan bero på olika personlighetsdrag eller att lantbrukarna vill bedriva sina företag på olika sätt. Antingen själva, med anställda, med mycket arbete periodvis eller som ett vanligt 7–16 jobb. Något som är genomgående för samtliga åtta lantbrukare är vikten av att ha en förebild eller seriös affärspartner för att börja odla specialgrödor.Developing a farm business in the form of buying or leasing more land requires a lot of capital. One way to increase the value of the farming is to grow crops with high turnover such as specialty crops. Demand for vegetables on the market is rising and the opportunity to turn over a lot of money per hectare is great in comparison with traditional grain production. In addition, the market share is low for specialty crops, such as vegetables, which indicates that there is room for more growers. Given the demand that seems to exist for specialty crops and the opportunity to be able to turn over a higher amount of money per hectare, the cultivation of specialty crops creates greater opportunities and paths towards profitable production. Why then do some farmers choose to ignore this possibility? And why do other farmers choose to take advantage of the opportunity?
In this qualitative interview study, a total of eight farmers were interviewed. Four who have started growing specialty crops and four who have not yet started. To help investigate farmers' underlying factors, Theory of planned behavior is used to explain and predict behaviors based on identifying an individual's underlying psychological factors such as attitude, subjective norm, and perceived behavioral control.
The results show that farmers who have not started to grow special crops see more obstacles than opportunities. Among other things, that it is high risk, a lot of capital required for start-up, stress, and a lot of handwork. Farmers who started growing special crops were quick to make decisions, had a desire to maximize the utilization of existing assets and felt only a small amount of anxiety and risk before starting up.
This may be due to different personality traits or that farmers want to run their businesses in different ways. Either themselves, with employees, with a lot of work periodically or as a regular 7-16 job. Something that is consistent with all eight farmers is the importance of having a role model or serious business partner
A park for older people : design to counteract loneliness and social isolation among the elderly
Get PDFDen ökande livslängden i Sverige ger en allt äldre befolkning. Med stigande ålder ökar risken för social isolering när vänkretsen glesas ur. Många äldre får en försämrad hälsa vilket gör det svårare att upprätthålla gamla kontakter och skapa nya. En försämrad hälsa kan leda till att de äldre tillbringar mycket tid i hemmen och drar sig undan sociala sammanhang. Social isolering har skadliga hälsoeffekter och kan i värsta fall leda till en för tidig död. Aktivitet är inte bara viktigt för att bevara och förbättra den fysiska hälsan, utan även psykiskt då det ökar ens självuppskattning och oberoende. Att regelbundet vistas utomhus i dagsljus och att komma ut i naturen, att se och lyssna på fåglar och känna dofter, kan förbättra den självupplevda hälsan. Det här uppsatsen undersöker hur en park för äldre kan se ut i syfte att motverka ensamhet och social isolering. Jag har valt den lite nedgångna Rosenlundsparken i Stockholm som exempelplats. En litteraturundersökning och besök av referensplats, Sinnenas trädgård på Norrmalm i Stockholm, resulterade i ett gestaltningsprogram med sex punkter samt en programplan med exempel på hur gestaltningen kan se ut. Programpunkterna ska kunna appliceras på andra parker för att anpassa dessa och möta de äldres behov av bland annat tillgänglighet och trygghet. Det borde även ur ett samhällsperspektiv vara värdefullt att en åldrande befolkning kan hålla sig friskare genom utevistelse, sinnlig stimulans och fysisk aktivitet.The increased life expectancy in Sweden gives an increasingly older population. With older age the risk of social isolation increases when the circle of friends gets sparse. Many older people have a deteriorating health, which makes it more difficult to maintain old and make new contacts. Poor health can lead to spending a lot of time at home and isolating oneself from social contexts. Social isolation has harmful health effects and can, in the worst case, lead to premature death. Activity is important for preserving and improving the elderlies physical as well as mental health, as it increases the their self-esteem and independence. Staying outdoors in daylight and getting out in nature, observe birds and smell flowers, can improve your self-perceived health. In this essay, I have investigated what a park for the elderly can look like in order to counteract loneliness and social isolation. I have chosen Rosenlundsparken, a somewhat neglected park in Stockholm, as my ‘example site’. A literature review and visit of the reference site, Sinnenas trädgård in Stockholm, resulted in a design program with six program points and a plan with exemples of the design. These points of the program can be applied to other parks so that they can be adapted to meet the elderly's needs for, among other things, accessibility and security. The fact that an aging population can stay healthier should also be seen as valuable from a societal perspective
Gå mot naturen
Get PDFForskningen visar att gröna miljöer har en positiv påverkan på människors hälsa genom att bidra till socialt, fysiskt och mentalt välbefinnande. Även senare tids forskning påvisar att blåa miljöer har en positiv inverkan på människors hälsa.
Med problematiken kring samhällets folkhälsosjukdomar blir offentliga blåa och gröna miljöer viktiga. I samband med restriktionerna kopplat till Coronopandemin blev det ännu tydligare kring vikten av offentliga gröna och blå miljöer. Dock är den rådande stadsplaneringstrenden kring förtätning något som potentiellt kan påverka tillgången till dessa miljöer i städerna.
Sverige har förbundit sig till de Förenta nationernas 17 globala mål. Inom mål 3, God hälsa och välbefinnande, och 11, Hållbara städer och samhällen, finns det delmål som omfattar urbana grönområden samt blåa miljöer med hänsyn till dagens forskning.
Inre hamnen i Söderhamn är idag en plats som inte uppfyller de krav som kommunens tilltänkta visioner ställer kring att vara en attraktiv mötesplats och målpunkt i staden. Däremot är det en plats vars läge i staden, koppling till skärgården och som en del av ett blågrönt stråk, gör att den har en stor utvecklingspotential. En utveckling av Inre hamnen kan bidra till att delmål inom de globala målen 3 och 11 uppnås. Arbetet syftar därför till att föreslå en gestaltning för Inre hamnen som visar hur landskapsarkitekturen kan bidra till att uppnå de globala målen 3 och 11. Detta genom att skapa en attraktiv mötesplats och målpunkt i staden som kan bidra med att stärka stadens kontakt med sitt omland och främja folkhälsa.
Huvudmetoden för arbetet är gestaltning. En förstudie som innefattar; dokument- och litteraturöversikt, platsanalys, studie av referensexempel, genomförs för att få förståelse för Inre hamnen, Söderhamn, gröna och blåa miljöers inverkan på hälsan och för att få inspiration. Ett analysverktyg kring åtta upplevda sensoriska nyckelkvaliteter utvecklas och används för att jämföra Inre hamnen och dess angränsande gröna miljöer. Tillsammans med skissarbetet och dess workshops under gestaltningsprocessen, resulterar det i ett gestaltningsförslag för Inre hamnen. Mellan förstudien och skissarbetet sker ett gemensamt utbyte och de båda delarna har en inverkan på varandra.
Gestaltningsförslaget Gå mot naturen är utformat för att göra Inre hamnen till en attraktiv målpunkt och mötesplats. Genom att förstärka kopplingen till vattnet och Inre hamnen som en del i ett blågrönt stråk, främjas olika hälsoaspekter och stärker stadens koppling till dess omland.
Konceptet för gestaltningen anknyter till sågverksepoken som har haft betydelse för Söderhamns historiska utveckling. Materialval, växtval och utformningen av platsen, beslutas utifrån konceptet.
Gestaltningsförslaget visar att landskapsarkitekturen kan bidra till de globala målen 3 och 11 men i vilken utsträckning är diskuterbart, ävenså kring vilken inverkan en enskild plats har.Research shows that green spaces have a positive impact on human health by contributing to social, physical and mental well-being. Recent studies also show that blue spaces have a positive impact on human health.
In regards to problems linked with public health, public blue and green spaces become important. In regards to the restrictions linked to the Corona pandemic, the importance of public green and blue spaces became evident. However, the current urban planning trend promoting densification could potentially threaten the access to these environments in the cities.
Sweden has committed to the United Nations' 17 global goals. Within goal 3, Good health and well-being, and 11, Sustainable cities and communities, there are sub-goals that include urban green areas and blue spaces, with regard to current research.
Inre hamnen in Söderhamn is today a place that does not meet the requirements of the municipality's intended visions for the place, being an attractive meeting place and destination in the city. However, its location in the city, connection to the archipelago and as part of a blue-green structure, means that it has a potential for development. A development of the Inre hamnen can contribute to the achieving targets within the global goals 3 and 11. The thesis therefore aims to propose a design for Inre hamnen that shows how landscape architecture can contribute to achieving the global goals 3 and 11. This by creating an attractive place and destination in the city, that can help strengthen the city's contact with its adjacent surroundings and promote public health.
The overall method of the thesis is design. A pre-design phase that includes; document and literature review, site analysis, case-studies, is carried out to gain an understanding of the Inre hamnen, Söderhamn, the impact of green and blue environments on health and to gain inspiration. An analysis tool for eight perceived sensory dimensions is developed and used to compare Inre hamnen and its adjacent green spaces. The pre-design phase, together with sketching and workshops during the design process, results in a design proposal for Inre hamnen.
The design proposal Walk towards nature is designed to make Inre hamnen an attractive destination and place. By strengthening the connection to the water and Inre hamnen as part of a blue-green structure, various health aspects are promoted and the city's connection to its surroundings is strengthened.
The concept for the design is linked to the sawmill era that has been important for Söderhamn's historical development. The concept influences the overall design as well as has an impact on selecting materials and plants.
The design proposal shows that landscape architecture can contribute to the global goals 3 and 11, but to what extent is debatable, likewise to what extent a single site can contribute to the goals