18101 research outputs found
Sort by
Marknadsföring av gårdsbutiker
Get PDFIntresset för svensk- och närodlad mat har under senare år ökat vilket resulterat i att allt fler lantbrukare öppnar gårdsbutiker. Konkurrensen på marknaden har bidragit till att lantbrukare använder sig av olika marknadsföringsstrategier för att nå ut till konsumenterna och utmärka sig från konkurrenter. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för marknadsföringsstrategier genom att undersöka hur företag belägna på landsbygden använder marknadsföring för att nå ut till konsumenter. För att syftet ska kunna uppnås har en kvalitativ forskningsmetod applicerats och grunden för uppsatsens insamlade empirin utgörs av semistrukturerade intervjuer med två fallföretag. Teorier inom det valda ämnet används i samband med studien och består av digital marknadsföring, content marketing, storytelling, marknadsmixen och marknadssegmentering. Resultatet konstaterar att gårdsbutikerna använder digital marknadsföring på sociala medier som den främsta marknadsföringen. Det framkommer även att företagen inte har en implementerad marknadsföringsstrategi för verksamheten. Marknadsföringens innehåll består av genuin och personlig information, berättelser och bilder om gården och produkterna. Denna information skapar ett mervärde till verksamheten.The interest in Swedish and locally grown food has increased in recent years, which has resulted in more farmers opening farm shops. Competition in the market has contributed to farmers using different marketing strategies to reach consumers and differentiate themselves from competitors. The purpose of this study is to increase the understanding of marketing strategies by examining how companies located in rural areas use marketing in different ways to reach consumers. In order to achieve the purpose, a qualitative research method has been applied and the basis for the essay's collected empirical data consists of semi structured interviews with two companies. The marketing theories in this study consist of digital marketing, content marketing, storytelling, the market mix and market segmentation. The results state that farm shops use digital marketing on social media as their main marketing. It is also shown that the companies examined do not have an implemented marketing strategy for their businesses. The content of the marketing consists of genuine and personal information, stories and pictures about the farm and their products. This information creates added value for the companies
Vildvuxet och ordnat
Get PDFGreen areas are needed in cities for several reasons. For humans, they can be esteemed recreational spaces and they can be habitats for animals and plants. Two types of the city’s green areas are examined within the framework of this work: the orderly lawn area and the wild grass area.
The orderly lawn area is cut intensively during the summer and is a dominant feature in Swedish cities. The wild grass area is here used to refer to a green area that has not been cut intensively but has been allowed to grow wild with spontaneous vegetation, which tends to contain a number of different habitats and which is mainly in an early succession stage. These two types of urban green areas are examined to find out more about what makes people like them or dislike them and what people think about the gradient between them. The hope is that the work will provide clarity in how ordinary and relatively species-poor habitats can be changed and potentially more species-rich habitats can be preserved for people to like the result. The work is mainly based on an interview study that was conducted in a residential area in Karlskoga, Sweden in November 2021.
The results of the study showed that a green area with a mixture of orderly lawn and wild grass area was what most participants in the study could agree on that they liked. The best thing that could be done to make as many people in the study as possible think that an area was aesthetically pleasing and useful was to make the area interesting, as in worth discovering, and clearly taken care of. It was also important to ensure that there were open areas that the users of the place could easily enter and feel that they themselves could choose what they would do there – in other words, that the surfaces were accessible and unprogrammed. A view that can serve as inspiration for how such an area can be designed more precisely was chosen in the study. By using that inspiration, parts of ordered lawn areas can be changed to contain more habitats and more species. Converting the city’s wild grass areas to partly consist of lawn would not have the same beneficial effect on the number of habitats in Sweden’s cities, but it could make people appreciate the wild parts that were left behind more than they did before and probably even inspire people to care more about them.Grönområden behövs i städerna av flera skäl. För människor kan de vara uppskattade rekreationsytor och de kan vara livsmiljöer för djur och växter. Två typer av stadens grönområden granskas inom ramen för detta arbete: den ordnade gräsmattan och det vildvuxna höggräsområdet.
Den ordnade gräsmattan klipps intensivt under sommaren och är ett dominerande inslag i svenska städer. Det vildvuxna höggräsområdet används här för att avse ett grönområde som inte har klippts intensivt utan har fått växa vilt med spontan vegetation, som tenderar att innehålla en rad olika livsmiljöer och som huvudsakligen befinner sig i ett tidigt successionsstadie. Dessa två typer av urbana grönområden undersöks för att ta reda på mer om vad som gör att människor gillar dem eller ogillar dem och vad människor tycker om en gradient mellan dem. Förhoppningen är att arbetet ska ge klarhet i hur vanliga och relativt artfattiga livsmiljöer kan förändras och potentiellt fler artrika livsmiljöer kan bevaras för att människor ska uppskatta resultatet. Arbetet bygger huvudsakligen på en intervjustudie som genomfördes i ett bostadsområde i Karlskoga i november 2021.
Resultatet av studien visade att ett grönområde med en blandning av ordnad gräsmatta och vild gräsyta var vad de flesta deltagare i studien kunde enas om att de gillade. Det bästa som kunde göras för att få så många som möjligt i studien att tycka att ett område var estetiskt tilltalande och användbart var att göra området intressant, som i värt att upptäcka, och tydligt omhändertaget. Det var också viktigt att se till att det fanns öppna ytor som platsens brukare lätt kunde komma in på och känna att de själva fick välja vad de skulle göra där – alltså att ytorna var tillgängliga och oprogrammerade. En inspirationsbild för hur ett sådant område kan utformas mer exakt valdes i studien. Genom att använda den inspirationen kan delar av ordnade gräsytor ändras till att innehålla fler livsmiljöer och fler arter. Att göra om stadens vilda gräsytor till att delvis bestå av gräsmatta skulle inte ha samma gynnsamma effekt på antalet livsmiljöer i Sveriges städer, men det skulle kunna få människor att uppskatta de vilda delarna som lämnats kvar mer än de gjorde tidigare. Förmodligen skulle det leda till att människor också brydde sig mer om de bevarade vildvuxna delarna än vad de gjorde tidigare och till att de skulle vilja ha kvar dem
Biodiversity in cities : the ecosystem impact of an urban green area from a life cycle perspective
Get PDFGröna stadsområden utgör en ekonomisk och social samlingspunkt. Fragmentering av grönområden är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Nästan 60% av alla grönområden i Sverige består av klippta gräsmattor som inte kan nyttjas av många arter. Hur ett grönområde planeras och underhålls kan avgöra hur stor påverkan blir på miljön och biodiversiteten. Livscykelanalyser är det bästa verktyget som finns för att beräkna ekosystempåverkan idag. Problemet är att det inte går att inkludera alla fem drivande faktorerna till förluster av biologisk mångfald. Genom att öka kunskapen om hur biologisk mångfald kan integreras i planeringen av ett grönområde blir det möjligt att göra smartare beslut som samtidigt bidrar till att snabbare uppfylla de globala hållbarhetsmålen.
Den här studien fokuserar på ekosystempåverkan från underhåll och etablering av ett grönområde på 4200 m2. I denna studie bildas och jämförs två scenarier på samma grönområde. Ett nutida scenario med övervägande klippt gräs och ett andra scenario med lika delar gräs, äng, buskar, träd och växter. Studiens omfattning avser livscykeln för ett urbant grönområde under 50 år. Målet med studien är att skapa ett underlag för urbana grönområden och avgöra vad som bidrar till ekosystempåverkan från etablering och underhåll.
Genom att göra förändringar enligt det andra scenariot går det att minska ekosystempåverkan från grönområdet med 66%. Miljöpåverkanskategorier som har störst påverkan på ekosystemet är global uppvärmning, markanvändning, försurning och vattenkonsumtion. Studien visar att processer som framför allt bidrar till ekosystempåverkan är bevattning, gödsel och jord. Samtidigt belyser resultatet de svårigheter som finns med att inkludera den biologiska mångfalden inom livscykelanalyser i sin helhet. På så sätt visas vikten av att vidareutveckla metoden för att få en bild av hela processkedjans påverkan på biodiversiteten. Med resultaten, och stöd från andra studier om vad som gynnar biodiversiteten på plats, kommer denna studie fram till att gräsmattor bör bytas ut mot mer träd, buskar, äng och växter i den mån det går.Urban Green areas are vital economic and social gathering points. Fragmentation of green areas is one of the biggest threats to biodiversity. Almost 60% of all green areas in Sweden consist of mowed lawns that cannot be inhabited by many species. How a green area is introduced and maintained can determine how large of an impact it will have on the environment and biodiversity. A life cycle assessment is the best tool available for measuring ecosystem impacts today. However, the problem is that it is not possible to include all five driving factors for biodiversity loss. Increased understanding of how biodiversity can be included in green area planning will make it easier to make more informed decisions that will help the world achieve its sustainability goals.
This study focuses on the ecosystem impact from maintenance and establishment of an urban green area at 4200 m2. Two scenarios from the same area are formed and compared, a contemporary scenario with predominantly cut grass and a second scenario with equal parts grass, meadow, shrubs, trees, and plants. The scope of the study refers to the life cycle of an urban green area under 50 years. The aim of the study is to create a basis for urban green areas and determine what contributes to the ecosystem impact from establishment and maintenance.
When making changes according to the second scenario it is possible to reduce the ecosystem impacts of a green area by 66%. Environmental impact categories that have the greatest effect on the ecosystem are global warming potential, land use, acidification, and water consumption. The study shows that processes that primarily contribute to ecosystem impact are irrigation, fertilizer, and soil. At the same time, the results highlighted the difficulties that exist when including biodiversity in a life cycle assessment. It shows the importance of further developing methods in order to get an understanding of the entire process chain’s impact on biodiversity. From the results and support of other studies on what benefits biodiversity conclusions can be made that lawns should be replaced with more trees, shrubs, meadows, and plants where possible
Den läkta staden : om platsspecifik förtätning av miljonprogrammets bostadsområden
Get PDFDetta examensarbete handlar om förtätning av miljonprogramsområdet Almgården i
Malmö. Det syftar till att pröva och reflektera över dagens förtätningsideal i förhållande
till de stadsplaneringsideal som var rådande under miljonprogrammet.
Idag, precis som då, står vi inför utmaningar med ökad bostadslöshet och stora renoveringsbehov i det befintliga bostadsbeståndet. Under miljonprogrammet löste man detta
genom att exploatera storskaliga bostadsområden i stadens periferi medan vi idag vill
minska stadsutglesningen och bevara jordbruks- och naturmark. Malmö stad har som
uttalat mål att växa innanför yttre ringvägen för att motverka stadsutglesning och ”läka”
staden genom att bygga bort fysiska och mentala barriärer.
Förtätningen som stadsbyggnadsideal riskerar att leda till mörkare, trängre och mindre
gröna städer när husen placeras tätare och blir högre. Stadsgrönska medför oumbärliga
ekosystemtjänster som gynnar hållbar urban utveckling och skapar attraktiva och hälsosamma städer. Hållbar täthet är ett begrepp som UN-Habitat myntat och syftar till att
effektivisera markanvändningen för att motverka stadsutglesning. Detta bidrar till minskade transportbehov och skapar bättre underlag för samhällsservice och offentliga stadsmiljöer.
Landskapsarkitektens arbetsmetod används i examensarbetet för att analysera området
och testa mig fram till förslag på hur Almgården kan förtätas. Metoden handlar om att ta
sig an ett aktuellt och komplext ämne och självständigt sammanfatta detta i syfte att komma fram till en ny tolkning som löses i form av gestaltningsförslag. Processen att komma
fram till gestaltningen är en viktig del av detta examensarbete och presenteras löpande.
Resultatet visar att lyckad förtätning av miljonprogramsområden ska vara landskapsanpassad och ha bostadsnära integrerad grönska. Bristen på landskapsanpassning och bevarande av befintlig natur vid miljonprogrammets uppförande är ett problem som blivit
hårt kritiserat. För att vara långsiktigt hållbar bör förtätningen vara platsspecifik och
främja mobilitet, trygghet och grönska. Svårmätbara aspekter av förtätning som social
och ekologisk hållbarhet bör spela lika stor roll som mätbara värden. Landskapsarkitektens arbetsmetod kan bidra till att lyfta betydelsen av svårmätbara värden och skapa visioner och målbilder för gestaltningen som helhet och sätta projektet i en kontext där
landskap, kulturhistoria, ekologi, estetik och levnadsförhållanden får stå i centrum.The subject of this thesis is the planned densification of the area Almgården in Malmö
which was built in the 1960s. It aims to test and reflect on today’s densification ideals in
relation to the ideals that prevailed during the million homes programme in Sweden.
Today, just like then, we face challenges with increased housing shortage and need for
renovation in the existing housing stock. During the million homes programme, this was
solved by exploiting large-scale residential areas on the outskirts of the city, while today
we want to reduce urban sprawl and preserve agricultural and natural land. The city of
Malmö aims to grow within the highway that surrounds the city to counteract urban
sprawl and “heal” the city by removing physical and mental barriers.
Densification as an urban planning ideal risks leading to darker, narrower and cities that
lack urban green environments as the houses are placed more densely and become taller.
Urban greenery entails indispensable ecosystem services that promote sustainable urban
development and create attractive and healthy cities. Sustainable density is a concept used
by UN-Habitat that aims for efficient land use to counteract urban sprawl. This helps to
reduce the need of transport and create a better basis for community service and public
urban environments.
The landscape architect’s working method is used in this project to analyze the area and
to come up with proposals for the densification of Almgården. The method enables taking
on a current and complex subject and independently summarizing this in order to present
a new interpretation that is solved in a design proposal. The process of designing is an
important part of this thesis and is presented as a design diary.
The results show that successful densification of this million homes programme-areas
must be adapted to the existing landscape and the greenery should be integrated in the
residential area. The lack of landscape adaptation and conservation of the existing nature
in the construction of the million homes programme is a problem that has been heavily
criticized. In order to be long-term sustainable, densification should be site-specific and
promote mobility, security and greenery. Difficult-to-measure aspects of densification
such as social and ecological sustainability should play as important a role as measurable
values. The landscape architect’s working method can help to highlight the importance
of difficult-to-measure values and create visions for the design as a whole and puts the
project in a context where landscape, cultural history, ecology, aesthetics and living conditions are crucial
Can CDM Deliver Its Emission Reduction Purpose? : a panel data analysis for developing countries
Get PDFThe Clean Development Mechanism (CDM) is one of the three flexible mechanisms defined within the Kyoto Protocol. It aims to help developed countries achieve emission reduction targets with low abatement costs while providing sustainable development to developing countries. However, whether CDM has delivered this dual objective has been questionable. This study empirically examines the long-run effect of CDM projects on carbon dioxide emissions per capita for 69 eligible developing countries from 1993 to 2012 with a panel data analysis. The research mainly focuses on Pooled Mean Group (PMG) estimator that allows short-run coefficients to alter between groups but restricts long-run coefficients to be the same. The empirical results indicate a significant and positive relationship between CDM projects and carbon dioxide emissions per capita in the long run, implying that CDM did not lead to emission reductions in respective countries over 1993-2012. This result can be explained due to non-additional projects operated within the mechanism. To observe emission reductions with the implementation of CDM projects, we conclude that assessments regarding additionality and issued emission credits should be improved with better methodologies, governance and increased transparency
Att utmana status quo för hållbarhet : permakultur som främjar relationer mellan människa och natur och åter-förtrollar natur i Uppsala
Get PDFTo understand the current situation when it comes to the environmental challenges humans and nature are facing in 21st century, I think there is a need to look back in history to search for root causes. In order to understand how historically, views of nature and human-nature relationships emerged impacting our current age, e.g., how enlightenment and modernity led to a dis-enchantment of nature. The thesis also explores current views of nature, to see if there are any connection between these. The aim of this thesis is to gain a deeper understanding if permaculture might contribute to a change in view of nature, through studying a permaculture movement called Ultuna permaculture in Uppsala, Sweden. The group consists of students and is active in an area called Ultuna, where one of Swedish University of Agriculture Science main campus is located. The views of nature will be explored through observations and interviews with the board members of Ultuna permaculture and paid extra attention to if and how they have been impacted by their engagement with permaculture. These views in turn influence how humans relate to nature and approach her, and how their view of nature impacts their view on sustainability. Findings show that for some members, whom already have a relationship to nature due to much time spent in nature or being on a quest to address issues of climate change, permaculture becomes a way to practically do something about it. To work towards something that in common day term is known as ‘sustainability’ or ‘sustainable development’, these terms are not viewed as something positive in the movement or defined in term of permaculture. There are also views of spirituality, and nature being something more than the observable, reminding of the idea of enchantment. Concluding that permaculture is re-enchanting nature in Uppsala, beyond the notion of sustainability.För att förstå den nuvarande situationen när det kommer till de miljöutmaningar som människan och naturen står inför under 2000-talet, tror jag att det finns ett behov av att blicka tillbaka i historien för att söka efter bakomliggande orsaker. För att förstå hur historiskt, syn på naturen och relationer mellan människa och natur växte fram och påverkade vår nuvarande tid, till exempel hur upplysning och modernitet ledde till en avförtrollning av naturen. Uppsatsen utforskar också aktuella natursyn, för att se om det finns något samband mellan dessa. Syftet med detta examensarbete är att utforska om permakultur leder till förändring i natursyn genom att studera en permakulturrörelse vid namn Ultuna permakultur i Uppsala, Sverige. Gruppen består av studenter och är verksamma i ett område som heter Ultuna, där ett av Sveriges Lantbruksuniversitets huvudcampus ligger. Synen på naturen kommer att utforskas genom observationer och intervjuer med styrelseledamöterna i Ultuna permakultur och ägnas extra uppmärksamhet åt om och hur de har påverkats av sitt engagemang i permakultur. Dessa synsätt påverkar i sin tur hur människor förhåller sig till naturen och närmar sig henne, och hur deras syn på naturen påverkar deras syn på hållbarhet. Resultat visar att för vissa medlemmar, som redan har en relation till naturen på grund av att spenderat mycket tid i naturen eller är på jakt efter att ta itu med frågor om klimatförändringar, blir permakultur ett sätt att praktiskt taget göra något åt det. För att arbeta mot något som i dagligt tal är känt som "hållbarhet" eller "hållbar utveckling", ses dessa termer inte som något positivt i rörelsen eller definieras i termer av permakultur. Det finns också synpunkter på andlighet och att naturen är något mer än det observerbara, som påminner om tanken på förtrollning. Studien visar att permakultur åter-förtrollar natur i Uppsala, bortom idén om hållbarhet
Utvärdering av Nudging på avfallshantering : en fallstudie
Get PDFThe interest in sustainability has risen in recent times where several instruments have been put in place to decrease environmental degradation. An up-to-date, as well as a less financially demanding sustainability instrument, is nudging. A nudge is an intervention trying to enhance certain consumer or resident behaviour without affecting economic incentives or forbidding other options. A housing company in Uppsala, Sweden, has introduced nudging in one of their neighbourhoods to increase waste sorting as the area suffered low waste sorting rates before the nudge. This has been done by comparing a yearly survey of tenants’ perceptions of their possibility to act environmentally friendly before and after the nudge. To guarantee that the effect is because of the nudge and not any time effect, 12 other areas, chosen on geographical proximity, have been used as a control group. The method consisted of one unconditional Difference-in-Difference and one conditional Difference-in-Difference including control variables. Tenant’s perception of their ability to act environmentally friendly was positively affected by the nudge in both the standard DiD-regressions and in the conditional DiD-regression with a 12% respectively 21% positive change. When including control variables in the conditional DiD-regression, several environmental valuations were of positive effect of which the different aspects of environmental behaviour are correlated with the chosen outcome variable and can help explain its variation. The housing company plans to institute more possibilities to waste sort in the future which will likely contribute to a higher conviction of tenants’ perception. Insights from this study can help guide future nudge implementation and its effect on tenant perception in neighbourhoods
The aesthetics of new housing : an analysis of guidelines for the development of Södra Rosendal
Get PDFNär gestaltningsförslag ska kommuniceras tenderar attraktiva element att överdrivas för att sälja in designen, speciellt i virtuella renderingar kan en falsk representation av det färdiga projektet formas. Därmed blir det än viktigare att de direktiv som presenterats faktiskt stämmer överens med det färdigbyggda projektet. Syftet med denna text är att undersöka estetiska riktlinjer som har styrt utvecklingen av nybyggnationen Södra Rosendal i Uppsala, samt hur dessa direktiv representeras i den färdiga byggnationen. En dokumentanalys av källor som har styrt utvecklingen av Södra Rosendal utfördes för att identifiera estetiska riktlinjer. Därefter utfördes ett platsanalys där uttrycket av dessa riktlinjer undersöktes. Både dokumentanalysen och platsanalyset gjordes utifrån en analysmetod som väver samman tre olika texter som behandlar stadsbyggnad. Analysmetoden innefattar fyra bedömningsområden: Siktlinjer, Skala och rymd, Vegetation och Stadens karaktär. Under dokumentanalysen uppmärksammas bedömningsområdena Skala och rymd samt Stadens karaktär som mest prevalenta, medans platsanalysen visar på att endast det sistnämnda kunde identifieras som genomgående i hela bostadsområdet. Resonemangen bakom gestaltningsförslagen och riktlinjerna uppfodrar till en diskussion kring hur landskapsarkitektur kommuniceras. Främst används funktionalistiska resonemang för att argumentera värdet av en design, trots att det är tydligt att tid och energi hade gått till att bearbeta den estetiska dimensionen. Detta bedömds bero på att estetiska argument anses vara för subjektiva för att användas till att sälja in projekt, till skillnad mot mer konkreta funktionella värden. Sammantaget identifieras hållbara funktionella värden ha en stor påverkan på samtida landskapsarkitektur, och med detta följer risken att estetiska värden bortprioriteras till förmån av samtida trender.When design proposals are to be communicated, attractive elements tend to be exaggerated in order to paint the design in a better light, which is especially prevalent in virtual renderings where a false representation of the final project can be created. Thus, it becomes even more important that the directives presented actually correspond to the completed project. The purpose of this text is to examine aesthetic guidelines that have guided the development of the new housing area Södra Rosendal in Uppsala, and how these directives are represented in the completed construction. A document analysis of sources that has guided the development of Södra Rosendal were carried out to identify aesthetic guidelines. A site visit was then conducted where the expression of these guidelines was examined. Both the document analysis and the site visit were conducted based on an analysis method that weaves together three different texts discussing urban planning. The analysis method includes four assessment areas: Serial vision, Scale and space, Vegetation and Urban character. In the document analysis it is noted that the assessment areas Scale and space and Urban character are the most prevalent, while the site visit show that only the latter assessment area can be identified as a consistent in the entire residential area. The reasoning behind the design proposals and guidelines produce a discussion about the communication of landscape architecture. Functional arguments are mainly used to promote the value of a design, even though a lot of time and energy clearly are being put into creating the aesthetic values of the design. This is assigned to the fact that aesthetic arguments are considered too subjective to use to sell projects, in contrast to more concrete functional values. All in all, sustainable functional values are identified to have a major impact on landscape architecture, and with this comes the risk of aesthetic values being downplayed in favor of contemporary trends
The effects of sweeteners on the intestinal microbiota among individuals with eating disorders
Get PDFIn today's society, the number of people who fall ill with various eating disorders is growing at a furious pace, the queues for treatment are getting longer at the same time as younger people are affected. In addition, it is a common phenomenon with ineffective treatments, where setbacks and relapses are common. Sometimes the affected individuals lose many valuable years or even an entire life dedicated to the hard grip of the eating disorder. Concurrently, the options on the food shelves are increasing with low-calorie options in the form of sweeteners. Studies show that individuals diagnosed with an eating disorder tend to choose those options to satisfy the craving for sweets, prevent weight gain, or because of the laxative effect. Due to the extent usage of sweeteners, sweeteners may have a major impact on the microbiota in individuals with eating disorders. It has been partly investigated how sweeteners, sugar, and eating disorders affect the intestinal microbiota separately, but they have not been linked to each other. This literature review aims to answer the following questions: How do sweeteners affect the intestinal microbiota and how do individuals with eating disorders consume sugar and other types of sweeteners? Previous research clearly shows that eating disorders affect the microbiota and bring it into the state of dysbiosis. The most research has been focused on one eating disorder, namely anorexia nervosa. Regarding sweeteners, it has been found that some affect the microbiota and others do not. For instance, aspartame is absorbed quickly, which leads to almost no calories, while the majority of sugar alcohols are slow and fermented further in the colon, which have an effect on the microbiota. Sugar has an inflammatory effect in higher intakes than recommended. The Nordic recommendations advise a diet with less than 10% sugar to avoid an inflammatory effect. The results of the literature study showed clear dysbiosis in both eating disorder studied. In the case of binge-eating disorder, this might be linked to irregular eating habits and episodes of binge eating which can lead to increased intake of sugar and sugar alcohols, resulting in low-grade inflammation. Regarding bulimia nervosa, further research is needed to draw some conclusions. However, there are 12 published studies regarding the microbiota in individuals with anorexia nervosa that indicate dysbiosis, either caused or consequence of malnutrition and starvation. Decreased serotonin levels and depression enchanted the pathways to synthesize serotonin even without the precursor. How sweeteners interact with the microbiota in individuals with eating disorders are also discussed in this thesis. Henceforth more studies are needed about the effect of sugar and sweetener consumption on the intestinal microbiota in individuals with eating disorders.I dagens samhälle växer antalet som insjuknar i olika ätstörningsdiagnoser i rasande takt, köerna till behandling blir allt längre samtidigt som allt yngre drabbas. Dessutom är det ett vanligt fenomen med ineffektiva behandlingar, där bakslag och återfall är vanligt. Ibland mister den drabbade många värdefulla år eller till och med ett helt liv tillägnad ätstörningens hårda grepp. Samtidigt, ökar alternativen i livsmedelshyllorna med låg kalori alternativ i form av sötningsmedel. Studier visar att individer diagnostiserade med en ätstörning tenderar att välja dessa alternativen för att tillfredsställa sötsuget, motverka att gå upp i vikt eller på grund av den laxerande effekten. Det är delvis undersökt hur sötningsmedel, socker och ätstörningar påverkar mikrobiotan var för sig, men de har inte satts i samband med varandra förut. Denna litteraturstudie avser att besvara följande frågor: Hur påverkar sötningsmedel mikrobiotan samt hur konsumerar individer med ätstörningar socker och andra sorters sötningsmedel? Tidigare forskning visar tydligt att ätstörningar påverkar mikrobiotan och för den in i tillståndet dysbios. Mest forskning har fokuserat på endast en ätstörning, närmare bestämt anorexia nervosa. Angående sötningsmedel har man funnit att vissa påverkar mikrobiotan och andra inte. Aspartam absorberas upp fort, vilket leder till få kalorier, medan majoriteten sockeralkoholer är långsamma och fermenteras vidare i tjocktarmen varav de flesta påverkar mikrobiotan. Nordiska rekommendationerna råder en kost innehållande mindre än 10% socker för att undvika en inflammatorisk effekt. Resultatet av litteraturstudien visade på en tydlig dysbios hos de indvidier med anorexia nervosa och hetsätningsstörning. Vid hetsätningsstörning är detta troligen kopplat till oregelbundna ätvanor och episoder av hetsätning. Detta ledde till ökat sockerintag och intag av sockeralkoholer, vilket resulterade i låg-gradig inflammation. Angående bulimi nervosa krävs ytterligare forskning för att dra några slutsatser. Däremot finns det 12 publicerade studier angående mikrobiotan hos individer med anorexia nervosa som tyder på dysbios antingen orsakad eller en konsekvens av undernäring och svält. Utökade vägar att syntetisera serotonin på grund av minskade serotonin-nivåer och depression var också tydligt. Hur sötningsmedel interagerar med mikrobiotan i individer med ätstörning är också diskuterat i denna uppsatsen. Framöver behövs fler studier om effekten av socker- och sötningsmedelskonsumtion på tarmmikrobiotan hos individer med ätstörningar
Heritability of litter size in the Swedish population of Shetland sheepdogs
Get PDFThe Shetland sheepdog is one of the most common canine breeds in Sweden and the demand for puppies is arguably high on the Swedish market. However, the continuously small litter sizes (mean of 3.0-3.4) in the population have been a cause for concern. Previous studies have presented low to medium heritability estimates of litter size in other dog breed populations, but there is no such estimate for the Shetland sheepdog. In this retrospective study, data from 10 443 Shetland sheepdog litters born and registered in the Swedish kennel club between 1980 and 2021 was used to estimate litter size heritability and analyse environmental variables affecting the trait. The study showed that dam age and parity had significant effects on litter size. Sire inbreeding had a significant positive effect (+2.7, SE=1.2) when also adjusting for the inbreeding coefficients of the litter and dam. Litter inbreeding had a significant negative effect (-1.6, SE=0.6) on litter size when included separately in the model, while no significant effect of dam inbreeding was found. The heritability of litter size was estimated between 0.14 (SE=0.02) and 0.22 (SE=0.05), with the most reliable estimate being 0.15 (SE=0.02). The results indicate that a breeding progress to increase litter sizes in the Swedish Shetland sheepdog population is possible with the implementation of best linear unbiased prediction (BLUP) based breeding values, if the trait is prioritised when selecting breeding animals.Shetland sheepdog är en av de vanligast förekommande hundraserna i Sverige och efterfrågan på valpar kan anses stor. Populationen har dock haft kontinuerligt små kullar med en årlig medelkullstorlek på 3,0–3,4 valpar. Tidigare studier har presenterad låga till medelhöga arvbarhetsskattningar för kullstorlek i andra hundraspopulationer, men inga tidigare skattningar har gjorts av arvbarheten för kullstorlek hos Shetland sheepdog. I denna retrospektiva studie användes data från 10 443 kullar av rasen Shetland sheepdog, födda och registrerade i Svenska Kennelklubben mellan åren 1980 och 2021. Arvbarheten för kullstorlek skattades och olika miljöfaktorers påverkan på egenskapen analyserades. Studien visade att moderns ålder och kullnummer hade signifikant effekt på kullstorleken. Faderns inavelskoefficient hade en signifikant positiv påverkan (+2,7, SE=1,2) på kullstorleken, men bara när även inavelskoefficienter för moder och kull var inkluderade i den statistiska modellen. Kullens inavelskoefficient hade en signifikant negativ effekt (-1,6, SE=0,6) på kullstorleken när inga andra inavelskoefficienter justerades för i modellen. Arvbarheten för kullstorlek skattades mellan 0,14 (SE=0,02) och 0,22 (SE=0,05), där en skattning på 0,15 (SE=0,02) ansågs som mest tillförlitlig. Resultatet av denna studie indikerar att det går att nå ett avelsframsteg för ökade kullstorlekar i populationen med hjälp av best linear unbiased prediction (BLUP) baserade avelsvärden. Detta förutser dock att egenskapen kullstorlek prioriteras vid selektion av avelsdjur